8 upptäckter som förändrat människors liv

Många år av slit ligger bakom de flesta vetenskapliga framsteg – men vissa upptäckter har faktiskt skett av ren slump. Här listar vi några av historiens största genombrott.

Mycket av det vi tar för givet idag är resultat av forskning som förändrat världen på oväntade sätt. Bakom varje genombrott finns en historia om nyfikenhet, envishet och ibland lite tur.

Här är några exempel på upptäckter som har gjort våra liv annorlunda:

Antibiotika: Missad städning har räddat miljontals liv

Sommaren 1928 var läkaren och forskaren Alexander Fleming i full fart med sina semesterplaner. I brådskan glömde han att diska några skålar där experiment pågick med bakterier. Det var nu fritt fram för mögelsvampar att leta sig in i bakterieodlingen.

När han kom hem igen upptäcktes misstaget, men inte nog med det. I skålarna fanns något intressant. Bakterier som fanns i området runt möglet hade nämligen dött.

Fleming insåg att han var något viktigt på spåren och forskade vidare. Från mögelsvampen fick han fram ett ämne som kunde ta död på flera olika bakterier. Några år senare lyckades andra forskare utveckla en metod för att tillverka stora mängder av ämnet, som fick namnet penicillin efter mögelsläktet Penicillium.

Betydelsen detta världens första effektiva antibiotika, är enorm. För hundra år sedan kunde en vanlig lunginflammation leda till döden. Idag botas de flesta som drabbas av svåra bakterieinfektioner.

Boktryckarkonsten: Lösa typer fick fart på idéerna

Ungefär samtidigt som våra nordiska vikingar började härja runt på 800-talet ägnade sig människor i Kina åt lite mer stillsamma aktiviteter, som att trycka böcker på papper. Det gjorde de genom att använda enkla och lite klumpiga träblock.

Ett annat sätt att kopiera texter var att skriva av böcker eller skrifter för hand. Det gjorde munkar sig under medeltiden i Europa. Arbetet gick i snigelfart och någon massproduktion var det förstås inte tal om. Men i mitten av 1400-talet dök den tyska uppfinnaren Johannes Gutenberg upp och tog boktryckarkonsten till en ny nivå. Han kom på ett smart sätt att trycka böcker med hjälp av separata bokstavstyper i metall.

De lösa bokstäverna och andra tecken kunde smidigt sättas ihop till ord och meningar, flyttas runt och användas igen. Det blev nu enklare att trycka böcker i många exemplar. Under kommande århundranden förbättrades tekniken och tryckpressarna i Europa blev fler och fler. När böckerna blev billigare och lättare att få tag på spreds nya idéer, kunskap och åsikter. Boktryckarkonsten blev en språngbräda för vetenskapliga framsteg under 1500- och 1600-talen. Den satte också fart på religiöst nytänkande och politiska rörelser.

Glödlampan: Glödande tråd lyste upp världen

Det är nästan svårt att föreställa sig en värld utan ett myller av eldrivna prylar. Men det räcker att flytta sig 150 år tillbaka i tiden för att möta en helt annan verklighet. Då, på 1800-talet, var tanken på värmande element, elbilar, diskmaskiner och bra belysning under mörka kvällar helt främmande. Samtidigt var detta sekel en sprakande plattform för den elektrifiering som präglar vår samtid. De första stapplande stegen togs dock tidigare än så.

Redan på 1600-talet fascinerades vetenskapsmänniskor av gnistor och statisk elektricitet. På 1700-talet började de få en uppfattning om positiv och negativ laddning, men ett stort problem behövde lösas:

Hur skulle man kunna styra den svårhanterliga elektriciteten och få den att fungera för praktiska saker, till exempel belysning?

En viktig milstolpe nåddes på 1870-talet när den amerikanska uppfinnaren Thomas Edison efter många envisa försök lyckades få en glödlampa att lysa. Kommande år gick det undan. Sverige fick de första kraftverken i slutet av 1800-talet. Utvecklingen av växelström, där elektroner kan gå i båda riktningarna, gjorde att elen nådde längre ut i ledningarna och fler kunde dra nytta av den. El blev enormt viktigt för att driva maskiner, och fler industrier växte fram.

Vanligt folk fick vänta till en bit in på 1900-talet innan stearinljus och fotogenlampor kunde stuvas undan och så småningom lämna plats för allt fler elektriska apparater i hemmen.

Gensaxen: Verktyg som kan klippa i gener

Tänk om man kunde fixa till gener som orsakar allvarliga sjukdomar? Eller göra växter, grönsaker och sädesslag mer tåliga för att få större skördar i områden där många saknar mat? Det här kan bli möjligt med en ny genteknik som har det lite krångliga namnet Crispr/Cas9. Den kallas också för gensaxen eftersom den kan klippa och redigera i cellernas dna, vår arvsmassa. Så hur går det här till då? Jo, förutom att verktyget har en klippfunktion finns också en inbyggd ”adress” för att hitta platsen där förändringen ska göras i dna-strängen. Det här gör att saxen kan stänga av, byta ut eller reparera gener, till exempel korrigera skadliga mutationer som kan orsaka sjukdomar som cancer.

Genredigeringstekniken, som utvecklades av Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna och belönades med ett Nobelpris 2020, beskrivs som revolutionerande och många forskare använder den redan nu.

Internet: Militärt system blev vår digitala livlina

Vad vore livet utan internet? Väldigt annorlunda. Men för bara 30 år sedan var det långtifrån självklart att logga in för att köpa grejer, spela datorspel, jobba hemifrån eller chatta med vänner online. Hur startade då detta viktiga nät som blivit en global livsnerv och vad är det egentligen?

Internet är ett myller av olika nätverk som länkas ihop till världens största datornätverk, som erbjuder en rad tjänster som e-post, fildelning och telefoni. Föregångaren till dagens internet hette Arpanet. Det ingick i den amerikanska försvarsmakten som under kalla kriget på 1960-talet behövde alternativa vägar för säker information och fungerande kommunikation. En lösning blev att dela upp filer i olika datapaket när de skulle skickas.

Principen bakom internet är likadan idag, vi skickar datapaket med text, ljud och bilder från router till router innan det slutligen dyker upp i en dator eller mobil. Under 1970-talet drev universiteten på utvecklingen och många nätverk länkades ihop.

Ett viktigt steg var också utvecklingen av TCP (transmission control protocol) och IP (internet protocol). Detta resulterade i gemensamma regler för hur datorer ska prata med varandra. Arpanet gick över till det här systemet under året 1983. Det blev startskottet för det internet vi känner idag.

Internets historia

• 1971: Det allra första e-postmeddelandet skickades genom Arpanet.
• 1980-tal: Internet kom till Sverige, men det var först på 1990-talet som många skaffade hemdatorer för att kunna mejla och surfa runt på olika hemsidor.
• 1990: Världens första webbsida skapades av forskaren Tim Berner Lee på Cern-laboratoriet i Schweiz. Sidan blev offentlig 1991 och World Wide Web såg dagens ljus. Uppfinningen bestod av tre delar: datorspråket HTML, webbläsaren och http-protokollet som reglerar hur innehåll på webben ska överföras för att servrar och webbläsare ska förstå varandra. Den första webbläsaren var gratis och gjord med öppen källkod. Det var nu fritt fram för alla som ville bygga hemsidor.
• 2000-tal: Bredband slog igenom. Det ersatte tidigare uppkoppling genom fast telefonnät.

Källa: Internetstiftelsen

Pastörisering: Upphettningen som gör frukostfilen säkrare

Louis Pasteur var en fransk kemist och biolog som levde under 1800-talet. Hans stora intresse var bakterier och andra mikroorganismer. Han upptäckte bland annat att mikroorganismer orsakade jäsning. Han uppfann även ett vaccin mot virussjukdomen rabies.

Men kanske är Louis Pasteur mest känd för metoden som fått namn efter honom själv, nämligen pastörisering. Pastörisering går ut på att hetta upp livsmedel till en viss temperatur under en viss tid och sedan snabbt kyla ner den.

Värmebehandlingen är ett effektivt vapen mot skadliga bakterier som kan finnas i mjölk, grädde, fil och yoghurt. De dör i processen samtidigt som matens näringsinnehåll finns kvar. En extra bonus är att maten håller längre.

1937 bestämdes att nästan all mjölk som säljs i Sverige ska vara pastöriserad. Från början ville man komma åt en bakterie som spred tuberkulos. Numera pastöriseras livsmedel främst för att döda mikroorganismer som campylobacter, listeria och ehec.

Vaccin: Sjukdom hos kor räddar livet på människor

På 1700-talet drog ett virus som orsakade smittkoppor fram över världen. Miljontals människor blev offer och främst dog barn. Någonting behövdes för att få stopp på pandemin.

Under den här tiden hade man redan testat att utsätta människor för låga doser av smittoämnen för att få immunitet, som ju är poängen med vaccin. Den här tidiga metoden kallades ympning, men effekten var minst sagt svajig – antingen fungerade det eller så dog man.

1796 kunde dock den engelska läkaren Edward Jenner utveckla ett effektivt vaccin som ledde till att dödligheten i smittkoppor sjönk dramatiskt. Det lyckades han med genom att ha ögonen med sig och en bra slutledningsförmåga. Jenner lade nämligen märke till att mjölkerskor som fick kokoppor, som orsakas av en mindre farlig virussläkting till smittkopporna, inte drabbades av den fruktade sjukdomen. Han förstod att det fungerade som skydd och började avsiktligt smitta patienter med kokoppor. Ko heter ”vacca” på latin. Därför blev namnet på den nya typen av behandlingen just vaccin.

Därefter har en mängd vacciner framställts med flera olika tekniker som hjälper kroppens immunförsvar att reagera och bilda antikroppar mot smittoämnen som virus och bakterier. Vacciner har varit avgörande för att utrota och minska spridningen av en mängd svåra eller livshotande infektionssjukdomar som tuberkulos, kikhosta, stelkramp, difteri, mässling, polio, påssjuka, röda hund och covid-19.

Läs också:

Världen utan vaccin

Den flygande vävskytteln: Från hantverk till fast fashion

Idag massproduceras kläder och en ny outfit är bara ett knapptryck bort. Förr var det betydligt knepigare att gå från tråd till färdigt klädesplagg. Exakt när människor började väva tyger till kläder, mattor eller säckar är inte helt fastställt, men arkeologiska fynd pekar på att det förekom i Mellanöstern redan 7 000 år före vår tideräkning.

Utvecklingen av vävstolen har varit viktig för att kunna tillverka tyger. Tekniken går ut på att spänna upp trådar så att de bildar en så kallad varp, som också är den längsgående tråden i det färdiga tyget. Med hjälp av en träspole, eller en skyttel, förs en tråd fram och tillbaka i sidled. Det här arbetet gjordes länge för hand och det tog tid innan tyget var klart.

Men på 1700-talet började tempot i vävningen skruvas upp. En av flera förbättringar var den flygande skytteln. Även den klassiska spinnrocken, som användes för att göra tråd och garn från ull, hamnade nu i skymundan. En ny hjälpreda gjorde nämligen entré 1764 när engelsmannen James Hargreaves uppfann spinnmaskinen Spinning Jenny. Den innebar att betydligt fler trådar kunde spinnas samtidigt jämfört med tidigare.

Kommande år gick det undan. Mekaniska vävstolar och tekniska förbättringar gjorde att vävning gick från att vara ett hantverk till tillverkning i stora fabriker, där många människor fick jobb. Den snabba utvecklingen lade grunden till det som blivit känt som den industriella revolutionen i Storbritannien i slutet av 1700-talet.

PS. Flera av tipsen har vi fått från våra läsare. Saknas din favoritupptäckt? Mejla oss gärna på red@forskning.se.

Källor:

Nobel Prize Museum, Wikipedia, Umeå universitet, Karolinska institutet, Vetenskap & Hälsa, Boken 100 Innovationer, Internetstiftelsen, Livsmedelsverket, 1177, Folkhälsomyndigheten, Tekniskamuseet.se

Psst …

Vetenskapens värld är stor – denna guide är liten. Se det här som en startpunkt för att förstå mer om forskning. Saknar du något eller har du en synpunkt? Mejla oss gärna på red@forskning.se