Samhälle & kultur
Hur är det att vara människa? I grund och botten handlar all forskning inom samhälle och kultur om detta. Här hittar du forskning om allt från människans hjärna till den globala geopolitiken.
-
Polisens filmande föremål för forskning
Enskilda poliser filmar allt oftare sitt eget arbete i syfte att förebygga våld och för att samla bevis. Men vilka konsekvenser får de kroppsburna kamerorna för polisens arbete och för den enskildes integritet? Det ska forskare nu studera.
-
Frölunda Indians tar forskningen till hjälp
Bättre träningar och matchresultat med hjälp av vetenskap och evidensbaserad kunskap. Det förväntas bli resultatet när ishockeyklubben Frölunda Indians videoanalytiker Erik Lignell genomför doktorandstudier vid Göteborgs universitet.
-
Obamacare påverkar hur amerikaner litar på varandra
Införandet av vårdreformen Obamacare i USA kan ha bidragit till att bromsa den sedan länge växande misstron i det amerikanska samhället. Det visar forskning vid Umeå universitet och Lunds universitet.
-
Beteendeekonomins fader prisad
Psykologi har stor betydelse för vilka ekonomiska beslut vi människor fattar. Den som visat hur mänskliga karaktärsdrag styr såväl individuella beslut som utfall på marknader på ett förutsägbart sätt är amerikanen Richard H Thaler, som får årets ekonomipris till Alfred Nobels minne.
-
Ungdomsarbetslöshet kopplat till sämre hälsa genom hela livet
Att vara ung och arbetslös eller bo i ett område med hög arbetslöshet påverkar hälsan på lång sikt, även om arbetssituationen förändras.
-
Kameran visar treåringens sätt att se på världen
Hur ser treåringar på världen? Svar: På ett annat sätt än vi vuxna, konstaterar forskaren Lena O Magnusson som satt en kamera handen på förskolebarn.
-
Jordbruket spelar liten roll för folks flytt till städerna
Landsbygdens avfolkning beror främst på att tillverkningsindustrin sysselsätter allt färre och att fler istället dras till servicenäringar och utbildning i städerna. Jordbrukets förändring har däremot relativt liten betydelse. Det visar Martin Hedlund i en ny avhandling vid Umeå...
-
Bantuspråket manda på pränt
Olika språkliga data har samlats in på plats i Tanzania och för första gången beskrivs nu det lilla bantuspråket mandas grammatik. Kartläggningen visar hur språket påverkats av förändringar inom det grammatiska systemet vilket också kan förklara den variation som existerar bland de som...
-
Även lekfulla kontor har mål att följa
Även på aktivitetsbaserade arbetsplatser med inslag av lekfullhet måste lekfullheten anpassas efter företagets mål. Här kan det uppstå motsättningar, konstaterar forskare vid Linnéuniversitetet som studerar hur den nya tidens arbetsplatser påverkar dem som jobbar där.
-
Klimatpolitik slår fel – flyttar ansvaret till fattiga kvinnor
Ett uttalat mål i den klimatpolitik som ska motverka avskogning i tropikerna (REDD+) är att den också ska minska fattigdomen och stärka kvinnornas ställning, men så fungerar den inte alltid i praktiken. Det visar Lisa Westholm i en avhandling från SLU.
-
Spenaten blir bättre med sockerbehandling
Spenat är nyttigt, men rekommenderas inte till spädbarn på grund av dess nitrat-innehåll. Forskare i Lund har hittat en ny metod som enkelt kan minska halten av nitrat med upp till 70 procent – och dessutom förlänga hållbarheten.
-
Högre rörlighet på arbetsmarknaden bra för hälsan
Arbetslösa mår bättre på en arbetsmarknad med hög rörlighet och hög a-kassa, visar en stor studie i 26 europeiska länder som Umeå universitet deltagit
-
På väg mot en framtid där maskiner förstår oss
För att människor och maskiner fullt ut ska kunna dela information på internet måste vi standardisera kommunikation. Karl Hammar, Jönköping University, arbetar med att definiera och strukturera innehåll som både en dator och en människa kan förstå.
-
Dags vända uppmärksamheten mot lyssnandet
Vi omges av ljud. Är det rent av så att det är vi människor som blivit röststyrda och inte bara de apparater vi använder? Det frågar sig forskaren Janna Holmstedt som i en avhandling i fri konst undersöker ljuden som omger oss.
-
Den moderna människan äldre än vi trott
Den moderna människan uppstod tidigare än vad man tidigare trott. Beräkningar visar att den moderna människan utvecklades för mer än 260 000 och 350 000 år sedan, baserat på det kompletta genomet från en stenålderspojke från Ballito Bay på Sydafrikas östkust.
-
Öppna kyrkporten och släpp ut skadliga partiklar
Att vädra är gammal kunskap som fallit lite i glömska. Nu är det vetenskapligt bevisat att metoden är effektiv. Öppna kyrkporten i en timme och 50 procent av luften med skadliga partiklar vädras ut, enligt en studie vid Högskolan i Gävle.