Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Mångfald av arter viktigt för ett fungerande Östersjö-ekosystem
En artrik bottenfauna gör att mer näring från sedimenterande algblomningar förs vidare upp i näringskedjan. Även främmande arter bidrar till ett effektivare upptag av näringsämnen. Detta innebär att mer näring blir tillgänglig för...
-
Doftämnen motverkar angrepp på granfrö
Det är brist på förädlat granfrö i Sverige. En av de främsta anledningarna är att så många kottar och frön förstörs av skadeinsekter. Skogforsk har varit med och utvecklat syntetiska feromoner, doftämnen, som ett led i...
-
Miljörisker då flamskyddat material börjar brinna
Forskare vid kemiska institutionen, Umeå universitet, ska undersöka vilka miljöföroreningar som bränder i flamskyddat material orsakar. Det finns farhågor att dessa ämnen utgör en tickande miljöbomb.
-
Hoppande gener ny upptäckt bland gräs
Genetikern Pernilla Vallenback vid Lunds universitet har undersökt hur gener kan överföras mellan olika arter i växtvärlden.
-
Växter, insekter och fåglar tar fortsatt stryk av pesticider
Användningen av kemiska bekämpningsmedel mot insekts- och svampangrepp i grödorna ger mycket negativa effekter på den biologiska mångfalden i Europa. Detta framgår av en SLU-ledd studie i nio jordbruksområden, från Spanien och Irland till Sverige och Estland.
-
Studier på hund avslöjade starka riskfaktorer för SLE
Forskare vid Uppsala universitet och SLU har hittat flera gener som leder till ökad risk för en SLE-liknande autoimmun sjukdom hos hund. Det är första gången som forskare hittar gener bakom en så komplex sjukdom. Studien publiceras idag i nätupplagan av Nature...
-
Lukten av rovfisk leder till fler tjuvparningar
Ekologen Sanna Harris vid Lunds universitet har i sitt avhandlingsarbete studerat hur bytesdjur kan ändra beteende när risken för att bli uppäten ökar. Hon har också undersökt hur riskbenägna olika individer är.
-
Metallhydriders potential som supraledare
En internationell forskargrupp, ledd av professor Rajeev Ahuja vid Uppsala universitet, presenterar nu nya rön som ger en bättre teoretisk förståelse av supraledande metallhydrider vid höga tryck. Resultaten publiceras i veckans nätupplaga av Proceedings of the...
-
Vad händer när vulkaner störtar samman
När stora vulkaner kollapsar leder det till explosiva utbrott och stora jordskred. Magman som slungas ut har också visat sig vara olik den vid vanliga vulkanutbrott. Genom att studera Kanarieöarna har professor Valentin Troll vid Uppsala universitet, i samarbete med internationella...
-
Allt förändras – nu går det att se hur
Neurovetenskap är nu det femte största vetenskapsområdet. Det visar forskare vid Umeå universitet och University of Washington, USA, med hjälp av ett nytt matematiskt verktyg som kan kartlägga organisatoriska förändringar i stora sammankopplade system....
-
Tunga avvägningar för rågeten
I öppna landskap löper rådjurskid större risk att bli tagna av räven än i skogsdominerade områden. Samtidigt ökar rågetens chans till ett långt liv med fler framtida avkommor om hon väljer att leva i öppnare jordbrukslandskap, tack vare...
-
Funktion klarlagd hos enzym som skyddar mot degenerativa sjukdomar
Degenerativa sjukdomar och åldrande har ett samband med oxidativ stress i kroppens celler, men det finns naturliga ”avgiftningsenzym” i hjärnan som kan osakliggöra de farliga substanserna. En ny studie ledd av professor Bengt Mannervik vid Uppsala universitet visar nu...
-
Upptäcktsresande har funnit en ny passage i växtriket
Stefan Burén, Umeå Plant Science Centre, har i sin avhandling gett sig ut på en upptäcktsresa i växtriket. Han har funnit en hittills okänd passage till platsen för växters fotosyntes - klorplasten. Transportvägen kan berätta om hur växtcellen...
-
Mekanisk rälsbana ger nyckel till åldrandets gåta
Att förstå hur åldrade och skadade moderceller lyckas bilda nya, oskadade dotterceller hör till åldrandets mest svårlösta gåtor. Nu vet forskarna hur jästcellen gör.
-
Vänligt sinnad svamp hjälper växter att försvara sig
Vad händer egentligen när gynnsamma svampar som Trichoderma möter växter? Det vet växtbiologen Mari Aidemark vid Lunds universitet. Hon har studerat alamethicin, ett dödligt svampämne som gagnar växtens försvar.
-
Molekylär budfirma i genterapins tjänst
Kemisten Marie-Louise Ainalem vid Lunds universitet har undersökt vilka framtidsmöjligheter det finns inom genterapin för så kallade dendrimerer, vilka fungerar som budbärare in i cellerna.