Forskning om samhälle & kultur
Hur är det att vara människa? I grund och botten handlar all forskning inom samhälle och kultur om detta. Här hittar du forskning om allt från människans hjärna till den globala geopolitiken.
-
Med stationen mitt i byn ökar resandet och servicen
Fler tar tåget om stationen ligger centralt. Värt att tänka på vid planeringen av nya höghastighetsbanor, konstaterar forskare vid KTH som studerat vilka konsekvenser det får när nya stationer byggs utanför centrum.
-
Skräddarsydd träning för unga fotbollstalanger
Många år av träning ligger till grund för att exempelvis nå fotbolls-VM. En fotbollsspelares förmåga att göra snabba förändringar i riktning och hastighet under en match är viktig för lyckas. Nya agility-tester som forskare vid bland annat...
-
Din like är inte lik min like
Att ”likea” ett foto på Instagram betyder inte nödvändigtvis att du gillar bilden du såg. En like kan ha olika betydelse beroende på vem som likear och vem som tolkar liken. Även en utebliven like kan ha stor betydelse visar ny forskning vid...
-
Svenskarna gillar inte datadelning på nätet
Brist på kunskap om integritetsskydd på internet skapar osäkerhet och en negativ attityd till kommersiell registrering av data. Det visar resultaten från den nationella SOM-undersökningen 2017.
-
Hälsoprojekt minskade inte ungas stillasittande
Stillasittande ungdomar i Angered blev mer aktiva under ett hälsofrämjande projekt i samarbete med Göteborgs universitet. Men effekten bestod inte, även om insatserna ökat hälsan på andra sätt.
-
Spelpjäser vittnar om storskalig valjakt redan på 500-talet
Den storskaliga jakt på val som lett fram till att många arter idag är utrotningshotade startade antagligen fler a hundra år tidigare än vi tidigare trott. Det visar en studie av spelpjäser gjord av en grupp arkeologer från Uppsala och York.
-
Trevliga kvinnor får mindre i lönekuvertet än trevliga män
Det kan löna sig för en man att vara trevlig. Män får mer i lönekuvertet jämfört med kvinnor när en arbetsgivare ska värdera egenskaper, förknippade med värme, visar forskning från Mittuniversitetet. Studierna utgår från tidigare...
-
Manlig fertilitet bortglömd fråga inför föräldraskapet
Mäns föräldraskap börjar på allvar först vid graviditeten eller när barnet är fött. Innan dess är det få män som funderar över sin egen fertilitet. De flesta män som forskaren och barnmorskan Maja Bodin intervjuade tog för...
-
Kränkning på grund av kön också ett hatbrott
Definitionen av hatbrott vidgas inom ny forskning, där kön inkluderas som en kategori. Det kan finnas ett symboliskt värde i att erkänna att vissa hatbrott är motiverade av fördomar och hat mot personer av ett visst kön, menar forskare vid Malmö universitet...
-
CSR i ett globalt sammanhang
Företagens sociala ansvar – ofta benämnt CSR – har varit ett aktuellt samtalsämne de senaste åren. Fokus har dock legat på Nordamerika och Europa, åtminstone inom forskarvärlden. Men när företag med ursprung i höginkomstländer...
-
Låna verktyg på biblioteket
Hammare för utlån – vad fyller ett verktygsbibliotek för funktion i samhället, och varför lånar människor verktyg där? Det har Jonas Söderholm, nyligen disputerad i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan, studerat i sin...
-
Forskning om effekterna av agilt arbete
Att arbeta agilt, det vill säga lättrörligt och smidigt och med tät kundkontakt, har blivit det gängse arbetssättet inom området mjukvaruutveckling. Arbetssättet har dock begränsningar och utmaningar. Forskare vid BTH har studerat effekterna av det agila...
-
Krisforskare: Var inte rädd – men förberedd!
Under Krisberedskapsveckan får allmänheten tips om hur vi ska hantera en kris. Joeri van Laere, lektor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde, utbildar svenska kommuner och myndigheter i krisberedskap – och manar till lugn. – Vi ska ta det på allvar....
-
Hur får vi tag i mat om kriget kommer?
Sverige behöver en ny typ av livsmedelsberedskap. Det framgår i en rapport från SLU, som visar på sårbarhet och lösningar för livsmedelsproduktionen i händelse av kris eller krig.
-
Demokrati inte tillräckligt för att nå hållbarhetsmålen
FN:s medlemsländer har enats om sjutton mål för en mer hållbar utveckling. Dessa ska nås senast 2030. Men vad krävs rent strukturellt för att förändring ska komma till stånd? Demokratiskt styre i sig själv är inte tillräckligt, visar...
-
Vägen till krisberedskap kantas av ojämlikheter
Myndigheters sätt att kommunicera risker och kriser avslöjar ett sårbart och ojämlikt samhälle. Budskapen som förmedlas i kommunikationen riktas framförallt till traditionella medelklasshushåll, boende i urbana miljöer.