Glioblastom är en av de vanligaste och också mest aggressiva hjärntumörerna. Den är svår att behandla. Trots kirurgi, strålningsbehandling och kemoterapi återkommer tumören hos de flesta. Den genomsnittliga överlevnaden är 16-17 månader.
För att bättre förstå hur sjukdomen utvecklas har forskare kartlagt stamceller och deras koppling till tumörerna. Stamceller, eller stamcellsliknande celler, som får genskador kan leda till onormal celltillväxt och tumörer i hjärnan.
Särskild cell finns i vävnad runt tumören
Forskare vid Lunds universitet har nu upptäckt en stamcellsliknande cell som identifieras genom att den på sin yta bär ett specifikt protein. De såg att den här cellen i hög grad finns i den växande tumörfronten och i tumörens intilliggande vävnad. Men i den friska hjärnan förekommer sådana här celler väldigt sparsamt, eller inte alls.
– Det är särskilt intressant att den förekommer i området omkring den bortopererade tumören eftersom det ofta är där som tumören så småningom återkommer, säger Jiaxin Li, forskare vid Lunds universitet.
– Vi såg samband mellan hur den stamcellsliknande cellen uttrycks i hjärnan och tumörens tillväxt, tumörens återkomst samt för prognosen.
Studiens resultat kan kasta ljus över frågan om varför glioblastomtumörer så ofta återkommer. Hypotesen har varit att glioblastomtumörens stamceller håller sig vilande och därmed undkommer behandling. Efter behandlingen vaknar de däremot till och återkommer.
Cellerna inte resistenta mot alla läkemedel
För att undersöka om det finns befintliga läkemedel som kan riktas mot det protein som forskarna sett på de stamcellsliknande cellernas yta, undersökte de i labbet hur olika cancerläkemedel påverkar cellerna.
De kunde då se att cellerna var resistenta mot de flesta läkemedel, men inte alla.
En stor utmaning med hjärnans sjukdomar är att lyckas leverera läkemedel till hjärnan, eftersom läkemedelsmolekylerna ofta är för stora för att ta sig förbi blod-hjärnbarriären.
– Den stamcellsliknande cellen kan vara intressant att angripa men fortfarande återstår mycket forskning innan vi med säkerhet vet om vi lyckas hela vägen till behandling, säger Johan Bengzon, forskare vid Lunds universitet och läkare i neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus.
Johan Bengzon, forskare och adjungerad professor vid Lunds universitet, överläkare inom neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus johan.bengzon@med.lu.se
Rysslands och Kinas relation har länge präglats av både konflikt och vänskap. I modern historia ingick länderna en formell allians efter att Folkrepubliken Kina upprättades 1949.
20 år senare utbröt ett gränskrig mellan länderna men under 1980-talet normaliserades relationerna och har sedan kalla krigets slut succesivt förbättrats. I dag betraktar Kina och Ryssland varandra som sina viktigaste internationella partners.
Christopher Weidacher Hsiung, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, har i en rapport analyserat relationen mellan Kina och Ryssland, ur Kinas perspektiv. I rapporten konstateras att Kina har sex grundläggande motiv för ett vänskapligt samarbete med Ryssland:
Kinas motiv till vänskap med Ryssland:
Upprätthålla en stabil och fredlig grannrelation
Få politiskt stöd och legitimitet för den egna regimen
Förbättra det militära samarbetet för att balansera mot USA
Upprätthålla stabilitet i Centralasien
Fördjupa samarbete vad gäller ekonomiskt och teknologiskt utbyte
Global styrning.
– Finns en fredlig relation behöver inte Kina lägga resurser på att bevaka den 4 200 kilometer långa gränsen mot Ryssland, utan kan fokusera på USA och satsa på modernisering, säger Christopher Weidacher Hsiung.
Motiven ovan speglar att Kina och Ryssland är auktoritära stater, där eliterna är rädda för att förlora makten. Därför stöttar länderna varandra diplomatiskt, säger Christopher Weidacher Hsiung. Länderna försöker att ge varandra politisk legitimitet, speciellt mot det ”demokratiska väst” som de anser vill undergräva styret i Ryssland och Kina och verka för ett regimskifte.
Fyra utmaningar för relationen
I FOI-rapporten identifieras fyra utmaningar för relationen mellan Kina och Ryssland:
Historia och ömsesidig misstänksamhet, konkurrerande regionala intressen, begränsningar i det ekonomiska utbytet samt olika syn på den framtida globala ordningen.
Misstänksamheten kommer från gamla motsättningar och regionala intressen som kan krocka. Ett centralt område är Centralasien, där Ryssland länge har varit den dominerande stormakten, men nu utmanas av Kina.
Bild: CHUTTERSNAP, Unsplash
Ryssland allt mer beroende av Kina
Ekonomiskt har Ryssland har blivit beroende av Kina. Kina köper olja och gas från Ryssland. Ryssland köper färdiga produkter som elektronik från Kina.
– I båda fallen blir Ryssland beroende av Kina, inte minst nu när landet är utsatt för sanktioner. Att det nu är Kina som exporterar mer avancerade varor innebär också delvis ombytta roller, det är inte länge sedan rysk teknik låg i framkant i förhållande till kinesisk, säger Christopher Weidacher Hsiung.
Ukraina-kriget väcker frågor
Kriget i Ukraina kastar dock skuggor över ländernas relation. Invasionen har tvingat Kina till en delikat balansgång mellan att värna sitt strategiska partnerskap med Ryssland och samtidigt inte riskera försämringar i relationen med USA och Europa som Kina är beroende av – ekonomiskt och teknologiskt.
– Jag tror att kineserna är förvånade över hur illa det går för Ryssland i kriget, för om det var något de såg upp till i Ryssland var det den militära förmågan, säger Christopher Weidacher Hsiung.
– Nederlagen kan tänkas bekymra dem också eftersom Kina har gott om ryska vapen, har militärer som har tränats i Ryssland och har inspirerats av ryskt militärt strategiskt tänkande. Jag tror att även västs enighet har gjort stort intryck på Kina.
Vad kriget i förlängningen betyder för den kinesisk-ryska relationen beror troligen på hur det utvecklar sig.
– Jag tror att även Kina har röda linjer, rysk användning av kärnvapen kan vara en. Jag tror också att Kina är oroliga över vad som händer inrikespolitiskt i Ryssland och speciellt med vad gäller Putins framtid, säger Christopher Weidacher Hsiung.
Framtiden: Kina styr relationen mer och mer
Rapporten skissar på framtida scenarion för den rysk-kinesiska relationen genom att diskutera tre olika roller som Ryssland kan spela för Kina: Formellt allierad, konkurrent och strategisk supporter.
Rollen som strategisk supporter är mest trolig, enligt rapporten. Den beskriver också att Ryssland i framtiden sannolikt blir ännu mer beroende av Kina.
– Rysslands isolering och försvagning på grund av kriget kommer troligtvis att öka. Kina kommer därmed att diktera alltmer av relationens innehåll. Och så länge Kinas elit betraktar USA som det mest pressande ideologiska och geopolitiska hotet kommer Ryssland spela en viktig roll för Kina, säger Christopher Weidacher Hsiung.
– Alla har feber någon gång då och då. Genom att förstå mekanismerna bakom feber kan vi också få förståelse för hur nya läkemedel och behandlingar kan fungera, säger forskaren Anders Blomqvist vid Linköpings universitet.
Feber är kroppens svar på infektion eller inflammation och ett sätt att försvara sig mot till exempel virus eller bakterier. Vid infektion eller inflammation i kroppen frigörs molekyler som kallas cytokiner i blodomloppet. De är så pass stora att de inte passerar blod-hjärnbarriären, ett nät av finmaskiga blodkärl som skyddar hjärnan från skadliga ämnen.
Men feber är ju ett symtom som startas av signaler från just hjärnan. Så hur uppfattar hjärnan att det finns en inflammation eller infektion i kroppen?
Mekanismerna avslöjade
Förklaringen finns hos mottagarstrukturer, eller receptorer, på utsidan av blod-hjärnbarriären som uppfattar cytokinerna. Receptorerna vidarebefordrar signalen till celler som sitter på insidan av kärlväggarna i blod-hjärnbarriären – de så kallade endotelcellerna. De börjar producera den hormonliknande molekylen prostaglandin E2 som i sin tur aktiverar receptorer i kroppens termostat, hypotalamus, och feberreaktionen inleds.
Tidigare har man trott att produktionen av prostaglandin i vissa celler i bland annat lever och lungor också varit nödvändiga för att starta en feberreaktion. Men ett forskarteam kan nu konstatera att så inte är fallet.
Långdragen fråga har fått svar
I en studie på möss framgår att endotelcellerna i hjärnan är de enda celler som faktiskt behövs för att framkalla en feberreaktion.
– Våra fynd avgör en fråga som debatterats under flera decennier. Beviset för att det faktiskt endast är endotelcellerna i hjärnan som behövs för att starta en feberreaktion har inte funnits förut. Det är en kunskapslucka som vi nu fyllt, säger Anders Blomqvist.
Studien på möss ledde till svaret
Försöken gjordes på möss där man tagit bort vissa gener som kodar för prostaglandinproduktion i endotelcellerna i hjärnan. Mössen injicerades sedan med ämnen som finns i cellväggen hos vissa bakterier, för att på konstgjord väg orsaka feber. De genmodifierade mössen fick ingen feberreaktion efter injektionen.
Forskarnas drog slutsatsen att endotelcellerna är nödvändiga för att framkalla feber men de visste inte om de är tillräckliga. Därför utfördes ytterligare ett test med en annan genmodifierad musmodell där de enda cellerna som kunde producera prostaglandin E2 var endotelcellerna i hjärnan.
Hos de mössen startade en feberreaktion vilket bekräftade att endotelcellerna i hjärnan faktiskt är tillräckliga.
Anders Blomqvist, professor emeritus vid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet, anders.blomqvist@liu.se
I den politiska debatten förmedlas ofta bilden av klimatomställningen som en väg kantad av uppoffringar. Men flera forskare tecknar bilden av en vardag som också kan bli bättre än dagens. Och vad som upplevs som bra och dåligt kan variera över tiden.
– Att något blir bättre eller sämre är ju ett subjektivt mått. Normer ändras över tid och det som upplevs som självklart idag kanske inte är det i framtiden. Till exempel att äta stora mängder kött eller att flyga ofta och långa sträckor, säger Jamil Khan, lektor i miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet.
Jamil Khan forskar om hur olika styrmedel kan göra städer och transporter mer klimatvänliga så att Sverige kan nå klimatmålet om nollutsläpp av växthusgaser år 2045.
Delar av staden blir ”vardagsrum”
Tar vi uppdraget att sänka utsläppen på allvar lär ett skifte ske i synen på vad utemiljön i staden är till för, bedömer Jamil Khan.
I stadsmiljön idag finns ett fokus på transporter. Forskningen pekar på att utrymmena mellan byggnader framöver mer kommer att betraktas som en plats att vistas på – som ett utökat vardagsrum.
Stockholm. Bild: Tomas Williams, Unsplash
För att nå nollutsläpp får fossildrivna fordon ofrånkomligen en mer undanskymd roll i städerna. Även om elbilen slår igenom kvarstår problem med trängsel i städer. Och nya problem tillkommer med batteriernas beroende av miljöskadliga metaller. Mycket talar därför för att bilar i framtiden kommer användas mer sällan och på ett annat sätt.
Vägarna i staden reserveras istället för cyklister och gångtrafikanter och viss kollektivtrafik, bedömer flera experter.
Majoriteten av stadsbor får därför se till att använda muskelkraft, till gagn för hälsan, medan transporter i innerstaden reserveras för utryckningsfordon och personer med begränsad rörlighet som äldre, funktionshindrade och barn.
Max en kvart till det viktigaste
När bilframkomligheten begränsas förändras även stadsplaneringen, enligt Jamil Khan.
– Det pratas ibland om 15-minutersstaden som ett mål. Det betyder att boenden ska kunna nå visst basalt utbud med gång eller cykel på max en kvart. Livsmedelsaffärer så klart, men även idrottsaktiviteter, grönområden, frisör, vårdcentral och caféer.
Milano, Italien. Bild: Adrian Balasoiu, Unsplash.
Stadsdelar blir mer levande
För större städer kan det innebära att stadsdelarnas publika mötesplatser vitaliseras. Dagens utkantstorg med bedagad pizzeria och livsmedelsbutik får i framtiden ett mer varierat utbud.
Jamil Khan får medhåll av Johanna Alkan Olsson som forskar om hållbar omställning vid Lunds universitet.
– När man konkret tittar på frågan om stadsplanering upptäcker man att det finns så många fördelar med att planera staden för mindre trafik. Renare luft, mindre buller och säkrare trafikmiljö, säger Johanna Alkan Olsson.
Åtta sätt som staden kan förändras på
Staden blir som ett utökat vardagsrum – fler umgängesytor, färre bilar
Allt händer inte i centrum, stadsdelarna vitaliseras
Fler träd, som fruktträd
Mer vatten: Dammar, kanaler och vattenblänk
Taken nyttjas bättre – till växter eller solpaneler
Fler butiker erbjuder renoveringstjänster
Mer närodlat och fler kolonilotter
Mer fri tid att vistas i närmiljön, till följd av uppluckrat arbetsliv
Enligt Johanna Alkan Olsson bör framtidens kollektivtrafik tydligare inriktas mot boenden utanför staden.
– För den som färdas med bil finns gott om bilparkeringar i utkanten av stadskärnan. Dessa är gratis och kan ge fribiljett till närmaste lokaltrafik, om det skulle behövas.
Grönska och vatten i staden
Också färgskalan förändras i staden: Fler grönytor och blåskiftande kanaler och dammar, mindre gråsvart asfalt och sten. Sådana här ”grönblåa städer” kan minska översvämningsrisken, sänka temperaturen varma sommardagar och gynna den biologiska mångfalden.
– Till skillnad från vad många tror behöver grönblåa städer inte bli så dyra, säger Johanna Alkan Olsson.
Milano. Bild: Daryan Shamkhali, Unsplash
Forskning visar att tunna sedumtak kan fördröja regnvatten och bidra till ökad luftfuktighet. Gräs och blommor kräver tjockare tak, men sådana tror Johanna Alkan Olsson inte så mycket på för svensk del.
– Försök har visat på att dessa tak är tunga och kan vara dyra att renovera. Görs växtlagret tunnare blir det biologiska värdet begränsat. Bättre då att använda taken till solpaneler, säger hon.
Men vill man åt det visuella – gröna växter är trevligare att titta på än asfaltpapp – så kan det vara värt det, tillägger Johanna Alkan Olsson.
Vilken typ av växtlighet som passar i städer beror på.
– Ängar är populärt, men det är svårt att få till vild natur i en stad. Det blir nertrampat och så är det ingen vildmark längre. Ängar passar i naturnära områden där jorden är naturligt mager.
I städer tror Johanna Alkan Olsson att vi kommer att få fler träd, i synnerhet fruktträd.
– De ger mat och det som blir över kan fåglar äta. Omhändertagande av träd och skötsel av dammar ger jobbmöjligheter för personer i behov av omställningsjobb.
Fler träd och nya arbetstillfällen tror också Catharina Sternudd på. Hon är lektor i arkitektur med inriktning mot stadsbyggnad och forskar om hållbara städer.
– Den klimatanpassade staden vimlar av träd! Träd skuggar, sänker övertemperaturer i städer och skapar trivsel, säger hon.
Göteborg. Bild: Jonathan Noack, Unsplash
Mer lagning och renovering
Butiksutbudet påverkas också om den cirkulära ekonomin slår igenom. Vi får fler butiker som lagar elektronik, renoverar möbler och erbjuder andra slags renoveringstjänster, spår Catharina Sternudd.
Fler odlingslotter är också att vänta, liksom mer närodlade livsmedel i staden.
– Det märks redan i det ökade intresset för kolonier och odlingslotter. Det finns en växande skara småskaliga producenter som säljer direkt till hushållen utan mellanhänder, säger Catharina Sternudd.
En hållbar stad kan också betraktas utifrån att vårt arbetsliv förmodligen förändras, enligt Johanna Alkan Olsson.
– Idén om hur ett arbetsliv ska se ut förändras. Vissa yrken passar bättre i vissa livsfaser. Vi trappar ner under perioder. Mycket talar för större flexibilitet och mer fri tid. Då är det bra om det finns en närmiljö som vi vill vistas i.
Tall och gran dominerar i det svenska skogsbruket, men det kan finnas många skäl att satsa på fler trädslag. Det kan till exempel sprida de ökade risker som klimatförändringarna förväntas medföra. Ett annat skäl är hårdare certifieringsregler som kräver en ökad andel lövträd i skogarna.
Forskaren Felicia Lidman har i en avhandling fokuserat på möjligheten att öka mängden björk i den svenska skogen. Hon bidrar med ny kunskap om etablering och skötsel av naturligt föryngrad björk, både i monokulturer och i blandbestånd med gran.
– Björk är det vanligaste lövträd som föryngras spontant i Sverige och de allra flesta andra trädslag drabbas hårt av viltbete. Därför har projektet utgått från att det i huvudsak är björkinblandning och björkdominerade bestånd som tillskapas för att klara certifieringsreglerna – och samtidigt öka riskspridningen, säger Felicia Lidman vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Björken är vanligaste lövträdet
Det vi i vardagligt tal kallar björk är egentligen två olika arter, vårtbjörk och glasbjörk. Dessa arter är Sveriges vanligaste lövträd och står för ungefär tolv procent av den totala virkesvolymen i våra skogar.
Båda arterna är anpassade för att vara konkurrenskraftiga på öppna och ljusa ytor. De kan därför etablera sig snabbt efter kalhuggning, brand eller andra störningar.
Björkar producerar stora mängder pollen och frön som sprids med vinden över landskapet. Om björkfröna gror, eller inte, beror till stor del på markförhållandena.
Bild: Felicia Lidman/SLU
Markberedning är viktigt
Felicia Lidmans studier visar att även björken gynnas av den markberedning som vanligen görs för att skapa gynnsamma förhållanden för gran- och tallplantor, men att markfuktigheten har stor betydelse.
– På frisk mark är det nödvändigt att markbereda för att få en lyckad naturlig föryngring av björk – annars blir konkurrensen om vatten från annan växtlighet för stor, säger Felicia Lidman och fortsätter:
– På blöt mark etablerar sig björken däremot oftast enkelt utan åtgärder. Det går alltså att styra över föryngringen genom att anpassa markberedningen efter de rådande markförhållandena.
Skogsägare måste göra ett aktivt val
En annan studie handlar om hur röjning påverkar täta naturligt föryngrade skogar med björk och gran. I sådana skogar har skogsägaren många alternativ och kan välja att anpassa skötseln till målsättningen med brukandet. Det kan handla om att skapa en skog som kan ge ekonomisk avkastning inom en kortare eller längre tidsperiod, eller att få högsta möjliga avkastning med en begränsad skogsskötselinsats.
Avhandlingen visar att skogsägare måste göra ett aktivt val om de på längre sikt vill ha kvar björkarna i en blandskog med gran. Om man inte aktivt väljer att spara björkarna och anpassar skötseln till det, tenderar björkandelen att minska. Skälet är att björken blir utkonkurrerad vid så kallad fri utveckling, för att den inte tål lika mycket skugga som granen.
Felicia Dahlgren Lidman, institutionen för skogens ekologi och skötsel, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, felicia.lidman@slu.se
Plankton är några av jordens viktigaste biologiska organismer. Över hälften av allt syre produceras av växtplankton i haven. Ändå är kunskapen om dessa livsformer begränsad, främst på grund av dess storlek.
– Fram tills nu har jag fått studera plankton på gruppnivå, men tack vare de nya holografiska mikroskopen kan jag se hur den enskilda planktoncellen rör sig, äter, växer och förökar sig, säger marinbiologen Erik Selander vid Göteborgs universitet.
Enda sättet att studera på individnivå
Under en konferens 2019 hörde han Giovanni Volpe, professor i fysik, prata om den nya tekniken där ljus som bryts genom en partikel skapar ett hologram som kan studeras i stället för partikeln. Med hjälp av artificiell intelligens kan hologrammen filtreras till olika datamängder. De två forskarna startade därför ett tvärvetenskapligt projekt som tog sikte på plankton.
– Vi har en bra förståelse vem som äter vem och vart de tar vägen när det gäller större organismer som djur och fåglar som vi ser varje dag. Den här metoden som vi har utvecklat är det enda sättet som fungerar för att studera mikroskopiska organismer på individnivå, säger Giovanni Volpe.
AI gör metoden mycket snabbare
Metoden använder LED-ljus för att analysera plankton i hologram-mikroskopen. Det gör att organismerna förblir opåverkade under processen.
– Planktoncellerna vi undersöker är bara några tusendels millimeter stora. Men de är så talrika att de påverkar hela kolcykeln i havet. Totalt äter encelliga plankton cirka tre gånger så mycket kol som vi människor släpper ut från fossila bränslen. Nu kan vi få en detaljrik förståelse på individnivå för de här processerna, säger Erik Selander.
Metoden att reflektera ljus genom materia på en mottagande yta är gammal. Men tack vare digital teknik blir metoden mer användbar och tillsammans med artificiell intelligens, AI, blir analysen lättare och mycket snabbare.
– Med AI kan vi följa det som händer i realtid och med en digital kamera på den mottagande ytan kan vi följa flera plankton genom hela deras livscykel, om vi skulle önska, säger Harshith Bachimanchi, doktorand i fysik vid Göteborgs universitet.
Erik Selander, forskare på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, erik.selander@marine.gu.se
I studien har en forskargrupp undersökt kvaliteten på 153 förskolor. Forskarna observerade varje förskola under tre timmar och använde sig av en internationellt erkänd metod för att beskriva kvalitet, med fokus på språk, skrivande och läsning.
Bemöts och bekräftas enbart de barn som tar egna initiativ till språk och läsning? Eller uppmärksammar och utmanar pedagogerna även de barn som inte tar egna initiativ? Det är ett exempel hur kvalitet kan mätas.
Generellt låg kvalitet i förskolorna
Studien pekar på en generell låg kvalitet när det gäller aktiviteter som att läsa böcker och uppmärksamma barn på texter och skrivande. Men det finns också förskolor med hög kvalitet där språk och läsning används på ett medvetet sätt i undervisningen.
Traditionen att läsa med och för barn i förskolan är lång och stark, säger Pia Williams, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Men högläsning sker oftast i samband med vila och avkoppling eller i väntan på andra aktiviteter, och inte som en systematisk del av undervisningen. Det är sällan som läsning och barnlitteratur planeras som en aktivitet i sig. En bilderbok kan användas på många sätt, till samtal, lek och lärande, säger Pia Williams.
Bild: Sven Brandsma, Unsplash
Forskarna såg också stora skillnader i vilka böcker som finns och hur böcker och material som rör skrivutveckling exponeras på förskolan. På en del förskolor var bokbeståndet litet och ensidigt, med få lästillfällen.
Texter användes inte heller alltid på ett funktionellt sätt för att barn ska inse poängen med att kunna läsa och skriva.
Viktigt att tidigt utveckla språket
Det räcker alltså inte att barnen är på förskolan för att deras språk ska utvecklas på bästa sätt. Det måste också finnas en verksamhet som är gynnsam för barnen, säger Elisabeth Mellgren, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
– Det finns omfattande forskning som visar på vikten av att barn tidigt utvecklar sitt språk. Språket är nyckeln till allt lärande. Därför är det så oerhört viktigt att börja redan i förskolan.
Skillnader finns överallt
Forskargruppen besökte ett representativt urval av förskolor: Förskolor på landsbygd, i mindre orter, städer, storstäder och förorter till storstäder. Skillnader i kvalitet fanns i alla typer av områden.
– Skollagen anger att förskolans verksamhet ska vara av hög och likvärdig kvalitet samt att förskolan ska vara kompensatorisk. Det är oroande att förskolan inte lyckas med kompensatoriska ansvaret och ger alla barn likvärdiga förutsättningar att utveckla sitt språk, säger Pia Williams.
Neuroblastom är en aggressiv cancer i det sympatiska nervsystemet, framför allt i binjurarna. Varje år insjuknar ungefär 20 barn i Sverige, de flesta redan innan barnet fyllt fem år.
Trots intensiv behandling med cytostatika kan sjukdomen vara svår att bota och prognosen är dålig för barn som har den aggressiva formen. En av orsakerna är att tumören ofta utvecklar resistens mot läkemedel.
Möjligt att se hur resistens bildas
Nu har forskare tagit fram en modell i möss med mänskliga tumörceller från neuroblastom. Det gör det möjligt att följa de mekanismer som sker när vissa tumörceller utvecklar motståndskraft mot läkemedel.
– Det som händer är att tumörcellerna förändrar sig till att efterlikna embryonala celler från fosterutvecklingen. Dessa embryonala tumörceller är mer motståndskraftiga mot cellgifter, säger forskaren Daniel Bexell vid Lunds universitet.
Celler i omoget tillstånd anpassar sig
Genetiska förändringar är avgörande för att neuroblastom ska bildas och utvecklas till en aggressiv tumör.
Men vad gäller resistens mot läkemedel handlar det inte i första hand om genetiska förändringar, utan om att cellerna snabbt anpassar sitt beteende.
Orsaken till att de embryonala tumörcellerna är mindre känsliga för läkemedel är ännu inte helt klarlagd, men forskarna tror att det kan ha att göra med att cellerna i sitt omogna tillstånd kan anpassa sig och överleva vid förändrade förhållanden.
– Dagens behandling med cellgifter är generellt riktad mot snabbdelande tumörceller. Våra forskningsresultat kan bidra till nya behandlingar, som bättre kommer åt hela tumören för att undvika att resistens utvecklas. I framtida forskning blir det viktigt att förstå hur man specifikt kan angripa neuroblastomcellens embryonala tillstånd för att bota patienter, säger Daniel Bexell.
Daniel Bexell, universitetslektor vid translationell cancerforskning, Lunds universitet daniel.bexell@med.lu.se
Parasiten toxoplasma, även kallad kattsmittan, är vanligt förekommande i den svenska befolkningen. Forskare har länge undrat hur parasiten bär sig åt för att infektera så många människor och djur.
För att kunna bekämpa infektioner är immuncellernas olika roller i kroppen mycket hårt reglerade, men parasiten har hittat ett sätt att lura immunförsvaret.
– Vi har nu upptäckt ett äggviteämne som parasiten använder för att omprogrammera immunsystemet, säger Arne ten Hoeve som är forskare vid Stockholms universitet.
Parasiten kapar cellernas identitet
En studie visar att parasiten sprutar in äggviteämnet i immuncellens kärna och på så sätt ändrar cellens identitet. Parasiten lurar immuncellen att tro att den är en annan typ av cell. Genom detta ändras immuncellens genuttryck och beteende. Parasiten får infekterade immunceller, som normalt inte ska vandra i kroppen, att förflytta sig mycket snabbt. På detta sätt sprids parasiten till olika organ.
Fenomenet har beskrivits som att toxoplasma omvandlar immunceller till trojanska hästar eller kringvandrande ”zombies” som sprider parasiten.
Toxoplasma – en global parasit
Parasiten toxoplasma orsakar sjukdomen toxoplasmos som sannolikt är den vanligaste parasitinfektionen hos människor globalt. WHO har uppskattat att minst 30 procent av jordens befolkning är bärare av parasiten. Studier pekar på att 15-20 procent av alla som bor i Sverige bär på parasiten.
När vi smittas uppstår lindriga influensaliknande symptom som kan likna en förkylning. Sjukdomen övergår sedan till en kronisk infektion som i regel inte ger några symptom alls hos friska individer. För personer med nedsatt immunförsvar kan dock toxoplasma orsaka en livshotande inflammation i hjärnan. Den kan även vara farlig för foster.
Den nya studien, som ger en molekylär förklaring på företeelsen, visar också att parasiten är mycket mer målinriktad i sin spridning än man tidigare trott.
– Det är häpnadsväckande att parasiten lyckas kapa immuncellernas identitet på ett så fiffigt sätt. Vi tror att fynden kan förklara varför toxoplasma sprids så effektivt i kroppen när den infekterar människor och djur, säger professor Antonio Barragan som ha lett studien i samarbete med forskare från Frankrike och USA.
Katter är viktiga för parasiten
Kattdjur har en speciell plats i toxoplasmas livscykel. Det är nämligen bara i kattens tarm som sexuell förökning sker. Hos övriga värdar, till exempel människa, hund eller fåglar, sker förökning genom att parasiten delar sig.
Bild: Koen Eijkelenboom/Unsplash
I naturen sprids parasiten främst från gnagare till katter – och omvänt. När katten äter gnagare får den i sig parasiterna som förökar sig i kattens tarm. Avföringen hamnar sedan i naturen igen och gnagare blir då smittade.
Människor kan smittas av kött som innehåller parasiter eller via kontakt med katter, särskilt kattavföring.
Arne ten Hoeve, forskare vid institutionen för molekylära biovetenskaper, Stockholms universitet, arne.tenhoeve@su.se
Unga män och kvinnor med autism drabbas i högre utsträckning av psykisk ohälsa. Tidigare forskning har även pekat på att kvinnor är mer sårbara, men få studier har kunnat slå fast att det finns könsskillnader.
Men nu har forskare från Karolinska Institutet har gjort en stor registerstudie där över en miljon människor följdes under tolv år. Resultatet visar att fler kvinnor än män med autism hade minst en psykiatrisk diagnos i 25-årsåldern.
– Vi såg en ökad risk för elva olika psykiatriska tillstånd, bland annat depression, ångestsyndrom, självskadebeteende och sömnsvårigheter, säger Miriam Martini, doktorand vid Karolinska institutet.
Så gjorde forskarna studien
Forskarna gjorde en registerbaserad kohortstudie där drygt 1,3 miljoner personer följdes från att de var 16 till 24 år. Drygt 20 000 av dem hade en autismdiagnos.
Forskarna kunde se att vid 25 års ålder hade 77 av 100 kvinnor med autism fått minst en psykiatrisk diagnos. Bland män med autism fick 62 av 100 en psykiatrisk diagnos.
Studien gjordes mellan 2001 och 2013.
Många blir inlagda på sjukhus
Enligt Miriam Martini är det särskilt bekymmersamt att 32 av 100 kvinnor med autism varit inlagda på sjukhus till följd av sin psykiska ohälsa, jämfört med 19 av 100 autistiska män. För personer utan autism var motsvarande siffra under fem av 100.
Studien fokuserar på unga vuxna som är i en avgörande tid i livet då många psykiska problem ökar i omfattning. Samtidigt innebär övergången till vuxenlivet ofta sämre tillgång till vård, menar Miriam Martini.
– Sjukvården för unga vuxna behöver expanderas, speciellt för kvinnor med autism, så att psykisk ohälsa kan upptäckas i tid för att undvika att symptomen förvärras och resulterar i inläggning på sjukhus, säger hon.
Döljer i högre grad autism
Orsaken till att autistiska kvinnor drabbas hårdare av psykisk ohälsa än män med autism är inte klarlagd, men i studien pekar forskarna på flera möjliga faktorer.
Tidigare forskning har visat att kvinnor med autism i högre utsträckning använder kompensatoriska beteenden för att dölja sin autism, vilket kan bero på att kvinnor generellt tenderar att anpassa sig till omgivningens förväntningar. Detta försenar diagnos och hjälp, vilket kan påverka deras psykiska hälsa negativt.
Fångas inte upp av vården
En annan möjlig förklaring kan vara att det är svårt att upptäcka autism hos kvinnor med hjälp av diagnoskriterierna.
– Det kan vara så att autism tar sig andra uttryck hos kvinnor än hos män, vilket gör att kvinnorna inte fångas upp med hjälp av dagens diagnoskriterier. Det är något vi måste forska mer om, säger Miriam Martini.
Miriam Martini, doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, miriam.martini@ki.se
Många av oss är troligen uppfostrade att inte svära, men likväl gör vi det ändå. Och svordomar har positiva effekter, visar en sammanställning av internationell svordomsforskning.
”Vår studie visar att användningen av tabubelagda ord kan ha stor inverkan på hur vi tänker, agerar och relaterar till andra människor”, skriver forskare i The Conversation.
En av dem är Kristy Beers Fägersten, professor i engelska med lingvistisk inriktning vid Södertörns högskola, i The Conversation.
. Onekligen skiljer sig svordomar från annan språkanvändning och är mycket mer kraftfullt, det ses som en katarsis. Och den upplevelsen blir större om personen svär på sitt modersmål snarare än ett andraspråk, säger Kristy Beers Fägersten, professor i engelska med lingvistisk inriktning.
I studien har forskare från universiteten Keele, Westminster och Ulster samt Södertörns högskola samlat över hundra forskningsrapporter från olika discipliner som alla berör svordomsforskning. Det kan till exempel handla om orden i sig eller om hur kroppen reagerar. Men klart är att svordomar väcker känslor, något som man bland annat kan se genom ökad puls och svettningar. Orden triggar ett slags flyktbeteende.
Att svära har kognitiva effekter
Forskargruppen skriver om sammanställningen för The Conversation, en plattform för populärvetenskapliga forskningsnyheter. Där lyfter de hur laboratorietester har visat att svärande också kan ha kognitiva effekter. Till exempel har det visat sig att svärord får mer uppmärksamhet och att människor kommer ihåg dem bättre än andra ord:
”Men de [svärorden, red anm] stör också den kognitiva bearbetningen av andra ord/stimuli – så det verkar som om svordomar ibland kan komma i vägen för att tänka också.”
Det behöver dock inte alltid innebära problem. I experiment där forskare låtit en person sänka ner handen i iskallt vatten och hen svurit för att det gör ont, där har det visat sig att svordomen verkar smärtlindrande. Att använda fula ord kan alltså bidra till att ge personen en högre smärttolerans och smärttröskel än jämfört med neutrala ord. Andra studier har också sett hur en persons fysiska styrka ökat efter att personen har svurit.
Förklaringen kan ligga i vår barndom
Men helt och hållet varför svordomar genererar så mycket känslor och har den effekt de har vet vi inte. En förklaring kan ligga i att vi tidigt lär oss att det är fult att svära, och att man som barn kan bestraffas för att svära. Det är en rimlig förklaring, men som forskningen inte hittar några hundraprocentiga bevis för. Studierna är för få och de som finns har svagheter.
”Vi behöver ta reda på huruvida människors personliga upplevelser av att svära under barndomen får olika effekter senare i livet. Vi behöver också undersöka människors minnen. Var det så att svordomar alltid var belagda med bestraffning eller fanns det fördelar också”.
Läs gärna mer om forskningen i The Conversationeller ta del av hela forskningsrapporten.
Kristy Beers Fägersten är en av fyra forskare som ingår i projektet och är professor i engelska med lingvistisk inriktning vid Södertörns högskola. De andra tre är: Karyn Stapleton, Ulster University, Richard Stephens, Keele University, Catherine Loveday, University of Westminster.
I dag hanteras täta bröst och icke-täta bröst på samma sätt i svensk sjukvård vad gäller screening, alltså att man upptäcker sjukdom eller förstadium till sjukdom genom att undersöka en stor mängd människor.
Täta bröst, vad är det?
Alla bröst är inte likadana, varken på utsidan eller insidan. En del bröst är vad man kallar för täta bröst. Dessa har fem gånger högre risk för cancer jämfört med icke-täta bröst.
Tätheten i bröst beror framför allt på bindväv, eller rättare sagt allt som inte är fettväv, eftersom körtelvävnaden är ungefär densamma i täta och icke-täta bröst. Vid mammografiundersökning avbildas både körtelvävnad och bindväv som vitt på bilden. Även cancer är vit på mammografibilden. Det kan därför vara svårare vid mammografiundersökning att upptäcka en cancerknöl i täta bröst.
Källa: Linköpings universitet
Screeningen för bröstcancer i Sverige är framför allt mammografiundersökning, som svenska kvinnor över 40 år regelbundet erbjuds. Det går också att leta efter tumörer med metoder som magnetkamera eller ultraljudsundersökning. De kan vara ett komplement till mammografiundersökning, men har inte utvärderats som screeningmetoder.
– Problemet är att vi inte vet i dag vad vi ska göra med de kvinnor som har täta bröst, säger Charlotta Dabrosin, professor vid Linköpings universitet och läkare vid Universitetssjukhuset i Linköping.
– Innan man kan införa en särskild screening av dem så måste man göra stora studier för att förstå vilka som har högst risk och hur de kan följas inom vården, för att undvika att utsätta många kvinnor för undersökningar i onödan.
Biologiska skillnader i brösten
Den höga cancerrisken för dem med täta bröst kan delvis förklaras med svårigheterna att se tumören vid mammografi, se faktaruta ovan. Men det kan inte helt förklara den högre cancerrisken.
I en ny studie har forskare, bland dem Charlotta Dabrosin, undersökt om det finns en skillnad i biologiska egenskaper mellan täta bröst och icke-täta bröst.
Fyrtiofyra kvinnor med antingen täta bröst eller icke-täta bröst undersöktes med magnetkamera med kontrast. Forskarna använde också en metod som kallas mikrodialys, där man via en tunn kateter i bröstvävnaden fångar upp innehållet i den vätska som bröstens celler omges av, den så kallade mikromiljön.
Charlotta Dabrosin har i tidigare studier visat att mikromiljön i täta bröst är väldigt lik mikromiljön i en bröstcancertumör. I den nya studien kunde forskarna, i vätskan från mikromiljön, mäta mängderna av olika proteiner.
Högre nivåer av proteiner kopplade till cancer
Forskarna fann oväntat stora skillnader mellan friska täta och icke-täta bröst.
Av de 270 proteiner som mättes var nivåerna i täta bröst förhöjda för 124 proteiner som är kopplade till cancerutveckling på olika sätt.
– Det är de facto enormt stor biologisk skillnad mellan täta och icke-täta bröst, säger Charlotta Dabrosin.
– Det som jag tycker är det häftiga med den här studien är att vi verkligen kan koppla ihop nivåerna av proteiner, som inflammatoriska proteiner och tillväxtfaktorer, med skillnader i bröstens fysiologi som vi upptäckt vid MR-undersökningen. Vi fann bland annat att kontrastvätskan breder ut sig på olika sätt i de olika brösttyperna, vilket är ett tecken på att blodkärlen är påverkade.
Bild: Yael Gonzalez, Unsplash
Teorin: Täta bröst har tillåtande mikromiljö
Det går inte att säkert avgöra vad som är orsak och verkan. Men korrelationen mellan mängden protein och fysiologiska skillnader är så stark att forskarna menar att det verkar finnas ett orsakssamband.
Runt var tredje kvinna i åldern 40–50 år har förstadium till cancer i bröstet. Ofta stannar tillväxten i det stadiet och färre än en kvinna av 100 i den åldersgruppen får cancer.
Forskarnas teori är att täta bröst har en tillåtande mikromiljö som kan främja att avvikande celler utvecklas till cancer, och att detta kan bidra till att förklara den högre cancerrisken.
– I studien har vi hittat massor av saker som väcker frågor om huruvida det är möjligt att sänka nivåerna av de här proteinerna och minska risken att cancer utvecklas. Här hittar vi möjligheter som man inte haft tidigare, säger Charlotta Dabrosin.
Forskarna arbetar nu vidare med en studie på kvinnor med täta bröst för att undersöka om anti-inflammatorisk behandling kan förändra mikromiljön i brösten.
Inom både forskarvärlden och livsmedelsindustrin pågår ett intensivt arbete för att ta fram hållbara, goda och växtbaserade alternativ till kött och mejeriprodukter.
Nu ska protein i ärtfröer undersökas i ett fem år långt projekt vid Malmö universitet.
– Vi ska titta närmare på strukturerna i fröerna och hur de lagrar protein och sockerarter. Om man förstår de mikroskopiska detaljerna och interaktionen mellan proteinerna kan man bli bättre på att skapa specifika egenskaper i olika livsmedelsprodukter, säger forskaren Felix Roosen-Runge och fortsätter:
– Man måste ju till exempel ibland skaka havremjölken innan man häller i den i kaffet så att den inte skär sig. Men med en bättre sammansatt emulsion slipper man det.
Nya metoder behövs för utvinna protein
Fröprotein har potential att användas som bra ersättning för animaliska produkter, men fröer är också gjorda för att stå emot tuffa förhållanden. De är svåra att lösa i vatten och därmed svårare att utvinna protein ur. Det är därför nödvändigt att hitta nya metoder än de som använts traditionellt inom livsmedelsindustrin.
– Idag är det vanligt att extrahera protein genom en pH-justering. Vi vill utforska andra metoder och ta reda på vilken typ av extrahering som fungerar bäst för den efterföljande strukturprocessen. Det handlar inte bara om att kartlägga den slutgiltiga strukturen utan också själva processen som leder dit.
Ärtfröna granskas i speciallabb
I projektet kommer forskarna använda moderna spridningsmetoder som ljusspridning och röntgenspridning för att förstå ärtfrönas strukturer och egenskaper – både i liten och stor skala. Här kommer de att använda teknik på Max IV-laboratoriet, som är en stor forskningsanläggning i Lund.
– På Max IV finns helt andra förutsättningar för oss att kartlägga både strukturer och processer än i en traditionell labbmiljö. Att använda spridningstekniker inom det här forskningsfältet är fortfarande ganska ovanligt så här finns en stor potential, säger Felix Roosen-Runge.
Kontakt:
Felix Roosen-Runge vid institutionen för biomedicinsk vetenskap, Malmö universitet, felix.roosen-runge@mau.se
Den fysiska aktiviteten går ner i vissa grupper, inte minst bland tjejer och unga kvinnor, trots att det har anlagts många nya ytor för fysisk rörelse.
Men att få unga människor i aktivitet handlar också om att använda göra befintliga platser tillgängliga för fler. Det menar Karin Book, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet.
Hon och en forskarkollega har studerat vad som hände när en grupp tjejer och unga kvinnor, som en del i ett projekt, gick in på en multisportarena respektive ett utomhusgym i Malmö och började aktivera sig.
Gick till träning för att ”störa”
Tjejerna och de unga kvinnorna kände till platserna, men gick i vanliga fall inte dit. Deras aktiviteter på plats var inte störande men syftet var att ”störa” gamla invanda mönster, enligt forskarna.
– Tjejerna gick till platserna som de hittills inte tyckt att de haft tillgång till. De gick dit spontant för att se vad som hände. Det kunde bli intrång i en redan befintlig aktivitet. De tog med en boll, frågade om de fick vara med eller körde i ett eget hörn. En annan gång höll de en danssession bredvid en pågående fotbollsmatch, säger Karin Book.
Basketkorgar och slingor på marken
Forskningsprojektet involverade även arkitekter i privat sektor samt anställda vid kommunen. Dessa var sedan med om att utforma förslag, utifrån det som hänt vid träningstillfällena, på hur platserna skulle kunna göras välkomnande för fler. Lösningarna som föreslogs skulle vara små, billiga och lätta att införa.
En åtgärd var att måla slingor på marken att följa från skolan. En annan att göra platserna mindre konventionella genom att sätta upp basketkorgar och ringar på olika höjder och riktningar, exempelvis på utsidan av arenan, vilket bjöd in till mer rörelse och lek.
Killar blev förvirrade
– Vid några tillfällen hjälpte vi till med stödpersoner i form av aktiva baskettjejer som kom till multisportarenan, säger Karin Book.
– En annan gång ordnades en fotbollsworkshop. Detta ledde till ombytta roller. När ett gäng killar kom dit blev de lite förvirrade. De stod där en stund och kastade lite boll i de nya utåtvända basketkorgarna. Sedan frågade de ”får vi vara med?”. Och det fick de såklart.
De åtgärder som har föreslagits vänder sig inte bara till kvinnor, utan till alla som idag inte tar plats på de offentliga aktivitetsytorna. Och varje enskild åtgärd är inte en lösning, säger Karin Book.
– Tillsammans kan små vägledande åtgärder bryta ner barriärer och nöta ner normer som finns.
Forskare har undersökt sillben från sju arkeologiska utgrävningar runt Östersjön. Närmare bestämt har de undersökt arvsmassan hos 40 sillar från 800-talet till 1600-talet.
Dna-analyserna har gett forskarna information om var fisken simmade när den fångades.
– I fiskens dna kan vi avgöra vilket sillbestånd som benen kommer ifrån, bland annat utifrån gener för fiskens tålighet för bräckt vatten, säger Carl André, evolutionsbiolog vid Göteborgs universitet.
En samling arkeologiska fiskben. Bild: Lane M Atmore.
Sill exporterades långa sträckor
Något som överraskade forskarna var att fiskben från 800-talet som hittades i den medeltida staden Truso, dagens Polen, troligtvis hade fiskats i danska Bälten, nästan hundra mil från Truso. Det visar, enligt forskarna, att sill tidigt var en handelsvara som exporterades långa sträckor.
Även längre söderut i Polen har arkeologerna hittat sillben som kommer från västra Östersjön.
– Fisket var alltså inte bara för husbehov. Förr i tiden fiskades sillen när den lekte och kunde landas relativt enkelt med den tidens båtar och redskap. Helst bör man undvika att fiska sill i lekperioden för att skydda återväxten, säger Carl André.
Tecken på överfiske redan på 1200-talet
Även om medeltidens fiskare saknade dagens moderna trålar kunde fisket bli intensivt även förr. Hos den analyserade fisken finns tecken på att det fiskades för mycket på vissa sillbestånd i Östersjön.
Genom att studera hur stor den genetiska variationen är hos fiskarna i ett bestånd kan forskarna se hur beståndet historiskt har varierat i storlek. En mindre genetisk variation i dag tyder på att beståndet varit överfiskat tidigare.
– Den här studien visar att folken runt Östersjön har fiskat i stor skala tidigt. Mycket tyder på att sillen var överfiskad redan på 1200-talet, säger Carl André.
Inget överfiske norröver – då
Sillen i Bottenhavet och Bottenviken, eller strömmingen som den kallas där, har varit förskonad från hårt fiske i forna tider. Färre människor levde norröver och isen låg längre, vilket skyddade beståndet. Men så är det inte längre.
– Vi ser ett återkommande överfiske av de olika bestånden av sill i Östersjön och just nu belastar vi det sista livskraftiga beståndet hårt, säger Carl André.
Distriktssköterskan Helene Åvik Persson har skrivit en avhandling om palliativ vård av äldre personer. Hon valde att undersöka personalperspektivet, säger hon.
– Förförståelsen hade jag ju som distriktssköterska. Jag har jobbat både på särskilt boende och i hemsjukvård. Jag har sett hur oerfaren och, för den äldre, okänd personal sätts hos en person som snart ska dö.
Helene Åvik Persson vittnar om en vanlig mentalitet på särskilda boenden om att ”inte prata om döden”. Det blir istället den äldre själv som lyfter på locket: ”Nu är det nog snart dags”.
Lätt att missa de tidigaste tecknen
Hög ålder och olika sjukdomstillstånd gör att gamla människor som bor på särskilda boenden ofta har komplexa vårdbehov.
Denna komplexitet gör det svårare för personal att upptäcka tidiga tecken på att en äldre människa snart ska dö, menar Helene Åvik Persson.
I sin forskning har hon intervjuat boendepersonal, med flera olika professioner, om vilka erfarenheter de har av de tidiga och sena tecken som föregår döendet.
De sena tecknen var väl kända, visade det sig.
– Ja, dem kunde de som ett rinnande vatten: den äldre slutar äta, blir sängliggande, ger sämre kontakt och så vidare. Men när vi frågade efter tidiga tecken blev de helt ställda, säger Helene Åvik Persson.
Personalen hade inte övat upp det sättet att tänka, säger Helene Åvik Persson. Men gruppdiskussioner i forskningsarbetet ledde till att personalen reflekterade mer över tidiga tecken – som att en person blir mindre social och går in i sig själv. Andra tecken på att döden närmar sig kan vara att personen sover mer och blir lättirriterad. Vissa börjar också gå igenom sitt liv ända från barndomen.
Sådana tidiga tecken på döende missas lätt av boendepersonalen, visar Helene Åvik Perssons avhandling.
Utbildning gav mer kunskap
I forskningsarbetet undersöktes också personalens erfarenheter efter en tio timmar lång utbildning i palliativ vård. Enkätsvar från nästan 300 anställda på särskilt boende visar att de efter utbildningen har bättre erfarenheter av att ge palliativ vård vad gäller symtomlindring, bemötande samt samtal och stöd.
– Det behövs ökad kunskap hos personal i särskilt boende om döendet hos äldre personer, och begreppet palliativ vård behöver integreras redan när de äldre flyttar in, säger Helene Åvik Persson.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
