Därför säger forskare olika

Vi vill gärna att forskning ska ge enkla och glasklara svar. Men så är det inte alltid. Studier kan komma fram till olika resultat och forskare vara oeniga. Och det kan vara bra!

Hur farligt är alkohol när man väntar barn? Kan man få någon att sluta dricka? Vad är bästa sättet att minska smittspridning under en pandemi?

Det finns många ämnen som kan orsaka oenighet, även hos experter.

Men när inte ens forskare är överens, hur ska vi andra veta vad som gäller? Finns det ens en sanning?

Vetenskapsteoretikern Morten Sager vid Göteborgs universitet forskar om forskning. Han kommer med ett lugnande besked: Sanningen finns – men vägen dit kan vara lång, krokig och innehålla en hel del gupp.

Han listar några orsaker till att forskare inte alltid är överens:

  • 1

    Det är tidigt i forskningsprocessen

    2020 spreds coronaviruset över världen. Många människor dog och några mådde dåligt lång tid efter infektionen. De fick postcovid – som också var något nytt. Forskare skulle nu försöka förstå det nya virusets egenskaper och beteende, men också hur samhället bäst skulle hantera de problem smittan förde med sig.

    – Vi stod inför något vi aldrig tidigare stått inför. När sådant händer är det inte konstigt att experter har olika åsikter, säger Morten Sager.

  • 2

    Forskarna har olika utgångspunkter

    Föreställ dig några personer som undersöker något okänt i ett kolsvart rum (de vet inte att det är en livs levande elefant).

    – Någon känner på elefantens ben och säger att de är som pelare, någon annan känner på svansen och säger att den är en samling hår. Med tiden ökar samstämmigheten, men inledningsvis är det svårt att förstå oenigheterna, säger Morten Sager.

    Så kan det bli när forskare står inför något nytt och okänt. De studerar samma sak men om de har olika utgångspunkter kommer de att dra olika slutsatser i början.

  • 3

    Forskare pratar om olika saker

    Ibland kan man tro att forskare pratar om samma sak, men i själva verket är det ungefär som om några skulle stå kvar vid elefanten (se punkt 2) medan andra har börjat utforska en kamel vid sidan om.

    Ett exempel är coronapandemin, där experter var oeniga om bästa sättet att hantera viruset. En förklaring är att de hade olika syn på problemet. Några fokuserade på att många dog när viruset drog fram. Andra tyckte att pandemins effekter på ekonomin var det största problemet eftersom människors hälsa riskerades på sikt.

    – Det behöver inte betyda att någon av dem har fel, eftersom det kan vara så att de undersöker olika problem – det vill säga att den ena pratar om en elefant och den andra om en kamel. Och, självklart, kan det också visa sig att någon av dem har gjort ett dåligt jobb!

  • 4

    Knepiga frågor har inte enkla svar

    Hur ska man få någon som dricker för mycket alkohol att sluta? Det är jättesvårt att säga, eftersom människor är olika och många saker runtomkring påverkar. I sådana komplicerade ämnen finns det sällan ett rätt svar.

    Det finns också sådant man inte kan forska om, för att människor riskerar att komma till skada. Ett sådant exempel är frågan ifall det finns någon säker gräns för hur mycket alkohol man kan dricka när man är gravid.

    – Man kan inte skapa experiment där gravida ska dricka alkohol i olika doser för att man ska kunna undersöka konsekvenserna hos fostret. Försiktighetsprincipen får styra, säger Morten Sager.

“Falsk balans” kan också ställa till det

Ibland kan medier få oss att tro att det finns en konflikt fast det inte gör det. Det beror på att journalister har som regel att låta mer än en person få komma till tals i en fråga. Att höra båda sidor i till exempel en tvist är bra och viktigt, men ibland kan det ge en felaktig bild.

Exempel:

De allra flesta forskare i världen är överens om att vi människor har orsakat klimatförändringarna och att utvecklingen måste bromsas.

Om en klimatskeptiker bjuds in att debattera med forskare om klimatkrisen har man skapat “falsk balans” – det vill säga att åsikter får lika stort utrymme som vetenskaplig fakta.

I själva verket finns det inte två lika trovärdiga sidor av saken. Däremot har forskare olika uppfattningar om lösningarna på klimatkrisen.

Därför kan oenighet vara bra!

Att forskningsresultat spretar åt olika håll är inte bara normalt – utan också bra. Att forskare har skilda sätt att se på saker leder till mer forskning och det gör i sin tur att vi får mer kunskap.

Vi som tar del av forskning behöver tänka på att forskning tar tid och att forskare kommer att göra misstag på vägen.

Därför rekommenderar Morten Sager att ta det lugnt när ett nytt forskningsrön presenteras.

– Vetenskapen förändras; det har den alltid gjort och det ska den göra. Vi kan gärna lyssna när ny forskning presenteras, men vetenskapen når sina resultat i en långsam, kollektiv process.

Text: Maria Zamore och redaktionen på forskning.se

Läs också:

När är något vetenskapligt bevisat?

Psst …

Vetenskapens värld är stor – denna guide är liten. Se det här som en startpunkt för att förstå mer om forskning. Saknar du något eller har du en synpunkt? Mejla oss gärna på red@forskning.se