Är all forskning bra?

All forskning är inte bra. Men dålig forskning behöver inte heller alltid vara dålig. Filosofen Folke Tersman förklarar hur det hänger ihop.

Fusk, slarv och felaktigheter … Det finns flera kända misstag och skandaler inom forskningen. Det väcker frågan: Är all forskning verkligen bra?

– Nej, svarar Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet.

Men forskning kan vara dålig på olika sätt, menar han, och ger några exempel:

• 1

  Forskningen kan vara dåligt gjord

  När forskning är dåligt genomförd kan man inte lita på resultaten. Det är viktigt att forskarna har använt rätt metoder, att de har använt dem på rätt sätt, samt att andra forskare kan upprepa eventuella experiment och få samma resultat.

• 2

  Forskningens resultat kan skada

  Forskningen som ledde fram till atombomben är ett exempel på när forskningsresultat i sig är skadliga, eller kan användas på sätt som skadar. Bekämpningsmedel som skadar djur och natur är ett annat. Industrier och bilar som hotar vårt klimat med sina koldioxidutsläpp hör också hit.

• 3

  Människor kan komma till skada i forskningen

  Det händer att människor skadas i medicinska experiment. Det har också förekommit att deltagare blivit lurade eller skadats psykiskt. Numera är det ovanligare eftersom det i många länder finns tydliga regler för hur forskning får gå till, men så har det inte alltid varit.

Dålig forskning kan också göra nytta

Det är viktigt att veta att all ”dålig” forskning inte till varje pris måste undvikas, understryker Folke Tersman.

– Det beror på varför forskningen är dålig. Vi måste tillåta misslyckanden. Forskning som leder fram till resultat som senare visar sig vara felaktiga, eller totalt ointressanta, kan och bör inte alltid undvikas. Den kan ändå ha gjort nytta genom att lära oss vad som är återvändsgränder i forskningen, eller lära oss något om problem med våra forskningsmetoder.

Därför måste vi vara öppna för det som kan framstå som dålig forskning, menar han.

– Det är inte alltid möjligt att, vid en given tidpunkt, veta vad som är fel eller ointressant. Det är först i efterhand man kan se det, så vi behöver vara tillåtande, säger han.

Det kan också hända att forskningen ger ”negativa” resultat, alltså resultat som inte ger svar på forskningsfrågan eller bekräftar hypotesen. Sådana resultat är svåra att få publicerade i en vetenskaplig tidskrift, men de kan vara värdefulla för andra forskare så att de slipper göra samma studie.

Replikeringskrisen – när studier inte går att upprepa

Samtidigt finns det problem i det vetenskapliga systemet som man måste prata om, menar Folke Tersman, och nämner den så kallade replikeringskrisen:

I början av 2010-talet uppmärksammades att många vetenskapliga studier, framför allt inom ämnet psykologi, inte gick att upprepa av andra forskare. Det väckte frågan ifall forskningsresultat som inte är helt tillförlitliga kan ha fått för stort genomslag.

Därför är det viktigt att kunna upprepa forskning

Att forskning ska gå att upprepa är en väldigt viktig del i den vetenskapliga metoden. Om en studie visar ett visst resultat, ska andra forskare kunna följa samma metod och få samma resultat. Om det inte går, kan det betyda att resultatet från den första studien var fel. När forskning kan upprepas blir det en “kvalitetskontroll”.

När forskning inte kan upprepas, kan det bero på flera saker.

5 skäl till att forskning inte kan upprepas:

1. Forskarna kan ha valt dåliga metoder eller inte använt dem på rätt sätt.
2. Forskarna kanske inte har beskrivit sina metoder tillräckligt tydligt för att andra forskare ska förstå hur de gjort.
3. Det går inte att förstå hur forskarna har samlat in data (information eller fakta) för sin studie.
4. Forskarna kan ha studerat för få människor eller fall, vilket betyder att deras resultat kanske bara berodde på slumpen; när fler studeras får man ett annat resultat.
5. Ibland går det inte att upprepa resultat för att omständigheter runtomkring har ändrats. Om en studie utfördes på en viss skola, kan resultatet bli ett annat om en annan skola undersöks.

För att hitta tillförlitlig forskning inom ett ämnesområde kan man leta efter så kallade metastudier, tipsar Folke Tersman. Det är studier som sammanställer resultaten från många enskilda studier för att ge en mer sammanhängande och pålitlig bild av forskningsläget.

Text: Maria Zamore

Psst …

Vetenskapens värld är stor – denna guide är liten. Se det här som en startpunkt för att förstå mer om forskning. Saknar du något eller har du en synpunkt? Mejla oss gärna på red@forskning.se