Luftföroreningar

Det är numera väl känt att luftföroreningar leder till ökad dödlighet i hjärtsjukdomar. Men kunskapen om hur det går till eller vilka personer som är mest känsliga har varit dålig. Nu har forskare vid Karolinska Institutet identifierat grupper i befolkningen som är särskilt känsliga...

I en ny doktorsavhandling har undersökts hur mycket av röken från trafik och vedeldning som fastnar i människors lungor. Skillnaderna visade sig vara avsevärda. Med tanke på att luftföroreningar orsakar runt 5.000 förtida dödsfall varje år bara i Sverige kan resultaten vara en...

Håkan Törnqvist klarlägger tidigare okända mekanismer som kan förklara varför luftföroreningar i partikelform ger hjärtinfarkter, stroke och ökad dödlighet i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet 5 juni.

Magdalena Wiedermann, Umeå universitet, visar i sin avhandling att våra myrars naturliga balans håller på att rubbas. Boven är allt kväve som tillförs från luften. Myrens vitmossor, som svarar för torvtillväxten, kollapsar av kvävet och ersätts i stället bland annat av halvgräs.

Barn som utsätts för höga halter av luftföroreningar under sitt första levnadsår löper större risk att drabbas av astma, pollenallergi och försämrad lungfunktion. Men även genetiska faktorer har betydelse. Det visar en ny studie från BAMSE-projektet.

Hjärtsjuka kan löpa särskilt hög risk när de utsätts för luftföroreningar i stadsmiljö. Samarbetande forskare vid Umeå universitet och universitetet i Edinburgh, Storbritannien, visar att inandning av dieselavgaser i halter som kan förekomma i storstadsluft kan störa blodkärlens och...

De gigantiska petroleumindustrierna och raffinaderierna i Texas läcker minst 10 gånger mer än vad industrin rapporterar till miljömyndigheterna, TCEQ. Detta redovisas i en färsk rapport av en forskargrupp från Chalmers. De använder en unik optisk fjärranalysmetod för att lokalisera...

Det finns betydande skillnader mellan den inflammation i luftvägarna som uppstår efter exponering för ozon jämfört med dieselavgaser. Dessutom förstärks inflammationen om man kombinerar de båda för att efterlikna storstädernas trafikmiljö, skriver Jenny Bosson i den avhandling hon...

Koncentrationen av partiklar i den luft vi andas är ofta högre än halterna utomhus för många grundämnen. Varifrån luften kommer har också betydelse för hur mycket var och en utsätts för. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

Hornsgatan i Stockholm är en av fyra gator i Europa i ett europeiskt forskningsprojekt där avgaspartiklar detaljstuderas med syfte att öka kunskapen om hur luftföroreningar påverkar vår hälsa. Forskare från Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet kommer...

I vardagliga miljöer finns det gott luftburna partiklar som är mer eller mindre ohälsosamma att inandas. Särskilt stor skada på cellernas DNA gör partiklar från tunnelbanan, visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

Varje år avlider runt 5 000 personer i Sverige i förtid till följd av att de fått i sig för mycket föroreningspartiklar från bland annat trafik och industri. Färska studier visar att mycket små partiklar, nanopartiklar, kan passera lungblåsornas luft-blodbarriär och...

Höga halter av kväveföroreningar kan leda till att myrar avger mer koldioxid och därmed bidrar till växthuseffekten. Det visar växtekologen Håkan Rydin i en artikel som denna vecka publiceras i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift Proceedings of the National Academy of Sciences,...

Vid inandning av dieselavgaser aktiveras flera inflammatoriska signalvägar, vilket ger inflammation i luftvägarna redan efter en timmes exponering. Det visar Jamshid Pourazar i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet fredagen den 2 juni.

Barn som bär på en speciell variant av "astmagenen" GSTP1 löper flera gånger högre risk att drabbas av allergi kopplat till luftföroreningar från bilavgaser. Det visar en ny doktorsavhandling som läggs fram vid Karolinska Institutet.

Den svenska skogsmarken har utsatts för nedfall av blyhaltiga luftföroreningar i minst fyratusen år. I slutet av 70-talet minskade blyutsläppen och naturen börjar nu långsamt att rena sig själv. Det visar Jonatan Klaminder, Umeå universitet, i sin avhandling.