I valet 2022 blev Sverigedemokraterna landets näst största parti. Framgången tolkas delvis som ett resultat av partiets närvaro i sociala medier, i synnerhet Tiktok.
Tiktok, populär app för videor
Tiktok är en sociala medier-app för skapande och delning av videor och livesändningar. Appen är nu, 2022, en av de snabbast växande apparna och uppges ha runt 500 miljoner användare i 150 länder.
Användarna får skapa och publicera videor på upp till tre minuter. Inledningsvis innehöll appen främst musik- och dansvideor men har med tiden breddats till att innehålla allt från matlagningsklipp till politiska budskap.
Tiktoks algoritmer läser av varje användare och anpassar innehållet till det användaren tidigare tittat på. Målet är att ha kvar användaren så länge som möjligt och att användaren lockas att fortsätta scrolla så länge som möljigt, så kallad infinite scrolling.
2020 förbjöd Indien Tiktok då risken för exempelvis spionage av den kinesiska regimen bedömdes vara hög. Samma år förbjöds appen i Pakistan och den är sedan tidigare censurerad i Bangladesh och Indonesien. I Sverige får anställda på SVT och SR inte ha Tiktok i sina jobbtelefoner.
Källa: Wikipedia samt Lunds universitet
Vädjar till människors känslor, via enkla budskap
Att det politiska samtalet flyttar från torg till Tiktok har mötts med viss förfäran, säger kommunikationsforskaren Nils Gustafsson vid Lunds universitet. Men han konstaterar att den grundläggande kommunikationsformen ingalunda är ny.
– De korta klipp som karaktäriserar Tiktok omöjliggör visserligen fördjupade politiska budskap, men att enkla lösningar på svåra samhällsproblem går hem hos väljare är långt ifrån nytt.
Nils Gustafsson säger att man på Tiktok gör precis som de demagogiska folktalarna gjorde i antikens Grekland – vädjar till människors känslor, genom förenklade budskap. Det är alltså samma kommunikativa principer, nu som då.
– Det som fungerar i sociala medier är korta kraftiga budskap som vi reagerar omedelbart emotionellt på. Å ena sidan kan man se det som att politik “dummas ner” till en fånig meme. Å andra sidan kan vi ses det som att det är så här politisk kommunikation alltid har fungerat. Det fungerar som bäst när den är simplistisk och slagkraftig, säger Nils Gustafsson.
– Och studier visar faktiskt att unga tar idag del av mer politik än tidigare. Även om formatet är kort och förenklat.
Sverigedemokraterna rutinerade i sociala medier
Enligt Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet 2022 använder 4 av 10 förstagångsväljare sociala medier för att ta del av politisk information. De äldsta väljarna, däremot, föredrar tv.
Nils Gustafsson säger att Sverigedemokraterna historiskt sett varit inriktade mot så kallad alternativ media eftersom de i viss mån varit avstängda från traditionella medier. Det har tvingat partiet att vässa sin närvaro på bland annat sociala medier.
På det sättet hade partiet inför valet 2022 ett försprång i jämförelse med andra partier.
– Det missgynnade helt enkelt inte Sverigedemokraterna att de mer eller mindre tidigt tvingats att bli pionjärer inom nya dessa medier, säger Nils Gustafsson.
Oklart hur kinesisk påverkan ser ut
Nils Gustafson säger att det är oklart huruvida Kinas ägande av Tiktok skulle ha en direkt negativ inverkan på det offentliga samtalet i Sverige och i förlängningen på den svenska demokratin.
– Man kan tänka sig att Kina inte vill att information som ställer den kinesiska regimen i dålig dager sprids. Men Tiktok vill också tjäna pengar. Det är dåligt för deras affärsmodell om man blir avstängd från den västerländska marknaden.
Nils Gustafsson beskriver bristen på transparens som ett stort problem. Det är exempelvis okänt om innehållet modereras och i så fall vad som tas bort.
– Det är en viss skillnad i jämförelse med Meta, det amerikanska förvaltningsbolag som står bakom flera sociala nätverkstjänster, däribland Facebook och Instagram, WhatsApp och Oculus VR. De har idag har underordnat sig lagstiftning och reglering, vilket är en skillnad från Tiktok.
Trovärdig politik det viktigaste
Även om valet 2022 visade att unga väljare i högre grad röstade på partier som varit aktiva på sociala medier gör framtidens politiker klokt i att inte ställa om samtlig medieaktivitet till exempelvis Tiktok, säger Nils Gustafsson.
– Det finns egentligen en enda sak du som politiker ska göra om du vill nå framgång, nämligen att formulera den politik du tror på. Det är överordnat allt annat.
Kontakt:
Nils Gustafsson, institutionen för strategisk kommunikation, Campus Helsingborg, Lunds universitet nils.gustafsson@isk.lu.se
Vätgas har pekats ut av EU som en nyckel för att nå klimatmålen till 2050. Det har även Energimyndigheten i Sverige gjort, i ett förslag till regeringen om en nationell strategi för vätgas.
Vätgas har använts av industrin i över hundra år och det finns idag ett antal korta vätgasledningar i Sverige, till exempel i Sandviken och Stenungsund. På andra håll i världen finns långa rörledningssystem i full drift för transport av vätgas.
I norra Sverige planeras för en storsatsning på vätgas. Det handlar om produktion, distribution, lagring och användning av förnybar vätgas i gruv- och stålindustrin.
Vätgas och klimatet
Enorma mängder vätgas kommer att behövas i Sverige när bland annat stålindustrin och företag som producerar sådant som bränsle och plast ska fasa ut fossila råvaror.
Denna vätgas behöver produceras hållbart. I första hand kommer produktionen ske med elektrolys, vilket innebär att man med hjälp av elektricitet spjälkar upp vatten i syre och vätgas.
Norrbottens behov av elektricitet för vätgasproduktion i denna omställning kommer motsvara närmare hälften av dagens elförbrukning i Sverige. Sverige går mot ett samlat el- och vätgassystem som hänger ihop. Vätgasledningar i kombination med elnät är troligen en effektiv lösning.
Källa: Johan Sandstedt, forskare vid RISE
Stora fördelar med vätgasledningar
En ny typ av infrastruktur växer då fram, visar en förstudie från bland annat Luleå tekniska universitet. Förstudien handlar om vätgasledningar för transport av vätgas, över gränsen från Finland och längs långa sträckor i norra Sverige. Studien pekar på att vätgasledningar kan behövas som ett komplement till kraftledningar för industrins stora vätgas- och energibehov.
– Vår förstudie utgår från att det är stora fördelar med vätgasledningar när man ska transportera stora mängder energi, säger Cecilia Wallmark vid Luleå tekniska universitet.
– Oavsett om vätgas kommer att produceras mycket nära en industri, eller nära själva elproduktionen kommer vätgasledningar att behövas.
Vätgasledningarna som placeras under markytan kan byggas av enskilda aktörer och vätgasen säljas bilateralt. Eller så kan det byggas större infrastruktur för transport och lagring av vätgas som används gemensamt, något som öppnar för en ny vätgasmarknad, säger Cecilia Wallmark.
Många frågor kvar
Inte minst det arktiska klimatet innebär utmaningar för den nya infrastrukturen med vätgasledningar och många frågor behöver besvaras framöver, konstaterar forskarna. Det handlar bland annat om nya material för att minimera läckage i vätgasledningar i ett kallt klimat. Det handlar också om planeringsstöd för att bäst lokalisera vätgasledningar, samt frågor kring regelverket.
Ytterligare analyser behövs också, enligt forskarna, för att öka förståelsen för det helt nya energisystem som kan växa fram i norra Sverige och Finland där vätgasledningar förmodligen blir en central del.
Luckor i lagstiftningen
Idag finns stora luckor i lagstiftningen när det gäller att bygga upp en vätgasinfrastruktur i Sverige. Forskarna rekommenderar bland annat en mer grundlig utredning och utveckling av lagstiftningen kring vätgassystemet. De rekommenderar också att Sverige antar en nationell strategi för vätgas, baserad på Energimyndighetens förslag.
– När ett kombinerat vätgas- och kraftnät skapas kommer det även att leda till en ny affärssituation och helt nya affärsmöjligheter, inte minst för kommuner och företag längs vätgasledningen i norra Sverige. Därför behövs ytterligare forskning som syftar till att utveckla en effektiv vätgasmarknad, säger Johan Sandstedt vid forskningsinstitutet RISE.
Cecilia Wallmark, verksamhetsledare för Center for Hydrogen Energy Systems Sweden vid Luleå tekniska universitet cecilia.wallmark@ltu.se
Så kallad klarcellig njurcancer är den vanligaste formen av njurcancer hos vuxna. Om tumören är begränsad till njurarna är prognosen ofta god. Men har den spridit sig till skelettet, vilket inträffar hos ungefär en tredjedel, är överlevanden på fem års sikt bara ungefär tio procent.
Ett annat problem vid behandling av klarcellig njurcancer rör en typ av immunterapi som blivit ett viktigt behandlingstillkott på senare år. Det har blivit vanligt att cancerceller utvecklar resistens mot behandlingen och det verkar delvis ha att göra med faktorer i miljön runt cancercellerna.
Fyra gener tycks ge nyckelinformation
I en studie har forskare från bland annat Karolinska Institutet undersökt prover från nio patienter med klarcellig njurcancer. Forskarna samlade in både tumörvävnad och närliggande normal njurvävnad och studerade vilka gener som är aktiva i enskilda celler.
Studien pekar på att fyra specifika gener har betydelse för huruvida tumören kommer att sprida sig till skelettet inte, och för överlevnadschansen. Ett samtidigt så kallat överuttryck av de fyra generna tyder på att patienten har en större risk att utveckla en tumör som sprider sig.
– Det här skulle potentiellt kunna bli ett hjälpmedel för att i ett tidigt skede få en bättre uppfattning om patienters kommande sjukdomsförlopp, säger Ninib Baryawno, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet.
– Patienter med en cancerprofil som innebär hög sannolikhet för spridning skulle då kunna följas närmare, för att snabbt upptäcka och behandla eventuell tillväxt av tumören.
Vill veta varför immunterapi misslyckas
Studien visar även att miljön runt tumören hämmar immunsystemet och forskarna föreslår flera möjliga måltavlor för läkemedel som kan vara intressanta att undersöka vidare.
Nästa steg blir att studera hur tumörmetastaser i benmärg och skelett skiljer sig från den lokala tumören i njuren, samt hur benmärg hos patienter med njurcancermetastaser i skelettet skiljer sig från frisk benmärg.
– Vi hoppas att det kan hjälpa oss att svara på frågan om varför immunterapi inte fungerar hos vissa njurcancerpatienter, säger Adele Alchahin, doktorand vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Karolinska Institutet.
Adele Alchahin, doktorand vid institutionen för kvinnor och barns hälsa, Karolinska Institutet adele.alchahin@ki.se
Forskarna bakom den aktuella studien har tittat på data från Statistiska Centralbyrån och Folkhälsomyndigheten. De har haft tillgång till information om levnadsvariabler och bekräftade fall av covid-19 för alla Sveriges invånare.
På grund av avvikande smittmönster inkluderades i studien inte personer bosatta på äldreboenden eller på boenden för personer med nedsatt fysisk förmåga.
Trångboddhet avgörande riskfaktor
I det statistiska materialet har forskarna kunnat följa smittspridningen månad för månad, från januari 2020 till juni 2021. De pekar på vad de värst drabbade områdena i Sverige har gemensamt, nämligen:
Hög andel trångbodda hushåll
Låg socioekonomisk status i form av låg utbildnings- och inkomstnivå
Hög andel personer med invandrarbakgrund
Hög andel personer som arbetar inom vård och omsorg
Trångboddhet var en avgörande riskfaktor för att testa positivt för covid-19, särskilt i kombination med annan socioekonomisk sårbarhet.
– Det här är något man pratat om men egentligen inte kunnat påvisa tidigare, säger Mia Söderberg som är psykolog och docent i arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Resultaten kan tyckas självklara men har inte analyserats utifrån data med tillgång till ett helt lands befolkning – eller med hänsyn till hur flera riskfaktorer kan samverka, säger Mia Söderberg.
De värst utsatta områdena drabbades ofta hårt upprepade gånger under pandemin, under dess olika faser.
Kan hjälpa inför nästa pandemi
Utmärkande för en pandemi driven av en infektionssjukdom är ett smittspridningsmönster där grupper med vissa livsförhållanden är extra utsatta för smittrisker. Det är därför viktigt att identifiera faktorer som förutspår spridningsmönster över tid och geografiska områden, enligt forskarna.
– Det är uppenbart att områden med sämre levnadsförhållande och hög andel anställda inom hälso- och sjukvård fått bära en tung börda under pandemin. Genom denna studie hoppas vi bidra med kunskap om olika människors utsatthet vid intågandet av en utbredd sjukdom, men också att underlätta skyddsberedskapen vid nya pandemier, säger Mia Söderberg.
Mia Söderberg, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet mia.soderberg@amm.gu.se
Afasi innebär att ha det svårt med språket efter en hjärnskada, oftast en stroke. En person med afasi har varierande svårigheter med att tala och förstå tal. Man kan också ha svårt att läsa eller skriva, eller både och. En del har svårt att känna igen siffror och att räkna. Men de kognitiva förmågorna är ofta oförändrade.
– Mycket i vårt samhälle är uppbyggt kring kommunikation, så för många med afasi blir livet oerhört begränsat, säger Angelina Grönberg, logoped inom neurologi på Skånes universitetssjukhus.
Tre av tio får fortfarande afasi
Angelina Grönberg har studerat över 300 patienter inom strokevården. Syftet var att ta reda på hur många patienter som drabbades av afasi efter en så kallad ischemisk stroke, som innebär att blodproppar eller åderförkalkning orsakat strokeanfallet.
Resultatet visar att tre av tio strokepatienter får afasi. Siffran ligger på samma nivå som 2001 då en liknande studie senast genomfördes.
– Detta trots att strokevården utvecklats mycket sedan dess och dödligheten bland strokepatienter sjunkit. Men andelen som får afasi har inte minskat, säger Angelina Grönberg.
Riskfaktorer: Svår stroke och hög ålder
Hon kopplar samman resultatet med hur svår stroke som patienterna drabbats av. För trots att strokefallen blivit färre de senaste decennierna, har inte svårighetsgraden av stroke förändrats hos deltagarna i studien. Svår stroke är en stor riskfaktor för att utveckla afasi.
Ytterligare en aspekt som kan påverka resultaten är att människor blir allt äldre.
– Ålder är också en riskfaktor för afasi, och strokepatienterna med afasi i vårt underlag var äldre jämfört med de patienter som inte fick afasi, säger Angelina Grönberg.
Många får inte hjälp enligt rekommendationerna
Hon menar att studien har betydelse för hur strokepatienter bör rehabiliteras. Enligt Socialstyrelsens strokeriktlinjer bör patienter med afasi erbjudas intensiv språkträning: Minst fyra timmar per vecka och totalt cirka 60 träningstimmar.
– Många får inte träning i den rekommenderade utsträckningen. Data från studien kan användas som underlag för att beräkna sjukvårdsresurser inför intervention av denna patientgrupp.
Osäkerhet kring behandlingen
Idag finns osäkerhet kring när behandling vid afasi ska sättas in och kring effekterna av behandling i det akuta skedet efter en stroke. Här behövs fler studier, säger Angelina Grönberg.
Hon önskar också att patienternas livskvalitet får en större roll inom logopedbehandling mot afasi. För närvarande läggs tonvikten på språklig behandling. Angelina Grönberg hoppas att behandlingen framöver individanpassas i högre grad och utgår från de behov människor har i sin kommunikativa miljö.
Makerrörelsen spreds som en löpeld över världen runt 2015. Den handlar om att människor träffas på en fysisk plats och delar material, maskiner och kunskap. Syftet är att, enskilt eller i grupp, skapa något nytt. Rörelsen är besläktad med subkulturer som punk, amatörradio, hackers, open source och DIY.
Sophie Landwehr Sydow började intressera sig för praktiken bakom hajpen. Vad gör egentligen makers? Och hur kan vi förstå samspelet mellan människor, material och maskiner? Frågorna har lett fram till hennes doktorsavhandling.
– Jag har utforskat en grupp teknikentusiaster som, med ett engelskt begrepp, kallas makers. Ibland kallas de också tekniknördar, ler Sophie Landwehr Sydow.
Under sina år som doktorand har hon gjort studiebesök på så kallade makerspace i olika delar av världen, exempelvis i techklustret Silicon Valley i USA. Men avhandlingen kretsar kring svenska förhållanden och Stockholms största makerspace.
– Mitt studieobjekt ingår i den stora globala makerrörelsen som bygger på nyfikenhet kring material och verktyg. Utövarna kombinerar traditionella material som trä, metall och textil med ny teknik som sensorer och datorstyrda saker. Jag ser även kod som ett material, men det är de fysiska tingen som dominerar.
Utrymme för kreativitet
Teknikutvecklingen har gjort att avancerade industrimaskiner som laserskärare och 3D-skrivare har blivit mindre. Därmed har de också blivit billigare och mer tillgängliga för privatpersoner. I de delade verkstäder som makerspace utgör samlas människor kring maskinerna. De skapar något och delar med sig av sin kunskap.
– Ett interaktivt konstverk, en anpassad elsparkcykel, ett radiobygge av egentillverkade delar, en textilkjol med programmerade ledlampor, en svetsad stol, ett snickarprojekt… Alla möjliga kreativa yttringar pågår samtidigt. Det finns utrymme att samexistera. Och många medlemmar utforskar olika typer av hantverk, berättar Sophie Landwehr Sydow.
Några vill slå världen med häpnad med sina innovationer, men för de flesta är det resan – skapandet – som är målet. Den sociala biten är också viktig.
Landwehr Sydows studier bygger på ett etnografiskt förhållningssätt i kombination med deltagande observation och olika designmetoder. De senaste åren har hon tillbringat åtskilliga timmar på ”sitt” makerspace. Där har hon både byggt saker själv, lyssnat och iakttagit hur andra gör, och hållit workshoppar för att bidra med sin kunskap till gemenskapen.
Studierna har mynnat ut i tre nyckelbegrepp som beskriver interaktionen mellan människor, material och maskiner.
3 viktiga begrepp
I sin forskning ringar Sophie Landwehr Sydow in och namnger tre centrala koncept för makerrörelsens sätt att arbeta. Hon anser att koncepten är avhandlingens viktigaste bidrag, de bidrar till teoribildningen och kan användas av andra forskare.
1. Material literacy – ”materiell läskunnighet”. Med djup kunskap om råmaterial, komponenter och tillverkningsprocesser i olika tidsperioder kan makers läsa in viktig information i artefakter. ”De läser föremål som vi andra läser böcker”, konstaterar Sophie Landwehr Sydow.
2. Machine sensibility – ”maskinkänslighet”. Man kan tro att det bara är att trycka på en knapp så gör maskinen jobbet. Men Sophie Landwehr Sydow visar att det krävs erfarenhet och fingertoppskänsla för att få exempelvis en 3D-skrivare att skriva ut rätt. ”Det händer mycket i samspelet mellan människa, maskin och material”, säger hon.
3. The pliable machine – ”den fogliga maskinen”. Inom exempelvis spelvärlden är det vanligt att ”modda”, det betyder att spelaren modifierar något befintligt. Moddning är centralt även inom makervärlden. ”I händerna på en maker blir en till synes statisk maskin något föränderligt. Det är en pågående process”, säger Sophie Landwehr Sydow.
Sophie Landwehr Sydow har sina rötter i Tyskland. När hon betraktar den svenska makerrörelsens framväxt ser hon tydliga paralleller till den starka föreningskulturen i Sverige, med dess stadgar, regler och normer. I dag finns ungefär 25 medlemsledda makerspace i Sverige.
– Den globala makerrörelsens ”år noll” brukar sättas till 2005. Efter det ökade hajpen och fler och fler makerspace poppade upp. När jag drog igång mitt avhandlingsprojekt 2014 var det riktigt trendigt. Därefter har entusiasmen mattats av något.
Makerpedagogik i förskolan
Men makerrörelsen har också utvecklats och antagit nya former. Från volontärledda verkstäder har tillfälliga makerspace gjort gästspel på museer och bibliotek. Och i skolans värld har makerpedagogiken mycket att tillföra, anser Landwehr Sydow. En av hennes artiklar handlar om en förskola i Sundbyberg där personalen utbildades till makerpedagoger.
– I den nya läroplanen står att barn ska få en adekvat digital kompetens, redan från förskoleåldern. Jag tror att ett maker-mindset kan vara en bra ingång. Det kan minska rädslan för teknik och bygger på nyfikenheten i att möta olika material redan i förskolemiljön, konstaterar Sophie Landwehr Sydow.
Läs mer: Här hittar du mer information om Sundbybergs stads satsning på skaparverkstaden Kvasar Makerspace.
Hållbart skapande
I avhandlingen beskriver hon hur makers tar sig an både maskiner och material på ett eftertänksamt och kunnigt sätt. De är reflekterande, tillåtande och lekfulla. I det finns mycket att lära, menar hon.
– Inom techindustrin finns en gränslöshet, som konsumenter förväntas vi hela tiden uppgradera oss genom att slänga gamla produkter och köpa nya. Makers kan fungera som en förebild.
– Vi måste bli bättre på att se potentialen i det vi redan har, uppdatera och bygga om. Resurserna blir ju allt knappare.
Resursmedvetenhet och hållbarhet ingick inte i Landwehr Sydows ursprungliga avhandlingsplan, men begreppen har blivit allt viktigare under arbetets gång. Under pandemin sattes också styrkan i lokala makernätverk på prov. Det blev tydligt att de kan bidra till konkret samhällsnytta.
– När vården saknade skyddsvisir agerade makers snabbt. De hade kunskap, verktyg, material och fungerande logistik. Med gemensamma krafter började de tillverka visir dygnet runt. De kunde möta ett behov som industrin inte klarade av, säger Sophie Landwehr Sydow.
Njurarna filtrerar upp till 180 liter vätska varje dygn och renar blodet från farliga slaggprodukter.
Vid njursvikt brister reningsfunktionen och vid svår njursvikt krävs dialys. Drygt 4000 personer i Sverige och uppskattningsvis 2,8 miljoner människor världen över är beroende av dialys. Det är en krävande behandling, ofta med långtidssjukskrivning som följd. Med njursvikt och dialys följer också en kraftigt ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, vilket drabbar omkring två tredjedelar av dialyspatienterna.
Modell av en njure. Bild: Robina Weermeijer, Unsplash.
Vissa gör dialysen hemma
Det finns två former av dialysbehandling. Dels bloddialys, som främst görs på sjukhus, dels påsdialys som görs via bukhinnan och som kan göras hemma, av patienten själv.
Carl Öberg, forskare inom njurmedicin vid Lunds universitet och ST-läkare i njurmedicin vid Skånes universitetssjukhus, har under många forskat för att utveckla effektivare behandling för patienter med påsdialys.
– För att kunna dra ut vätska från blodet behöver man skapa osmos, en slags vattentransport, som sker genom att man tillsätter hög koncentration av glukos i dialysvätskan som därmed kan suga åt sig vatten från blodet, säger Carl Öberg.
Krux: Kroppen får mycket glukos
Ett problem är att patienten absorberar stora delar av glukosen – i vissa fall upp till 20 procent av sitt dagliga kaloriintag.
Följden blir att vattenborttagningen blir mindre effektiv eftersom glukos försvinner från dialysvätskan. Dessutom går patienten ofta upp i vikt.
Äppelträds-ämne blockerar
Tidigare har man trott att glukos transporteras mellan celler, men Carl Öbergs forskargrupp publicerar nu en studie på råttor som visar att glukosen även tas upp i cellernas glukoskanaler.
Genom att blockera dessa kanaler med floretin, ett ämne som kommer från äppelbark, kunde forskarna i studien minska glukosupptaget med 30 procent. Därmed förbättrades även vattenborttagandet med 50 procent.
– Uppfattningen att glukos transporteras mellan cellerna har tidigare varit ett paradigm. Ingen hade kunnat tro att det skulle kunna vara på något annat sätt, säger Carl Öberg.
Nästa steg blir att testa detta på människor.
Fler skulle kunna få dialys hemma
Under covid-19-pandemin har fler dialyspatienter uppmärksammat fördelarna med påsdialysen eftersom den genomförs hemma. Det har skett en kraftig ökning av dessa patienter, enligt Carl Öberg.
Och många av dem som behöver dialys skulle kunna få den hemma, menar han.
– Behandlingen är inte lika dyr som bloddialys, som kostar över en halv miljon kronor per patient och år. Med samma budget kan man alltså behandla många fler patienter.
Carl Öberg, forskare inom njurmedicin vid Lunds universitet, läkare i njurmedicin vid Skånes universitetssjukhus carl.oberg@med.lu.se
Genom att jämföra data från en lång rad expeditioner i Arktis har forskare sett hur havet norr om Alaska och Sibirien snabbt blivit surare. Försurningen de senaste decennierna har gått tre-fyra gånger fortare där än i andra hav, som också blir surare.
Koldioxid gör haven surare
När koldioxid ökar i havsvatten förändras dess kemi. Havet blir mer surt, ett fenomen som kallas havsförsurning. Försurningen påverkar marina arter och ekosystem och kan få förödande konsekvenser för dessa.
Haven har hjälpt till att dämpa effekterna av klimatförändringarna genom att absorbera stora mängder koldioxid. Men det har alltså ett pris, nämligen att haven blir allt surare.
Källor: havochvatten.se och havet.nu
Vattnet får direktkontakt med atmosfären
Det här beror på att mer koldioxid tas upp i vattnet när vattnet saknar en barriär av is. Tidigare har isen gjort att havsvattnet närmast Nordpolen inte varit mättat på koldioxid.
Resultaten baseras på en lång tidsserie av mätningar av pH-värdet i den arktiska oceanen.
– De äldsta är från en expedition 1994, då var istäcket utsträckt och tjockt och man mätte i råkarna mellan isflaken. Under expeditionen 2014 kunde fartyget Oden gå i öppet vatten halvvägs från Sibirien till Nordpolen, säger Leif Anderson, forskare i marin kemi på Göteborgs universitet.
Störst påverkan i kalla hav
Forskarna uppskattar att pH-värdet kommer sjunka ytterligare. Påverkan blir störst i de kallaste haven. Vattentemperaturen avgör nämligen hur mycket koldioxid som kan lösas i havet.
Även en ökad mängd färskvatten från avsmält havsis bidrar till ett ökat upptag av koldioxid från atmosfären.
Försurningen påverkar livet i haven
Försurningen påverkar det marina livet i polarhaven, noterar forskarna.
– Växtplankton som tar upp koldioxid gynnas av klimatförändringen. Värre är det för andra arter. Vingsnäckorna är en art som har skal av aragonit som de bildar av kalcium och karbonatjoner. Vi har uppmätt allt lägre nivåer av mättnadsgraden av aragonit i havet på våra expeditioner, säger Leif Anderson.
Vingsnäckorna är en nyckelart och en viktig basföda för många valar som normalt vandrar upp i ishaven för att äta upp sig. Men nu kan det alltså finnas mindre mat i skafferiet.
Uppvärmning av tundran bidrar
Det minskade istäcket är en viktig faktor till att polarhaven blir surare, en annan är uppvärmningen av tundran i Sibirien. Stora mängder organiskt kol frigörs och rinner ut i de sibiriska floderna och bryts ner till bland annat koldioxid som bidrar till allt lägre pH-värden.
– Alltsammans är följdeffekter av klimatförändringarna och mer öppet vatten i Arktis förstärker effekten, säger Leif Anderson.
Vetenskaplig artikel:
Climate change drives rapid decadal acidification in the Arctic Ocean from 1994 to 2020 (Di Qi, Zhangxian Ouyang, Liqi Chen, Yingxu Wu, Ruibo Lei, Baoshan Chen, Richard A Feely, Leif G Anderson, Wenli Zhong, Hongmei Lin, Alexander Polukhin, Yixing Zhang, Yongli Zhang, Haibo Bi, Xinyu Lin, Yiming Luo, Yanpei Zhuang, Jianfeng He, Jianfang Chen, Wei-Jun Cai), Science.
Kontakt:
Leif Anderson, institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet leif.anderson@marine.gu.se
I ett stort projekt har forskare kartlagt hur det specialpedagogiska stödet har organiserats över fyra decennier – från 1970-talet då den första årskullen i projektets urval började skolan, fram till 2020 då den yngsta kullen gick ut grundskolan. Cirka 65 000 elever ingår i studien.
Dels har forskarna följt elever med så kallad mild intellektuell funktionsnedsättning, elever som på kognitiva test utformade inom ramen för forskningsprojektet fick IQ 70 vilket är gränsen för utredningar om placering i särskolan. Dels har de följt andra elever som fått någon form av särskilt stöd under sin grundskoletid, detta enligt skolors rapportering till SCB och forskningsprojektet.
De här elevernas skolprestationer har sedan jämförts med hur övriga elever har klarat grundskolans årskurs nio under olika tidsperioder.
Minskat stöd sedan mitten av 1990-talet
Trenden med minskat stöd till elever har varit tydlig sedan mitten av 1990-talet, enligt forskarna.
Under 1970-talet och fram till mitten av 1990-talet fick cirka 90 procent av eleverna med mild intellektuell funktionsnedsättning någon form av stödåtgärder i grundskolan. Sett till dem som gick ut grundskolan 2020 har andelen successivt minskat till 78 procent.
Under samma period krympte också andelen ”övriga elever med stödåtgärder” från 40 till 25 procent.
Problematisk trend: Fler skiljs från klassen
Från mitten av 1990-talet och framåt har också allt fler barn i skolan fått så kallade särskiljande stödåtgärder. Det betyder att barnen under en längre tid får stöd i särskilda undervisningsgrupper, eller har anpassad studiegång – i stället för stöd inom ramen för den klass de vanligtvis tillhör.
Trenden är problematisk eftersom tidigare forskning har visat på flera risker med särskiljande stödåtgärder.
– Elever i sådana grupper uttrycker ofta känslor av stigmatisering och utanförskap, låg motivation att lära och sämre självkänsla samt att inte ha vänner, säger Joanna Giota, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
– Sådana faktorer påverkar skolprestationerna negativt. En annan risk är att särskiljande stödåtgärder tenderar att bli långvariga och att elever i stödåtgärder med enbart svagpresterande i gruppen ofta möts av låga förväntningar och får de mindre erfarna och kunniga lärare.
Rätt sorts stöd är viktigt
Forskarna ser att de som fått det allt svårare att klara målen i skolan överlag är pojkar, elever från lågutbildade hem samt elever med olika former av långvariga särskiljande åtgärder.
Samtliga elever med inkluderande särskilt stöd, alltså de som i huvudsak fått vara kvar i ordinarie klass, tycks ha klarat sig bättre i skolan över hela 40-årsperioden.
Stora risker för barnen
Idag lämnar 14 procent av eleverna grundskolan utan gymnasiebehörighet och ungefär var fjärde 25-åring saknar slutbetyg från gymnasiet.
– Det är alarmerande att allt fler av de svagaste eleverna misslyckas i skolan. Dessa elevgrupper riskerar att hamna i arbetslöshet, psykisk ohälsa och utanförskap, säger Joanna Giota.
– Det finns flera förklaringar till denna utveckling. De har att göra med förändringar i undervisningens kvalitet, det kriterierelaterade betygssystemet, brist på resurser och specialpedagogisk kompetens. Men otillräckliga eller missriktade stödinsatser är också en viktig faktor. Vår tidigare studie och andra kartläggningar visar att var femte elev inte får tillgång till stödåtgärder, trots att de av skolan har bedömts vara i behov av sådana.
Gotska Sandön är en liten ö i Östersjön, 40 kilometer norr om Fårö utanför Gotlands kust. På Gotska Sandöns nordöstra sida ligger Säludden. Där har det antagits att det från medeltiden fram till 1600-talet fanns ett jakt- och fiskeläge, säsongsvis besökt av Fåröbor.
Under 2022 har Säludden varit fokus för arkeologiska undersökningar, utförda av forskare från flera lärosäten.
– Fynden på denna plats är talrika men också ganska förbryllande, säger Johan Rönnby, professor i arkeologi vid Södertörns högskola.
Silvermynt och medeltida stridshandske
Att påträffa lämningar av bostadsbodar, keramik, järnredskap och härdar där man kokade sältran är kanske inte så förvånade. Men att man på Säludden även bland annat hittat silvermynt och en medeltida stridshandske är mer överraskande. Stridshandsken är ett fynd från tidigt 1900-tal.
I början av 1900-talet återfanns också på Säludden ett flertal föremål med äldre vikingatida ursprung, bland annat dräktspännen och delar av en sköld. Det visar arkivgenomgångar som har gjorts i samband med de nya utgrävningarna.
Sälben och slaktavfall från ko
Under 2022 gjorde forskarna nya fynd, bland annat fler silvermynt. De hittade också en stor mängd sälben och slaktavfall från ko. Dessa upptäcktes vid grävning av en så kallad provruta i den lilla begravningsplats som finns på den sandiga udden. Fynden, som förvånade arkeologerna, gjordes innanför en anlagd stenmur, bland de kristna begravningarna.
Forskare frilägger ett skelett från en medeltida begravning. Bild: Södertörns högskola.
– Vi får avvakta dateringar och analyser av vårt nya material, men klart är Säluddens historia är komplex och varierande. Vardagsliv och slit vid havet har tydligen ibland också kombinerats med mer dramatiska händelser, säger Johan Rönnby.
Besökare sedan slutet av stenåldern
Fynd i sanden på ön, insamlande av fyrvaktare och besökare sedan 1800-talet, visar att människor mer eller mindre permanent utnyttjat Gotska Sandön sedan de första människorna anlände i slutet av stenåldern. Forskarna hoppas att fler undersökningar på andra platser på ön ska ge mer information också om dessa förhistoriska aktiviteter.
Kontakt:
Johan Rönnby, professor i arkeologi vid Södertörns högskola johan.ronnby@sh.se
Östersjön räknas som ett av världens mest förorenade hav. Nu visar forskning från Chalmers en relativt okänd miljöbov i sammanhanget. På bara ett år släppte fartyg, som renade sina avgaser i *skrubbrar, ut 200 miljoner kubikmeter miljö- och hälsofarligt tvättvatten i Östersjön. Det är betydligt mer än vad som tidigare har varit känt och sedan studien genomfördes har antalet fartyg med skrubbrar mer än tredubblats.
*En skrubber tvättar avgaser
En skrubber tvättar avgaser från fartyg med hjälp av havsvatten och gör att försurande svavelutsläpp till luften minskar. Samtidigt skapar man en ny utsläppskälla då tvättvattnet, som är försurat och innehåller olika tungmetaller och andra giftiga ämnen, släpps ut i havet i stället. Källa: Chalmers | EGCSA gallery
Ett växande miljö- och hälsoproblem
Forskarnas studie knyter an till ett utredningsuppdrag som Transportstyrelsen och Havs- och Vattenmyndigheten fått från regeringen – om att utreda hur miljöpåverkan från skrubbrar i Östersjön ser ut i jämförelse med andra källor av miljögifter.
En av forskarna bakom studien är Ida-Maja Hassellöv som är biträdande professor och forskare vid avdelningen för maritima studier på Chalmers:
– Vi har under många år flaggat för att just skrubbrar är en teknik som står för oproportionerligt stora utsläpp av farliga och försurande ämnen till havsmiljön. Trots detta har vi sett en markant ökning av antalet skrubberinstallationer, och anledningen till det är att det är ekonomiskt fördelaktigt för redaren. Därför är det väldigt viktigt att myndigheter och beslutsfattare nu vaknar till liv och påbörjar en reglering för att minska sjöfartens utsläpp och påverkan på havsmiljön, säger Ida-Maja Hassellöv.
Skrubbrarnas uppgift på fartyg är att rena avgaser från framför allt svaveloxider. Genom att ”tvätta” avgaserna i havsvatten minskar utsläppet av farliga ämnen till atmosfären. Men hur avgasreningen påverkar det tvättvatten som släpps ut i havet har det länge saknats kunskap om.
Resultat från studien:
Studien visar det totala bidraget av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och tungmetaller till Östersjön, uppdelat på olika mänskliga sektorer – det vill säga kustnära industrier, fartyg, fritidsbåtar – och avrinning från älvar, andra vattendrag samt från atmosfärisk deposition.
På ett år släpptes det ut mer än 200 miljoner kubikmeter miljöfarligt tvättvatten från fartyg som renade sina avgaser i Östersjön.
Skrubbrarnas tvättvatten står för upp till 9 procent av utsläppen av vissa cancerframkallande polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er) i Östersjön.
Fartyg målade med kopparbaserade bottenfärger står för en tredjedel av den totala tillförseln av koppar till Östersjön.
Koppar i bottenfärger är sedan tidigare ett känt miljöproblem då tungmetallen inte kan brytas ner i miljön och därför leder till höga halter i vatten, sediment och jord. Men exakt hur stor del av tillförseln av koppar båt- och fartygstrafiken står för, har alltså tidigare varit okänt. Även de cancerframkallande PAH:erna är svårnedbrytbara och kan spridas långt i miljön innan de bryts ned.
Erik Ytreberg, docent och forskare vid maritima studier på Chalmers, är huvudförfattare till den vetenskapliga studien:
– Våra resultat visar att sjöfart står för en betydande andel av de farliga ämnen som släpps ut i Östersjön, framför allt genom bottenfärger och utsläpp av tvättvatten från öppna skrubbrar. PAH:er är mycket giftiga för både människor och vattenlevande organismer då de bland annat är cancerogena. Värt att poängtera är att studiens data inhämtades 2018 och då fanns det ungefär 180 fartyg med skrubbrar i Östersjön. Sedan dess har dessa fartyg ökat markant och år 2021 fanns nästan 600 fartyg med skrubbrar i Östersjön, säger Erik Ytreberg.
Vill se ett förbud framöver
De nya forskningsresultaten har fått Havs- och Vattenmyndigheten och Transportstyrelsen att föreslå ett förbud mot utsläpp av så kallat skrubbervatten i Östersjöns *inre vatten. Om politikerna går på forskarnas och myndigheternas linje blir Sverige först i Norden med att införa ett sådant förbud.
*Inre vatten är den vattenyta som ligger innanför ett lands baslinje. Om kusten är helt rak så är inre vatten detsamma som strandlinjen. Men i områden med mycket öar och djupa vikar innebär det att man drar räta baslinjer mellan de yttersta punkterna. Det innebär att allt vatten inom en skärgård är att betrakta som inre vatten.
Runt Östersjön är det endast Tyskland som tillämpar en sådan lagstiftning, även om ett flertal andra länder i Europa reglerar skrubberutsläpp i sina hamnar. Chalmersforskarna välkomnar nu utredningens förslag, men hoppas på en mer omfattande reglering framöver.
– Förslaget om att Sverige ska förbjuda utsläpp av tvättvatten i svenskt inre vatten är bra, men det innebär samtidigt att endast 1–2 procent av de utsläpp som sker genom skrubbervatten i Östersjön idag kommer att regleras. Sverige skulle även kunna föreslå ett förbud i vårt territorialvatten, vilket hade inneburit att ungefär 15–17 procent av utsläppen till Östersjön hade kunnat regleras. Men störst effekt hade så klart ett internationellt förbud haft, där alla länder runt Östersjön kommer överens om en gemensam reglering av utsläpp av skrubbervatten, säger Erik Ytreberg.
Vetenskaplig artikel:
Metal and PAH loads from ships and boats, relative other sources, in the Baltic Sea, (Erik Ytreberg, Katarina Hansson, Anna Lunde Hermansson, Rasmus Parsmo, Maria Lagerström, Jukka-Pekka Jalkanen och Ida-Maja Hassellöv), Marine Pollution Bulletin.
Kontakt:
Erik Ytreberg, docent och forskare vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers tekniska högskola, erik.ytreberg@chalmers.se
Ida-Maja Hassellöv, biträdande professor och forskare vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers tekniska högskola, ida-maja@chalmers.se
Fakta om studien:
Utsläppen från sjöfart har modellerats fram med en modell som heter STEAM (Ship Traffic Emission Assessment Model). Modellen använder sig av systemet AIS (Automatic Identification System), som är avsett för att identifiera fartygs positioner i realtid. Genom att koppla på olika databaser med information om fartyg utrustade med skrubbrar har forskarna kunnat modellera fram vilka utsläppsvolymer och mängder farliga ämnen fartygen släpper ut i Östersjön.
Studiens data inhämtades 2018. Då fanns det ungefär 180 fartyg utrustade med skrubbrar i Östersjön. 2021 hade antalet fartyg med skrubbrar i Östersjön ökat till nästan 600 fartyg. Idag använder ungefär 4 000 fartyg i världen skrubbrar, vilket är 16 procent av alla containerfartyg och en tredjedel av alla kryssningsfartyg.
Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, IVL Svenska Miljöinstitutet samt Meteorologiska Institutet i Finland och forskningen har finansierats av Havs- och vattenmyndigheten och Europeiska forskningsrådet (ERC).
Mahsa Amini dog efter ett polisingripande i Iran i september 2022, se faktaruta nedan. Sedan dess sprids hennes namn i sociala medier. Ibland innehåller kommentarer enbart hennes namn, inget mer. Det här kan man se i inlägg om nyheter kring Iran, men också i helt andra sammanhang.
Mahsa Amini och protesterna i Iran hösten 2022
I september 2022 dog Masha Amini, även kallad Jina Amini, på ett sjukhus i Irans huvudstad Teheran. Officiellt hävdades att hon avlidit till följd av sjukdom. Flera personer har dock vittnat om att Masha Amini strax före dödsfallet utsatts för brutal misshandel i polisförvar, gripen för att inte burit sin hijab ”rätt”.
Dödfallet satte igång omfattande protester i Iran mot regimen och mullorna. Bland andra Amnesty International har rapporterat om ett omfattande våld från säkerhetsstyrkor mot demonstranter. Amnesty skriver att det framgår tydligt att säkerhetsstyrkor använder dödligt våld, till exempel genom att skjuta rakt in i folkmassor.
Källor: Wikipedia, CNN, Amnesty International
– Det är som att namnet får ett eget liv. Fler människor har omkommit i Iran efter det att Mahsa Amini gick bort. Men det är hennes namn som lever vidare som en symbol i kampen för kvinnors rättigheter, säger Kristoffer Holt, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Linnéuniversitetet.
Det tydliga fokuset på en enskild individ i samband med proteströrelser är bekant, menar han.
Ett exempel från 2020 är George Floyd, som dödades av polis i USA och blev symbol för hela Black Lives Matter-rörelsen. Vi har också sett hur Greta Thunberg blivit en symbol för kampen mot klimatförändringarna.
Visa stöd – och visa sig själv
Så varför väljer så många, över hela världen, att dela Mahsa Aminis namn? Kristoffer Holt menar att det är ett sätt att visa sitt stöd. Men det handlar om annat också.
– Vi kan förstå det här fenomenet delvis som ett sätt att visa sitt stöd, men också som ett sätt att bygga en personlig identitet, ett sätt att visa sina värderingar för omvärlden. Det finns mycket forskning om varför människor väljer att dela saker i sociala medier, som pekar på de här anledningarna.
Starten: Arabiska våren
Oavsett motiv till delningar är det solklart att sociala medier är ett viktigt redskap vid protester. Detta gäller särskilt i länder med begränsad yttrandefrihet.
Något som brukar ses som en startpunkt för detta är ”den arabiska våren”, de regimkritiska protester som spreds över Nordafrika 2011. Då var det framför allt via Twitter som budskapen spreds mellan Egypten, Tunisien och andra länder i Nordafrika.
Telegram och Signal är nyare kanaler
Sedan dess är sociala medier som Facebook och Instagram givna för proteströrelser. Även meddelandeappar som Telegram och Signal används för att sprida information och undgå statlig kontroll. Den här typen av appar är mycket viktiga – inte bara för att prata med vänner, utan även för att sprida nyheter och opinionsbildning, säger Kristoffer Holt.
– I länder med skarp censur kan det vara förenat med direkt fara att driva oppositionell verksamhet. Tillgången till anonyma konton skapar nya möjligheter.
Nya möjligheter, men också risker
Sociala medier erbjuder nya möjligheter att utmana makthavarna om privilegiet att definiera verkligheten, säger Kristoffer Holt. När människor på plats, just nu till exempel i Iran, kan filma och skapa innehåll direkt från mobiltelefonen och publicera det på nätet öppnas nya möjligheter att nå ut.
Samtidigt behöver nya kommunikationsmedel inte nödvändigtvis gynna folkrörelser, poängterar han. De kan likväl användas av stater för att övervaka befolkningen och sprida propaganda.
– Vi ska inte överskatta de sociala mediernas roll. De är viktiga, men för att en proteströrelse ska ge verkliga effekter krävs att det finns något mer än sociala medier, något i den verkliga världen som kan leda förändringen.
Bottensediment består i huvudsak av små partiklar från lera, sten och biologiskt material. När detta material sjunker till botten bildas nya lager av sediment över tid, där det nyaste lägger sig överst.
Sina Shahabi Ghahfarokhi vid Linnéuniversitetet har, i en avhandling, undersökt förekomsten av olika metallföroreningar i Östersjöns bottensediment, från förhistorisk tid till idag.
– Sedimenten är som en tidslinje över Östersjöns historia.
Tjernobyl syns i sedimentlagren
Sedimentprover har hämtats från 13 platser i Östersjön, från Bottenviken i norr till söder om Skånes kust. De vittnar om vilka föroreningar som föll till havsbottnen vid olika tidpunkter.
– Händelser som Tjernobylolyckan hjälper oss att tidsbestämma olika skikt i sedimenten. På grund av cesiumföroreningarna från Tjernobyl kan jag titta på ett sedimentprov och beräkna att på 20 centimeters djup är det år 1986, säger Sina Shahabi Ghahfarokhi.
Varning: Rör inte föroreningar
Gamla föroreningar finns kvar i sedimenten, som varje år täcks av ytterligare några millimeter nybildat sediment.
Det viktigaste är att metaller från sedimentlagren inte läcker ut och sprids i havet, säger Sina Shahabi Ghahfarokhi. Så länge föroreningarna är kvar i sedimenten, åtskilda från djur och människor, gör de ingen större skada.
– Det är mycket farligare att ha metaller i lösning än i sedimenten. När de väl släpps ut i vattnet riskerar de att komma i kontakt med djur och andra levande organismer.
Risk att räddningsinsatser frigör metaller
Sina Shahabi Ghahfarokhis avhandling visar att insatser för att motverka så kallade döda zoner, områden på havsbotten med lite eller inget syre alls, riskerar att frigöra metallföroreningar.
Som en del i avhandlingen undersöker han hur bottensedimenten i syrefattiga delar av Östersjön reagerar när de utsätts för syrerikt vatten igen. Det visade sig att sedimentprover började släppa ifrån sig metallpartiklar i snabbare takt än vanligt när de kom i kontakt med syre.
– Resultatet är en påminnelse om att vi måste vara försiktiga och ha metallföroreningarna i åtanke när vi gör insatser för att rädda Östersjön.
Bly från gammal bensin
Tillströmningen av metallföroreningar var som störst på 1970- och 80-talet. Tilltagande industrialisering och bristande miljölagstiftning gjorde Östersjöns botten till en slutdestination för mycket föroreningar.
Blytillsatser från den tidens drivmedel är vanligt förekommande i gamla sedimentlager och ligger kvar långt efter att vi har slutat använda dem.
Historiskt beslut återspeglas i sedimentlagren
En viktig vändpunkt för Östersjöns hälsa skedde 1974, då samtliga baltiska länder gick samman för att minska utsläppen. De bildade Helsingforskonventionen, ett gemensamt initiativ för att skydda havsmiljön och främja biologisk mångfald i Östersjön.
Helsingforskonventionen har gjort avtryck i proverna från havsbottnen. Plötsligt minskar halterna av arsenik, kadmium, bly och andra metallföroreningar i sedimentlagren, konstaterar Sina Shahabi Ghahfarokhi.
– Det är fortfarande långt kvar till ett naturligt tillstånd. Men de minskade värdena efter 1974 visar att det är möjligt att hjälpa havet att återhämta sig och rentav frodas, om vi bara sätter in rätt åtgärder.
Längst ned: Naturliga värden
Tillräckligt djupt ner består sedimenten av lager som bildats innan människan hade en tydlig påverkan på Östersjöns havsmiljö. Dessa kan användas som referenspunkter. När bottensedimenten innehåller högre koncentrationer av metaller än de naturliga värdena innebär det föroreningar till följd av mänsklig påverkan.
– I naturen finns de flesta grundämnen naturligt närvarande: aluminium, järn, kobolt, nickel och sällsynta jordartsmetaller finns där. Men som människor påverkar vi ibland dessa koncentrationer genom vårt handlande, säger Sina Shahabi Ghahfarokhi.
Arsenik kan komma från metallproduktion
Vissa metaller är hälsofarliga redan i mycket små koncentrationer. Ett sådant exempel är arsenik, som finns i kraftigt förhöjda nivåer i Bottenhavet i norr, troligtvis orsakat av utsläpp från metallproduktion. Ett annat exempel är kadmium, som kraftigt överstiger bakgrundsvärdena på flera platser. Andra metaller är skadliga först när de överskrider ett visst gränsvärde.
Sina Shahabi Ghahfarokhis avhandling ger uppdaterad statistik om en rad olika metaller, samt kartlägger förekomsten av uran, vilket tidigare saknats i Naturvårdsverkets databas.
Precis som människor klarar strutsar föräldraskapets utmaningar genom att samarbeta. Grupper häckar i ett gemensamt bo och individer turas om att ruva på ägg. Men strutsarnas gemensamma uppfödning har ett pris – det kan bli hård konkurrens om parning och vems ägg som ruvas.
Grupper med olika antal hanar och honor
Under sju år studerade forskare vid Lunds universitet strutsgrupper för att se hur sammansättningen av honor och hanar påverkade det gemensamma strutslivet.
I början av varje häckningssäsong delade forskarna in strutsarna i grupper genom att placera olika antal hanar och honor i hägn. Storleken på grupperna var ungefär som i det vilda.
Under en period förhindrades sedan strutsarnas naturliga gemensamma ruvningsbeteende genom att tillfälligt ta bort ägg. Forskarna mätte vilken effekt det fick på gruppernas reproduktiva framgång, det vill säga antalet födda ungar.
Hanar ville para sig – krossade ägg
Det visade sig att hanar och honor har olika intressen. Det var tydligt i mellanstora grupper. Hanarna ville fortsätta para sig med honor även när honorna redan hade börjat tänka mer på att ruva äggen. Det resulterade i att många ägg blev krossade.
Hanarna, säger forskarna, drivs främst av konkurrens med andra hanar. Honorna drivs främst av samarbete, med både hanar och honor.
Hanar trivs bäst i mindre grupp utan konkurrens
Det gör att hanar trivs bäst i relativt små grupper där de är den enda hanen – medan honorna gärna ser att det finns andra individer som de kan samarbeta med. Därför trivs de även i stora grupper.
Den optimala gruppstorleken beror på balansen mellan könen – och mellan konkurrens och samarbete i gruppen.
– Könens olika intressen kan hjälpa oss att förklara varför strutsgruppernas storlek varierar så mycket i naturen, säger Julian Melgar, biologiforskare vid Lunds universitet.
Relevans för andra djur också
Resultaten har inte bara relevans för strutsar utan även för andra typer av organismer som bildar grupper, enligt forskarna.
– Utökad kunskap om de evolutionära processerna som ledde till, och fortsätter forma, vår fantastiska värld är viktiga för vår utveckling som samhälle. Dessutom är många av våra husdjur sociala, vilket gör att våra resultat kan hjälpa oss att utveckla en bättre djurhållning, säger Julian Melgar.
Under två års tid har Lars Hillström, lektor i biologi och Petter Hillborg, biolog, följt älgstammen i Ockelbo älgskötselområde och i brandområdet i Hälsingland.
Med hjälp av viltkameror kan de se att älgarna lämnar områdena under perioden september-oktober och november-december, alltså då jakten är som intensivast, för att sedan komma tillbaka.
Älgar går och trycker runt stugor
En teori handlar om stress hos djuren, att de reagerar på ökad närvaro av människor med vapen och jakthundar i skogen. Det har också andra studier pekat på.
– Älgarna har alltid varit utsatta för rovdjur och försökt undvika dem, så när människan kommer in i skogen med sina vapen tänker de att de skall få skydd om de går nära stugor och hus eller ut på en holme omgiven av vatten. På många håll rapporteras det: ”Oj, nu har vi älgar runt huset här”, säger Lars Hillström.
Smarta älgar för vidare sina gener
Forskarna ser detta som en naturlig följd av en evolutionär process, där de som överlever, och deras beteende, kommer att sprida sig vidare i populationen.
– De som överlever jakten, deras gener, kommer att ju föras vidare och den som är smart nog att göra det i flera år kommer med ännu större sannolikhet att föra sina gener vidare, säger Petter Hillborg.
Jägare behöver anpassa sig
Under årtusendena, i kampen mellan bytesdjur och rovdjur, har rovdjuret hela tiden fått anpassa sig till bytet, som i sin tur har försökt undvika det.
– Så om jägaren använder samma strategi i hundratals år, ja då kommer det att gå sämre och sämre – det handlar om evolution, säger Petter Hillborg.
Idag sitter ett mycket stort antal jägare vid älgpass, där de oftast får vänta förgäves på att en älg ska komma förbi. Detta eftersom en hel del av älgarna samtidigt går och trycker runt stugorna under den tid som jakten pågår.
Förslag: Sprid ut jakten på 5-6 veckor
En teori är att man ska dra ut på jakten på fler enskilda dagar, för att älgen inte ska stressas så mycket, där dag ett kanske har bättre förutsättning än dag två och så vidare.
– Att sprida ut jakten över 5-6 veckor, just för att minska stressen hos djuren och minska den här mobiliteten. Skällande hundar som springer lösa har också en direkt avskräckande effekt på älgen. Studier har visat att den största rädslan kom från människa och skällande hund, säger Petter Hillborg.
Konkurrens från rådjur och hjort
Klimatförändringar, med ökade temperaturer, kommer att leda till en minskad älgstam, tror forskarna. Älgarna får också konkurrens från annat klövvilt. SLU i Umeå visar i studier att rådjuren är en konkurrent och även kronhjorten, som har spridit sig över landet.
– Det blir konkurrens om födan, lägre nativitet och mindre chans att överleva för kalvarna. Egentligen borde man skjuta fler rådjur för att minska konkurrensen, säger Lars Hillström.
Studien är gjord av Danilo Brozovic, lektor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde. Han tror att resultaten kan användas av turismföretag och offentliga beslutsfattare för att förstå hur branschen kommer att se ut om några år.
Covid-19-pandemin slog hårt mot turismnäringen. Det är en bransch som sedan pandemins inledande skede plågats av osäkerhet, vikande siffror och uppsägningar. Många forskare spår att återhämtningen kommer ta längre tid än för samhället i övrigt. Den chock som pandemin innebar spås också leda till permanenta förändringar.
– Vår turism har förändrats i grunden. För att möjliggöra återhämtning och möta de utmaningar som förändringarna innebär är det viktigt att förstå vilka de är och vad de innebär, säger Danilo Brozovic.
Fem transformationsområden
I en nyligen publicerad forskningsartikel redogör Danilo Brozovic tillsammans med sin kollega Hiroaki Saito från Ritsumeikan Asia Pacific University för fem områden som kommer förändras, fem transformationsområden.
De fem identifierade områdena är:
accelererad digitalisering,
mer flexibla affärsmodeller,
förändringar inom strukturen av mänskliga resurser,
reserestriktioner och
ökad risk- och krisberedskap.
I artikeln redogör de bland annat för hur branschen anpassades till dessa förändringar och vilka utmaningar varje transformation innebär samt ger några praktiska rekommendationer.
Japansk körsbärsblom avnjuts i VR
Ett av de transformationsområden som forskarna tror kommer ha störst påverkan på branschen och innebära störst möjligheter är accelererad digitalisering. Det är också ett område som påverkar de andra transformationsområdena, till exempel i form av nya affärsmodeller och behov av ny typ av IT-kompetens.
VR står för Virtual Reality eller virtuell verklighet på svenska. Det handlar om datateknik som simulerar verkliga eller inbillade miljöer och vår närvaro och interaktion i dem. Till exempel kan man uppleva VR med VR-glasögon som i realtid visar bilder av en datorbaserad modell av miljön. VR-glasögonen känner av åt vilket håll man riktar blicken, och visar då bilder av modellen i motsvarande riktning. Det innebär att man kan betrakta modellen från olika håll genom att t ex vrida eller luta på huvudet.
Källa: Wikipedia
De flesta länder som bekämpade pandemin rekommenderade isolering och tvingade verksamheter att hålla stängt. När turismen i det verkliga livet (IRL) minskade erbjöd onlineturismen ett substitut. Till exempel erbjöd Tourism Australia virtuella live-turer på Youtube och Japansk körsbärsblom kunde erbjudas via VR-teknik. Samtidigt ökade hybridturismen, en blandning av IRL och onlineupplevelser. Ett exempel är Japans största varuhus, Isetan Shinjuku, som erbjöd virtuell sightseeing i Tokyo och virtuell shopping i butikerna med hemleveranser av varor köpta i VR.
Forskarna argumenterar för att virtuell turism kommer bli mer accepterad i takt med att VR-tekniken utvecklas. Turismbranschen kommer därför behöva ta sig an tekniska utmaningar och mer komplexa former av försäljning och partnerskap med fler aktörer inblandade. Något forskarna kallar en hybridisering av turismerbjudandet.
– Förändringen kräver att man integrerar digitala, tekniska lösningar i turismföretagens verksamhet och att man främjar turismupplevelser online i icke-traditionella distributionskanaler, säger Danilo Brozovic.
Turismbranschen står inför stora utmaningar
Den accelererande digitaliseringen är en av utmaningarna men i tillägg till det ser forskarna att branschen också blivit mindre attraktiv för arbetskraft eftersom pandemin gör att det den nu uppfattas som mindre stabil. Hemester har blivit mer populärt och branschen måste nu även utveckla nya krisberedskapskompetenser.
– Alla dessa utmaningar innebär högre kostnader, vilket kan bli problematiskt eftersom de flesta företag inom branschen, globalt sett, är små och medelstora företag med begränsade resurser. Ur den aspekten har olika former av offentligt stöd till företag inom branschen varit avgörande, säger Danilo Brozovic.
Även om covid-19-pandemin hade en betydande negativ inverkan på turismnäringen har förändringarna och anpassningarna också skapat möjligheter menar han.
– Våra resultat visar att förändringarna inte nödvändigtvis är negativa eftersom de också innebär många möjligheter. Hybridturism och VR är exempel som kan leda till förbättringar och skapa nästa generations turistföretag, säger Danilo Brozovic.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
