Forskning om natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Så kan utrymningar bli snabbare
En blinkande grön lampa i anslutning till nödutgångarna vore det bästa sättet att förmå folk att utrymma offentliga lokaler via rätt väg vid brand. Detta är en av slutsatserna i en avhandling av brandingenjör Daniel Nilsson vid Lunds Tekniska...
-
Kemiska fingeravtryck i marina sediment avslöjar dioxinkällor
Halterna av dioxiner i ytsediment är förhöjda i stora områden längs den svenska Östersjökusten och i utsjöområdena. Mellan tre och fyra källor står för de flesta föroreningarna. Strömming fångad i södra Bottenhavet har...
-
Utveckling mot effektiv och hållbar biobränsletorkning
Användandet av biobränslen har ökat i hela Europa de senaste årtiondena och det finns flera skäl att tro att ökningen kommer att fortsätta. Genom att ersätta fossila bränslen med biobränslen kan miljö- och klimatproblemen begränsas....
-
Maskulina östrogener hos fiskar?
Hur enzymet aromatas påverkar guppy-fiskars fortplantning och hur enzymet reagerar av steroider har Stefan Hallgren studerat i sin avhandling i zoologi, Stockholms universitet.
-
Uppsalaforskare förklarar mystiska vulkanformationer på Mars
På sluttningarna av flera av Mars vulkaner finns utskjutande avsatser som uppifrån sett liknar gigantiska fiskfjäll. Med hjälp av experiment och data från rymdsonden Mars Global Surveyor har nu Uppsalageologer hittat en förklaring till de gåtfulla...
-
Jordens atmosfär blåser bort
Jorden förlorar kontinuerligt delar av sin atmosfär, till stor del genom utflöden av joner från polarområdena. Erik Engwall vid Uppsala universitet presenterar i sin avhandling en ny metod som gör det möjligt att mäta de utflödande jonerna. Det står...
-
Låga halter av farliga gaser spåras med förbättrad laserteknik
Det kan vara svårt att upptäcka gaser som är skadliga för vår hälsa och miljö. Existerande tekniker klarar inte alltid av att mäta tillräcklig låga halter. Aleksandra Foltynowicz, Umeå universitet, har i sitt avhandlingsarbete vidareutvecklat...
-
Hur känner molekyler igen varandra och andra?
Molekylär igenkänning är central i många biologiska system. Celler i kroppen kommunicerar via signalsubstanser, exempelvis hormoner, som känns igen av mottagarstrukturer, receptorer, antingen på ytan av cellen eller i dess inre. Igenkänningen styrs av olika typer...
-
Vedertagna uppfattningar styr elevers matematiska resonemang
Gymnasieelever använder sig ofta av vedertagna uppfattningar, som till exempel vad som förväntas av dem, när de ska lösa matematiska uppgifter. Uppfattningarna har många gånger inte någon som helst koppling till matematiken i uppgiften. Dessutom existerar en...
-
Miljövinst när biomassa och kol samsas
Sameldning av biomassa och kol i befintliga kolkraftverk kan öka bioenergianvändningen inom EU avsevärt, visar forskning på Chalmers. Det är betydelsefullt inför EU:s mål för förnybar energi.
-
Bestämda åsikter om Norrlands naturresurser
Ja till vindkraft, en ökad förädling av skogsråvaran och fler gruvor; nej till att bygga ut orörda älvar, uranbrytning och en större rovdjursstam. Norrlänningar har tydliga åsikter om hur de vill att olika naturresurser ska brukas, menar Ulf Wiberg vid...
-
Programmering av nästa generations datorer
2009-07-10 I början av sommaren disputerade Jerker Bengtsson, Högskolan i Halmstad, på en avhandling i vilken han både presenterar metoder och tekniker för att programmera nästa generation parallella processorer, och hur man kan använda dessa högpresterande...
-
Jordens atmosfär blåser bort – ny metod för att mäta hur fort
Jorden förlorar kontinuerligt delar av sin atmosfär, till stor del genom utflöden av joner från polarområdena. Erik Engwall vid Uppsala universitet och Institutet för rymdfysik (IRF) presenterar i sin avhandling en ny metod som gör det möjligt att mäta...
-
Berggrunden i Forsmark undersöks för slutförvar
I sommar beslutas var landets slutförvar för använt kärnbränsle ska lokaliseras. Valet står mellan Laxemar i Småland och Forsmark i Uppland. En avhandling från Göteborgs universitet visar att berggrunden i Forsmark är mycket stabil, vilket är...
-
Framgång inom HIV-forskning – möss bildade antikroppar mot HIV-protein
En forskargrupp vid Örebro universitet har lyckats ändra arvsmassan hos växter så att de ska kunna fungera som vaccin mot HIV. Genom genmodifiering har växterna fått förmågan att producera ett protein som ingår i viruset, och projektet har tagit ett...
-
”Utseendet” viktigt för bakteriers tillväxthastighet
Utseendet hos det omogna tRNA som gener ger upphov till har betydelse för mängden producerat protein och därmed för bakteriens tillväxthastighet. Det visar Fredrik Pettersson i sin avhandling där han studerat två potentiellt sjukdomsalstrande och en industriellt...