Antikroppar i blodet biter relativt dåligt på coronavirusvarianten BA.2.75.2, som är en ny undervariant av omikron. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.
En sjättedel så effektiva
Jämfört med den omikronvariant som dominerar nu tycks antikropparna bara vara en sjättedel så effektiva vad gäller undervarianten.
Det framgår av en studie gjord på 75 slumpvis utvalda blodgivare i Stockholm.
Undervarianten är också motståndskraftig mot flera antivirala läkemedel som används för att behandla personer med hög risk för allvarlig covid-19.
Fler kan insjukna i vinter
BA.2.75.2 är en muterad version av en annan omikronvariant. Sedan den upptäcktes tidigare i höstas har den spridit sig till flera länder men representerar än så länge fortfarande en minoritet av registrerade fall.
– Vi vet nu att detta bara är en flera nya varianter med liknande mutationer som sannolikt kommer att dominera inom en snar framtid. Det innebär att vi kan förvänta oss att antalet infektioner kommer att öka i vinter, säger Ben Murrell vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska Institutet.
Oklart hur mycket vaccinen hjälper
Om det i så fall leder till fler sjukhusinläggningar är än så länge oklart. De vaccin som finns nu har generellt haft en skyddande effekt mot svår sjukdom vid omikroninfektion. Men det saknas fortfarande data på hur bra de uppdaterade covidvaccinen skyddar mot de allra senaste varianterna.
– Vi förväntar oss att de kommer att hjälpa till, men vi vet inte med hur mycket, säger Ben Murrell.
Ben Murrell, biträdande lektor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet benjamin.murrell@ki.se
Kristian Gustafsson vid Lunds universitet har skrivit en avhandling där han bland annat har studerat hur Kronofogdemyndigheten har påverkats av att barnkonventionen 2020 blev svensk lag.
Han har även studerat enskilda tjänstemäns beslut innan lagen kom. Sverige har varit bundet att följa barnkonventionen sedan 1990.
FN:s konvention om barns rättigheter
Barnkonventionen är ett internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter. Sverige ratificerade konventionen 1990. Den blev svensk lag 2020. Det finns enligt konventionen fyra grundläggande principer som alltid ska beaktas när det gäller frågor som rör barn:
Alla barn har samma rättigheter och lika värde
Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn
Alla barn har rätt till liv och utveckling
Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad
Kristian Gustafsson ser i sin forskning att Kronofogdemyndigheten aktivt arbetar med frågor som rör barns rättigheter – och att det bland annat märks i nya riktlinjer som har kommit under de senaste åren.
Men enkelt är det inte. För vad är att ”beakta barnets bästa” som det står om i barnkonventionen och som är centralt i den? Här finns inte så mycket att gå på från lagar, förarbeten och andra rättsliga källor som styr Kronofogdens verksamhet och som rör skuldindrivning, enligt Kristian Gustafsson.
Brist på vägledning ger spretighet i beslut
Högsta domstolen konstaterade visserligen 2013 att ”barnets bästa” är ett av de hänsynstaganden som ska tas vid utmätning av bostäder. Men det rättsliga beslutet innehåller inte så mycket vägledning till tjänstemän som ska fatta sådana beslut.
– Beslutsfattarna vet att barnkonventionen ska tillämpas men har inte fått vidare vägledning om hur, säger Kristian Gustafsson.
Det har lett till en spretig tillämpning av barnkonventionen, menar han. Han har studerat hur jurister på Kronofogdemyndigheten resonerat kring beslut som rört barn under perioden 2018-2019.
Enskilda tjänstemän hittar smarta sätt
Dock är det tydligt, säger han, att enskilda tjänstemän anstränger sig för att tillvarata barns intressen. Och det finns en rad positiva exempel som borde kunna lyftas och användas på en bredare front i myndigheten, menar han.
– Enskilda tjänstemän hittar egna smarta sätt att se till barnets bästa. Ett exempel är tjänstemän som självmant hämtar information om att en skuldsatt person har barn, vid bostadsutmätningar. Jag har sett det vid ett par tillfällen, säger Kristian Gustafsson.
Det händer också att tjänstemän tar hänsyn till huruvida barn, i ett pågående fall, har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
– För de barnen kan ju plötsliga förändringar vara väldigt svåra, som att tvingas flytta från sitt hem. Vid utmätningar kan det i vissa fall vara lätt för den som är skuldsatt att hitta ett nytt boende, till exempel en hyresrätt. I andra fall kan det vara mycket svårt att hitta en ny bostad. Jag har sett att man har vägt in individuella barns situation vid bostadsutmätningar, och tagit hänsyn till hur ett beslut kan påverka just det barnet.
Förslag till förbättringar
Kristian Gustafsson säger att han inte är kritisk till Kronofogdemyndighetens hantering av barnrelaterade frågor. Däremot vill han belysa den bristfälliga vägledningen i rättskällorna – och peka på positiva exempel som kan visa vägen framåt.
– Jag har i min avhandling bland annat presenterat förslag om hur enskilda beslutsfattares metoder skulle kunna användas i större skala.
Mer vägledning ger hopp om framtiden
På sistone har det kommit en del vägledning från Högsta domstolen om hur ”barns bästa” ska tolkas i sammanhang som rör skuldindrivning, säger Kristian Gustafsson.
– Det ger hopp om framtiden. Men det är fortsatt ett svårt område där det behövs mer forskning, inte bara inom juridiken.
Polio är en sjukdom som kan leda till både förlamning och död. I stora delar av världen har vaccinationer medfört att sjukdomen nästan betraktats som utrotad. Under 2022 har viruset dock upptäckts i avloppsvatten i London men också i New York, där en person även drabbats av förlamning.
Det fruktade polioviruset hör till samma stora familj, enterovirus, som flera vanliga förkylningar. Det är sedan tidigare känt att enterovirus stökar runt mycket inne i infekterade celler, men man har inte vetat exakt hur. Ett hinder har varit att tekniken inte har gjort det möjligt att se så djupt in i cellerna.
Speciellt mikroskop visar virusets beteende
Men nu har forskare i Umeå för första gången lyckats ta tredimensionella bilder av hur polioviruset bildas och tar över mänskliga celler. Detta kunde göras med hjälp av ett avancerat kryoelektronmikroskop.
– Vi blev överraskade av att se hur viruset omvandlar processer i cellen som annars används för att förstöra virus till att istället producera nya virus, säger forskaren Lars-Anders Carlson.
Forskarna kunde identifiera den plats i cellen där polioviruset bildar nya viruspartiklar, genom att man såg platser med halvt hopbyggda virus. Denna ”virusfabrik” i cellen visade sig förvånande nog vara ytor i cellen som påminde om en annars normal process i cellen, nämligen autofagi.
Cellens egen skräpsortering används
Autofagi är en relativt nyupptäckt process i cellerna som ledde till ett Nobelpris 2016. Normalt sett fungerar autofagi för att bryta ned partiklar som cellen vill bli av med, till exempel viruspartiklar. Men polioviruset lyckas omprogrammera cellens försvarsmekanism mot virus till att istället producera mer virus.
Datormodell över poliovirus.
Polio
Polioviruset börjar i tarmarna men kan sedan angripa ryggmärgen. Det finns ännu ingen bot mot sjukdomen, men effektiva vaccinationskampanjer har bromsat dess framfart. Medan polio nästan har utrotats i västvärlden har den funnits kvar i några länder i Asien, Afrika och Mellanöstern. Polioviruset överförs främst via avföring. Att poliosmitta nu åter upptäcks i avloppsvatten i höginkomstländer kan bero på att vaccinationsgraden har försämrats.
Forskarna kunde också se att viruset använder ett särskilt protein för att bygga nya partiklar. Samtidigt bryts ett annat viktigt protein, som fungerar som en broms för virusproduktion, ner.
När viruset väl har mångfaldigats i cellen ska partiklarna släppas fria för att kunna infektera nya celler. Det sker genom att skickas ut dem i små paket, vesiklar. Forskarna såg att en noggrann sortering sker. Bara dugliga virus som bär på virusets genetiska material packas ner i paketet. På det sättet blir spridningen effektivare.
Ny kunskap viktig för framtida läkemedel
Kunskapen om autofagins roll i virusbildning kan ge nya uppslag till så kallade antivirala läkemedel som skulle kunna vara ett komplement till vaccin, menar forskarna.
– Vi har goda skäl att tro att våra rön stämmer för den stora grupp av virus som poliovirus tillhör, enterovirus. Det finns inget vaccin mot flertalet enterovirus, men en antiviral som verkar på autofagi-systemet skulle kunna vara verksam mot många av dem. Dit är det dock långt kvar, säger Lars-Anders Carlson.
Projektet är ett samarbete med forskare vid National Institutes of Health i USA och Monash University i Australien.
Lars-Anders Carlsson, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet, lars-anders.carlson@umu.se
Snytbaggen orsakar varje år skador för hundratals miljoner kronor i svenska planteringar. Nu visar ny forskning, av Maria Greger på Institutionen för ekologi, miljö och botanik, att *askåterföring i skogen ger plantorna ett välbehövligt tillskott av kisel, och samtidigt skyddar mot snytbaggegnag.
*Askåterföring innebär att askan från brända träd återförs till skogen. När träd avverkas och förs ut ur skogen försvinner näringsämnena med trädstammarna ut ur skogen. Grot (kvistar och trädtoppar) tas också om hand för att till exempel eldas i fjärrvärmeverk. Efter förbränningen finns alla näringsämnen kvar i askan, förutom kväve, och kan spridas i skogen för att kompensera näringsförlust, och mota försurning.
– Vi var intresserade av att se hur mycket kisel växten kan ta upp från askan samt hur mycket kisel växten behöver för att ha ett skydd mot snytbaggeangrepp, berättar Maria Greger, docent och forskare vid Stockholms universitet, Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) och den som lett projektet.
Studien visade att både tall och gran i hög grad kunde tillgodogöra sig kisel ur askorna, och att ungefär 60 procent av kiseln hamnade i de yttersta lagren på barken – det som snytbaggen tycker om att äta av.
– Det blir inte så trevligt för snytbaggarna att äta från den barken, det gnisslar mellan tänderna. Dessutom bidrar kiseln till en minskning av substanser som attraherar insekterna och en ökning av substanser som de inte tycker om, så kallade repellenter, säger Maria Greger.
Snytbaggar gillar stubbar.
Snytbaggen (Hylobius abietis) betraktas av skogsindustrin som en skadeinsekt då de gynnas av kalhyggen. Färska hyggen där det finns gott om stubbar är bra ställen för snytbaggen som förökar sig i just stubbar. Snytbaggarnas levnadssätt orsakar stora skador på nyplanterad skog. Vuxna djur äter barken runt stammen på unga plantor, så kallad ringbarkning av trädplantan, något som vanligtvis resulterar i att plantan dör.
Hur mycket aska krävs för att det ska gnissla för snytbaggarna?
Tidigare studier har visat vilken kiselhalt som behövs i barken för att ge ett skydd mot snytbaggeangrepp. Den nya studien ger nu svar på vilken mängd aska som behövs för att den önskvärda kiselhalten ska nås, och det visade sig att det räcker med 0,5–1 ton aska per hektar. Det är att jämföra med det generella måttet för askåterföring inom skogsbruket som idag är tre ton aska per hektar.
Ett ökat kiselupptag i växterna ger även andra positiva effekter på skogen.
– Vi har sett en ökad fiberproduktion, en bättre biomassaproduktion och att tjockleken på cellväggarna ökat till det dubbla, berättar Maria Greger.
– Från Skogssällskapets sida tycker vi att resultaten är spännande och ger goda skäl att utveckla användningen av askåterföring inom skogsbruket, säger Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet.
Mer om kisel och askåterföring
Kisel är ett vanligt ämne i marken men mycket är hårt bundet i jordpartiklarna. Det kisel som finns tillgängligt i marken, för växter att ta upp, kommer till största del från andra växter som tappar blad eller dött.
Tidigare studier har visat att andelen tillgängligt kisel i jorden har minskat, vilket till stor del kan bero på att man vid skogsavverkning skördar och tar bort träd. Resterna som uppstår vid skogsavverkning används ofta som biobränsle.
Askåterföring innebär att man efter förbränning sprider askan i skogen och därmed återför näringsämnen som till exempel kalcium, kalium, fosfor och kisel.
Projektet, som avslutades sommaren 2022, har bedrivits vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet och finansierats av Skogssällskapet, Energiforsk och Stiftelsen Stina Werners fond.
Nationalekonomen Karin Edmark har jämfört betygen i fristående och kommunala gymnasier och hur vanligt det är för eleverna att gå vidare till högre studier.
– Det går bättre för friskoleeleverna året efter gymnasiet. De går i högre utsträckning vidare till högskolestudier. Det är ju bra, men vi vet inte om de lärt sig mer eller om det var betygen som gjorde det.
Jämfört med elever på kommunala gymnasieskolor får friskoleelever i genomsnitt oftare högre kursbetyg än det betyg de fått på motsvarande nationella prov. De får också bättre resultat på nationella prov i engelska och svenska, men inte i matematik. Eleverna går också oftare klart gymnasiet. Mönstret är tydligare i skolor som drivs i aktiebolagsform, visar studien.
– Men vi ser en stor variation mellan enskilda skolor. Alla friskolor sätter inte mer generösa betyg utan det finns friskolor som gör det mer eller mindre, säger Karin Edmark.
Högre betyg med outbildade lärare
Även lärarnas utbildningsnivå spelar in. Friskolor har färre behöriga lärare och studien tyder på att det sätts mer generösa betyg i skolor med fler outbildade lärare.
– Det är rimligt eftersom behöriga lärare troligen har en starkare ställning och är bättre på att sätta betyg. Egentligen får inte skolorna anställa obehöriga lärare om de kan hitta utbildade lärare, men det kan vara svårt att hitta utbildade lärare.
Snedvrider antagningen till högskolan
Var tredje gymnasieelev går på en friskola. Om de får högre betyg snedvrids urvalet till högre utbildning, med risken att studenter blir antagna till utbildningar som de inte kan slutföra. Men problemen är inte så lätta att åtgärda, menar Karin Edmark.
– Det finns både fördelar och nackdelar med skolval och friskolor. Systemet har sannolikt lett till en ökad press att utveckla verksamheten, men risken är att man sparar in för mycket så att kvaliteten försämras. Och att man lockar elever med glädjebetyg och reklam. Man var för optimistisk när systemet infördes.
Borde friskolesystemet avskaffas?
– Det svarar vår undersökning inte på. Det finns både för- och nackdelar med att ha friskolor, och det finns många möjliga åtgärder som skulle kunna förbättra systemet.
Betygsinflationen skulle inte heller försvinna om friskolorna försvann och vi fortfarande har ett skolvalssystem. Men central rättning av vissa moment kan leda till mer likvärdiga bedömningar av studieresultaten.
Massiva neutronstjärnor som krockar i rymden tros kunna skapa ädla metaller som guld och platina.
Trots den enorma storleksskillnaden mellan en mikroskopisk atomkärna och en flera kilometer stor neutronstjärna är det till stora delar samma fysik som styr deras egenskaper.
Bild: JingChen, Chalmers University of Technology. Yen Strandqvist
Starka kraften, i stort som smått
Den gemensamma nämnaren är den starka kraften. I en atomkärna håller den samman partiklarna – protonerna och neutronerna. I en neutronstjärna förhindrar kraften att stjärnan kollapsar.
Den starka kraften påverkar allt i universum, men är svår att räkna på, inte minst när det gäller tunga neutronrika atomkärnor som bly. Men forskare vid bland annat Chalmers tekniska högskola har gjort ett försök. Närmare bestämt har de räknat på isotopen bly-208 och dess så kallade neutronskinn.
Skinnets tjocklek spelar roll
Det är de 126 neutronerna i atomkärnan som bildar ett yttre hölje, ibland benämnt som ”skinn”. Hur tjockt skinnet är hänger ihop med den starka kraften.
Genom att förutsäga tjockleken på skinnet kan kunskapen öka om hur den starka kraften fungerar – både i atomkärnor och neutronstjärnor.
– Vi förutsäger att neutronskinnet är förvånansvärt tunt, vilket kan ge nya insikter om kraften mellan neutronerna. Något som är banbrytande med vår modell är att den inte bara ger oss värden, utan också har förmågan att bedöma teoretiska felmarginaler. Det är avgörande för att kunna göra vetenskapliga framsteg, säger Christian Forssén, professor vid institutionen för fysik på Chalmers.
Modell som använts vid corona
För att ta fram den nya beräkningsmodellen har forskarna förenat teorier med befintliga data från experimentella studier. Beräkningarna har sedan kombinerats med en statistisk metod som tidigare använts för att simulera coronavirusets spridning.
Med den nya beräkningsmodellen för bly går det nu att utvärdera olika antaganden om den starka kraften. Modellen gör det också möjligt att göra beräkningar för andra atomkärnor, från de minsta till de största.
Ger mer kunskap om neutronstjärnor
Det här kan, enligt forskarna, leda till mer precisa modeller av exempelvis neutronstjärnor och ge ökade kunskaper om hur stjärnorna bildas.
– Målet för oss är att få större förståelse för hur den starka kraften beter sig i såväl neutronstjärnor som atomkärnor. Det tar forskningen ett steg närmare att förstå hur till exempel guld och andra grundämnen skulle kunna skapas i neutronstjärnor – och till syvende och sist handlar det om att förstå universum, säger Christian Forssén.
Studien visar att nivåerna av den inflammatoriska markören interleukin-6 (IL-6) är betydligt lägre hos äldre som äter minst två portioner grönsaker dagligen, jämfört med dem som äter mindre än så. Och sambandet är oberoende av deltagarnas fysiska aktivitet, stillasittande, mängden kroppsfett eller mängden hälsosam mat de åt i övrigt.
– Det är i linje med tidigare forskning. Men att vi har tagit hänsyn till mängden kroppsfett i vår studie stärker ytterligare våra resultat eftersom det finns ett samband mellan inflammatoriska markörer och mängden kroppsfett, säger Konstantinos-Georgios Papaioannou vid forskarskolan Successful ageing.
Å andra sidan visade studien att frukt inte har samma effekt som grönsaker på någon av de sex inflammatoriska biomarkörerna som ingick i studien, vilket delvis kan bero på att de äldre inte åt tillräckligt mycket frukt för att det skulle visa resultat.
– Flera studier behövs för att bestämma den optimala mängden frukt och grönsaker som ger positiva hälsoeffekter bland äldre, säger Konstantinos-Georgios Papaioannou
Stillasittande skadar vår hälsa
I en delstudie undersökte Konstantinos-Georgios Papaioannou också kopplingen mellan stillasittande och inflammatoriska biomarkörer. I studien ingick 252 män och kvinnor mellan 65 och 70 år. Den stillasittande tiden mättes i perioder om 10 och 30 minuter liksom den totala tiden av stillasittande.
– Vi fann skadliga samband mellan för mycket stillasittande och inflammatoriska biomarkörer:
Måttlig till kraftig fysisk aktivitet kompenserade inte för de skadliga effekterna som för mycket stillasittande orsakade.
Däremot hade den totala fysiska aktiviteten per dag en reducerande effekt på några av de skadliga sambanden mellan stillasittande och inflammation.
Resultaten visar att det är minskad daglig fysisk aktivitet snarare än alltför mycket stillasittande som delvis kan förklara de skadliga sambanden mellan stillasittande och inflammatoriska biomarkörer.
– Vår forskning stödjer de nuvarande riktlinjerna för kost och fysisk aktivitet. Den visar också att det dagliga intaget av grönsaker kan främja hälsan hos äldre, även om intaget inte uppgår till det rekommenderade intaget, som är fem knytnävsstora portioner frukt och grönt om dagen, säger Konstantinos-Georgios Papaioannou.
Studien kan komma till nytta i hälso- och sjukvård som vill främja äldres hälsa, menar Konstantinos-Georgios Papaioannou.
– Men resultatet kan användas av alla som vill förbättra sin hälsa.
Kommunikation till befolkningen om vad man bör göra i krissituationer ska utformas så att alla kan tolka informationen. Alla ska kunna förstå hur de anpassar regler och råd till sina egna livssituationer. Men så sker inte idag, konstaterar forskare i en studie.
– Vår studie visar nu att en stor målgrupp som inte känner sig inkluderad under en krissituation är de med funktionsvariationer, säger Magnus Eriksson vid forskningsinstitutet RISE.
Han och forskarkollegor har tittat på dagens kriskommunikation och gjort en lista med brister, se nedan. Listan har fokus på människor med funktionsnedsättningar.
Vissa är svåra att nå
Före pandemin rapporterade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att nästan hälften av befolkningen inte var förberedda inför en krissituation.
Och under pandemin blev det tydligt, enligt studien, att vissa grupper i befolkningen är svåra att nå med information. Personer med syn- och eller hörselskador är exempel.
Digitala budskap måste anpassas
Ett krux är att mycket av kommunikationen kring krishantering sker digitalt – men inte på ett sätt som är tillräckligt anpassat till människor med olika slags hinder i vardagen.
– Kommunikatörer uppger att de saknar kunskap om behov och förståelse för målgruppen, vad de behöver för att veta och agera. En utmaning är att vissa i målgruppen inte har möjlighet att ta till sig digital kommunikation, bland annat eftersom den inte varit tillgänglighetsanspassad, säger Elisabet Nilsson.
Nästa steg: Lösningar
Forskarna har inlett en studie för att utveckla lösningar som stödjer krisberedskapen.
– Syftet med första studien var att identifiera krisutmaningar. Nu vill vi ge förslag på hur vi kan göra kriskommunikationen bättre, säger Jörgen Lundälv på Göteborgs universitet.
Sju problem i kriskommunikationen, enligt kriskommunikatörer och organisationer för människor med funktionsnedsättningar:
Såväl personer med funktionsnedsättning som personal, till exempel på assistansbolag, saknar kunskap om vad det innebär att skapa krisberedskap hos en person med funktionsnedsättning.
En del med funktionsnedsättning har låg digital kompetens. Det gör det svårt att delta i det offentliga samtalet och man blir beroende av andrahandskällor som personal och anhöriga.
Många med funktionsnedsättning har också drabbats av ensamhet och isolering under pandemin vilket lett till utsatthet och mindre självständighet.
Det finns svårigheter att överbrygga språkbarriärer och nå ut till målgrupper som inte har svenska som modersmål och som lever i socialt utsatta miljöer.
Eftersom mycket av kommunikationen sker via digitala kanaler är det svårt att hålla igång en dialog med målgrupper utan tillgång till digitala medier.
En ej anpassad kommunikation riskerar att skapa brist på engagemang. När invånare inte känner igen sig i de nationella budskapen kan det leda till en oförmåga att gå från information till handling.
Det saknas metoder och resurser för att skapa dialog med olika grupper i befolkningen om deras behov, vad som ligger bakom deras beteenden och hur de vill bli kommunicerade med.
Finans- och penningpolitiken borde synas och ifrågasättas även under goda tider, eftersom de ofta är medskyldiga till kriser. En alltför expansiv penningpolitik har bidragit till ökad inflation samt ökade klyftor i samhället. Avsaknaden av välbehövliga finanspolitiska reformer har bland annat ytterligare eldat på fastighetsmarknaden.
Finans- och penningpolitik bör inte motarbeta varandra
Finans- och penningpolitik bör dra åt samma håll, eller i varje fall inte motarbeta varandra. De flesta av världens ekonomier brottas med hög inflation och centralbanker runt om i världen höjer räntan för att strama åt och på så sätt försöka få ner inflationen. En annan viktig målsättning för centralbanker runt om i världen är att lugna marknaden och inge förtroende för att de kommer lyckas bekämpa inflationen och på så sätt minska osäkerheten.
Att finanspolitiken i Storbritannien då går i motsatt riktning och försöker stimulera ekonomin med stora skattesänkningar och dessutom för en ryckig och oseriös politik som ökar osäkerheten visar antingen på stor okunnighet eller bara oansvarig finanspolitik. Oavsett orsak är agerandet oroväckande och något marknaden reagerat starkt på. Så starkt att premiärminister Liz Truss nu dragit tillbaka sitt skattereformsförslag. Speciellt för en ny regering som ännu inte fått marknadens förtroende är det viktigt att föra en trovärdig och sund finanspolitik.
Exemplet i Storbritannien visar att det kan finnas anledning att hitta en form för att koordinera penning- och finanspolitik för att förhindra att de motverkar varandra. Penning- och finanspolitik är de två instrument som står till buds för att bedriva ekonomisk politik och drar de åt olika håll uppnås inte syftet med politiken. Samtidigt är det viktigt att penningpolitiken är skild från politiskt inflytande och därför bör penning- och finanspolitik inte samarbeta, men en dialog dem emellan om vad politiken syftar till kan eventuellt behöva etableras.
Lärdomar för hur skattereformer bör utformas
Skattereformer i all ära, men de måste vara trovärdigt finansierade och väl genomtänkta. Dessutom bör de var vältajmade och inte leda till ökad osäkerhet på marknaden. Skattereformen i Storbritannien brister på alla dessa punkter.
En skattereform kan vara välkommen och förbättra ekonomins funktionssätt, leda till ökad produktivitet och tillväxt samt minska klyftorna i samhället. Hur skattereformen är utformad spelar stor roll. Skattereformen i Storbritannien är ogenomtänkt och något av ett hafsverk som river upp tidigare förslag om exempelvis höjd bolagsskatt. Reformen missar även stora reformbehov av bland annat konsumtions- och fastighetsskatten.
Eftersom skattereformer per definition ändrar spelregler och därför skapar osäkerhet bör de vara genomtänkta och väl förankrade för att inte leda till onödig ökad osäkerhet. Liz Truss hot om att lämna internationella skatteöverenskommelser om en minimumskatt på bolagsinkomster, skapar ytterligare osäkerhet i en redan osäker värld och inger inte förtroende. Att Storbritannien bevakas extra hårt av marknaden beror sannolikt också på att landet har lämnat EU och därmed har större handlingsutrymme, vilket ytterligare spär på osäkerheten.
Lånefinansierad skattereform inte hållbar
Att skattereformen i Storbritannien ska lånefinansieras inger inte heller förtroende. Lån till en välgenomtänkt och tillväxtstimulerande skattereform är en sak, men att belåna en dyr skattereform som är ett hafsverk när statsskulden redan är över 100 procent av BNP är inte en ansvarsfull finanspolitik.
Storbritannien har en statsskuld på 101 procent av BNP, att jämföra med 34,6 procent i Sverige. Att räntorna dessutom är på väg upp gör det oklokt att lånefinansiera till en kostsam reform. Marknadens reaktion med att kräva en högre ränta på brittiska statsobligationer, samtidigt som pundet försvagas är en stark indikation från marknaden att detta inte är hållbart. Vanligtvis brukar en ökad statsobligationsränta förstärka valutan. Marknaden verkar helt enkelt inte tro på den politik som förs i Storbritannien.
Slutligen spelar tajmingen av en skattereform roll. Stora skattelättnader som späder på konsumtion i tider av hög inflation är inte önskvärt. En lärdom vi kan dra från detta är att det hade varit önskvärt om Sverige hade genomfört en reform under de goda åren. Exempelvis hade det varit bra tajming för Sveriges del om vi återinfört en fastighetskatt eller i varje fall trappat ner ränteavdraget när räntan var låg, och därmed minskat skattesystemets uppmuntran till lånefinansiering och överinvesteringar i bostäder.
Hade en sådan reform varit på plats hade vi varit i en bättre sits idag. Men som sagt, det är svårt att genomföra finanspolitiska åtgärder som är motiverade, men som är impopulära bland starka väljargrupper, i goda tider. Det krävs en kris och kniven på halsen för att genomföra sådana reformer. En sista lärdom är att finanspolitik spelar roll, men också avsaknad av finanspolitik är finanspolitik.
Åsa Hansson, docent i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, asa.hansson@nek.lu.se
Iran skakas av stora protester ungefär vart tionde år. Men på senare år har de kommit allt tätare.
– Och för första gången har nu unga kvinnor och flickor tagit initiativet, säger Rola El-Husseini, som forskar inom politisk sociologi.
Stort missnöje i befolkningen
Sextio procent av Irans befolkning är under 40 år och har aldrig levt under något annat styrelseskick än det teokratiska. Missnöjet är utbrett – covid drabbade landet mycket hårt, fattigdomen är utbredd och arbetslösheten skyhög.
Ekonomisk vanskötsel har i kombination med sanktionerna från väst gjort att hälften av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Dessutom har den islamska moralpolisen blivit alltmer nitisk under senare tid, enligt Rola El-Husseini.
Protesterande kvinnor i Iran saknar ledare
Hon har studerat sociala rörelser och kvinnorörelser, bland annat under den arabiska våren. En viktig framgångsfaktor, menar hon, är att det finns någon som leder rörelserna. Det fanns inte under den arabiska våren. Någon ledare finns inte heller nu, i Iran.
– Jag tror tyvärr inte att protesterna kan leda till något annat än – i bästa fall – några små förändringar och lättnader när det gäller moralpolisens agerande, säger Rola El-Husseini.
Hon kommer snart ut med en bok som behandlar kvinnorörelser i åtta länder i Mellanöstern, dock inte specifikt Iran.
Små kosmetiska förbättringar – som körkort
Framgångar vad gäller kvinnors politiska deltagande handlar ofta om små kosmetiska förändringar. Och dessa förändringar kommer inte som ett resultat av kvinnorörelsers arbete, säger Rola El-Husseini.
Som exempel nämner hon den marockanska kungen som kvoterar in kvinnor i parlamentet. Efter den arabiska våren ökade det något i omfattning, men inkvoteringen hade dragits igång tidigare och var inte ett resultat av protesterna.
Ett annat exempel är att kvinnor i Saudiarabien numera har rätt att ta körkort.
– I Saudiarabien kämpade kvinnor i flera år för att få köra bil. Aktivister fängslades och torterades. Men att den saudiska kronprinsen Mohammad bin Salman plötsligt svängde i frågan ska inte ses om ett resultat av kvinnors kamp, säger Rola El-Husseini.
– Snarare ska det uppfattas som en gåva från en envåldshärskare som vill uppfattas som välvillig i sina undersåtars ögon.
Men även om förändringar är kosmetiska behöver de inte vara värdelösa, menar Rola El-Husseini. I det långa loppet kan dessa små steg leda till förändring.
Svårt med förändringar i Irak och Libanon
Irak och Libanon sticker ut i Rola El-Husseinis forskning. Eftersom makten i de länderna är splittrad mellan olika religiösa och etniska grupper är det svårt att få till förändringar uppifrån.
I Libanon är det politiska läget så låst att inga lagförslag går igenom. I Irak ska 25 procent av parlamentets platser besättas av kvinnor men dessa driver inga specifika kvinnofrågor utan har en tendens att rösta i enighet med ledarna för olika religiösa och etniska grupperingar.
Framgångar i Tunisien
Tunisien är det land i arabvärlden där kvinnorörelsen hittills varit mest framgångsrik. Det började på 50-talet i samband med att Tunisien blev självständigt och införde en strikt uppdelning mellan stat och religion.
Idag utmanas den sekulära staten av religiösa grupperingar, men det har ännu inte skett på bekostnad av kvinnors rättigheter, säger Rola El-Husseini.
Feminism och islam i kombination
Hon gör bedömningen att det är svårt att göra reella förändringar i Mellanöstern utan att ta hänsyn till religionen. Hon nämner feministisk islam, en rörelse som vill förändra muslimska kvinnors situation genom att göra omtolkningar av religionen.
– Det är visserligen något av en elitrörelse som framför allt arbetar utanför Mellanöstern. Den var starkare för några decennier sedan, men finns och verkar fortfarande.
Joel Hansson disputerar vid Lunds universitet om hur resandet i Skåne förändrades efter att fler turer införts på regionala tåg- och busslinjer under lågtrafik, när förhållandevis få reser.
Det visade sig att de turerna, mitt på dagen samt på kvällen, har en stor betydelse för det totala resandet med kollektivtrafiken.
Luckor i schemat täpptes till
– Resandet ökade kraftigt även under rusningstid efter att några luckor i tidtabellen täppts till mitt på dagen och på kvällen så att konsekvent timmestrafik kunde erbjudas från morgon till kväll, säger Joel Hansson.
Resultatet, menar han, tyder på att det är viktigt för resenärerna att kollektivtrafiken är tillgänglig hela dagen – även om samma resenärer vanligen inte nyttjar turerna utanför rusningstid.
Fler turer – kostnadseffektivt
– Det är lätt att gå i fällan och tänka att det är under rusningstid man ska satsa på kollektivtrafiken för att locka så många resenärer som möjligt, säger Joel Hansson.
– Men den enskilda turen med få resenärer är kanske inte så kostsam som den kan verka. I själva verket ser det ut som att den har stor betydelse för det totala resandet.
Enligt Energiöverenskommelsen, som trädde i kraft 2016 efter beslut i riksdagen, ska all svensk elproduktion vara helt förnybar redan år 2040. Det innebär en utbyggnad av framför allt vindkraft och till viss del solenergi.
Förnybar energi är solenergi, vindenergi, vågenergi, vattenkraft och biomassa. Det är förnybara energikällor som ständigt fylls på, främst genom solens strålar.
Ger inte ett stadigt energiflöde
Problemet är att vindkraft inte ger samma stadiga energiflöde som fossila källor. Blåser det mycket får systemet överskottsenergi som behöver exporteras, och blåser det lite är förhållandet omvänt och el behöver importeras. I dagsläget kan den variationen i viss mån regleras med vattenkraft för att ge stabilitet i energisystemet. Men med en ökad andel vind- och solkraft behöver systemet balanseras på annat sätt också. I och med att slutkonsumenten förväntar sig en pålitlig tillgång på elenergi oavsett väder och vind är det en utmaning.
Genom att ställa om till flexibla energisystem där fjärrvärmesystem, elsystem och industri samverkar kan problemet delvis lösas. Driften av värmepumpar och kraftvärmeverk i fjärrvärmesektorn kan styras så att de hjälper till att balansera elsystemet. Även inom industrisektorn, som står för cirka 37 procent av den totala elförbrukningen, ligger potential för en dellösning av problemen.
– Inom industrin går många processer på max och man jobbar med ”lean production” vilket gör det svårare att vara flexibel. Men samtidigt är den största drivkraften ekonomisk. Om det går att minska kostnaden genom att vara flexibel utan att det går ut över produktionen skulle en omställning vara möjlig, säger Maria Johansson, universitetslektor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, vid Linköpings universitet.
Forskarna har utgått från ett framtidsscenario där mängden vindkraft ökar från dagens 28 TWh till 55 TWh och mängden kärnkraft är noll. I det scenariot skulle Sverige behöva öka importen av el med 21 TWh. Även exporten skulle öka så att den överstiger den befintliga kapaciteten i kablarna som sammankopplar Sverige med grannländerna, med andra ord – det kommer att uppstå överskottsel. Med hjälp av datorsimuleringar kunde forskarna se att om man kombinerar alla system för att jobba flexibelt skulle mängden överskottsel minska med 74 procent och importen skulle minska med 36 procent. Dessutom skulle elsystemet bli mer stabilt.
Skifta användningen i tid
– Det handlar om att skifta användningen i tid. Man behöver öka flexibiliteten på behovssidan eftersom det finns mindre flexibilitet på produktionssidan. Sen finns viss möjlighet att kolla på energilagring i till exempel fjärrvärmesystemet men det är föremål för framtida forskning, säger Danica Djuric Ilic, universitetslektor på IEI.
Forskarna jämför konceptet med hur privatpersoner kör sin disk- och tvättmaskin när det är ett billigare elpris på grund av hög vindelproduktion och lågt elbehov i systemet. Det bidrar till lägre toppar av elanvändning när elen är dyr, det vill säga när vindelproduktionen är låg och elbehovet i systemet är högt. Om samma princip kunde införas inom industrin så att elanvändningen bättre matchar tillgången på vind- och solel i nätet skulle balansen i elsystemet förbättras och andelen förnybar energi skulle kunna öka. Men det kräver storskalig samordning. Forskarna genomförde också intervjuer med energibolag och industriföretag för att undersöka hinder, drivkrafter och incitament när det gäller användarflexibilitet.
– Industrierna behöver inventera sin energianvändning för att se vilka processer som kan vara flexibla utan att det går ut över produktionen. Trovärdiga flexibilitetsmarknader skulle kunna vara en lösningarna där man köper och säljer flexibilitet. För det behövs också smarta system som styr och samordnar elanvändningen, samt system som bättre kan förutsäga kraftproduktionen från vind och sol som ju hänger ihop med vädret, säger Maria Johansson.
Enligt SCB uppgår den totala elförbrukningen i Sverige till 165 TWh år 2021. Av det kommer cirka 71 TWh från vattenkraft och 28 TWh från vind- och solkraft. Tillsammans utgör de förnybara källorna alltså strax över 60 procent av all elkraftsproduktion.
Hur uppkom syre? Fotosyntes är den huvudsakliga förklaringen. Fotosyntesen utvecklades av cyanobakterier, med start för cirka två miljarder år sedan här på jorden.
På andra himlakroppar där sådana bakterier inte finns kan syret förklaras av icke-biologiska processer.
Svaveldioxid blir syre
Nu har forskare vid Göteborgs universitet hittat en ny möjlig icke-biologisk väg för syre att bildas, nämligen ur svaveldioxid. Det är en molekyl som finns i atmosfären på många himlakroppar. Stora mängder kan skjutas ut vid vulkanutbrott, till exempel.
Så här går det till: När svaveldioxidmolekylen träffas av strålning, från till exempel solen, kan molekylen joniseras till en tvåfaldig plusladdning – se illustrationen nedan. Den kan då anta en linjär form med två syreatomer på rad och svavelatomen på ena sidan.
– Vid dubbeljoniseringen försvinner två av elektronerna som är en del av molekylens bindning och det brukar vanligen innebära att vinklarna mellan atomerna i molekylen ändras. Men i det här fallet inträffar så kallad roaming, det vill säga att atomerna byter plats och molekylen intar en helt ny form, säger Måns Wallner, doktorand i fysik.
Bild: Måns Wallner
När detta väl har skett är molekylbindningen så svag att svavelatomen kan lämna. Kvar finns en enkel positivladdad syremolekyl O2+, som därefter neutraliseras genom att ta emot en elektron från en annan gasmolekyl.
Resultatet av hela kedjan blir alltså en syremolekyl. Utan att några biologiska processer har varit inblandade.
Jupiter och månar.
Kan förklara syret vid Jupiters månar
Det här kan förklara hur syre har bildats i atmosfären på flera av Jupiters månar som Io, Europa och Ganymedes, där inget biologiskt liv finns.
– Vi föreslår även i vår vetenskapliga rapport att det här sker naturligt på jorden, säger Raimund Feifel, professor i atom- och molekylfysik.
Fler molekyler som gör liknande?
Nästa steg blir att se om samma sorts process inträffar även när andra molekyler utsätts för dubbeljonisering, som koldiselenid.
– Vi vill se om det sker även då, eller om detta bara var en lyckträff med svaveldioxid, säger Raimund Feifel.
Tidigare har datorspel och VR, virtual reality, fokuserat på det vi kan se – rörliga bilder på skärmar. Andra sinnen har inte haft en lika naturlig plats. Men en tvärvetenskaplig forskargrupp vid Stockholms universitet och Malmö universitet har nu konstruerat en doftmaskin som kan styras av en speldator.
I spelet rör sig deltagaren i en virtuell vinkällare, där vinglas står uppradade på ett bord. Spelet går ut på att plocka upp vinglasen och gissa vilka dofter som vinet innehåller. Den lilla doftmaskinen sitter fast vid VR-systemets handkontroll, som släpper ifrån sig en doft när spelaren lyfter glaset.
– Möjligheten att gå vidare från ett passivt till ett mer aktivt luktande i spelvärlden banar väg för utvecklingen av helt ny luktbaserad spelmekanik baserad på spelarnas rörelser och bedömningar, säger Simon Niedenthal som är interaktions- och spelforskare vid Malmö universitet.
Utmanar även känsliga näsor
Spelet har olika svårighetsgrader med ökande grad av komplexitet.
– På samma sätt som ett vanligt datorspel blir svårare ju bättre spelaren blir, så kan doftspelet även utmana spelare som redan har en känslig näsa. Det gör att doftmaskinen till och med kan användas för att träna upp vinprovare eller parfymörer, säger Jonas Olofsson.
Bild: William Fredborg
Doftmaskinen – så fungerar den
Doftmaskinen, eller olfaktometern, består av fyra olika ventiler kopplade till varsin kanal. I mitten finns en liten fläkt som suger ut luften i ett rör. Med hjälp av datorn kan spelaren styra de fyra kanalerna så att de öppnas i olika grad och ger olika blandningar av doft, som kan efterlikna komplexiteten i ett riktigt vinglas.
Doftträning efter covid-19
Forskargruppen hoppas nu att doftande datorspel även kan bli användbara för andra ändamål.
– För dem som till exempel förlorat luktsinnet efter covid-19 eller av andra orsaker, kan den nya tekniken innebära en möjlighet att återfå luktsinnet med hjälp av spelbaserad träning, säger forskargruppsledaren Jonas Olofsson.
Luktträning är en metod som rekommenderas av läkare för dem som förlorar luktsinnet efter förkylningar och andra virus, men enligt Jonas Olofsson slutar många för att det blir för långtråkigt.
– Jag hoppas att det faktum att ritningar och kod finns öppet tillgängliga som ”open source” leder till en möjlighet att spelföretagen börjar skapa nya, kommersiella produkter för doftträning med hjälp av den nya tekniken, säger Jonas Olofsson.
Simon Niedenthal, interaktions- och spelforskare vid Malmö universitet, simon.niedenthal@mau.se
Jonas Olofsson, professor i psykologi och forskningsledare vid Sensory Cognitive Interaction Lab, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, jonas.olofsson@psychology.su.se
Balli Lelinge, som nyligen disputerade i pedagogik, har forskat om hur skolundervisning kan fungera inkluderande, så att alla barn hänger med.
I det arbetet har han undersökt hur lärare på en grundskola upp till årskurs fem arbetade med ett par specifika undervisningsmodeller under två år.
Det viktiga i dessa modeller, ”Lesson study” och ”Learning study”, är att lärare arbetar tillsammans, systematiskt. De jobbar med planering, genomförande, utvärdering och revidering i ett slags cykliskt förlopp.
Innehållet står i centrum
En viktig del är också att sätta undervisningens innehåll och lärandesituationen i centrum. Man fokuserar på att göra undervisningsinnehållet tillgängligt för alla elever, istället för att enbart fokusera på enskilda elevers behov av särskilt stöd eller extra anpassningar. Det är en fråga om att göra undervisningen inkluderande, istället för exkluderande.
När lärarna alltmer kunde anpassa undervisningen till gruppen, istället för att fokusera på enskilda individer, verkade också individuella behov för specifik anpassning minska, enligt forskningen.
Organisationerna måste ses över
Samarbetet gynnas av en kultur där lärarna har ökad respekt för varandras kompetenser.
– Det behövs också mer återkoppling mellan lärarna, och mellan lärarna och eleverna. Inte bara ibland utan schemabundet. Och det är inte förstelärare som driver arbetet, utan det gör alla, säger Balli Lelinge.
Det är viktigt att lärare i högre utsträckning kan arbeta i lärarlag och inte endast besöka varandras klassrum då och då, fortsätter han.
– För att lärarna ska kunna arbeta så här krävs att organisationerna ses över och att lärare aktivt kan ta stöd i metoderna.
Att jobba så här skapade en arbetssituation där samarbete var det normala, enligt lärarna i Balli Lelinges forskning.
– Nästan hälften av lärarna uppgav att de hade fått en samarbetande kultur från att bara ett fåtal hade den upplevelsen från början, säger han.
Många gör idag mycket av sina vardagsbestyr digitalt – delta i jobbsamtal, betala räkningar, göra ärenden hos Försäkringskassan och handla mat och kläder. Samtidigt frodas brottsligheten i den digitala världen och attackerna mot myndigheter, företag, organisationer och privatpersoner ökar.
Bedragare lurar människor att ge information
Majoriteten av alla cybersäkerhetsincidenter beror på, eller börjar med, ett angrepp mot användare. Det säger Joakim Kävrestad, doktorand i informationsteknologi på Högskolan i Skövde. Han har i sitt avhandlingsarbete forskat på metoder för att utbilda användare i cybersäkerhet.
– Man utnyttjar helt enkelt människans grundläggande funktion för att lura till sig information, eller få en användare att genomföra handlingar som leder till en incident. Det inkluderar exempelvis phishing eller att nyttja svaga lösenord, säger Joakim Kävrestad.
Phishing, lösenordsfiske
Nätfiske, lösenordsfiske, eller ”phishing” är en olaglig metod att lura människor att dela med sig av kreditkortsnummer, lösenord eller annan känslig information.
Det sker ofta via mejl som ser ut att komma från exempelvis en bank eller ett kreditkortsbolag. Mejlen, som kan vara mycket välgjorda, innehåller en uppmaning att logga in snarast möjligt samt en länk till en falsk webbsida med inloggningsformulär. Budskapet är att det har uppstått ett problem med kundens konto och att användaren behöver uppge lösenord eller liknande så att felet kan åtgärdas.
Källa: Wikipedia
Vi vet vad vi ska göra – och gör ändå fel
Ett problem i kampen mot digitala attacker är att ökad kunskap hos människor inte nödvändigtvis leder till ett bättre beteende.
Många användare vet exempelvis att de inte ska klicka på länkar från okända avsändare. Ändå är phishing, se faktaruta, fortfarande en effektiv attackmetod.
Joakim Kävrestads forskning visar också att det är svårt för människor att agera säkert i många situationer. De krav som ställs på användarna är svåra att uppfylla. Även användare som gör ”allting rätt” har svårt att avgöra om phishingmejl är legitima eller inte.
Detta visar, menar Joakim Kävrestad, att dagens metoder mot bedrägerier och attacker inte är tillräckliga.
Program varnar för riskfyllda situationer
I sin forskning har han tagit fram en metod som kan ge användare stöd när de befinner sig i riskfyllda situationer på internet. I den ingår att nätanvändaren har ett program som upptäcker situationer då han eller hon kan behöva säkerhetsstöd – och då erbjuder stödet.
– Effekten är att användaren får information och samtidigt blir påmind om att vara på sin vakt. Jag har kunnat visa hur den här metoden är effektivare än andra metoder för säkerhetsträning när det kommer till att förbättra beteende, och att metoden uppskattas av användarna. Tillsammans med kollegor har jag också byggt två fungerande programvaror som ger träning på detta sätt.
De programvaror som har utvecklats inom forskningsprojektet är fritt fram för alla att använda som de är, eller modifiera efter eget behov.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
