Natur & teknik
Hur blir djur vänner? Kan tomater skrika? Hur jobbar molekylerna i en solcell? Forskning om natur och teknik undersöker allt från den minsta partikel till svarta hål i rymden.
-
Smarta lösningar minskar utsläppen av CO2
Bättre klimatskal, effektivare energitillförsel och användning av biobränsle för uppvärmning av hus skulle minska utsläppen av CO2 i Europa. Bostäder och lokaler svarar för 36 % av Sveriges energianvändning och många villor värms...
-
Ökad risk för manlig bröstcancer vid östrogenbehandling
En av de behandlingar som finns vid prostatacancer, tillförsel av östrogen, ökar risken för manlig bröstcancer. Det visar Camilla Thellenberg Karlsson i den <a class="glossaryLink" aria-describedby="tt" data-cmtooltip="<div class=glossaryItemBody> En avhandling...
-
’- Bygg hus på samma sätt som Scania bygger lastbilar!
I en ny doktorsavhandling från Luleå tekniska universitet hävdar doktoranden Bengt Toolanen att det är oerhört viktigt att upphandlingen anpassas till varje byggprojekts förutsättningar för att en bra spelplan för projektgenomförande skapas....
-
Små kräftdjur kan bedöma risker
De är unga och väldigt oansenliga. Ändå har de en förmåga att bedöma riskerna i livet. Ny forskning visar hur de minsta hinnkräftorna kan hantera sin farofyllda tillvaro. Två lundaforskare har fått internationell uppmärksamhet för sina...
-
Sveriges palsmyrar håller på att tina
Mätningar gjorda i september av forskare från Stockholms universitet visar att marktemperaturen i palsmyrar* i Tavvavuoma är mycket nära 0ºC. När permafrosten tinar kan kolet som finns lagrat i torven komma att frigöras till atmosfären i form av...
-
Data från världens största experiment finns i Umeå
Rådata från världens största vetenskapliga experiment, partikelacceleratorn LHC i Cern, befinner sig just nu i superdatorerna på High Performance Computing Centre North (HPC2N) vid Umeå universitet. I dag inleds de första beräkningarna.
-
Framtidens väder: Torka och skyfall
Växthuseffekten är för de flesta liktydigt med ett varmare klimat och stigande havsnivåer när polarisarna smälter. Men det mesta tyder också på att nederbörden kommer att förändras och att effekterna av detta kommer att se mycket olika ut i...
-
Avancerat system för endorfin och opiater redan hos de första ryggradsdjuren
Endorfiner är välkända som förmedlare av smärtlindring och belöningskänsla. Dessa och flera andra signalämnen åstadkommer detta via fyra olika receptorer på nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Forskare vid Uppsala universitet har nu...
-
Telomerlängden kan fungera som prognostisk markör vid bröstcancer
Långa telomerer är kopplat till kortare överlevnad hos bröstcancerpatienter, enligt den avhandling som Katarina Nordfjäll försvarar vid Umeå universitet.
-
Lättare kartlägga cellmembranernas proteiner
En ny produkt för att kartlägga hur membranproteiner ser ut och fungerar ökar möjligheterna att förstå deras funktion och hur de växelverkar med andra molekyler, till exempel läkemedelsmolekyler. Produkten som utvecklats av forskare på Chalmers och...
-
Krympande snölegor kan rubba fjällvärldens ekosystem
I snölegan kan snön ligga kvar till långt in på sommaren, vilket förser omgivningen med ett konstant flöde smältvatten och ”sparar” en betesreserv under snötäcket. Men i klimatförändringens spår riskerar snölegorna...
-
En biosensor som bygger sig själv
Framtidens material kan byggas upp av beståndsdelar som själva gör jobbet. Denna självorganisering är naturens metod som nu tas över inom nanotekniken. I en avhandling från LiU visas hur syntetiska proteiner och guldpartiklar kan samverka i en ny typ av...
-
Ny metod avslöjar detaljer om fotosyntesens mysterier
Spenat är sedan länge en favoriserad ”labråtta” bland fotosyntesforskare. Den får snabbt stora fina blad och är därför perfekt för biokemiska studier av hur växter fångar solens ljusenergi. Det enda problemet är att dess...
-
Genetiska skador hos minibakterier i bladlöss och myror repareras genom kopieringsfel
Bladlöss och myror bär på minibakterier som producerar nödvändiga aminosyror och vitaminer. Minibakterierna har en mycket liten arvsmassa och många trasiga gener. Nu presenterar Uppsalaforskare i en artikel i tidskriften Proceedings of the National Academy of...
-
Tumörceller utvecklar resistens mot sitt eget ”självmordsprogram”
Behandling av tumörer bygger ofta på att man stimulerar ett ”självmordsprogram”, så kallad apoptos, i cancercellerna. Ibland utvecklas resistens mot sådan celldöd. Dessa aspekter belyses i den avhandling som Jeanette Blomberg försvarar vid...
-
Makt och sociala nätverk avgör spelet kring Stockholms grönområden
Urbaniseringen i världen slår alla rekord samtidigt som klimatförändringen och annan miljöpåverkan ökar många städers sårbarhet. Forskning visar att grönområden, träd och våtmarker spelar en allt större roll då de...