Den som tidigare blivit ohövligt behandlad på arbetsplatsen löper större risk för att senare även bli mobbad på jobbet. Det visar en forskningsstudie gjord i samarbete med fackförbundet Sveriges ingenjörer.
– Resultaten visar hur viktigt det är att agera direkt när man ser respektlöst beteende på arbetsplatser, säger Kristoffer Holm, forskare vid Malmö universitet och doktor i psykologi med fokus på arbets- och organisationspsykologi.
Ohövlighet och mobbning på jobbet – studie bland ingenjörer:
73 procent hade blivit ohövligt behandlade den senaste månaden,
cirka tio procent uppgav att de hade blivit mobbade
Studien gjordes tillsammans med forskare vid Lunds universitet och i samarbete med Sveriges ingenjörer. Vid tre tillfällen under ett års tid skickades enkäter med samma frågor ut till 5000 slumpmässigt utvalda medlemmar i fackförbundet.
Frågorna tog upp i vilken grad man upplevt ohövligt beteende eller av att ha blivit mobbad på jobbet. En sista del handlade om hur dessa handlingar påverkat ens välbefinnande. Totalt svarade 1005 personer på någon eller flera av enkäterna.
–Vi tittade specifikt på dem som vi kunde se svarat på minst två av enkäterna, och på så vis kunde vi följa utvecklingen över dessa tolv månader, säger Kristoffer Holm.
Nedsättande och sarkastiska kommentarer
Ohövligt beteende kan vara nedsättande eller sarkastiska kommentarer, att man inte blir inbjuden till olika sammanhang eller behandlas respektlöst på olika sätt. Mobbning är något som upprepas systematiskt där den utsatte upplever att den befinner sig i ett underläge. Upprepade negativa handlingar som personen har svårt att försvara sig emot.
Men det är inte bara mobbning som för med sig konsekvenser – även ohövlighet kan leda till sämre välbefinnande, enligt Kristoffer Holm
Ökad risk för mobbning efter ohövlig behandling
Resultaten visar att det finns en ökad risk för arbetsplatsmobbning över tid för personer som tidigare upplevt att de blivit ohövligt behandlade. I viss mån ger studien även belägg för att det finns en ökad risk att bevittna mobbning om man tidigare bevittnat ohövlighet.
Forskarna har intresserat sig mer för samband än andel i procent som upplever sig utsatta. Men av deltagarna i studien rapporterar ungefär 73 procent att de blivit ohövligt behandlade den senaste månaden, cirka tio procent att de blivit mobbade.
Tydligt samband mellan ohövlighet och mobbning
Det stora bidraget med vår studie är att vi kan se att det över tid finns ett tydligt samband mellan ohövlighet och mobbning. Risken är klart förhöjd över hela tidspannet i studien, säger Kristoffer Holm.
Om man inte agerar i tid kan arbetsrelaterade konflikter i värsta fall utvecklas till mobbning, enligt Kristoffer Holm.
–Tidiga insatser är nödvändiga. Ohövliga beteenden kan lätt normaliseras och spridas på en arbetsplats tills någon hamnar i ett underläge.
Kristoffer Holm, universitetslektor vid institutionen för kultur och samhället, Malmö universitet, kristoffer.holm@mau.se
I en avhandling vid Gymnastik- och idrottshögskolan har psykiatriska diagnoser och psykisk ohälsa hos svenska elitidrottare på landslagsnivå undersökts.
En delstudie undersökte förekomsten av symtom på olika psykiatriska diagnoser hos över 300 svenska elitidrottare på landslagsnivå.
Unga elitidrottare drabbas
Resultatet visar att nästan en av fem idrottare hade depressionssymtom eller ångestsymtom. Dessutom hade över hälften någon gång mått så psykiskt dåligt att det påtagligt påverkade deras förmåga att fungera som vanligt under två veckor eller mer.
Vanligtvis drabbades idrottarna när de var mellan 17 och 21 år.
– Detta sker under en tidsperiod med stora förändringar för många unga elitidrottare, som att slutföra gymnasiet och gå från junior- till seniortävlingar. Förebyggande insatser bör sättas in innan elitidrottarna når dessa åldrar, säger Cecilia Åkesdotter som skrivit avhandlingen vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
En av fyra hade ätstörning
I en annan delstudie ingick drygt 200 elitidrottare som sökt hjälp på två öppenvårdspsykiatriska kliniker i Stockholm och Malmö.
Bland dessa idrottare hade sju av tio ångestrelaterade diagnoser och hälften depressiva diagnoser. En av fyra hade ätstörningar. Dessutom var samsjuklighet mellan olika psykiatriska diagnoser vanligt.
Fem elitidrottare som tidigare fått en psykiatrisk diagnos har även intervjuats om sina upplevelser.
Tystnadskultur om psykisk ohälsa
Resultatet visar att det finns ett starkt stigma kring mental ohälsa inom elitidrotten, där utövare inte känner att de kan prata om att de mår psykiskt dåligt.
– Det finns en tystnadskultur och många känner att de behöver ta på sig en mask för att dölja hur de egentligen mår, säger Cecilia Åkesdotter.
I ytterligare en delstudie presenteras en kvinnlig elitidrottares upplevelse av att utveckla, leva med och söka behandling för en ätstörning i tre dikter.
– Dessa dikter kan skapa en djupare förståelse för det lidande och de utmaningar denna typ av diagnos medför, men även ge hopp om att det går att bli frisk, säger Cecilia Åkesdotter.
Problemet med läkemedelsbiverkningar i världen är stora. I EU orsakar biverkningarna uppemot 128 000 dödsfall per år. De ligger också bakom cirka nio procent av inläggningarna på sjukhus. För personer över 70 år är siffran 20 procent.
Eftersom vi bär på olika genetiska uppsättningar reagerar vi olika på samma läkemedel. Till exempel bryter vissa personer ned medicinen snabbare, vilket gör att de behöver en högre dos för att få önskvärd effekt.
DNA-pass ryms i plånboken
För att få bukt med problemet har forskare utvecklat ett så kallat DNA-pass som utvärderats i en studie.
Passet består av ett kort i kreditkortstorlek med ett magnetband som innehåller alla viktiga genetiska uppgifter om patienten.
– När det skannas kan läkare och apotekare se vad den optimala doseringen av ett läkemedel är för just den individen, säger professor Magnus Ingelman-Sundberg vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien.
7000 patienter fick testa passet
Nästan 7000 patienter från sju europeiska länder ingick i studien. Alla deltagare genotypades, det vill säga forskarna analyserade utseende och variation i tolv specifika gener som har betydelse för läkemedelsomsättning, läkemedelstransport och biverkningar. Därefter fick patienterna sina läkemedel på vanligt sätt eller modifierat baserat på deras genotyper.
Tolv veckor efter att läkemedelsbehandlingen påbörjades kontaktades patienterna av en specialistsjuksköterska som frågade om eventuella biverkningar, till exempel diarré, smärta eller smakbortfall.
30 procent färre biverkningar
Slutsatsen från studien är att det går att kraftigt minska läkemedelsbiverkningar med hjälp av analys av de gener som kodar för enzymer som omsätter läkemedel i kroppen.
– De patienter som fått genotypstyrd behandling hade i genomsnitt 30 procent färre biverkningar än kontrollgruppen, säger Magnus Ingelman-Sundberg.
Magnus Ingelman-Sundberg har jobbat länge som expert vid Europeiska läkemedelsverket EMA med utvecklingen av metoden. Han tycker att det nu finns tillräckligt övertygande data för att börja använda DNA-pass brett.
– Jag tycker nu att det nått en nivå när sådant genetiskt pass är användbart.
Enorma kostnader kan minska
Kostnaderna för biverkningar är mycket stora. Bara i Sverige beräknas de kosta 12-15 miljarder kronor per år.
– Våra resultat tyder starkt på att om man först genomför genotypning av patienterna leder det till en avsevärd besparing för samhället. Genotypningen i sig själv behöver bara göras en gång i livet per patient och kostar max 6000 kronor. Generellt införande av detta prediktiva system skulle således vara av väldigt stor vikt för att minska samhällets sjukvårdskostnader, säger Magnus Ingelman-Sundberg.
Studien leddes av forskare vid Leiden University Medical Center i samarbete med forskare från bland annat Karolinska institutet.
Magnus Ingelman-Sundberg, preofessor i professor i molekylär toxikologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska institutet, magnus.ingelman-sundberg@ki.se
Växter och träd är viktiga delar i städernas ekosystem. Därför är det viktigt att förstå vilka konsekvenser planering av parker och grönområden får.
För att ta reda på hur olika sorters träd påverkar fågellivet har en forskargrupp övervakat 400 holkar i fem parker i Malmö under sju år.
Resultaten visar att inhemska träd – det vill säga arter som ek, bok och björk som funnits i ekosystemet under lång tid – är bättre för stadsfåglarna.
– Icke-inhemska träd, även kallade exotiska eller främmande arter, saknar en evolutionär historik med ekosystemet. Vi har tidigare visat att främmande trädarter har påtagligt färre insekter än inhemska träd, så effekten vi nu ser är sannolikt ett resultat av brist på föda för småfåglarna, säger Johan Kjellberg Jensen, doktorand i urban ekologi vid Lunds universitet.
Vanligt med främmande träd
Främmande trädarter, som ibland förespråkas för att de är mer tåliga, är idag vanliga i stadsplanering både i Sverige och globalt. I Malmös parker är ungefär vart fjärde träd inte inhemskt. Enligt forskarna är det viktigt att förstå vilka konsekvenser dessa träd får för det lokala ekosystemet.
Småfåglar som blåmes och talgoxe undviker att häcka, alltså bygga bon och lägga ägg, i stadsmiljöer där det finns många främmande träd. Fågelungar väger också mindre.
– Om man vill höra mer fågelkvitter på våren tror jag valet av stadsträd är en viktig faktor. Ökar man antalet inhemska arter i parker och grönområden kommer våra småfåglar sannolikt att trivas bättre i staden, säger Johan Kjellberg Jensen.
Viktig kunskap för fungerande ekosystem
Liknande amerikansk forskning om trädens ursprung kopplat till den lokala floran har visat att icke-inhemska träd i trädgårdar missgynnar både insekter och fågelpopulationer även där. Resultaten bekräftas i studien från Lund där forskare även undersökt fåglarnas stadsmiljö.
Och att studien spänner över sju år gör resultaten tillförlitliga, menar Johan Kjellberg Jensen. Han ser inte någon anledning till att resultaten skulle skilja sig påtagligt mellan olika städer, åtminstone inte i länder med liknande klimat som Sverige.
– Jag hoppas att stadsplanerare och andra aktörer tar del av den här forskningen och att vi kan utveckla metoder för att säkerställa ett fungerande ekosystem i våra städer, säger han.
Förutom Lunds universitet har University of Helsinki, University of Glasgow och IFV Institute of Avian Research deltagit i forskningen.
Johan Kjellberg Jensen, doktorand vid biologiska institutionen och Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet, johan.kjellberg_jensen@biol.lu.se
CAR-T-cellbehandling är en relativt ny typ av immunterapi. Den innebär att en viss typ av immunceller, T-celler, tas från en patients blod och skickas till ett laboratorium. Där förses T-cellerna med en ny gen som specifikt attackerar en molekyl, ”chimeric antigen receptor”, CAR som sitter på cancercellerna.
När T-cellerna förs tillbaka i kroppen är de aggressivare och attackerar cancercellerna ungefär som målstyrda robotar.
– Denna behandling existerar i dag för patienter med blodcancer och vi vill nu undersöka om vi kan använda metoden för att behandla äggstockscancer. Kvinnor med äggstockscancer har trots många förbättringar av behandlingen fortsatt en dålig prognos, säger Isabelle Magalhaes, docent vid Karolinska institutet.
Sämre effekt vid tumörer
Fram till nu har CAR-T-behandling visat sig fungera dåligt för cancertyper som ger upphov till tumörer.
– Tumörer förekommer ofta i en negativ miljö för T-celler, bland annat på grund av att syrenivån är låg. Detta kan leda till en inaktivering av attackerande T-celler och därmed sämre behandlingseffekt. Därför ville vi undersöka om det ändå skulle fungera, säger Jonas Mattsson, gästprofessor vid Karolinska institutet.
På många äggstockstumörer finns så kallat mesotelinprotein. Forskarna ville i en studie testa tre typer av CAR-molekyler programmerade att angripa just det proteinet.
Äggstockscancerceller i provrör utsattes för de programmerade CAR-T-cellerna vid upprepade tillfällen. Dessutom gjordes flera försök på möss.
Möss med cancer botades
Alla tre CAR-T-celler förlängde signifikant livet på mössen med cancer, jämfört med möss i en kontrollgrupp. Men en av de tre CAR-T-typerna, så kallade M1xx CAR-T-celler, hade överlägsen effekt. Mössen som blev injicerade med den molekylen minskade sina tumörer och levde ännu längre än de andra mössen. Flera av mössen blev till och med botade.
– Hos flera möss fanns inga tumörceller kvar som vi kunde detektera och effekten höll i sig drygt tre månader efter att behandlingen startade. Detta ger evidens för att immunterapi där CAR-T-celler angriper mesotelinproteinet är en lovande behandling för äggstockscancer, säger Jonas Mattsson.
Forskarna hoppas att fyndet att bana väg för en klinisk studie, det vill säga en studie som görs på människor.
– Vårt mål är att förutsäga de optimala förhållandena för att producera CAR-T-celler för att de ska kunna infiltrera och bekämpa tumören och överleva i kroppen hos kvinnor med äggstockscancer, säger Jonas Mattsson.
Jonas Mattsson, gästprofessor vid institutionen för onkologi och patologi på Karolinska institutet, jonas.mattsson@ki.se
Isabelle Magalhaes, docent vid institutionen för onkologi och patologi, Karolinska institutet, isabelle.magalhaes@ki.se
Tre faktorer är avgörande för att upptäcka autism, visar forskning. Tillsammans leder de till ett beteende som uppfyller kriterierna för en autismdiagnos. De kan också förklara varför autism är så olika.
Autism är ingen sjukdom. Det är en funktionsavvikelse som man föds med, som har att göra med hur hjärnan fungerar och hanterar information. Den som har autism fungerar ofta på ett annorlunda sätt än vad som oftast förväntas i samhället – därför kan det vara svårt att förstå vad andra menar och känner, och bli förstådd på rätt sätt.
– Den autistiska personligheten är associerad med både kognitiva styrkor och svårigheter, men leder inte till uppfyllande av diagnoskriterier av sig själv, säger Darko Sarovic, läkare vid Sahlgrenska sjukhuset som har utvecklat en teoretisk förklaringsmodell för hur autism uppstår.
Svårare upptäcka autism hos flickor
Autism är inte helt enkelt att diagnosticera. Särskilt svårt kan det vara att upptäcka autism hos flickor. En del flickor hinner bli vuxna innan de diagnostiseras, efter många år av diffusa personliga svårigheter.
– Flickors symtom är ofta mindre iögonfallande för omgivningen. Det är välkänt att flickor överlag har högre kompetens inom sociala funktioner, som sannolikt innebär att de är bättre på att kompensera för sina svårigheter. Flickor tenderar också att ha färre autistiska drag och vara mindre känsliga för effekterna av riskfaktorer.
Autism är väldigt olika
Det finns stora skillnader mellan individer med autism, både personliga egenskaper och hur autismen visar sig. Autism brukar därför beskrivas som ett spektrum, med många olika nyanser.
Med den nya modellen ska det bli lättare att upptäcka autism, även bland dem där symtomen inte är så uppenbara. Den kan också bidra med svar på frågor om skillnader mellan kvinnor och män, menar Darko Sarovic.
I en pilotstudie testades 46 personer – 24 diagnosticerade med autism och 22 utan autism – med hjälp av den nya förklaringsmodellen. Över 93 procent av deltagarna gick att placera i rätt kategori. Modellen kopplar samman tre faktorer som tillsammans leder till beteendemönster som gör att en person uppfyller kriterierna för att diagnostiseras med autism:
De tre faktorerna har olika tyngd, och bygger gemensamt upp diagnosen autism.
Autism – tre bidragande faktorer
Autistisk personlighet: Personlighetsdrag som delvis är ärvda och delvis formas under den tidiga personliga utvecklingen. Autistiska personlighetsdrag kan till exempel vara smala intressen, svårigheter med sociala koder, svårt att förstå ironi och ett stort behov av rutiner. Det är också vanligt att man är noggrann, energisk, uthållig och fokuserad på sina uppgifter.
Kognitiv kompensation: Intelligens och exekutiva funktioner, exempelvis förmåga att lära sig, förstå omgivningen och anpassa sig till sociala interaktioner. Kognitiv kompensation handlar om förmågan, eller oförmågan, att kompensera för personliga svagheter. Hög intelligens eller ett bra arbetsminne kan till exempel göra det lättare att bearbeta information när man interagerar med andra människor – vilket kan väga upp för svårigheter att förstå hur andra personer menar och tänker.
Exponering för riskfaktorer: Exempelvis skadliga genetiska varianter, infektioner och andra slumpartade händelser under graviditet och tidig barndom som har en negativ påverkan på hjärnans utveckling. Det kan var infektioner under graviditeten, problem under förlossningen eller föräldrars missbruk, alla med det gemensamt att de påverkar den kognitiva förmågan.
Modellen visar att samspelet mellan alla tre faktorerna tillsammans leder till diagnos, men att det framförallt är exponering för olika riskfaktorer som leder till de stora skillnaderna mellan individer inom spektrat. De olika delarna i modellen har stöd i resultat från tidigare forskning.
Barn till ingenjörer har oftare autism
Att ärftlighet har stor betydelse för om en person uppfyller diagnoskriterier för autism är känt sedan länge. Ett barn löper högre risk för autism om föräldrarna har autistiska personlighetsdrag. Föräldrarna behöver inte ha en autismdiagnos, eller ens vara medvetna om att de har autistiska drag.
– Exempelvis är föräldrar till barn med autism överrepresenterade bland ingenjörer och matematiker. Sannolikt har föräldrarna då själva kunnat kompensera för sin egen autistiska personlighet och därmed inte uppfyllt kriterierna för autismdiagnos. Genomslaget har sedan blivit mer påtagligt för deras barn, exempelvis på grund av exponering för riskfaktorer och en relativt lägre kognitiv förmåga, säger Darko Sarovic.
Låg kognitiv förmåga – inte ett autistiskt drag
En person med hög exekutiv förmåga kan kompensera för funktionsnedsättningen så att symtomen mildras, vilket minskar risken att uppfylla diagnoskriterier för autism. Detta kan förklara varför forskare på gruppnivå ser en lägre nivå av intelligens bland personer som diagnostiserats med såväl autism som andra utvecklingsneurologiska tillstånd.
Det ger också förståelse för varför intellektuell funktionsnedsättning är vanligare bland dessa grupper. Modellen pekar alltså på att låg kognitiv förmåga inte är en del av den autistiska personligheten, utan en riskfaktor som leder till att diagnoskriterier uppfylls.
Kan hjälpa till med att förklara schizofreni
Den förklaringsmodell som Darko Sarkovic utvecklat i sin doktorsavhandling föreslår också sätt att uppskatta och mäta de tre faktorerna (autistisk personlighet, kognitiv kompensation och riskfaktorer), vilket innebär att modellen kan vara användbar vid planering av forskningsstudier och tolkning av dess resultat.
Den kan även användas för att förklara uppkomsten av andra utvecklingsneurologiska tillstånd, exempelvis schizofreni, menar forskaren.
Darko Sarovic, disputerad forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, darko.sarovic@gu.se
För att kyla byggnader används idag främst traditionell luftkonditionering som kräver både stora mängder energi och använder miljöfarliga kylmedier.
– Men med hjälp av passiv utstrålande kylning skulle rymdens kyla kunna användas för att komplettera vanlig AC och minska energiförbrukningen, säger Magnus Jonsson, professor vid Linköpings universitet.
Passiv utstrålande kylning, eller ”passive radiative cooling” på engelska, innebär att energi lämnar ett objekt i form av infraröd värmestrålning. Alla objekt – träd, byggnader, vatten och även vi människor – avger infraröd värme.
Infraröd värme hos material
Olika typer av material avger olika mängd infraröd värme. Det beror på materialets förmåga att ta upp infraröd värmestrålning. Ju bättre det är på att ta upp infraröd värme desto bättre är materialet också på att avge värmen.
Ett exempel är vanligt vitt skrivpapper som är bra på att ta upp och avge infraröd värme. Däremot är metaller ganska dåliga eftersom den mesta av värmen reflekteras.
Effekten har använts för istillverkning
Tack vare atmosfärens förmåga att släppa igenom ljus i just det infraröda våglängdsområdet kan man använda rymdens kyla, cirka 270 minusgrader, för att avlägsna värmen från jorden. I och med temperaturskillnaden kan det bli en nettotransport ut. Ett objekt kan därför få lägre temperatur än omgivningen med hjälp av passiv utstrålande kylning.
Den här effekten har använts långt tillbaka i historien för att till exempel tillverka is i varmare klimat. Men på senare år har materialforskningen intresserat sig allt mer för fenomenet och utvecklat nya material, som har en hög förmåga att avge infraröd värme och samtidigt inte värmas upp av solens strålar.
Temperatur kan regleras
Nu har forskare vid Linköpings universitet visat att temperaturen hos ett material kan regleras genom att elektriskt styra till vilken grad det avger värme genom passiv utstrålande kylning. Konceptet använder en ledande polymer för att elektrokemiskt styra hur mycket värme materialet avger.
– Man kan jämföra det med en termostat. I dagsläget lyckas vi justera temperaturen med 0,25 grader celsius. Det kanske inte låter som mycket men poängen är att vi lyckats visa att det går att göra den här styrningen vid rumstemperatur och normalt tryck, säger Debashree Banerjee, forskare vid Linköpings universitet.
Här ses en enhet med elektriskt styrbar passiv utstrålande kylning, baserad på en styrbar ledande polymer ovanpå ett poröst papper med en elektrolyt. Bild: Thor Balkhed
Flera tillämpningar på sikt
Forskarna menar att det nu finns en potential att vidareutveckla både material och metod. På sikt kan man tänka sig material som kan läggas på ett tak, ungefär som en solcell, och på så vis styra den infraröda värmestrålningen från huset och kyla när det behövs. Metoden kräver extremt lite energiförbrukning och orsakar minimalt med föroreningar.
På ännu längre sikt kan tillämpningsområden också inkludera kläder och tapeter för att även inomhus reglera temperaturer och hur omgivningens temperatur upplevs.
Rymden som energikälla
I en annan studie har forskargruppen utvecklat ett termoelektriskt system som utnyttjar samma princip. Där används temperaturskillnaden mellan två cellulosamaterial, där det ena är infärgat med svart kol och därmed också tar upp solens värme.
Materialen är sammankopplade med ett material som omvandlar temperaturskillnaden till en elektrisk potential. När apparaten exponeras mot himlen skapas en elektrisk spänning på 60 millivolt vid måttlig solstrålning, men konceptet fungerar även på natten tack vare att de båda träbaserade materialen designats för att ha olika förmåga att utstråla värme.
– Vi använder inte bara solen utan även rymden som energikälla, säger forskaren Mingna Liao vid Linköpings universitet.
Mätningar i simulerad himmel
För att kunna utföra kontrollerade mätningar i båda studierna byggde forskarna en himmelssimulator. Då påverkades inte mätningarna av förändringar i omgivningen på samma sätt som utomhus.
Himmelssimulatorn består av ett rör med aluminiumbeklädda sidor som reflekterar strålningen. I botten placeras ett kärl med ett material som absorberar värmestrålningen och som är nedkylt med flytande kväve för att simulera yttre rymdens kyla.
Magnus Jonsson, professor och ledare för gruppen Organisk fotonik och nanooptik vid Linköpings universitet, magnus.jonsson@liu.se
Under 1600-talet gavs tre verk ut under namnet Skogekär Bergbo. Det viktigaste verket anses vara sonettsamlingen Venerid. Men vem som döljer sig bakom diktarpseudonymen har gäckat litteraturvetare i över 300 år.
Anna Blennow, docent i latin vid Göteborgs universitet, läste dikterna i 25-årsåldern och drabbades av den natursköna kärlekspoesin.
– Jag läste dikterna och tänkte att någon dag ska jag lösa den där gåtan med pseudonymen. Det hade redan forskats mycket om det, men jag kände att det fanns fler spår att följa, inte minst när det kommer till latinet, säger hon.
Storebror döljer sig bakom pseudonym
För även om Skogekär Bergbo skrev på svenska var han tydligt influerad av såväl den antika traditionen som av Petrarcas italienska sonetter.
Den som länge har ansetts vara trolig upphovsman till verken är juristen och friherren Gustaf Rosenhane. En notis om att han är Skogekär Bergbo finns i en handskrift från sent 1600-tal. Men det finns också tidiga källor där det bara står ”Rosenhane”.
Anna Blennows efterforskningar pekar istället mot att det är Schering Rosenhane, Gustafs storebror, som döljer sig bakom pseudonymen. Han har tidigare nämnts som en tänkbar kandidat, men fått stå tillbaka till förmån för Gustaf Rosenhane.
– I och med att Skogekär Bergbo har varit så viktig för det svenska språket och den svenska poesin så har de flesta forskare varit inriktade på just det svenska. Jag har haft en annan ingångsvinkel, nämligen latinet och den antika texttraditionen. När jag väl började dra i Schering-tråden började det regna ner indicier.
Latin blev viktig ledtråd
Redan när Anna Blennow som ung läste Skogekär Bergbo började hon vrida och vända på pseudonymen och funderade på om det kunde finnas motsvarande uttryck på latin. Och det hittade hon i den romerska skalden Ovidius verk Metamorfoser.
– Här finns mytologiska figurer som kallas monticolae silvani, ordagrant ”bergboende skogsväsen”.
Men det skulle dröja till oktober 2022 innan hon på allvar tog sig an gåtan då hon fick höra om en herrgård i Järfälla där man hittat verser på latin målade i ett trapphus. Gården tillhörde under 1600-talet Schering Rosenhane.
– Det visade sig vara en hel bukett av latinska diktcitat, bland annat av Ovidius. Då kände jag att det var dags att ge sig in i arkiven.
Beskuret porträtt av Schering Rosenhane. Bild: Esquilo/ Wikimedia, Public Domain*
Schering Rosenhane – en flerspråkig mångsysslare
Schering Rosenhane levde 1609-1663 och var diplomat, landshövding, riksråd och överståthållare. Han hade bland annat uppdrag för drottning Kristina och kung Karl X Gustav. 1629 reste han till London och Paris på en studieresa.
Utöver latin behärskade Schering Rosenhane franska, italienska, spanska och tyska.
Källa: Riksarkivet
Resedagbok med mögelfläck
Bland arkivmaterialet hittade Anna Blennow flera pusselbitar som kopplar samman Schering Rosenhane med Skogekär Bergbo. Det som kom att få störst betydelse är hans självbiografi och en liten dagbok som han hade med sig på en studieresa i Europa.
I självbiografin skriver han bland annat att han fått smak för att dikta just under den resan.
– Han kommer hem och har med sig ett helt europeiskt litterärt arv. Det visar att han har haft alla förutsättningar att kunna skriva de här verken.
I en arkivvolym med blandade texter av okända författare hittade Anna Blennow till sist tungt vägande bevis: en dikt av Scherings hand. På pappret som dikten är skriven på lade hon märke till en liten möglig fläck i ena hörnet.
– Jag kände igen den från resedagboken. Samma fläck fanns där, och handstilen var densamma. På så sätt ser vi att det verkligen var Schering som skrivit dikten.
Och det ledde vidare till nästa fynd: en dikt med samma handstil. Dikten kan vara en personlig kärleksförklaring till Scherings blivande fru Beata Sparre från 1630-talet.
– När jag jämförde uttryck och ordval med Skogekär Bergbos dikter fanns det jättemånga paralleller.
Forskning går vidare
Det är en klassisk svensk litteraturhistorisk gåta som kan vara på god väg att få en lösning. Anna Blennow vill nu forska vidare, samarbeta med andra litteraturforskare och bland annat ta sig an Schering Rosenhanes latinska texter.
– Även om inte så många känner till Skogekär Bergbo idag så är han jätteviktig för vårt kulturarv. Det här kan ju faktiskt skriva om den svenska litteraturhistorien. Georg Stiernhielm brukar kallas för den svenska skaldekonstens fader. Men nu kan Schering Rosenhane ta upp kampen om den titeln.
Anna Blennow, tel: 031-786 1769, e-post: anna.blennow@sprak.gu.se
− Utan att behöva tillföra något som påverkar cellen kan vi få fram en unik precision på nanonivå. Det är inte möjligt med jämförbara metoder som används idag, säger Per Malmberg, forskare på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers tekniska högskola.
Läkemedelsindustrin har ett stort behov av metoder för att mäta i vilken utsträckning läkemedelsmolekyler når specifika mål i cellens inre, och hur de beter sig inuti cellen.
Metod för analys av läkemedel i celler
En ny metod, som utvecklats av forskare inom infrastrukturen Kemisk avbildning* och samarbetspartners inom läkemedelsindustrin, ger en tydlig bild av vad som sker i cellen när ett läkemedel testas.
Tekniken gör det möjligt att med stor tillförlitlighet analysera och kvantifiera biologiska läkemedel, som peptider och oligonukleotider, i mänskliga celler.
* Kemisk avbildning är en omfattade forskningsinfrastruktur som tillhör institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet. Fokus är högupplöst masspektrometrisk avbildning (MSI).
Speciellt instrument ger snabbt svar
Analysmetoden är baserad på instrumentet NanoSIMS, som är förkortning av Nanoscale secondary ion mass spectrometry.
Instrumentet − som kan mäta och avbilda molekyler i hög upplösning − är etablerat inom forskning, men det hade tidigare aldrig använts för läkemedelsutveckling.
− Jämfört med liknande tekniker ger NanoSIMS-metoden mycket snabbare och mer exakta svar. Just nu kan ett läkemedelsprojekt få svar inom cirka fyra veckor, men det finns goda möjligheter att minska tiden ytterligare, säger Per Malmberg.
Betydelse för precisionsmedicin
Hittills har forskarna arbetat med odlade celler, men tekniken kan även användas för att undersöka vävnad.
På lång sikt skulle den också kunna användas för att undersöka vad som händer i enskilda celler i ett organ där läkemedlet förväntas verka. Den skulle kunna ge en nyckel till en djupare förståelse av till exempel neurodegenerativa sjukdomar som ALS eller Parkinsons sjukdom och cancer.
Underlättar framställning av nya läkemedel
Metoder för kvantifiering i nanoskala av läkemedelsmolekyler och deras distribution på subcellulär nivå är efterfrågade inom läkemedelsindustrin.
− Jag är oerhört glad över att vi har lyckats avbilda läkemedel i celler. Det finns många saker som kan hända med ett läkemedel när det väl kommer in i cellen, och nu när vi kan göra observationer på den här nivån för första gången kan vi få kritisk information som hjälper oss att designa läkemedel för sjukdomar som inte tidigare har kunnat behandlas, säger Michael Kurczy, forskare på läkemedelsföretaget AstraZeneca.
Per Malmberg, senior forskare, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola, malmper@chalmers.se
Forskning om hur djur och växter påverkas av klimatförhållanden har på senare år fått ett uppsving. Teknikutvecklingen har gjort det lättare att samla in stora mängder data med hjälp av klimatloggning. Det brukar påstås att mikroklimatet* är viktigt för vedlevande insekter, men det har hittills inte understötts av noggranna studier.
* Mikroklimat är klimatet i ett begränsat område. Det kan skilja sig stort i förhållande till närliggande områden. Trädstammar kan till exempel ha skilda mikroklimat på solsidan och skuggsidan. Källa: Wikipedia
Forskare vid Statens lantbruksuniversitet, SLU, har nu jämfört hur mikroklimatet i hålträd påverkar förekomsten av läderbagge. De har också jämfört mikroklimatet inne i död tallved med och utan spår av raggbock.
Låg fuktighet uppskattas
Läderbaggen förekom oftare i träd med ett varmare och mera stabilt mikroklimat. Det fanns ett tydligt samband mellan mikroklimatet i mulmen, det vill säga löst material som till exempel murken ved i ihåliga träd, och trädens egenskaper.
Egenskaper som gynnar skalbaggar i ihåliga träd – stor stamomkrets, stor volym mulm, hålöppningar som är uppåtriktade och minst ett par meter från marken – kännetecknades av lägre fuktighet och mindre variationer i fuktigheten.
Det talar för att mikroklimatet är en viktig faktor för skalbaggar som lever i hålträd och att många specialiserade arter saknas i träd med alltför fuktiga förhållanden.
En trolig förklaring till att läderbaggen enbart lever i ihåliga träd är att mikroklimatet i trädhåligheter är stabilare jämfört med både lufttemperaturen och med stående och liggande död ved.
Vedens egenskaper viktiga
Studien där forskarna tittat på tallved talar också för att mikroklimatet är en viktig faktor.
Egenskaper hos den döda veden som är viktiga för insekter visade sig också ha stor påverkan på mikroklimatet. Det är till exempel varmare och torrare i stående död ved och död ved i öppna lägen. I grövre död ved är fuktigheten däremot högre och temperaturen mera stabil.
Död ved där raggbocken fanns kännetecknades av att temperaturen var högre på våren, och lägre och mer stabil på vintern. Så blir det i lågor, det vill säga ett dött träd som blivit liggande på marken, med stor diameter och som ligger öppet.
Skalbaggar gillar att bo i en låga, ett dött träd på marken. Bild: Manpwp/Wikimedia commons/CC BY-SA 3.0
Raggbock och läderbagge
Raggbocken är rödlistad (sårbar) eftersom dessa livsmiljöer minskar när skogen har blivit yngre och tätare på grund av skogsbruket och frånvaron av bränder. Raggbockarnas larver utvecklas vanligtvis i döda, grova och solexponerade stammar av tall.
Även läderbaggen är rödlistad. De har också minskat på grund av ändrad markanvändning. Läderbaggens larver utvecklas i mulmen i ihåliga lövträd. De ihåliga träden utgörs framför allt av mer än 300 år gamla ekar som står i betesmarker.
Osäkert hur klimatförändringar påverkar
Enligt forskarna finns stora osäkerheter vid försök att bedöma hur arter påverkas av klimatförändringar. Högre temperaturer verkar vara gynnsamma för både läderbaggen och raggbocken, men klimatförändringar kan också leda till att livsmiljöerna försämras. Till exempel kan gamla ihåliga träd dö tidigare på grund av att det blir vanligare med stormar och extrem torka eller att det kommer nya skadegörare.
Immunsystemet är komplext, med ett stort antal celltyper. På senare tid har dess betydelse vid cancer fått allt mer uppmärksamhet.
Immunceller ingår ofta i miljön i och runt en tumör, där de kan bidra till att stödja eller undertrycka tumörens tillväxt. Olika immunterapier används framgångsrikt som behandling av flera cancerformer.
Men det finns även tumörer som inte svarar på immunterapi.
Kombination av specifika immunceller
Nu har forskare vid Uppsala universitet identifierat en kombination av specifika immunceller som skulle kunna användas för att både ge prognos och förutsäga hur vissa cancerformer svarar på behandling vid immunterapi.
Genom att på förhand kunna säga vilka patienter som har störst nytta av immunterapi, kan man undvika att behandla den grupp som i dag får svåra biverkningar, men inte önskvärd effekt.
– Vi började med att kartlägga 15 olika sorters vita blodkroppar i tumörprover från patienter med tjocktarmscancer. Förekomsten av en typ av makrofag och en sorts T-cell var förknippade med hur det gick för patienterna, säger forskaren Artur Mezheyeuski vid Uppsala universitet.
Prognosmarkör för minst fem cancerformer
Baserat på förekomsten av makrofagen och T-cellen tog forskarna fram en prognosmetod som de kallade Signatur för immunaktivering, Sia.
De kunde också visa att det finns ett samband mellan Sia och sjukdomsutveckling för tjock- och ändtarmscancer, men också för flera andra av de vanligaste cancerformerna.
– Sia är en relativt enkel prognosmetod att ta fram och vår slutsats är att den kan fungera som en oberoende prognosmarkör för minst fem olika cancerformer. Den fungerade också bättre än andra prognosmetoder som bygger på närvaron av immunceller, säger Artur Mezheyeuski.
Kan ge svar om behandlingen
Studien visade att Sia även kan användas för att förutsäga behandlingssvar vid immunterapi. När forskarna analyserade prover från patienter som drabbats av malignt melanom, som behandlats med immunterapi såg de att patienter som hade höga Sia-värden svarade bättre på behandlingen.
– Vi tror att våra resultat kan utvecklas vidare så att Sia kan användas för att välja ut patienter som har störst sannolikhet att svara på olika typer av immunterapi, säger Tobias Sjöblom, professor vid Uppsala universitet.
Makrofagerna som ingick i Sia hade unika egenskaper och en ny behandlingsstrategi skulle kunna vara att slå ut just dessa celler. En sådan behandling skulle kunna kombineras med immunterapi och med hjälp av Sia skulle man också kunna definiera de patienter som skulle ha störst nytta av denna kombination.
Tobias Sjöblom, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, tobias.sjoblom@igp.uu.se
Den snabba utvecklingen av spelindustrin har också medfört att forskningen inom området har fördjupats. Många tvärvetenskapliga kunskapsområden och teorier har använts för att främja utvecklingen av spelindustrin, bland annat Business Intelligence, som har använts inom speldesign och speloptimering.
Få forskningsinsatser fokuserar dock på publicering av spel, särskilt när det gäller oberoende spel som även kallas indiespel.
Indieutvecklare kan behöva stöttning
Från spelindustrins sida har den traditionella värdekedjan kompletterats med mobilspel och onlinespel. Värdekedjan för mobilspel hanterar en ny situation där spelutvecklare kan publicera spel direkt genom olika distributionskanaler. Det gör det möjligt för utvecklare av indiespel att publicera sina spel själva.
Men allt fler spelutvecklare fokuserar på den mobila marknaden. Det skapar en hårdare konkurrens om spelarnas uppmärksamhet. Många indiespelutvecklare är bra på spelutveckling, men många saknar erfarenhet av publicering. De har problem med hur de ska värva nya användare och få dem att bli lojala och betalande spelare.
Bild: Mika Baumeister/Unsplash
Indiespel
Indiespel utvecklas inte av de stora speljättarna. De utvecklas ofta av enskilda personer eller en mindre grupp, som själva står för finansiering och marknadsföring. Under senare delen av 2000-talet har indiespelen blivit allt fler. Ett exempel är Minecraft som startade som ett indiespel. Källa:Wikipedia
I en avhandling har forskaren Yanhui Su studerat hur dataanalyser kan användas inom indie-mobilspelspublicering. Han har utvecklat en ny metod som kan hjälpa indiespelutvecklare vid publicering av mobilspel av typen free-to-play, F2P*.
* F2P är spel som är gratis att ladda ned, men där köp inuti appen är vanliga.
Metoden visar hur datainsamling och analys kan genomföras och används framför allt för att ta i tu med de största utmaningarna indiespelsutvecklare möter under publicering.
Ur ett praktiskt perspektiv presenterar avhandlingen en metod med riktlinjer, och även ett nyutvecklat verktyg för speldataanalys, kallat F2PAP.
Verktyget kan användas i spelprojekt och vägleda indiespelsutvecklare att genomföra datainsamling, analys, visualisering, utvärdering av spelverksamhetsprestanda samt att vidta åtgärder för att förbättra spelpubliceringen.
Avhandling:
Bringing Game Analytics to Indie Game Publishing, Högskolan i Skövde.
Kontakt:
Yanhui Su, doktorand vid institutionen för informationsteknologi, Högskolan i Skövde, yanhui.su@his.se
Mellan en och fem procent av befolkningen lider av ätstörningen arfid, som innebär undvikande av mat. Det en allvarlig diagnos som leder till undernäring och näringsbrist.
Till skillnad från anorexi handlar arfid inte om patientens upplevelse av den egna kroppen och rädsla för att gå upp i vikt. Sjukdomen kännetecknas i stället av undvikande av viss mat på grund av obehag av matens egenskaper eller utseende. Det kan också handla om rädsla för att till exempel sätta i halsen, drabbas av matförgiftning eller brist på aptit.
Undvikande eller restriktiv ätstörning
Undvikande eller restriktiv ätstörning kallas arfid och är den engelska förkortningen av avoidant/restrictive food intake disorder. Den här formen av ätstörning, som kännetecknas av en ovilja mot mat och dryck som upplevs motbjudande, är vanligast hos barn. Sjukdomen kan dock förekomma i alla åldrar. Källa: 1177
I en ny studie har forskare vid Karolinska institutet undersökt vilken betydelse genetiska faktorer har för uppkomst av sjukdomen. I studien deltog 17 000 tvillingpar i Sverige. Studien visade att 682 barn mellan sex och tolv år hade ätstörningen arfid.
Sjukdomen mycket ärftlig
Forskarna använde sig av tvillingmetoden för att fastställa genetisk inverkan.
– Vi vet att enäggstvillingar delar alla gener och att tvåäggstvillingar delar ungefär hälften som gör människor olika. När vi då ser att ett visst karaktärsdrag är mer vanligt hos enäggstvillingpar än hos tvåäggstvillingpar kan de vara en indikation på att det finns en genetisk påverkan. Vi kan då uppskatta till vilken grad ett karaktärsdrag är influerat av generna, säger Lisa Dinkler, forskare vid Karolinska institutet.
Forskarna upptäckte att den genetiska komponenten för att få arfid var hög, 79 procent. Det betyder att risken att drabbas av sjukdomen till 79 procent kan förklaras av genetiska faktorer.
– Den här studien tyder på att arfid är mycket ärftligt och det förvånade oss faktiskt. Den genetiska komponenten är högre än för andra ätstörningar och i paritet med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som till exempel autism och adhd, säger Lisa Dinkler.
Skuldkänslor stort problem
Enligt Lisa Dinkler är fynden viktiga eftersom en ökad förståelse för vad som orsakar sjukdomen kan underlätta för drabbade och deras anhöriga.
– Jag hoppas att resultaten kan minska stigmatisering och skuld, vilket är ett stort problem vid ätstörningar. Ett barn väljer inte att utveckla arfid och en förälder kan heller inte orsaka det hos ett barn. Det är viktigt att komma ihåg.
Nästa steg i Lisa Dinklers forskning är att studera i vilken utsträckning arfid är kopplad till andra psykiatriska diagnoser, som till exempel ångest och depression, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt mag- och tarmbesvär.
– Vi kommer att använda tvillingstudier för att testa i vilken utsträckning arfid delar underliggande genetiska och miljömässiga faktorer med dessa tillstånd, säger Lisa Dinkler.
Diagnosen arfid
Arfid är en relativt ny diagnos. 2013 blev sjukdomen en del i diagnosmanualen för psykiatriska sjukdomar, DSM-5. Den finns nu i Världshälsoorganisationens diagnosmanual ICD. Den senaste upplagan, ICD-11, kommer att införas i svensk sjukvård först om ett par år. Därmed är diagnosen inte officiellt en del av svensk sjukvård än.
Lisa Dinkler, postdoktor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, lisa.dinkler@ki.se
Snart drar den 63:e omgången av Melodifestivalen – denna folkliga vårföljetong som löper fram till finalen den 11 mars – i gång.
Sju artister tävlar i varje deltävling om den åtråvärda platsen i finalen och guldbiljetten vidare till den europeiska finalen i Eurovision Song Contest i Liverpool senare i vår.
Men vad krävs för att kamma hem vinsten? Är det ett starkt vindfång i håret à la Carolas insats med ”Fångad av en stormvind” 1991 och klassiska tonartshöjningar som banar vägen?
– Nej, riktigt så enkelt är det inte idag. Gemensamt för de vinnande bidragen är snarare en stark gimmick, alltså ett framträdande där musik, produktion och artist är i perfekt samklang, säger Anders Reuter, musikforskare vid Lunds universitet.
Har melodin helst spelat ut sin roll?
– Ja, vissa forskare och branschpersoner skulle nog säga det, vilket ju blir lite ironiskt eftersom vi diskuterar Melodifestivalen. Men faktum kvarstår – det räcker inte med en ”catchy” melodi, melodin måste också arbeta tillsammans med ackord, arrangemang och produktion, säger Anders Reuter.
Det är möjligt att en av historiens mer melodiska mästare Mozart skulle vända sig en aning i graven om han skulle läsa det här. Men Anders Reuter tillägger att minnesvärda melodier fortfarande spelar viss roll i Melodifestivalen, liksom den musikaliska harmoni som karaktäriserar stora delar av Mozarts kompositioner – men det här receptet räcker helt enkelt inte idag.
– Ett bra beat och en snygg produktion behövs också. Så vi förhåller oss till Mozart men har adderat helt nya ingredienser för att skapa ny musik, säger Anders Reuter.
Klassiskt trick inte avgörande
Den ingrediens som kanske är mer förknippad med Melodifestivalen än något annat är såklart tonartshöjningen, även kallad modulation, alltså att i en sång byta till en högre tonart.
– Just tonartshöjningar adderar ett klimax, en positiv känsla som skapar energi hos oss lyssnare. Det är ett enkelt och välanvänt trick. När det gäller Melodifestivalen har tonartshöjningen historiskt sett varit välanvänd, men är inte avgörande för att vinna nuförtiden, säger Anders Reuter.
Max Martin-eran är förbi
Anders Reuter säger att Melodifestivalen sällan ligger i framkant när det gäller nyskapande av musik. Evenemanget kan snarare ses som förvaltare av redan etablerad och framgångsrik pop. De förändringar som sker i musikbranschen i stort speglas alltså ofta i bidragen.
– Max Martin-eran som präglade sent 1990-tal, då melodiösa låtar och klassiskt låtskrivande framfördes av vita artister som Britney Spears och Backstreet Boys, är över, säger Anders Reuter.
Produktion och envisa slingor
Det tidiga 2000-talet präglades istället av hip-hop och artister som Eminem, 50 Cent, Pharrell Williams och Timbaland klev in i det internationella rampljuset. Även om rapartister inte varit frekvent förekommande i Melodifestivalen har hip-hopen lämnat andra spår.
– En effekt blev ett helt nytt fokus på takt och arrangemang men allra främst – själva produktionen. Långa melodier à la Abba är som sagt mer sällsynt. Idag präglas mer eller mindre all musik i och utanför Melodifestivalen av en “hook”, en slinga, en loop, ja något som gör att sången biter sig fast i vårt minne. Det skulle jag nog säga är en direkt effekt av hip-hopen, säger Anders Reuter.
Loreen visade vägen
Anders Reuter säger att det inte går att nog understryka hur viktigt det är att artisten och musiken förstärker varandra, att det samspelet är centralt för att vinna Melodifestivalen. Han nämner särskilt den svenska artisten Loreens vinnarbidrag Euphoria som ett positivt exempel.
– Hennes röst var helt avgörande för att ta musiken till en högre nivå. Det var en klockren kombination där artisten med hjälp av sången och det elektroniska ramverket (EDM) arbetade för att förstärka gimmicken, säger Anders Reuter.
Artisten Verka Serduchka fick en topplacering i Eurovision Song Contest med ett spektakulärt framträdande och en låt kryddad av östeuropeiska influenser.
Anders Reuter nämner en annan aspekt som också är central, just när det gäller Eurovision Song Contest.
– Melodifestivalens musikmakare behöver förhålla sig till östeuropeiska musiktraditioner eftersom de länderna är många och tenderar att rösta på varandra. Det tänker man inte alltid på men i många bidrag hörs musikaliska referenser från öst, säger Anders Reuter.
Hur viktig är själva artisten? Är det större fokus på själva artisten än musiken idag jämfört med tidigare?
– Nej, faktiskt inte. När det gäller popmusik är artistens roll faktiskt lite mindre viktig. Den främsta anledningen är att popmusik idag skapas av en rad musiker och specialiserade producenter. Artistens jobb är helt enkelt att fronta deras arbete och vara ansiktet utåt. En artist som tävlar i Melodifestivalen är lite förenklat ett resultat av skickliga producenter, säger Anders Reuter.
Till sist – vad tänker du som musikforskare om Melodifestivalen som helhet?
– Jag har noterat att barnversionen, alltså Junior Eurovision Song Contest, är bättre än den vanliga Melodifestivalen. Kanske har man som producent mer frihet när det gäller barnmusik? Formatet för vuxna är väldigt satt, vilket kan vara begränsande. Det är oerhört många boxar som behöver vara ikryssade för att ett bidrag ska vinna. Barnen bidrag är helt enkelt bättre, kanske för att den konstnärliga friheten är större i barnversionen, säger Anders Reuter.
Världshälsoorganisationen (WHO) klassar antibiotikaresistens som ett av de tio största hoten mot den globala hälsan. Behovet av nya lösningar som kan rå på resistenta bakterier och minska användningen av antibiotika är därför stort.
Redan idag tros antibiotikaresistenta bakterier orsaka närmare 1,3 miljoner dödsfall om året i världen.
Effektivt alternativ till antibiotika
Som ett led i att bromsa utbredningen och utvecklingen av resistens utvecklar forskare på Chalmers ett nytt antibakteriellt material som kan användas inom vården och bli ett effektivt alternativ till antibiotika.
– Vår innovation kan få dubbel effekt i kampen mot antibiotikaresistens. Materialet har visar sig vara effektivt mot många olika typer bakterier, inklusive de som är resistenta mot antibiotika, som exempelvis Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA), säger Martin Andersson, professor på Chalmers och fortsätter:
− Samtidigt är förhoppningen att det också kan förhindra infektioner och på så sätt minska behovet av antibiotika.
Det antibakteriella materialet, med peptider bundna till gel-partiklar, kan sprejas direkt i sår utan att försämra läkningen. Bild: Anna-Lena Lundqvist/Chalmers
Peptider som dödar bakterier
Materialet består av små gel-partiklar utrustade med en sorts peptider* som effektivt dödar och binder bakterier. Genom att koppla ihop peptiderna med partiklarna får peptiderna en skyddande miljö och ökar sin stabilitet. Det gör att de kan fungera ihop med kroppsvätskor som blod, vilket annars inaktiverar peptiderna och har gjort det svårt att använda dem inom sjukvården.
* En peptid är en molekyl som består av aminosyror som sitter ihop till en kort kedja. Peptider skiljer sig från proteiner endast genom att de är mindre. Gränsen mellan peptid och protein dras vid ungefär 50 aminosyror.
I tidigare studier har forskarna visat hur peptiderna kan användas i sårvårdsmaterial som plåster. Nu har de publicerat två nya studier där det bakteriedödande materialet används i form av sårsprej och som ytbeläggning på medicinsktekniska produkter som förs in kroppen.
Det nya steget i forskningen innebär att innovationen kan användas på fler sätt och göra ännu större nytta inom hälso- och sjukvården.
Sårläkningen påverkas inte negativt
Sprejen som når ner i djupa sår och andra oskyddade ytor på kroppen där bakterier kan ta sig in är flexibel och mycket användbar för att behandla och förebygga infektioner. Jämfört med befintliga sprejer och desinfektionsmedlen har det nya materialet många fördelar.
− Substansen i den här sårsprejen är inte giftig och påverkar inte mänskliga celler. Till skillnad från befintliga bakteriedödande sprejer hämmas inte kroppens läkningsprocess. Materialet som enkelt sprejas på såret kan dessutom döda bakterierna på kortare tid, säger Edvin Blomstrand, doktorand vid Chalmers tekniska högskola.
Risken att få en bakterieinfektion är stor vid användning av urinkateter.
För behandlingar inom vården där material som implantat och katetrar förs in i kroppen är infektioner ett svårbekämpat problem. Behovet är stort av nya antibakteriella biomaterial, det vill säga material som behandlar, ersätter eller förändrar organ, vävnader eller funktioner i en biologisk kropp.
Risken att få en infektion i samband med sjukhusvård är som störst när urinkatetrar används. Nu kan Chalmersforskarnas ytbeläggning bli ett nytt effektivt verktyg för att minska risken för infektioner.
− Även om katetrarna är sterila när det packas upp kan de kontamineras med bakterier när de förs in i kroppen vilket kan leda till infektion. En stor fördel med den här ytbeläggningen är att bakterierna dödas så fort de kommer i kontakt med ytan. En annan är att den kan appliceras på befintliga produkter som redan används i sjukvården och kräver därmed ingen nytillverkning, säger Annija Stepulane, doktorand på Chalmers.
Forskarna har visat att 99,99 procent av bakterierna dödas av materialet och att den bakteriedödande förmågan är aktiv i cirka två dygn.
Martin Andersson, professor vid institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola, martin.andersson@chalmers.se
Studenternas erfarenheter fångas upp i en studie från Stockholms universitet, där 250 studenter på en metodkurs i pedagogik fick i uppgift att intervjua varandra hösten 2020. Det övergripande temat för intervjuerna var social interaktion online. När de 50 grupperna lämnade in sina rapporter visade det sig att nästan alla handlade om situationen med covidsmitta i samhället, distansundervisning och utmaningar kopplade till det.
Anonymitet ökar med undervisning på distans
I studien lyfter forskarna fram ett antal teman i studenternas berättelser. Det handlar exempelvis om studenternas disciplin, motivation och välmående, hur tekniken skapar nya kommunikationsmönster och om hur anonymiteten ökar när studenter och lärare aldrig träffas fysiskt.
Studenterna har behov av tydlig vägledning, främst från lärare och professorer. De upplever att tekniken förändrar kommunikationen och betonar att de digitala plattformarnas kvaliteter är viktiga att tänka på. Studierna påverkas av att studera hemifrån med sparsam kontakt med studiekamrater, vilket studenterna behöver vara medvetna om.
Distansundervisning påverkar samspelet i klassen
Omställningen till distansundervisning kom hastigt. Det var en nödsituation, förklarar Patrik Hernwall, forskare på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet.
– Ändå var nog vi på DSV bättre förberedda än andra institutioner. Vi hade DSV Play, utrustning fanns i salarna och studenterna var teknikvana. Men omställningen handlade inte bara om att undervisningen skulle fungera. Det var så mycket annat som påverkade också: Många hamnade i ensamhet, de satt hemma i trånga lägenheter, och hade kanske svårt att skapa bra rutiner för studierna.
I intervjuerna pratade studenterna bland annat om lärares auktoritet och dynamiken i grupparbeten. Hur påverkas samspelet av att många inte har webbkameran igång under föreläsningar och gruppdiskussioner?
Sociala konventioner och rättspatos var ett annat tema. Få studenter tycker att det är okej att fuska. Men distansundervisningen gjorde att det ibland blev svårare att se var gränserna gick.
Handledning funkar ofta smidigare i Zoom
När pandemirestriktionerna hävdes drog många en lättnadens suck över att kunna återgå till ”vanlig undervisning”. Men Patrik Hernwall menar att det är viktigt att ta vara på den kunskap som distansundervisningen har gett.
– Det var mycket som fungerade bra. Till exempel funkar handledning ofta smidigare i Zoom. Att stå inför en grupp och föreläsa har vi gjort i ett par tusen år, och frågan är hur mycket utveckling som har skett under den tiden? Jag tycker att vi kom väldigt långt under de två år som vi undervisade på distans. Det finns många guldkorn som kan hjälpa oss att utveckla vår verksamhet, säger han.
Flexibel och tillgänglig utbildning på distans
Flexibilitet och tillgänglighet är starka argument för distans- eller hybridundervisning, anser Patrik Hernwall. Frågor från studenterna som ”Spelas det här in?” och ”När läggs det upp?” är viktiga och relevanta när tekniken gör undervisningen mer flexibel.
– Vi vill att universitetet ska vara öppet för alla, och vi vill att alla ska utbilda sig. Men långt ifrån alla kan sitta på en föreläsning klockan åtta. Om det är kravet kan man kanske inte delta om man är ensamstående förälder, eller om man bor på en annan ort, säger Patrik Hernwall.
Han menar att vi behöver diskutera framtidens universitetsutbildningar och examinationsformer mer.
– Studenterna kommer till oss med blandande erfarenheter och intressen. Det gäller att skapa dialog. Som lärare handlar min roll allt mindre om att förmedla stoff. Det går snarare ut på att skapa strukturer som leder till möten och kritiska samtal, säger han.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
