Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Vildare skogar är bra för både planeten och människor
Att låta skogen på egen hand sopa igen spår efter människor, så kallat återförvildande, leder till bättre ekosystem och gynnar samspelet mellan natur och samhälle. Nu vill forskare att skogsbruk ska inspireras mer av metoden.
-
Kornas ansiktsuttryck kan avslöja smärta
Kor använder kroppsspråk för att visa att de har ont. Smärtan kan upptäckas genom att tolka både ansiktsuttryck och beteenden, enligt en studie vid SLU. Bättre förståelse av kornas signaler kan bana väg för snabbare behandlingar och minskat lidande.
-
Ny optisk förstärkare kan snabba på datatrafiken
I takt med allt mer datatrafik växer behoven av effektiva kommunikationssystem. Forskare vid Chalmers tekniska högskola har nu utvecklat en förstärkare som ökar kapaciteten i fiberoptiska nätverk. Det kan även få betydelse för lasersystem som används inom sjukvården.
-
Ljusa kräldjur trivs bäst i öppna landskap
Kräldjur i öppna livsmiljöer har generellt ljusare färger än arter som lever i tätare vegetation. Det visar en studie från Lunds universitet. Resultaten tyder på att förändringar i landskap och klimat under miljontals år fått djuren att anpassa sina färger för att överleva.
-
Vandrande mört vässar blicken
Mörtar som vandrar mellan olika sjöar har större pupiller och skarpare syn än artfränder som stannar på en plats. Anpassningen gör att fiskarna lättare får syn på mat i grumliga vatten. Det visar studie från Lunds universitet.
-
Igelkottar i Lund bar på miljögifter
När forskare ville undersöka vilka miljöföroreningar som finns i städer samlade de in döda igelkottar. Det visade sig att igelkottarna bland annat innehöll höga halter av bly och flera giftiga ämnen.
-
Bottenhavets ekosystem under hård press
40 års miljöövervakning visar en dyster trend i Bottenhavet. Tillståndet för näringsväven, som är viktig för balansen i Östersjöns ekosystem, har försämrats.
-
Människan orsakar stor förlust av arter globalt
Människor har en förödande inverkan på den biologiska mångfalden. Det konstaterar forskare bakom en omfattande studie om människans effekt på ekosystem och djurliv. Både antal och sammansättning av arter har påverkats globalt.
-
Svartmunnad smörbult skakar om livet i Östersjön
En liten aggressiv nykomling håller på att förändra ekosystemet längs Östersjöns kust. En studie från SLU visar att den svartmunnade smörbultens framfart under ytan gynnar vissa fiskarter – men det finns också förlorare.
-
Säkrare cykelhjälm med nytt material
Forskare vid Göteborgs universitet har tagit fram en cykelhjälm som ger bättre skydd mot huvudskador. Designen utgår från ett material med nya geometriska former, som fångar upp kraften från en krock genom att dra ihop sig.
-
Flerbostadshus kan avlasta elnätet med stomvärme
Flerbostadshus kan få en mer flexibel uppvärmning med så kallad stomvärme, där vattenburna värmeslingor gjuts in i stommen. Det skulle minska både kostnader och klimatpåverkan genom att ta bättre vara på förnybar energi. Ändå är det en ovanlig lösning.
-
Liten och skygg nykomling siktad i svampskogen
Svampsläktet Piloderma har fått fler familjemedlemmar. Forskare vid Uppsala universitet har nämligen hittat fem tidigare okända arter. En av svamparna är liten, svårupptäckt och finns bara i gammelskog.
-
179 lyckade häckningar för kungsörnen
I Sverige registrerades 179 lyckade häckningar för kungsörn det gångna året. Det är den näst lägsta siffran på fem år, men ändå över det nationella målet. I Östergötland noterades den första lyckade häckningen i modern tid.
-
Ekologiska gårdar ger mindre ”djursvinn”
Köttsvinnet från ekologiska gårdar är mindre än på konventionella, visar en studie från SLU. Vad det beror på är oklart. Men om den konventionella produktionen av nötkött skulle komma ner på samma nivå, skulle vi få 940 ton mer benfritt nötkött per år, beräknar forskarna.
-
Jätteklon av blåstång spred sig i Östersjön
Tidigare ansågs smaltången vara en unik art bland Östersjöns tångskogar. Nu visar genetiska analyser att det i själva verket rör sig om en gigantisk klon av vanlig blåstång. Upptäckten, som gjorts av forskare vid Göteborgs universitet, har betydelse för att förutspå tångens framtid i...
-
Oväntat stor syrebrist i flera älvar
Mätningar i Ljungan, Umeälven och Luleälven har fått forskare att höja på ögonbrynen. De upptäckte nämligen att syrenivåerna i delar av de reglerade älvarna var oväntat låga.