Hälsa & medicin
Hur fungerar människokroppen? Forskare inom medicin och hälsa söker svar på varför olika sjukdomar uppstår – och hur de går att förebygga och behandla. Här hittar du forskning om allt från depression till cancer och smittspridning.
-
Kemikalier i gamla elprylar kan påverka våra celler
Elektronik som hamnar på tippen innehåller giftiga kemikalier från plast. Enligt en studie kan kemikalierna ha hormonstörande effekter och orsaka inflammation i mänskliga celler.
-
Var femte infektionsläkare smittades under pandemin
Läkare inom infektionssjukvård hade störst risk att smittas under pandemins första och andra våg. Var femte testades positivt för coronaviruset, vilket är betydligt fler än läkare med mindre patientkontakt.
-
Så kan en hjärnskada bidra till demens
Forskare vid Lunds universitet vet nu mer om varför svåra hjärnskador kan leda till demens. De har upptäckt att förändringar i hjärnans blodkärl leder till en ansamling av amyloid-beta, som är vanligt vid Alzheimers sjukdom.
-
Ätstörning kan följas av fler sjukdomar
Barn med ätstörningen arfid har en högre risk att drabbas av olika sjukdomar, till exempel epilepsi och lungsjukdomar. Risken ökar också för neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, visar en studie vid Karolinska institutet.
-
Biverkningar av blodförtunnande medicin minskar över tid
Blodförtunnande läkemedel kan öka risken för blödningar, särskilt hos kvinnor och äldre. Risken avtar dock med tiden, visar en studie vid Göteborgs universitet.
-
Fiberrik mat kan skydda barn mot celiaki
Små barn som äter mycket fibrer ser ut att löpa mindre risk att drabbas av glutenintolerans. Det visar forskning från Lunds universitet.
-
Otrygghet försvårar behandling av barn som utsatts för våld
Barn och unga som utsatts för våld i hemmet kan ha svårt att läka om otryggheten fortsätter under den psykologiska behandlingen. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet. För att hjälpa barnen behövs bättre skydd under och efter vården.
-
Migranter hade större risk att få långtidscovid
Större exponering för coronaviruset – och fler fall av allvarlig sjukdom – bland migranter innebar en ökad risk att drabbas av långtidscovid. Det visar en studie vid Stockholms universitet.
-
AI bättre än människan på att hitta arytmi
Långtids-EKG är en tidskrävande process som kräver mycket resurser. Därför har forskare undersökt om man kan ta hjälp av AI för att analysera långtids-EKG. Resultatet visar att AI är överlägset bättre än människor på att upptäcka arytmier.
-
Hjärtsjukdom efter svår graviditet kopplas till genetisk risk
Kvinnor med graviditetskomplikationer har en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Nu visar en studie vid Karolinska institutet att även deras systrar har en ökad risk. Det kan tyda på att gener och miljöfaktorer kan spela en roll.
-
Testosteron ökar skadorna vid hjärtinfarkt
Testosteron förstärker inflammation och skador vid hjärtinfarkt genom att öka mängden vita blodkroppar från benmärgen. Det visar en studie. Fynden kan få betydelse för behandling av hjärtinfarkt hos både män och kvinnor.
-
Smärta och sömnproblem när kortison trappas ner
Hudsmärtor, klåda och störd sömn är några symtom användare vittnar om när kortisonkräm mot eksem trappas ner. Många ser problemen som effekter av kortisonberoende. Det visar en studie, ledd från Göteborgs universitet, som tittat närmare på fenomenet TSW.
-
Trauma kan öka risken för endometrios
Traumatiska erfarenheter ökar risken för en rad sjukdomar. Nu tyder en studie på att det även finns en koppling till endometrios. Orsaken kan vara ett rubbat immunförsvar.
-
Protein och styrketräning bra för äldres muskler
Aminosyror och styrketräning har en positiv effekt på äldre musklers förmåga att nybilda proteiner. Det visar en avhandling som undersökt muskulaturen hos friska och fysiskt aktiva äldre män.
-
Datorspelare som började tidigt fick problem snabbare
Barn som började spela datorspel i tidig skolålder utvecklade ett problematiskt spelande fortare jämfört med personer som började några år senare. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
-
För tidigt födda får inte tillräcklig smärtlindring
Många barn som föds extremt tidigt behöver intensivvård som kan vara smärtsam. Men vården lyckas inte alltid ge smärtlindring fullt ut, visar en stor kartläggning inom neonatalvården.