Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Bakteriehår – Simson eller Akilles?
Bakteriella bindningar har ofta sin styrka i håret. De klamrar sig fast vid värdceller med hjälp av hårliknande utskott. Oscar Björnham, Umeå universitet, har i sin <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody>...
-
Cementbruk ersätter hälsovådligt epoxilim
Med hjälp av lim och fiberkompositer går det idag att reparera och förstärka stora betongkonstruktioner. Men metoden har hittills krävt allergiframkallande epoxilim som fästmedel. Nu har forskare på Luleå tekniska universitet hittat effektiva...
-
Många arter i anlagda våtmarker
Artrikedomen bland småkryp och växter är lika stor i anlagda våtmarker som i naturliga våtmarksmiljöer. Det visar aktuell forskning som gjorts i samarbete mellan Lunds universitet och Högskolan i Halmstad. Undersökningen visar även att de anlagda...
-
Nya möjligheter för säker överföring av känslig information i nätverk
Hur kan man, absolut säkert, dela sekretessbelagd information på nätet? Är det möjligt att vidareutveckla kvantkryptografi för att kunna nå vanliga intranät och Internetanvändare? Svaret på dessa frågor med mera finns i en ny...
-
Lägre kostnad och bättre miljö med alternativa transporter i glesbygd
Alternativa sätt att transportera personer och gods i glesbygd studeras i en doktorsavhandling från Luleå tekniska universitet. Halvfulla godstranporter och ensambilsåkande utgör idag problem i glesbygdsområden. Transportkostnaderna för glesbygdsbor ökar i...
-
Nu blir trådlösa nätverk trådlösa på riktigt
Trådlösa nätverk är smidigt. Men det är svårt att bygga stora trådlösa nätverk. Varje trådlös uppkopplingspunkt behöver, trots namnet, en kabel med uppkopplingen mot internet. Det gör det svårt och dyrt att skapa...
-
Djur som liknar varandra kan vara olika arter
Djur som ser identiska ut kan vara helt olika arter. Det visar forskare vid Göteborgs universitet, som med hjälp av DNA-analyser upptäckt att en av våra vanligaste ringmaskar egentligen är två. Resultatet är ett av många som antyder att jordens...
-
Oväntat stora utsläpp vid bränder i flamskyddat material
Bromerade flamskyddsmedel används för att förhindra att datorer, plaster, textilier och isolering börjar brinna. En ny undersökning av forskare vid kemiska institutionen, Umeå universitet, visar att bränder i flamskyddat material leder till oväntat stora...
-
Myggskelett i sjöbotten berättar fiskens historia
Tofsmyggans käkben är mikroskopiskt litet. Men i händerna på forskarna vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, blir myggbenen en tidsmaskin som kartlägger 200 år av försurning och fiskdöd i svenska sjöar.
-
Nervsystemet påverkas av kemikalier under nyföddhetsperioden
Kemikaliers påverkan på nervsystemets utveckling under nyföddhetsperioden har undersökts i en avhandling som läggs fram vid Uppsala universitet den 24 april. En viss typ av flamskyddsmedel och impregneringsmedel som används i textilier, datorer och pappersprodukter,...
-
Frambenens utveckling berättar om de första landdjurens barndom
Fossil av forntida djur visar oftast bara hur de vuxna djuren såg ut. Men många arter ändrar utseende under uppväxten, till exempel groddjurs och salamandrars yngel som omvandlas från vatten- till landdjur. Nu visar ny forskning av bland andra Per Ahlberg vid Uppsala...
-
Vätgas skyddar kärnbränsle vid slutförvar
När vårt använda kärnbränsle ska slutförvaras kommer det att skyddas av tre olika barriärer. Även om alla tre barriärerna blir skadade kommer inte kärnbränslet att lösa sig i grundvattnet, enligt en ny doktorsavhandling från...
-
Sanerad mark kan fortfarande innehålla farliga miljögifter
Sanering av förorenad mark har hög prioritet i samhället. Men nu visar en studie vid Örebro universitet att jorden efter saneringen fortfarande innehåller ämnen som kan vara giftiga för både människor och andra levande organismer. Forskarna har...
-
Svårt att sanera gamla förorenade jordar
Föroreningar som har legat i jorden under en lång tid binds ofta hårt till marken och saneringen av sådana tomter är därför ofta komplicerad. Sofia Jonsson, Umeå universitet, har i sin avhandling undersökt vilka jordegenskaper som påverkar...
-
En gnutta kalium ger bättre vätelagringsmaterial
Ett internationellt forskarteam, bestående bland annat av professor Rajeev Ahujas forskargrupp vid Uppsala universitet, har visat att små tillsatser av kalium drastiskt förbättrar vätelagringsegenskaperna hos vissa typer av väteföreningar. Resultaten publiceras...
-
Kartläggning av förloppet vid ledgångsreumatism
Ledgångsreumatism, eller reumatoid artrit, är en av våra vanligaste autoimmuna sjukdomar. I ett avhandlingsarbete vid Uppsala universitet har man fastställt betydelsen av en viss typ av receptorer och med hjälp av dessa även lyckats påverka...