Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Tomrum och galaxhopar kan kullkasta Einstein
Nya kartläggningar av universums tomrum och galaxhopar kan användas för att testa Einsteins relativitetsteori. Genom att söka efter små avvikelser hos gravitationen på enorma avstånd, kan astronomerna få en möjlig förklaring till den mörka...
-
Glaspärlor daterar asteroidnedslaget som utplånade dinosaurierna
Glaspärlor från en ö i Stilla havet har kunnat användas för att datera det stora asteroidnedslag som utrotade dinosaurierna. Pärlorna bildades vid nedslaget, som bland annat orsakade tsunamis och jordbävningar och ledde till massdöd av både djur och växter för 66 miljoner år sedan.
-
Kråkans värde ligger i poesin
Vad är viktiga värden när det gäller att värna den biologiska mångfalden? Inte bara om arten är sällsynt eller ekonomiskt viktig, betonar forskare vid SLU och universitetet i Newcastle. De har studerat hur ofta olika fåglar förekommer i poesin och...
-
Vetenskaplig metod kan avslöja hur djuren mår
Kor verkar inte gilla att stå i kö. Och hur de vinklar sina öron tycks avslöja hur de mår. En studie från SLU visar att kroppsspråket hos kor och andra djur kan användas som mått på deras känslotillstånd.
-
Viktigt att bevara lite av storskogen också
Frågan gäller om lågproduktiv skog, så kallade impediment, ska räknas med i den skyddade arealen eller inte. SLU har studerat vilken betydelse skogliga impediment har för skalbaggar i tallved. Studien visar att impedimenten inte är lika artrika som obrukade...
-
Från sensordata till vanligt språk
Hur kan man få fram meningsfull information från en stor mängd sensordata för att i nästa steg presentera den med vanligt språk? Datavetaren Hadi Banaee beskriver i sin avhandling en datadriven metod som länkar sensordata till ord och meningar.
-
Syrsor en möjlig framtida rätt på menyn
Syrsor skulle förmodligen kunna bidra till människans proteinbehov, visar forskning vid SLU. Nittio gram syrsor, motsvarande en hamburgare, skulle till exempel räcka för ett barns dagliga proteinbehov. Särskilt stor betydelse skulle en kost på syrsor kunna få i...
-
Sensorer kan minska miljöpåverkan vid höga vattenflöden
En helt ny typ av mätare kan underlätta för vattenbolag att upptäcka bräddningar i VA-nätet och minska miljöpåverkan när extremt höga vattenflöden leder till att avloppsnätet överbelastas. Mätaren är utrustad med sensorer...
-
Många rara växter och djur om vägrenen sköts rätt
Ny infrastruktur, som vägbyggen, kan skada den biologiska mångfalden. Men de kan också vara till nytta för naturvården. Vid vägrenen finns nämligen många av ängarnas och hagarnas växter och djur.
-
Det gäller att anpassa sig för att överleva
Kustflicksländan sprider sig norrut i takt med att klimatet förändras. Sländans snabba genetiska evolution gör att den anpassar sig och överlever. Men andra insektsarter kan få det svårare, menar forskare vid Lunds universitet.
-
Näthinna gjord av pigment kan ge blinda synen åter
Forskare har tagit fram en konstgjord näthinna som förhoppningsvis ska kunna ge blinda synen åter. Hinnan består av billiga organiska pigment, vanliga i kosmetika, och påminner om en ljussensor i en digitalkamera.
-
Generna som gör hönsen till flockdjur eller ensamvargar
Flockdjur eller ensamvarg? Forskare i Linköping har identifierat fem gener bakom sällskaplighet hos kycklingar. Flera av generna har tidigare kopplats till funktioner i nervsystemet eller beteende. Den nya studien är den första som kopplar generna till socialt beteende.
-
Våren tidig trots sen start
Björkarnas lövsprickning har redan hunnit till stora delar av Svealand, vilket är 50 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan. Det visar resultatet av Vårkollen som gjordes under Valborgshelgen. Deltagare från hela landet skickade in 8...
-
Låga hastighetsbegränsningar följs inte
Mätningar under 2017 visar att problemet med hastighetsöverträdelser kvarstår, framför allt på 40-sträckor. Nästan hälften kör för fort vilket ökar risken för olyckor med allvarliga skador och dödsfall som följd.
-
Uppkopplade fordon får trafiken att flyta
Inom en snar framtid kommer uppkopplade fordon att kunna anpassa sig efter variabla hastigheter, något som ökar både framkomligheten och trafiksäkerheten. Forskaren Ellen Grumert har designat ett sådant system.
-
Bygginnovationer sprids bäst med kundfokus – och tajming
Flervåningshus i trä och digitala lösningar i byggprocessen... När nya innovationer och metoder ska införas krävs ett samspel mellan sammanhang och spridning. Forskare vid Högskolan i Halmstad har undersökt företags förmåga att sprida eller ta...