I synnerhet unga och kvinnor känner oro för klimatförändringar. Många kvinnor deltar också i klimataktivism, medan så kallade klimatförnekare till oproportionerligt stor del utgörs av äldre män, ofta med sysselsättning inom traditionellt manliga näringar.
Män som grupp har också en mer negativ klimatpåverkan än kvinnor har, som grupp.
Det konstateras i en rapport från Göteborgs universitet, gjord på uppdrag av Nordiska ministerrådet. I rapporten sammanställs forskning om hur ojämlikheter mellan människor, inte minst ojämlikheter mellan män och kvinnor, påverkar beteenden som i sin tur påverkar klimatet och klimatarbetet.
Män äter mer kött
Det handlar bland annat om stereotypa uppfattningar om vad som är ”typiskt” och ”passande” för män respektive kvinnor. Ett exempel:
I de nordiska länderna står livsmedel, inte minst köttkonsumtion, för en stor del av hushållens resursförbrukning och utsläpp av växthusgaser. Män äter mer kött än kvinnor. Det tycks bland annat hänga ihop med idéer om köttätande som något ”manligt”, enligt Jimmy Sand, rapportförfattare och utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet.
– Till exempel är det män som vill uppfattas som ”riktiga män” som också äter mer kött.
Vi kör bil olika mycket
Annat har med hem och hushåll att göra. Att sörja för barn och hem är något som ofta faller på kvinnors lott. Den ordningen får betydelse för beteenden som i sin tur påverkar klimatet, enligt forskningen.
Ett exempel: Den som arbetar deltid och ansvarar för lämning och hämtning av barn samt dagliga inköp till hushållet – ofta kvinnor – färdas på andra sätt än den som arbetar heltid. Män kör överlag mer bil, inte minst till och från jobbet.
Omsorg och klimat hänger ihop
Överlag verkar ett engagemang för omsorgsfrågor, alltså sådant som familj och relationer, hänga ihop med ett engagemang i klimatfrågor. Och i båda fallen dominerar kvinnorna som grupp. Men det finns givetvis skillnader mellan individer.
– I studier där det förekommer att män är pådrivande för hållbarhet, så rör det sig om män som tar det huvudsakliga omsorgsansvaret i sitt hushåll, säger Jimmy Sand.
Människor som är orienterade mot omsorg, ett ideal ofta förknippat med kvinnor och femininitet, är alltså oavsett kön mer engagerade för hållbarhet och har mer hållbara beteendemönster i vardagen.
Konsumtionsansvar ger extra arbetsbörda
Rapporten tar också upp det faktum att företag gärna lägger ett klimatansvar på konsumenter istället för att själva ta ett större ansvar. Konsumenter uppmanas att lämna produkter till återvinning, till exempel.
Eftersom kvinnor överlag tillskrivs ett stort ansvar för sådant som inköp av mat och kläder, på obetald tid, ger detta ansvar sannolikt kvinnor en extra arbetsbörda.
Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet info@genus.gu.se
När någon eller några behandlas illa på jobbet ses problemet ofta som en konflikt mellan individer. Vid försök till lösning försöker man komma fram till vem som är offer och vem som är förövare.
– Men särbehandling kan i själva verket ha en pragmatisk funktion i en organisation. En strategi för att manövrera ut dem som inte matchar organisationens ideal, säger Anneli Matsson som nyligen har disputerat vid Malmö universitet.
Har studerat svenskt sjukhus
I sin avhandling har hon tittat närmare på en form av särbehandling som kallas för ostracism. Dit hör sådant som social utfrysning och utmanövrering. Fokuset har legat på ett större svenskt sjukhus och en enhet där.
– Enheten hade flyttats in från periferin i organisationen till kärnan av den medicinska verksamheten. Ledningen i organisationen hade försökt höja statusen för den här gruppen och att lyfta fram deras kompetens, så formellt hade man deras stöd, säger Anneli Matsson.
– Ändå var det tydligt att det pågick olika typer av utmanövreringsprocesser av enheten, även av chefer.
Varumärkespolicyn skapade problem
Enligt Anneli Matssons forskning kunde en del av detta spåras tillbaka till organisationens varumärkespolicy, som formellt var överordnad andra styrdokument i organisationen. Denna överordning osynliggjorde mycket annat.
– Policyn reflekterade ett perfektionsideal. Illusionen av att vara en perfekt organisation gör det svårt att artikulera problem och ojämlikhet. Därför utvecklas tystnadsstrategier.
Nya strukturer och hierarkier
Enligt Anneli Matsson påverkas organisationspolitiken av samhällets ökade krav på att individer ska göra sig själva anställningsbara och attrahera arbetsgivaren, samtidigt som kraven på att lösa problem förläggs på individnivå.
– När vissa enheter inom organisationen är kunder till andra enheter skapas nya hierarkier, en stark informell ledning och fler möjligheter att göra egna tolkningar. Då ansvaret för arbetsmiljön i praxis dessutom delegeras till första linjens chefer blir det svårt att förändra strukturella risker i arbetsmiljön. I förebyggande arbetsmiljöarbete måste det tas med i beräkningen också.
Melatonin har i tidigare studier visat sig påverka sömnen positivt och ett par tidigare studier har också visat att användandet av tyngdtäcken kan ha en positiv påverkan på sömn och välmående. De bakomliggande mekanismerna till den upplevda förbättringen har dock inte blivit riktigt klarlagda.
Forskare vid Uppsala universitet bestämde sig därför för att undersöka hur nivåerna av sömnfrämjande och stressmotverkande hormon såsom melatonin och oxytocin påverkas av sömn under tyngdtäcke. De ville också ta reda på om tyngdtäcket påverkade produktionen av stresshormon såsom kortisol och aktiviteten hos kroppens stressystem.
En ordlista:
Melatonin är ett stressmotverkande hormon som hjälper till att styra kroppens dygnsrytm. Melatonin utsöndras när det blir mörkare omkring oss. Då blir vi sömniga. På morgonen när det blir ljusare minskar melatoninet och vi vaknar.
Kortisol är ett stresshormon som bland annat reglerar ämnesomsättningen och blodflödet. Kortisol ökar i kroppen när den utsätts för allvarlig infektion eller större kroppsskada.
Oxytocin är ett stressmotverkande hormon som frigörs vid beröring. Hormonet ökar känslan av njutning, lugn och ro.
Sympatiska nervsystemet sätts igång när kroppen behöver använda mycket av sina krafter. Det kan till exempel vara när du blir stressad eller rädd. Kroppen påverkas då att förbereda sig för att fly eller slåss.
Källa: 1177
En liten studie
26 unga män och kvinnor deltog i studien där försökspersonerna fick ge återkommande salivprov medan de vilade under vanligt täcke eller tyngdtäcke. Tyngdtäckena som användes vägde 12 procent av testpersonens kroppsvikt.
– Användningen av tyngtäcke ökade halten av melatonin i saliven med 30 procent. Dock såg vi inga skillnader i nivåerna av oxytocin eller kortisol eller i aktivitet i det sympatiska nervsystemet, säger Elisa Meth, förstaförfattare till studien och doktorand vid Uppsala universitet.
Vid användning av tyngdtäcke (streckad linje) var halten melatonin i saliven 30 procent högre än vid användning av ett lättare täcke (heldragen linje).
Varför sover vissa bättre under tyngdtäcke?
Tidigare studier har visat att melatonin kan främja sömnen. Vår studie skulle kunna bidra med en förklaring av de bakomliggande faktorerna till varför vissa personer upplever att de sover bättre under ett tyngdtäcke. Den här studien genomfördes dock på ett relativt litet antal personer och undersökte bara den omedelbara effekten av tyngdtäcket. Det behövs med andra ord större studier för att kunna slå fast det här sambandet med säkerhet. Och för att se om melatoninökningen håller i sig över tid behövs studier över längre tidsperioder, säger Christian Benedict, universitetslektor i farmakologi vid Uppsala universitet och studiens seniora författare.
Christian Benedict, universitetslektor i farmakologi vid institutionen för farmaceutiska biovetenskaper vid Uppsala universitet, christian.benedict@farmbio.uu.se
När vi blir äldre blir rösten knarrigare, tunnare och mer instabil. Stämbanden blir mindre flexibla och eftersom vi tappar muskelmassa försämras även andningsfunktionen.
För kvinnors del börjar de här förändringarna i klimakteriet och för mäns del börjar de i regel lite senare, i 65-årsåldern.
Svårare att jobba
En förändrad röst kan få stor påverkan på livet – vi kan rent fysiskt få svårare att göra oss hörda, inte minst. En studie visar att många äldre drar sig undan från sociala sammanhang eftersom de känner att rösten fungerar sämre.
Det kan också bli svårare att jobba om vi har ett arbete där rösten är viktig, som lärare. Och det blir inte lättare med höjd pensionsålder.
Det här har forskare vid Lunds universitet tagit fasta på och inleder nu ett forskningsprojekt om rösten. Det handlar om vilka ergonomiska anpassningar och vilken röstträning som behövs för att människor ska orka hänga med längre i arbetsliv och socialt liv.
Rösten glöms bort
Just aspekten med människors röstkapacitet tas inte upp i någon av de rapporter som finns kring att höja pensionsåldern. Det är anmärkningsvärt, säger Viveka Lyberg Åhlander, logoped och forskare vid Lunds universitet.
– Pensionsåldern för operakorister har tidigare legat på 53 år och för att de ska kunna fortsätta sjunga till 67 år krävs helt andra förutsättningar. Vi vet även att lärare är den yrkeskategori som har mest problem med sin röst och som följaktligen behöver verktyg för att kunna fortsätta vara yrkesverksamma.
Så bevarar du din röst – 14 tips från Lunds universitet
1. Håll igång din röst. Läs högt ur tidningen eller sjung i kör.
2. Håll slemhinnorna elastiska genom att dricka mycket vatten. Ät inte halstabletter i onödan eftersom de riskerar att torka ut slemhinnorna.
3. För att slippa muntorrhet: sug på en citronskiva eller drick gärna till exempel ljummen flädersaft som ökar salivavsöndringen.
4. Minska på kaffe och alkohol som torkar ut. Kompensera varje kopp kaffe med ett glas vatten.
5. Undvik att röka.
6. Harkla dig inte vanemässigt. Harkling retar mer än hjälper rösten.
7. Sucka och gäspa. Det skapar avspänning och ökar utrymmet i munhåla och hals, vilket ger mer resonans. Andas ut ordentligt när du pratar.
8. Skratta för att få igång magstödet.
9. Sov ut. Ditt allmäntillstånd återspeglas i rösten.
10. Sträck på dig för att få mer fart på rösten, eller stå upp när du pratar för att få energi från golvet.
11. Titta på den du pratar med – du riktar din röst åt rätt håll och signalerar ”Nu vill jag att du lyssnar”.
12. Överansträng inte din röst. Undvik bullriga platser.
13. Håll igång med fysisk aktivitet. Träning påverkar andningen och ger en starkare röst.
14. Ta gärna kontakt med en logoped. Vissa åldersförändringar kan du få hjälp med.
Det går även kognitivt långsammare när vi blir äldre, vilket påverkar hur vi interagerar med andra. Hörseln försämras och arbetsminnet förändras. Vi tappar lättare tråden och det blir svårare att göra sig hörd i sociala sammanhang.
Svårt med digitala möten
Digitala möten och digitala plattformar har blivit vanligare, inte minst i jobbsammanhang. Men sådana kommunikationsvägar kan bli ytterligare ett hinder för en person som redan har fått problem med till exempel röst och hörsel, säger Emma Lindström, som är doktorand i projektet och undervisar om den åldrande rösten.
– Digitala forum påverkar samspelet och turtagningen blir svårare när man hör lite sämre. Det är många komponenter att hålla reda på och det påverkar den kognitiva förmågan och viljan att vara delaktig, säger hon.
Forskare vill ha röstkontroller
Idag kontrollerar vi syn och hörsel i samband med hälsovårdssamtal. Logopeden och forskaren Viveka Lyberg Åhlander skulle även önska röstkontroller.
– Dock är det viktigt att komma ihåg att bara för att man blir äldre, innebär det inte nödvändigtvis att man måste acceptera alla försämringar. Det finns mycket man själv kan göra för att bibehålla sin röstfunktion, säger Viveka Lyberg Åhlander.
Kontakt:
Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi och forskare inom ljudmiljö, talarkomfort och kommunikation vid Lunds universitet viveka.lyberg_ahlander@med.lu.se
De misstänkta sprängningarna av gasledningarna Nord Stream 1 och 2 utanför Bornholm innebär att stora mängder metangas strömmar ut i havet.
Det ger en klimatpåverkan eftersom metangas är en växthusgas. Hur mycket av metanet som går vidare upp i atmosfären och därmed påverkar klimatet är dock ännu inte fastställt.
100 000 ton gas i varje ledning
Det är också oklart exakt hur mycket metan som flödar ur de läckta ledningarna.
Den rapporterade gasvolymen i rörledningarna varierar kraftigt och har rapporterats mellan 177 och 778 miljoner kubikmeter.
– Om man antar ett tryck på en bar och en renhet på 98 procent av naturgasen, motsvarar det 121 000 till 544 000 ton metan i rörledningarna, förutsatt att ingen ny tillförsel av gas sker genom rörledningarna, säger Volker Brüchert, docent i geokemi vid Institutionen för geologiska vetenskaper vid Stockholms universitet.
Det finns rapporter om att trycket sjönk i ledningarna före händelsen, från 150 till 7 bar.
– Om man antar att trycket i rörledningarna var cirka 105 bar före händelsen skulle det ge en mängd på cirka 100 000 ton metan i varje rörledning, säger Volker Brüchert.
Liten global klimatpåverkan
Hur mycket är då det? Ja, det är ett stort lokalt utläpp. Men globalt sett är det inte så stort, enligt Volker Brüchert.
– De årliga globala utsläppen av metan beräknas till cirka 550 miljoner ton per år, så även i det värsta scenariot skulle denna incident bidra med 0,1 procent till det årliga utsläppet, säger han.
Mycket av gasen hamnar i atmosfären
Volker Brüchert gör bedömningen att mycket av det initialt läckande metanet kommer att hamna i atmosfären. Medellivslängden för metan i atmosfären är cirka 9-12 år och beror på koncentrationerna av hydroxylradikaler i atmosfären, som är beroende av UV-strålning. Oxidationsreaktionerna är långsammare under höst- och vintermånaderna.
En del av metanet kan lösas upp i vattnet, men det handlar om små mängder. Upplöst metan kan oxideras till koldioxid i vatten, en process som katalyseras av mikrober, oavsett om detta sker med syre eller andra oxidanter. Eftersom koncentrationerna av koldioxid i det påverkade vattnet skulle öka kan pH-värdet sjunka, åtminstone tillfälligt i det drabbade området, enligt Volker Brüchert.
I sin avhandling pekar han på att säkerhetsbrister hänger ihop med drivkraften att ”vinna” i övningar.
– Säkerhetsreglerna upplevs hindrande och många är beredd att bryta mot säkerhetsföreskrifterna för att skaffa sig fördelar och nå framgång. Det anses viktigt att prestera vid övning och eftersom resultaten är det centrala så styr det hur man beter sig.
Egna erfarenheter från övningar
Att han har utformat avhandlingen kring säkerhetsfrågor har med egna erfarenheter att göra, säger Martin Schüler.
– Det var vissa delar i samband med övningar som jag inte riktigt förstod fullt ut varför vi gjorde som vi gjorde. Varför utsätter man personalen för farliga situationer i fredstid och varför tycker man att det är okej? Jag hade också kollegor inom Försvarsmakten som var duktiga på säkerhetsarbete, som blev undanskuffade och vars kompetens inte värderades, jag ville ta reda på varför det var så.
Kunskaper saknas
Det framkommer i Martin Schülers forskning att det finns en ganska stor kännedom i Försvarsmakten om säkerhetsregler, men inte så mycket kunskap om lagar och föreskrifter.
– Många saknar till exempel kunskap om arbetsmiljö- och elsäkerhetslagstiftning och de blivande officerarna får bristfällig eller ingen utbildning i dessa frågor, trots att de ska arbetsleda och vara chefer, säger Martin Schüler.
Regler uppfattas som krångliga
Han fortsätter:
– Många på högre positioner har lärt sig att tala engagerat om säkerhet. Man vet att det anses vara viktigt, men det syns inte när man planerar arbetet och det saknas förutsättningar för att det ska få effekt i organisationen. Många av de interna säkerhetsföreskrifterna är inte heller skrivna för de som ska utföra arbetet utan för stabspersonal. Reglerna upplevs därför som krångliga eller omöjliga att följa.
Tävlingsmoment slår ut lärandet
Martin Schüler har också undersökt hur övningar bidrar till lärandet. Försvarsmakten premierar ofta ”görandet” framför ”tänkandet”, vilket spär på det tävlingsmässiga, vilket i sin tur blir negativt för lärandet, menar Martin Schüler.
– Man ser inte övningar som ett lärotillfälle utan mer som en tävling, men det är ju egentligen en pedagogisk situation. Övningarna borde i stället utformas för lärande med tid för reflektion, annars går lärandet förlorat.
– Om man hårdrar det kan det till och med bli så att man lär sig att utföra moment felaktigt. Om man inte reflekterar över lärandet utan fortsätter att göra på samma sätt så vet man inte vad det man gjort är värt eller ens om det är rätt.
Övningar kan bli mer verklighetstrogna
Försvarsmakten skulle behöva ha fler övningar som är oförberedda och närma sig övningar som kan ge faktiska lärdomar, menar Martin Schüler.
Han pekar på några faktorer som är viktiga när man designar övningar så att de blir mer oförberedda och verklighetstrogna. Det handlar om att saker kan inträffa utanför övningsområdet, att förbanden får ”tips från coachen” som plötsligt förändrar scenariot, att förbanden får tillgång till utrustning som de egentligen inte ska ha samt att övningsledaren griper in för att skapa något oväntat.
En del i avhandlingen handlar också om att anpassa ett enkätverktyg som kan mäta säkerhetsklimat i flera olika delar av den militära organisationen. Det kan användas både för att mäta militär förmåga och för att arbeta förebyggande med säkerhetsfrågor.
Det finns många föreställningar om tvåspråkiga barn. En är tvåspråkighet i barndomen leder till sämre ordförråd och sämre resultat på språktest.
Det stämmer inte. Däremot verkar det avgörande vid vilken ålder som man börjar lära sig ett språk, enligt forskare vid Stockholms universitet. Ju tidigare, desto bättre, enligt forskarna som har studerat språkutvecklingen i svenska hos fyra grupper:
De som vuxit upp med enbart svenska som språk, alltså enspråkiga barn.
De som vuxit upp med en svenskspråkig och en spanskspråkig förälder och därför börjat lära sig svenska och spanska samtidigt.
De som kommit till Sverige i tidig ålder med spansktalande föräldrar och vuxit upp som tvåspråkiga. Dessa personer började alltså lära sig svenska efter att de börjat lära sig spanska.
De som tidigt i barndomen hade adopterats till Sverige från ett spanskspråkigt land, förlorat sitt förstaspråk och sedan vuxit upp med enbart svenska.
De två sistnämnda grupperna började lära sig svenska vid tre till åtta års ålder.
Adopterade – en saknad pusselbit
– Pusselbiten som saknats, jämfört med tidigare studier, är den sistnämnda gruppen, de som adopterats, säger Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk.
– Det faktum att adopterade kort efter ankomsten till den nya språkmiljön glömmer sitt redan etablerade förstaspråk, och ersätter det med ett nytt språk, gör dem rent tekniskt till enspråkiga talare av sitt andraspråk.
Språktest visade skillnader
I forskarnas studie deltog sammanlagt 80 personer ur de fyra grupperna ovan. De fick genomgå ett språktest där forskarna testade sådant som uttal, ordförråd och grammatik. Det undersöktes också om deltagarna kände igen vissa ordspråk.
Forskarna kunde inte höra någon märkbar brytning hos deltagarna, som alltså var vuxna vid testtillfället. Det gick inte heller att på något enkelt sätt upptäcka eventuella språksvårigheter. Vid en närmare titt syntes dock skillnader.
Det visade sig att två av grupperna hade en lika hög nivå på det svenska språket:
De som från första början vuxit upp med enbart svenska samt
de som börjat med svenskan lika tidigt, fast med en svensk och en spanskspråkig förälder.
Dessa gruppers nivå på det svenska språket var högre än de andra två gruppernas, alltså de som adopterats samt de som börjat lära sig svenska efter att de börjat lära sig spanska.
Inlärningsåldern är det viktiga
Åldern när man börjat lära sig ett språk, i detta fall svenska, tycks avgörande för den framtida språkutvecklingen, enligt forskarna.
– Detta är intressant, eftersom det indikerar att tvåspråkigheten i sig inte är det som orsakar lägre resultat på testen. Eller att enspråkighet på något sätt skulle vara en fördel, vilket vissa forskare tidigare antagit. Tvärtom visar dessa resultat att inlärningsålder är den avgörande faktorn, inte hur många språk man talar, säger Niclas Abrahamsson.
Mindre ordförråd
I en annan studie, som forskarna har gjort med kollegor i Åbo, framträder ett besläktat mönster. De fann där att tvåspråkiga förvisso har ett något mindre ordförråd än enspråkiga.
Men – detta gällde enbart de tvåspråkiga som lärt sig ett nytt språk efter sitt förstaspråk. Och allra tydligast var det bland personer som var äldre än tio år när de lärde sig språket.
– Effekten gäller dessutom enbart andraspråket, inte förstaspråket, säger Niclas Abrahamsson.
Många myter om flerspråkiga
Det finns fler felaktiga idéer om flerspråkiga, enligt Niclas Abrahamsson. En del är negativa. Andra är positiva men fortfarande felaktiga, som att flerspråkiga personer skulle få bättre arbetsminne, högre IQ och ett skydd mot demens.
– Man blir inte smartare av att vara flerspråkig. Och behärskning och användning av fler än ett språk skyddar inte mot demens, Niclas Abrahamsson.
– Därmed inte sagt att flerspråkighet inte kan innebära andra stora fördelar. Som att kunna fler än ett språk, till exempel, vilket ju är bra i sig själv. Flerspråkighet medför inte heller några kognitiva nackdelar, som man ju trodde förr, och som tyvärr fortfarande hävdas från vissa politiska och andra håll.
Inga språklektioner på förskolan
Allt detta får dock inte tas som intäkt för att sänka åldern för undervisningen i exempelvis tyska, franska eller spanska som främmande språk i skolan, menar Niclas Abrahamsson. Inte heller bör det användas som argument för att införa främmande språk på schemat redan i förskolan.
– Barns hjärnor är supereffektiva för omedvetet och implicit tillägnande av språk via procedurminnet, genom autentisk språkexponering och verklig kommunikation med kompetenta talare av språket, säger Niclas Abrahamsson.
– Men att lära sig tyska eller franska i ett klassrum innefattar explicit inlärning genom det så kallade deklarativa minnessystemet. Det kräver abstraktionsförmåga, analytiskt tänkande och en viss grad av kognitiv mognad, precis som med andra teoretiska skolämnen. Och där ligger ju små barn i lä, jämfört med lite äldre barn, tonåringar och vuxna.
Dessutom påverkar även förändringar i klimatet och förekomsten av olika rovdjur renbetesmarken.
Renskötsel har setts som ett sätt att mildra klimatförändringarnas effekter på växtlivet, genom att de betande djuren håller landskapet öppet. Men en studie från Stockholms universitet visar att nästan all renbetesmark hotas av människors ökande aktivitet i norr.
– Att området är utsatt för många typer av påverkan är inte nytt. Det nya i den här studien är att vi har lyckats skapa en översikt av de sammantagna effekterna på hela renbetesområdet, säger Marianne Stoessel, studiens huvudförfattare och doktorand vid Stockholms universitet.
Mänsklig närvaro hotar hela systemet för renbete
– I norra Fennoskandia har vi kvar ett av de äldsta systemen för djurhållning i Europa, där renar kan ströva fritt på 40 procent av Norges, Sveriges och Finlands yta. Eller åtminstone brukade de kunna göra det. Den ökande mänskliga närvaron hotar hela systemet, säger hon.
Studien visar att drygt hälften av renbetesområdet påverkas av flera olika typer av markanvändning, och att 85 procent av området är påverkat av minst en typ av användning. Det minskar både storleken och kvaliteten på sommarbetesområdet. Den vanligaste typen av mänsklig påverkan är friluftsturism, följt av skogsbruk samt vägar och järnvägar.
– Betande djur är en nyckelfaktor för att bibehålla den biologiska mångfalden bland växer, även i fjällen, säger Regina Lindborg, professor i geografi vid Stockholms universitet. Hon är medförfattare till studien och koordinerar forskningsprojektet.
Stor risk för förändring av fjällandskapet
– På grund av den stora sammanlagda belastningen på renbetesområdet, liksom klimatförändringarna, finns en stor risk för förändringar i växtlivet och i landskapet i framtiden. Förändringar som leder till att betet koncentreras till de områden som är mindre påverkade och att träd och buskar vinner terräng i de mer påverkade, säger hon.
Studien ingår i forskningsprojektet ”Effekterna av markanvändning och klimat i norra Fennoskandia”.
– I knappa tider tenderar vi att konsumera det som inte gräver det djupaste hålet i plånboken men som ändå kan förändra vårt utseende. Vi köper en liten produkt med stor potential att förändra som läppstift som ger vackra rödmålade läppar, säger Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper på Campus Helsingborg, Lunds universitet.
Intresset för mode upphör inte i kristider
Internationellt brukar detta beskrivas som läppstiftseffekten, en enkel summering av hur konsumtionen ändrades under lågkonjunkturen på 1930-talet.
– År 1929-1933 ökade sminkkonsumtionen medan shopping av andra modevaror minskade, därav begreppet, säger Emma Severinsson.
Emma Severinssons forskning har främst kretsat kring hur mode används för att debattera och diskutera samhällsförändringar. Hennes forskning har bland annat fokuserat på 1930-talet till 1940-talet, epoker som präglades av social och ekonomisk nöd efter den amerikanska börskraschen 1929 och under andra världskriget. Genom att studera artiklar, modereportage och rådgivning undersöker hon hur mode diskuteras i kristider.
– Trots knappa förhållanden och brinnande världskrig upphörde inte intresset för mode och modemagasin. Artiklarna i dåtidens vecko- och modetidningar handlade dock inte enbart om konsumtion av nya kläder utan också handfasta tips på återanvändning. Att sy om befintliga kläder, brodera dem eller hänga en sjal på ett nytt sätt är några exempel på ämnen som avhandlades i svenska modetidningar under 30-talets depression och de efterföljande krigsåren, säger Emma Severinsson.
Hållbarhet och återanvändning i kristider
Finns det likheter med hur mode diskuterades och hanterades under 1930- och 1940-talets kriser och senare finanskriser, exempelvis 2008 då *Lehman Brothers-krisen skedde?
– Ja, det kan man nog säga. I kristider konsumerar vi mindre men återanvänder mer. I och med lågkonjunkturen som följde Lehman Brothers-kraschen steg exempelvis intresset för återbruk och second hand, säger Emma Severinsson.
*Den 15 september 2008 gick den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers i konkurs. Det blev starten på den akuta fasen av finanskrisen som fick börser att rasa, arbetslösheten att stiga och finansmarknaderna att frysa till is. Krisen skapades i USA och orsakades i grunden av en dåligt fungerande amerikansk marknad för bolån.
Hon nämner de modebloggare som vid tiden för kraschen var i stort fokus, som ett exempel på hur man kunde se hur det allmänna estetiska uttrycket på internet ändrades i och med finanskrisen. Modebloggarna, även kallade fashionistas, var runt 2007 ett nytt fenomen.
Den amerikanska TV-serien Sex And The City, som visades 1998–2004, hade haft stor påverkan på bloggarnas estetik och konsumtionsmönster. Blogginläggen utgjordes av olika varianter på Dagens outfit, snabb konsumtion och förnyelse var a och o. Men efter finanskrisen 2008 ändrades tematiken.
– Det stack helt enkelt i ögonen att visa lyxiga produkter när många kämpade med ekonomin. Istället för att lägga upp bilder på nya Manolo Blahnik-skor valde en del bloggare att lägga upp mer ekonomiskt vänliga second-handpräglade outfits, säger Emma Severinsson.
Det nya epitetet recessionista myntades i USA, en sammanslagning av fashionista och recessinista och som enkelt kan beskrivas som en person som klär sig moderiktigt trots ekonomiska begränsningar.
– Recessionistan återanvände i högre utsträckning och konsumerade också mer hållbart. Inte helt olikt hur vi gjorde på 1930-talet alltså, säger Emma Severinsson.
Korta kjolar vid lågkonjunktur en myt
Det brukar sägas att vi bär korta kjolar när det är lågkonjunktur och längre vid högkonjunktur. Stämmer det?
– Nej. Det är en myt som bygger på idéen om att med ekonomiska kriser blir kjolarna kortare på grund av materialbrist. Men så har det inte varit historiskt sett, på 1930-talet var kjolarna till exempel längre än på 1920-talet. Däremot kan kriser ha inverkan på det material kläder produceras av eftersom det finns en minskad textilproduktion. I tider av krig behövs dessutom textilier i arméerna, säger Emma Severinsson.
Den 20 september höjde Riksbanken styrräntan höjs med 1 procentenhet till 1,75 procent – den största räntehöjningen sedan styrräntan infördes 1994. Vad kommer då ske i Sverige härnäst?
Emma Severinsson säger att det som forskare är svårt att sia om hur modet kommer att påverkas av högre energipriser, inflation och stigande räntor. Vad som blev tydligt under pandemin var att konsumtion av kläder minskade.
– Vi hade ju inga fester att gå på eller något arbetsmöte att klä oss fina inför. När samhället öppnade upp igen vill vi klä upp oss igen men med mindre pengar i plånboken, som nu, är det inte självklart att vi har råd att handla hållbart. Hållbart mode är i regel dyrare. Fast fashion-industrin, alltså kläder från modekedjor med låga priser, konstanta nyheter och hög omsättningshastighet, blir ett billigt alternativ för den som är modeintresserad och samtidigt har ont om pengar. En mer hållbar trend är second hand-shopping som expanderat mycket de senaste tio åren och som kan bli än mer aktuellt med en annalkande kris, säger Emma Severinsson.
Vilken funktion har mode i tider i kris?
– Mode kan ses som en verklighetsflykt. Lite glitter eller en ny brosch kan skänka glimtar av glädje, så beskrevs det i modetidningarna under andra världskriget. Färger ansågs muntra upp både omgivning och en själv. Modet erbjöd drömmar om en ljus framtid när verkligheten är mörk, säger Emma Severinsson.
Kontakt:
Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper på Campus Helsingborg, Lunds universitet, emma.severinsson@kultur.lu.se
Om Emma Severinsson
Emma Severinsson arbetar på programmet för modevetenskap och undervisar främst om genusteori, modehistoria och populärkultur. Hennes nuvarande forskning handlar om folkhemmets mode och hur modet användes för att konstruera respektabla svenskar. Hon disputerade 2018 disputerade i historia med avhandlingen ”Moderna kvinnor: modernitet, femininitet och svenskhet i svensk veckopress 1920-1933”.
På fredagseftermiddagen den 7 april 2017 mejar en terrorist i en stulen lastbil ner människor som går på Drottninggatan i Stockholm. Fem personer dör och tio skadas. Gärningsmannen, kommer det senare att visa sig, har svurit trohet till IS, Islamiska staten.
Samma dag, strax efter dådet, har sociologen Sara Johansson kontakt med en av sina uppgiftslämnare. Hon beskriver det som en surrealistisk situation. I var sitt land får de tillgång till olika versioner av vad som hänt. Hon sitter i Sverige, han är en svensk medborgare som rest till Syrien och som därifrån försvarar terrorattentatet.
– Det var en overklighetskänsla, säger Sara Johansson.
Försvarade terrorattentatet
Även om IS aldrig officiellt tagit på sig skulden för dådet, skriver Syrienresenären Daniel så här samma dag:
”Det vi vill ska komma fram är att vi tror inte på ’örfila mig så ger jag dig andra kinden’, utan örfilar du mig så örfilar jag dig. Många länder är samlade och dödar oskyldiga dagligen och Sverige är bland dem, så det borde komma ut att man får skylla sig själv om något skulle hända i Sverige. Och att Svea borde inte lägga sig i saker som de inte har med att göra…Bli inte förvånad om du klättrar in i buren hos ett lejon och biter honom i ansiktet om han då biter tillbaka.”
– Han såg sig som att han representerade det goda, den sanna tolkningen av islam, och att det var väst som var våldsbejakande, säger Sara Johansson.
Arbetade i fält nio månader
Till sin doktorsavhandling vid Örebro universitet har hon gjort intervjuer med 44 personer som på olika sätt har påverkats av resorna till konflikten i Syrien. Det handlar om offentliga aktörer, boende i områden med många Syrienresenärer – och tre personer som rest för att ansluta sig till IS och en som rest till kurdiska milisen YPG.
Kontakterna har hon fått genom att under nio månader arbeta i fält. Hon bosatte sig i områden där det har varit vanligt att personer har anslutit sig till någon av de stridande parterna. De personer hon intervjuat har sedan lett fram till nya kontakter. Ibland har de funnits i området, ibland i andra delar av landet eller inne i konfliktzonen.
Olika förklaringar bakom IS-resorna
Det visade sig att det finns olika sätt att förklara resorna i de olika grupperna.
De offentliga aktörerna (som skolanställda, socialarbetare, polis med flera) har några återkommande förklaringar. Det handlar om förortens utsatthet och dåliga ekonomiska villkor, att vissa av resenärerna har ett kriminellt förflutet, att det framförallt är unga män eller att de är sociala avvikare.
För de som bor i området finns förklaringar ofta på individnivå utifrån hur personerna har uppfattats av andra. Det kan handla om att de har varit våldsamma och velat döda, att de har varit självmordsbenägna, men inte kunnat ta sitt liv av religiösa skäl – eller att de har varit goda människor som har blivit ”hjärntvättade”.
IS-resenärer betonade moral som skäl till att resa
Men de som själva har rest i väg betonar istället det moraliska ställningstagandet.
– Man kan se att deras beslut bygger på en moral, som vi kan se som snedvriden, men som för dem ändå står för det rätta och det goda. Det är något man får tänka på om man jobbar med de här frågorna och vill förebygga att individer dras till besluten att resa och strida, säger Sara Johansson.
Intervjuerna gjordes 2016 och 2017. Då hade resorna pågått sedan 2012, men fortfarande var bilden oklar om vad samhället kunde sätta in för åtgärder.
– Jag mötte åtskilliga personer som hade de här frågorna specifikt på sitt bord och som uttryckligen sa att de inte visste vad deras uppdrag bestod i. De visste inte vad det innebar och vad de skulle göra.
Sociala medier spelade viktig roll
En sak är alla grupper i undersökningen eniga om: internet och sociala medier har haft en viktig roll för resorna till Syrien.
– Det är något som alla är rörande överens om. Oavsett om jag pratar med socialarbetare eller någon som har varit med i IS. Alla har känt den här starka emotionella påverkan av att titta på filmklippen. De spelar mycket på känslor.
”Propagandan, du vet, den är…kommer du över den och sitter och kollar på video efter video…du är fast”, berättar en annan av Syrienresenärerna.
Propagandamakarna har också varit skickliga på att använda de som redan har rest i väg för att locka fler anhängare.
– Det är inte ovanligt att det i sociala medier förekommer personer som man redan har personliga band till. En gammal kompis som har rest ner och syns i filmklippen, eller som ringer hem på någon digital kanal och berättar hur bra det är, säger Sara Johansson.
Livet påverkades även här hemma
För många av de som bor i förortsområdena påverkades även det egna livet ofrivilligt av resorna.
”Många åker ner för att de ska kriga för sunni. Och du vet, det kommer ju tillbaka hit också. Helt plötsligt har du en granne som är shia, och så gillar du inte den för att nånting händer i Syrien mellan shia och sunni. (…) Jag känner allt från folk som har velat åka ner, men föräldrar hittar biljetten dagen innan och river den, till de som har dött där nere, till de som har åkt ner och krigat emot (IS)”, berättar fritidsledaren Anas.
Flera av de intervjuade har kunnat berätta hur de sett bekanta och vänner resa iväg.
– I vissa fall kunde de räkna upp mellan sju och femton barndomskompisar som hade rest, säger Sara Johansson.
Hon kommer nu att börja arbeta för organisationen ”Agera Värmland”, där hon kommer att hantera frågor om våldsbejakande extremism.
– Jag kommer att få väldigt god nytta av den forskning jag har gjort.
Rysslands invasion av Ukraina har lett till att utbudet av energi kraftigt har minskat samtidigt som priserna har ökat. Tidigare kom 40 procent av all naturgasimport till Europa från Ryssland, nu är andelen rysk gas bara cirka 10 procent, enligt beräkningar gjorda av Jesper Roine, forskare i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Han skissar i en artikel på vad som skulle kunna göras för att hjälpa hårt pressade konsumenter. Det handlar om den situation som har uppstått där konsumenter får chockhöjda räkningar och måste dra ned konsumtionen. Men alla har inte lika stor möjlighet att spara el och alla har inte ekonomiska marginaler, varför läget för vissa är förtvivlat.
Pristak är en dålig idé
Så vad skulle man kunna göra för att hjälpa människor − och på kuppen också hjälpa Ukraina? Ja, ett sätt är att hitta alternativ till den ryska naturgasen och på så sätt öka energiutbudet. Men det låter sig inte göras så lätt, och framför allt inte fort, skriver Jesper Roine.
Han gör också tummen ned för ett pristak på el, eftersom den typen av politik minskar drivkrafterna för konsumenterna att dra ner på elkonsumtionen.
Beskatta energibolag som tjänar multum
Dock borde staten, på något sätt, kompensera konsumenter som far illa av de höga priserna, menar Jesper Roine. Det kan göras om staten är tydlig med att ett sådant stöd ges under en begränsad tid och under en väldefinierad typ av situation.
Frågan blir då var man skulle ta pengarna från. Rysslands invasion av Ukraina har lett högre vinster även för energiproducenter som inte är beroende av gas. En del energibolag gör just nu vinster som de aldrig kunnat drömma om. Det vore kontroversiellt men inte orimligt att staten får pengar genom att tillfälligt beskatta övervinster i energisektorn, hävdar Jesper Roine.
Spara el är också viktigt
Ett annat sätt att få priset att gå ned är att använda mindre av den dyra varan. Om vi bara lyckas spara ganska små mängder och speciellt undvika att använda mycket el vissa tidpunkter på dygnet kan priset hållas nere ganska mycket, skriver Jesper Roine.
Eftersom vi ändå är tvungna att bli mer energieffektiva framstår detta alternativ som det överlägset bästa, menar han. EU har också föreslagit sådana åtgärder.
Ge konsumenter hjälp att spara
En väg dit är att via politiska insatser uppmuntra till beteendeförändringar. Det finns troligen mycket som kan göras genom att upplysa konsumenter om hur relativt enkla vissa åtgärder är och hur mycket priser kan variera över dygnet, skriver Jesper Roine. Men att förändra beteenden tar tid.
Ju mer vi sparar el desto bättre för Ukraina
Jesper Roine konstaterar avslutningsvis att ”ju bättre vi hanterar energikrisen, desto mer hjälper vi Ukraina”. För tillfället har Ukraina framgångar militärt, men kriget riskerar att bli mycket utdraget och den kommande vintern blir en utmaning för alla. I Europa kommer röster i vissa politiska läger höjas för att det blir ”för dyrt” att hålla fast vid sanktioner och stöd till Ukraina.
Men det är viktigt att inte låta denna argumentation att ta över utan hela tiden påminna sig om det som ytterst står på spel, nämligen Ukrainas och därmed Europas demokrati och säkerhet, menar Jesper Roine. Han skriver: ”Ju bättre vi hanterar energikrisen och ju mer vi kan sänka vår elkonsumtion, desto lättare kommer det att bli.”.
Sexuella rättigheter ingår i de mänskliga rättigheterna och innebär att människor har rätt att bestämma över sin egen kropp och sexualitet – oavsett ålder.
För äldre människor kan det ibland vara svårt att tillvarata de egna sexuella rättigheterna, till exempel vid sjukdom eller som boende på någon form av äldreboende. Vård- och omsorgspersonal har sällan kunskap om hur sexualitet kan te sig för gamla människor och om hur exempelvis demenssjukdomar kan påverka.
Det säger forskare som i en bok har sammanställt forskning och kunskap kring äldre människors sexualitet och sexuella hälsa. De tar bland annat upp hur kroppens åldrande påverkar sexualiteten, hur det är att leva som äldre hbtq-person, vad som behövs för att främja äldre transpersoners sexuella hälsa och hur en demenssjukdom påverkar sexualiteten. I boken finns också information om sexhjälpmedel.
Kunskapen finns inte
Personal inom vård och omsorg har överlag en mycket liten kunskap i ämnet, enligt forskarna.
− Personal vi intervjuar lyfter fram att sexualitet och sexuell hälsa inte är något som diskuteras under utbildningen. De saknar också riktlinjer för hur de ska bemöta de äldre, säger Linn Sandberg, docent i genusvetenskap vid Södertörns högskola.
− När det diskuteras inom arbetsgruppen är det oftast utifrån att det uppstått ett problem. Den positiva njutningen får inget utrymme, det handlar mer om hur man ska hantera sexuella trakasserier eller oönskade närmanden.
Uppfattas som ej relevant
Gamla människors sexualitet uppfattas inte som relevant, konstaterar forskarna. Personal i vård och omsorg vill inte genera någon och ställer därför inte frågor om sexualitet när det kanske hade varit på sin plats.
− Att äldre inte ses som sexuella kan få stor negativ inverkan på deras hälsa och mående i stort. Även äldre måste kunna söka information, få hjälp, inleda relationer och njuta på egen hand eller tillsammans med andra utan att mötas av negativa attityder eller osynliggöras. Det måste gälla oavsett vem du är, säger Linn Sandberg.
Personal behöver utbildning
Utbildning och fortbildning behövs, menar forskarna.
− Frågorna måste in på grundutbildningarna och äldres sexuella hälsa måste ses som en del av folkhälsan. Men det behövs också bättre arbetsvillkor inom äldrevård och omsorg, personalen behöver få tid och möjlighet att ta upp frågor om sex i sitt arbete. Det behövs också tid att bygga relationer och tillit för att kunna prata om dom här frågorna med patienter och omsorgstagare, säger Linn Sandberg.
Linn Sandberg, docent i genusvetenskap vid Södertörns högskola linn.sandberg@sh.se
Diabetes beror på insulinbrist eller minskad insulinkänslighet. Hormonet insulin reglerar glukos (socker) och därmed energi till kroppens celler. Hos personer med typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin och vid typ-2-diabetes har cellerna blivit mindre känsliga för insulin, vilket bidrar till höga glukosnivåer i blodet.
Diabetes är en folksjukdom som påverkar hälsan på flera sätt. Bland annat försämras det medfödda immunförsvaret. Återkommande infektioner är vanligt vid typ 1- och typ 2-diabetes, till exempel urinvägsinfektioner orsakade av E. coli-bakterier. Hos personer med diabetes finns en förhöjd risk att urinvägsinfektionerna leder till allmän blodförgiftning, sepsis, som utgår från urinvägarna.
Ett kroppseget antibiotikum
Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt sambandet mellan psoriasin, ett kroppseget antibiotikum som ingår i det medfödda immunförsvaret, och glukosnivåerna i blodet hos personer med diabetes (typ 1, typ 2 eller prediabetes).
I urin, urinblåseceller och blod (serum) från patienter, analyserade forskarna psoriasin och andra peptider som är viktiga för att slemhinnan i urinblåsan ska bevaras intakt och skydda mot infektion. Fynden verifierades sedan i möss och urinblåseceller, med och utan infektion.
– Vi fann att höga glukosnivåer sänker nivåerna av den antimikrobiella peptiden psoriasin, däremot har insulin ingen påverkan, säger Annelie Brauner, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, som lett studien.
– De lägre nivåerna av psoriasin som vi ser hos diabetespatienter medför bland annat att man får en försämrad funktion av de celler som normalt skyddar urinblåsan från bakterieangrepp, vilket ökar risken för infektion i urinblåsan.
Bilden visar stora klumpar av E. coli (i rött) som infekterar urinblåsan hos en mus med diabetes. Foto: Soumitra Mohanty
Östrogenbehandling minskade bakteriemängden
Annelie Brauners forskargrupp har tidigare kunnat visa att behandling med östrogen återställer urinblåsecellernas skyddande funktion hos människor och möss, och därmed kan hjälpa till att reglera immunsvaret vid urinvägsinfektion.
Forskarna testade därför hur östrogenbehandling påverkar infekterade celler som exponerats för höga glukosnivåer och kunde då visa att behandlingen ökade psoriasinnivåerna och minskade bakteriemängden, vilket indikerar att östrogen kan ha effekt även hos patienter med diabetes.
– Närmast planerar vi att ytterligare fördjupa våra studier av underliggande mekanismer för infektioner hos individer med diabetes. Det långsiktiga målet är att minska infektionsrisken hos denna stora och växande patientgrupp, säger studiens försteförfattare Soumitra Mohanty, som är forskare vid samma institution.
Annelie Brauner, professor, överläkare, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, Annelie.Brauner@ki.se
Soumitra Mohanty, forskare, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, soumitra.mohanty@ki.se
Det finns en rad saker som kan göra att naturliga kolsänkor, som skogar, åkrar eller delar av haven, börjar släppa ut koldioxid istället för att binda den, skriver forskare i det europeiska klimatnätverket ICOS i en sammanställning.
Kolsänkor håller kvar koldioxid
Kolsänkor är sådant som skogar och vegetation, kärr och hav. Det handlar om reservoarer i naturen som binder koldioxid från atmosfären. Till exempel plankton och träd använder koldioxid för att växa och binder det på så sätt.
Det som kan påverka kolsänkor är bland annat förändringar i vädret, enligt forskarna: regn- och torrperioder, höga och låga temperaturer samt mer extrema väderfenomen som torka, skogsbränder och översvämningar. Alla dessa förväntas bli vanligare i framtiden till följd av den globala uppvärmningen.
Mänskliga aktiviteter har också en direkt påverkan på kolsänkor. Gallring eller kalavverkning av skogar och förändrade jordbruksmetoder påverkar ekosystemets möjlighet att sänka koldioxidhalten i flera år framöver.
Kolsänkorna är inte ”stabila allierade”
– Vi brukar se naturliga sänkor som stabila allierade när det gäller att absorbera fossila utsläpp. Det är de tyvärr inte. Naturliga kolsänkor förändras från år till år, och de blir alltmer sårbara, säger Werner Kutsch, generaldirektör för ICOS.
De minskande kolsänkorna har en direkt och viktig inverkan på nationella och europeiska klimatstrategier som utgår från att naturliga sänkor binder en konstant mängd koldioxid.
Beräkningar stämmer inte med verkligheten
– Eftersom de rådande strategierna för koldioxidneutralitet inte tar hänsyn till kolsänkornas föränderlighet och tenderar att underskatta de risker detta innebär, överensstämmer de aktuella beräkningarna helt enkelt inte med verkligheten. Detta utgör ett direkt hot mot arbetet med att nå 1,5-gradersmålet, säger Werner Kutsch.
Det finns bara en lösning för att uppnå målet i det så kallade Parisavtalet, enligt forskarna: att drastiskt minska de fossila utsläppen.
– Hur svårt det än kan verka måste vi ta oss igenom den rådande energikrisen med drastiska sänkningar av våra utsläpp av fossila bränslen, säger Werner Kutsch.
Vetenskaplig artikel:
Are Carbon Sinks at Risk? (Kutsch, W., Ciais, P., Becker, M., Cantoni, C., Cristofanelli, P., Delmotte, M., Denier van der Gon, H., Droste, A., Gerosa, G., Gkritzalis, T., Gielen, B., Holst, J., Kubistin, D., Luchetta, A., Ramonet, M., Rehder, G., Rutgersson, A., Steinbacher, M. och Super, I.), Fluxes, The European Greenhouse Gas Bulletin.
I tunntarmens slemhinna finns små invaginationer (kryptor eller håligheter) – där så kallade bägarceller och andra specialiserade tarmceller samarbetar för att spola ut bakterier så de inte får fäste och invaderar celler.
Forskarna har filmat hur hålor fyllda med mukus i tarmens slemhinna trycker ut sitt innehåll för att spola bort bakterier.
– Vår studie visar att dessa kryptor rensas från bakterier genom samarbete av olika celltyper. På ett koordinerat sätt bildas en slempropp genom utsöndring av mukus från bägarceller och tillförsel av vätska från angränsande celler. När proppen trycks ut spolas bakterier ut ur kryptorna, säger Brendan Dolan, postdoktor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som kunnat filma hur mukus (det slem som skyddar tarmar och luftvägar från infektion) släpps ut på cellnivå i tunntarmens slemhinna.
Forskarna kan visa en tidigare okänd mekanism, där mukus som bildats inuti celler expanderar där inne innan det släpps ut. Det går till som så att slemmet lagras i små blåsor inuti bägarcellerna, sedan brister blåsorna inuti cellen och fyller ut hela cellen, innan den kraftfullt och snabbt tömmer ut sitt innehåll.
I över 30 år har forskare vid Göteborgs universitet studerat mukus, det slem som skyddar tarmar och luftvägar från infektion. Hittills har forskningen haft stort fokus på tjocktarmen, men den här studien visar för första gången hur slemmet normalt skyddar tunntarmen.
Kan lindra obotlig tarmsjukdom
Fynden kan betyda mycket för personer med den kroniska magtarmsjukdomen Crohns sjukdom, eftersom inflammationen vid denna sjukdom framför allt drabbar tunntarmen. Uppemot 30 000 svenskar lever med Crohns sjukdom.
– Det är en kronisk sjukdom som idag inte går att bota. Vi vet sedan tidigare att sjukdomen börjar med att bakterier tar sig ner i kryptorna och invaderar cellerna i kryptan. Om vi kan förstå mekanismerna för hur bakterier normalt sköljs bort får vi möjlighet att utveckla nya behandlingar som kan förebygga nya skov, säger Gunnar C Hansson, som är korresponderande författare till studien.
Studien är genomförd i vävnadsprover från mus och i odlade celler. Den kartlägger flera molekylära mekanismer och cellulära processer som är betydelsefulla för att skydda kryptorna i tunntarmen.
Gunnar C Hansson, senior professor vid avdelningen medicinsk kemi och cellbiologi vid Göteborgs universitet, gunnar.hansson@medkem.gu.se
En huvudidé för att bromsa utvecklingen av resistenta bakterier är att begränsa användningen av antibiotika, se faktaruta.
Sjukvården försöker att vara strikt med att skriva ut antibiotika. Samtidigt finns sätt för människor att få tag i antibiotika utan recept, som vid utlandsresor, via utländska kontakter eller genom online-apotek som kringgår nationella regler.
Antibiotikaresistens – när medicinen slutar funka
Antibiotika är läkemedel som används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier. Det används även i samband med exempelvis vård av för tidigt födda barn och cancerpatienter.
Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika så att läkemedlet inte fungerar som det ska längre. Det är ett allvarligt och växande folkhälsoproblem. Enligt WHO, Världshälsoorganisationen, är antibiotikaresistens ett av de största hoten mot global hälsa, livsmedelssäkerhet och utveckling.
Källa: Folkhälsomyndigheten och Wikipedia
Så många struntar i recept
Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt hur många i Sverige som har köpt antibiotika utan recept – och hur många som kan tänka sig att göra det.
– Först gjorde vi en mindre pilotstudie där 18 procent av de svarande angav att de skaffat och 16 procent kunde tänka sig att skaffa antibiotika utan recept, vilket var mycket illavarslande. Motiveringen var ofta att de var missnöjda med eller inte kände förtroende för vården, säger Christian Munthe vid Göteborgs universitet.
I en större enkät som sedan gjordes var siffrorna lägre: Drygt två procent uppgav att de har skaffat antibiotika utan recept. Fem procent sa att de kan tänka sig att göra det i framtiden.
Förtroendet för vården är nyckeln
Återigen var det förtroendet för vården som stack ut – eller bristen på förtroende. Lågt förtroende slog ut alla andra potentiella förklaringsfaktorer i enkäten, som utbildningsnivå och oro för den egna hälsan.
Det här är viktig information för sjukvården, menar forskarna.
– Det är också viktigt att tänka på behovet att vårda och stärka förtroendet för vården när man utformar strategier för att begränsa antibiotikaanvändningen, säger Christian Munthe.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
