Unga hjälper Amira att forska om sociala medier

Många vuxna oroar sig över vad ungdomar delar på sociala medier. Men hur ser ungdomarna själva på sina inlägg? Forskaren Amira Sofie Sandin undersökte det genom att låta dem bli medforskare.

Hur är det att vara ung i dagens samhälle? Det är Amira Sofie Sandin nyfiken på. Hon forskar om hur unga uttrycker sin identitet i sociala medier.

För att vara säker på att hon verkligen förstod de bilder, texter och kommentarer som ungdomar postar i sociala kanaler lät hon 13 ungdomar vara med i forskningen. De hjälpte både till med att samla in data och att analysera.

Bättre resultat med unga som medforskare

– Hade jag själv tittat i sociala medier hade jag ju bara sett inläggen, men genom att vi diskuterade tillsammans kunde ungdomarna vara med och tolka och förklara vad en person vill framställa; vad som visas och varför. De förstår normerna och kulturen på sociala medier på ett annat sätt, säger Amira Sofie Sandin.

Om forskaren

Amira Sofie Sandin är bibliotekarie och lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Bild: Emma Berge Kleber.

Hur var det att forska med ungdomar?

– Jag fick en större förståelse för ungas upplevelser och erfarenheter. Forskningen blev rikare och mer nyanserad än om jag bara hade gått ut och intervjuat ungdomar och sedan tolkat det genom mina vuxenögon. Nu fick jag fler perspektiv på deras upplevelser och motiven bakom det som delas, eller inte delas, i sociala medier.

Amira Sofie Sandin använde kvalitativa metoder

Kvalitativa studier är särskilt bra när man vill förstå något på djupet. Vanliga metoder är då intervjuer, observationer och textanalys. Det var Amira Sofie Sandin och hennes unga forskarkollegor gick till väga:

– Vi använde intervjuer och gruppsamtal. Vi analyserade också bilder och inlägg på sociala medier, säger hon.

Målet med en kvalitativ studie är alltså att förstå “varför” och “hur” något sker, snarare än att räkna “hur mycket”. Till exempel kan en kvalitativ studie undersöka hur patienter upplever en viss behandling, medan en kvantitativ studie har mer fokus på sådant som går att mäta.

Hur bidrog metoden till forskningens resultat?

– När det gäller ungdomar och sociala medier finns mycket oro och fokus på risker – och kanske ett antagande att ungdomar inte vet vad de gör. Men min forskning har visat att ungdomar är kompetenta här. De reflekterar mycket och är väldigt strategiska i vad de uttrycker. Genom att ungdomarna deltog i forskningen tror jag att vi fått en mer nyanserad bild av ungas medieanvändning.

Finns det något som är knepigt med medforskning?

– Nej, men det krävs lite mer tid. Man måste vara noggrann med att till exempel informera om vad forskningen är till för, bygga förtroende och inte styra för mycket. En begränsning med en kvalitativ studie är att den inte går att upprepa och jag kan inte generalisera, det vill säga uttala mig om att det här gäller alla ungdomar. Men min studie ger oss en kunskap om att så här kan det vara för ungdomar i Sverige.

Vetenskaplig källa:

Amira Sofie Sandins doktorsavhandling heter Var(a) snäll och gilla.

Text: Charlotte Delaryd

Psst …

Vetenskapens värld är stor – denna guide är liten. Se det här som en startpunkt för att förstå mer om forskning. Saknar du något eller har du en synpunkt? Mejla oss gärna på red@forskning.se