— Min undersökning visar att ingen har ett samlat grepp om effekterna av rationaliseringen, säger Maria Elowsson.
— Det finns dessutom goda skäl att tro att de drivkrafter som ligger bakom det senaste decenniets snabba förändringar av statlig service även fortsättningsvis kommer att spela en avgörande roll menar Maria Elowsson.
Några viktiga förändringar som identifieras är:
• Antalet kontor minskar snabbt
• Myndigheternas rationalisering är inte samordnad
• Det sker en snabb övergång till internetbaserad service
• Tillgång till service varierar mellan olika medborgargrupper och mellan olika tjänster
— Studien ger en mycket viktig pusselbit för att vi ska förstå vad som händer med myndigheternas geografi, säger Erik Westholm, forskningsledare vid Institutet för Framtidsstudier.
Studien ingår i ett forskningsprogram om regionernas omvandling vid Institutet för Framtidsstudier som utifrån ett geografiskt perspektiv under en följd av år följt hur samhället förändras. Forskningsprogrammet har studerat hur människor flyttar, reser och pendlar samt hur kommunerna och den regionala samhällsorganisationen omvandlas. Teknisk utveckling och hur den har medverkat till att förändra rumsliga relationer. Tillsammans bildar dessa studier en slags svensk framtidsgeografi.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Maria Elowsson, 070–201 17 59 eller Erik Westholm, forskningsledare, 08–402 12 29.
Institutet för Framtidsstudier, Tel: 08-402 12 00, E-post: info@framtidsstudier.se
Elisabeth Persson som disputerar i matematikdidaktik vid Stockholms universitet den 16 oktober har följt sexton blivande matematiklärare under deras utbildning. Ett år senare har hon gjort en uppföljning hos fem av dem. Bland annat konstaterar hon att de blivande matematiklärarnas oro inför den kommande yrkesrollen kan sammanfattas i fyra punkter.
För det första finns en oro för att de egna matematikkunskaperna är otillräckliga. Det handlar om en osäkerhet när det gäller att kunna förklara det matematiska innehållet tillräckligt varierat för olika elever eller att inte kunna följa och förstå elevernas tankar.
En andra orsak till att studenterna känner sig osäkra är att de inte tycker att de fått lära sig tillräckligt många strategier eller det bästa sättet att ”lära ut” det matematiska innehållet på.
Tredje orsaken är blivande kollegor. Studenterna tycker att de behärskar sitt ämne väl men är oroliga för att de inte ska kunna genomföra den matematikundervisning de har utbildats för.
– De har inte mött särskilt mycket stöd för den nya synen på matematikundervisning bland de lärare de träffat på under sin verksamhetsförlagda del av utbildningen. Nu ska de möta dem som kollegor och att då kunna eller våga driva sin ståndpunkt i ett arbetslag tycker de känns svårt, säger Elisabeth Persson.
För det fjärde oroar sig studenterna för vad föräldrarna ska tycka. Ingen vill få dåligt rykte som nyutexaminerad. Om man är den enda lärare på skolan som bedriver matematikundervisning med laborerande inslag, problemlösning i grupp, matematikdiskussioner, ämnesövergripande diskussioner, med mera, är man orolig för vad föräldrarna ska tycka.
Flertalet av de medverkande i undersökningen uppger sig vara förvånade och besvikna över den stora skillnad som råder mellan de delar av deras utbildning som varit förlagd till grundskolan respektive universitetet.
Efter ett års yrkesverksamhet framhåller lärarna att lärarutbildningen har gett dem en god grund att stå på men inser också att denna grund måste ses som en inledning på ”det livslånga lärandet”.
– Vissa saker kan man inte lära sig via formell utbildning. Klasser är olika, elever har olika förkunskaper och förutsättningar. Erfarenheten av att undervisa leder till en djupare reflektion som i sin tur framhålls som en viktig ingrediens i en ständig utveckling inom yrkesrollen, säger Elisabeth Persson.
Avhandlingen visar även att de nyutbildade lärarna är besvikna över att den samplanering med mer erfarna kollegor som de väntat sig skulle bli ett stöd under den första tiden i yrket, istället upplevs som frustrerande och för några blir också det en källa till att viss osäkerhet börjar infinna sig. Rektorer och skolpolitiker är andra grupper vars indirekta inflytande på undervisningen beskrivs som oväntad och styrande i långt högre grad än de nyutbildade lärarna väntat sig.
Avhandlingens titel: Det kommer med tiden, från lärarstudent till matematiklärare
Kontaktinformation
Ytterligare information
Elisabeth Persson, e-post elisabeth.persson@hb.se, mobilnummer: 0736-63 09 48
Pressbild
För pressbild på Elisabeth Persson, kontakta cecilia.parkert@luk.su.se, 08-16 34 28, 073-707 88 90
Vetenskapliga rön pekar på att ALS, i likhet med andra neurologiska sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons, orsakas av att kroppens egna proteiner klumpar ihop sig och bildar molekylära strukturer som är dödligt giftiga för nervcellerna. Men man har hittills inte vetat vad som gör att proteinerna börjar klumpa ihop sig till större aggregat. Nu har forskare vid Lunds universitet för första gången lyckats skapa en bild av vad som händer med proteinerna i det allra första, ödesdigra steget mot sådana aggregat.
– Det visar sig att proteinet superoxid-dismutas växlar mellan sin normala struktur och en felveckad form, säger Mikael Akke, professor i fysikalisk kemi vid Lunds universitet.
Mikael Akke förklarar att proteinstrukturen under ett kort ögonblick vecklas upp och exponerar klibbiga ytor som normalt är dolda i proteinets inre. Dessa klibbiga ytor gör att två eller flera proteinmolekyler klumpar ihop sig och bildar den första byggstenen till de strukturer som tros ligga bakom ALS.
Akkes forskargrupp använde NMR-spektroskopi för att skapa en bild av den felveckade strukturen, som ingen tidigare kunnat studera. Forskargruppen är verksam vid Lunds universitets Centrum för Molekylär Proteinvetenskap, där det ingår forskare från både LTH och naturvetenskapliga fakulteten. Genom att forskarna nu rapporterat hur den felveckade proteinstrukturen ser ut öppnas möjligheten att utveckla läkemedel som förhindrar den farliga felveckningen. Man hoppas på så vis kunna bota ALS i framtiden.
ALS, amyotrofisk lateralskleros, är en fruktad och obotlig sjukdom som skadar nervceller i hjärnan och ryggmärgen, med muskelförtvining och andningsförlamning som följd. ALS fick ett ansikte i Sverige genom Ulla-Carin Lindquist, Rapports kända nyhetsankare, som gjorde en film och skrev en bok om sin sista tid innan hon avled av ALS i mars 2004. I Sverige drabbas varje år ungefär 200 människor av ALS.
Artikeln “Transient structural distortion of metal-free Cu/Zn superoxide dismutase triggers aberrant oligomerization” publiceras denna vecka i Proceedings of National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS), Early Edition online.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Mikael Akke på tel nr 046 – 222 82 47 eller Mikael.Akke@bpc.lu.se
Statiner reducerar blodets kolesterolhalt genom att blockera särskilda enzym som är aktiva i ämnesomsättningen. Statiner har dock visat sig påverka även andra viktiga lipider i kroppen – till exempel de lipider som hjälper proteiner att fästa vid cellmembran (så kallad lipid-modifiering).
Eftersom många av de proteiner som lipid-modifieras orsakar cancer har förhoppningar väckts om att statiner ska kunna användas i behandling av cancer.
Ett problem är att det är mycket svårt att studera statinernas bieffekter i däggdjur.
Forskaren Marc Pilon vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, har tillsammans med svenska och internationella kollegor i ett första steg utfört studier på masken C. elegans. Masken, som består av bara omkring 1 000 celler, producerar inte kolesterol och är därför gynnsam som studieobjekt.
Göteborgsforskarnas studier visar att statiner kan ha en dramatisk tillväxt- och utvecklingshämmande effekt. Genom att forskarna lyckats identifiera det verksamma enzymet, kan de på en molekylär nivå dessutom förklara hur effekten uppstår.
–Våra resultat stödjer idén att statiner kan vara nyttiga på fler sätt än att de sänker kolesterolhalten. Inte minst kan statiner förhindra tillväxten av cancerceller orsakad av lipid-modifierade proteiner, men de kan också vara verksamma i behandlingen av diabetes och neurologiska sjukdomar som Parkinsons, säger Marc Pilon.
Bakom artikeln Statins Inhibit Protein Lipidation and Induce the Unfolded Protein Response in the Non-Sterol Producing Nematode C. elegans, som publiceras i tidskriften PNAS denna vecka, ligger ett forskningssamarbete mellan Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Syddansk Universitet.
Kontaktinformation
Kontakt
Marc Pilon, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet
0768-166972
031-786 3279
marc.pilon@cmb.gu.se
När det handlar om teknologi får logiska och rationella argument ofta ger vika för de känslomässigt styrda.
– Även om det inte rör sig om särskilt spektakulära fantasier, som cyborgs och flygande bilar, så är det tydligt att teknik ofta framkallar en kittlande känsla hos såväl användare som företagsledare, säger Carl Cederström, Institutionen för Informatik.
Syftet med avhandlingen är att, genom den franske psykoanalytikern Jacques Lacans teori om det mänskliga subjektet, förklara vårt förhållande till teknik, vilket i hög grad är färgad av fantasier. Bland annat görs detta genom en fallstudie av införandet av ett nytt IT-system på ett stort svenskt bolag. Eftersom projektet blev försenat gjorde det att studien fokuserar mer på förväntningarna och fantasierna om systemet, än systemet i sig.
Forskaren kunde tydligt se vilka fantasier människor hade om vad IT-systemet skulle innebära.
– Cheferna och de som ansvarade för att implementera systemet såg framför sig den friktionsfria arbetsplatsen utan störningar. ”Med ett knapptryck” löser sig allt.
Fantasierna hos de som dagligdags skulle använda systemet handlade däremot om problem:
– Exempelvis var de anställda rädda att deras kompetens inte längre skulle behövas.
Bland de mest häpnadsväckande iakttagelserna var att en stor omorganisation legitimerades med hänvisning till teknologin, utan att egentligen ha med den att göra.
– När cheferna skyller på tekniken ifrågasätter inte de anställda beslutet, utan det är en lättnad att tekniken ”kräver” förändringarna och att ledningen med andra ord inte behövt ta beslutet. Tekniken ses som autonom, den lever sitt eget liv och det är något man får rätta sig efter vare sig man vill eller inte. De anställda rationaliserar beslutet genom att tillskriva tekniken den här rollen för att det är så obehagligt och ångestframkallande att förändringen skulle bero på att ledningen inte ville ha dem.
Teknologin ses som bärare av något slags renhet och som oberoende av det mänskliga:
– De mer teknofoba tycker att tekniken gör att vi inte kan mötas som förut, innan det autentiska utplånas. Av dem ses tiden ”före tekniken” med nostalgi. Teknofilerna ser dock en idealiserad framtid med perfekt teknik där vi exempelvis kan manipulera bort den genetiska koden hos våra framtida barn.
Avhandlingen heter “The Other Side of Technology: Lacan and the Desire for the Purity of Non-Being”.
Disputationen ägde rum den 1 oktober vid Institutionen för Informatik vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Kontakta Carl Cederström på 073-937 93 97 eller carl.cederstrom@hermes.ics.lu.se
Tillsammans med diabetesforskare har han på så sätt lyckats iscensätta och studera processen när insulin frigörs från betaceller, som är de celler i bukspottskörteln som producerar insulin, och tas upp av en fettcell. För att få igång reaktionen injicerade han socker i droppen. Beskrivningen av hur dessa celler ”pratar” med varandra publiceras i senaste numret av Integrative Biology.
Det var för drygt tio år sedan som Staffan Nilsson blev inspirerad av hur fysiker använde sig av en liknande teknik för att studera bl a partiklar och kristallbildning i underkylt vatten. Sedan dess har han utvecklat tekniken som har visat sig passa väl för att studera enskilda celler och deras reaktioner när de utsätts för yttre påverkan av t ex läkemedel. Särskilt väl har den visat sig passa typ två-diabetes där det finns behov av att studera enskilda celler för att bättre förstå sjukdomen.
– Trots att insulinet, som är det hormon som diabetiker har problem med att producera eller ta upp, upptäcktes redan vid slutet av 1800-talet känner man fortfarande inte till de väsentliga mekanismerna bakom insulinstörningarna, förklarar Staffan Nilsson.
Tekniken fungerar så att cellen, eller det biologiska material man vill studera, hänger i ytterst små vätskedroppar som bärs upp av ultraljud. Cellen i droppen omges av enbart luft eller någon annan gas.
En viktig fördel med tekniken är att analyser och tester kan utföras på enskilda levande celler i stället för att testas på en hel organism. I framtiden kan detta kanske bidra till att åtgången av försöksdjur för medicinska tester kan minskas. Även provvolymerna minskas drastiskt – detta ger mindre kemiskt och biologiskt avfall samt möjliggör analyser även då provtillgången är ytterst begränsad, vilket kan vara fallet t.ex. vid provtagning på brottsplatser. Avsaknad av väggar runt provet medför som sagt även att man undviker problem med att delar av provet fastnar på väggarna av provrör och övrig utrustning. De små cellmängderna möjliggör studium av humana celler ifrån biopsier, alltså vävnadsprov från kroppen.
Behovet av tekniken förstärks p g a att forskare studerar allt mindre material. Och ju mindre material som studeras, desto viktigare blir ytan.
Typ två-diabetes ökar lavinartat i världen och är en av våra stora folkhälsosjukdomar. Ett bidragande problem är att folk blir allt mer överviktiga, vilket kan utlösa typ två-diabetes.
Tekniken visas 13 – 16 oktober på Tekniska Mässan i Stockholm, i Lunds Tekniska Högskolas monter. Se www.tekniskamassan.se
För mer information, kontakta Staffan Nilsson, Staffan.Nilsson@tbiokem.lth.se. Under tekniska mässan kan han nås via en kollega som står i samma monter på 046-222 37 19 (vk till mobil). Därefter han han telnr 046-222 81 77.
Varje tvilling länkades till det rikstäckande medicinska födelseregistret (MFR), där bland annat födelsevikt och gestationsålder – hur långt graviditeten är gången när barnet föds – finns registrerat. Då tvillingar har samma gestationsålder samt delar arvsanlag, miljö i livmodern och förhållanden under tidig uppväxt är tvillingstudier ett utmärkt sätt för att undersöka sambandet mellan fostertillväxt och sjukdom i barndomen.
– Vår studie visar att det finns ett klart samband mellan fostertillväxt och astma som är oberoende av gestationsålder och miljömässiga respektive genetiska faktorer, säger Catarina Almqvist Malmros, barnläkare och forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Man räknar med att ungefär var tionde svensk lider av astma och de senaste decennierna har antalet barn med astma ökat stadigt. Samtidigt föds allt fler barn med låg födelsevikt. Låg födelsevikt kan ses som ett tecken på undernäring i fosterstadiet och studien tyder på att hämmad fostertillväxt påverkar fostrets lungutveckling.
Publikation: “Familial factors do not confound the association between birth weight and childhood asthma”, Ortqvist AK, Lundholm C, Carlström E, Lichtenstein P, Cnattingius S, Almqvist C, Pediatrics 2009 Oct;124(4):e737-43. Epub 28 September 2009. PMID: 19786434.
För ytterligare frågor, kontakta:
Dr Catarina Almqvist Malmros, forskarassistent, barnläkare
Tel: 08-524 86193 eller 070-116 0852
E-post: catarina.almqvist@ki.se
Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Detaljerade kunskaper om hur utbredda olika sjukdomar och hälsoproblem är bland svenska hästar skulle vara till stor nytta för hästnäringen. Bättre hälsorekommendationer, förändrad djurhållning och skötsel samt välunderbyggda avelsstrategier mot sjukdom är exempel på vad man skulle kunna se fram emot. Dessutom skulle det bli lättare att prioritera viktig forskning.
Att bygga upp en stor svensk databas i detta syfte skulle vara tidskrävande och kostsamt. Det Johanna Penell har gjort i sitt doktorsarbete är att undersöka om det i stället går att utnyttja information i befintliga databaser. Och hennes svar är ja.
I Sverige finns två unika, rikstäckande databaser med information om sjukdomsfall hos hästar; en försäkringsdatabas som ägs av försäkringsbolaget Agria och en klinikdatabas från ATG Hästklinikerna AB som inkluderar 25 hästkliniker (2009). Johanna Penell har jämfört diagnoser i databaserna med de bakomliggande veterinärjournalerna och hon visar att tillförlitligheten är hög i båda databaserna. De kan därmed användas som underlag i många typer av forskningsprojekt.
I avhandlingen har databaserna också använts för att uppskatta hur vanliga olika sjukdomar är bland svenska hästar. Omkring hälften av sjukdomsfallen visade sig röra hälta, ofta orsakad av ledsjukdom. Varje år drabbas ungefär fyra procent av alla rid- och sporthästar av nya fall av ledsjukdom.
Ett exempel på skillnader mellan olika hästkategorier är att kotledsproblem i båda frambenen är vanligare hos rid- och sällskapshästar än hos travhästar, medan det omvända gäller för kotledsproblem i båda bakbenen. Databaserna visar också att sjukligheten är större i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö än i resten av landet.
Båda databaserna har sina fördelar och begränsningar. Den största fördelen med försäkringsdatabasen är att den inkluderar en frisk baspopulation av hästar, vilket gör att andelen av alla friska hästar som blir sjuka kan uppskattas. Fördelen med klinikdatabasen är att alla diagnoser och problem kan registreras samt att den innehåller alla typer av besök oavsett kostnad vid den här typen av hästkliniker, inklusive både hälsobesök och sjukbesök.
En längre svensk sammanfattning finns på s. 61–63 i avhandlingen, se länk nedan.
—————————-
Veterinär Johanna Penell, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU i Uppsala, försvarar sin avhandling Secondary databases in equine research – Data quality and disease measurements.
Tid: Fredag den 16 oktober 2009, kl. 09.15
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Stuart Reid, University of Glasgow, Skottland
Mer information:
Johanna Penell, tel. 018-67 13 23, Johanna.Penell@kv.slu.se
Pressbilden på Johanna Penell får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen. Fotograf: Neil LeBlanc.
Samhällsmedborgarnas politiska engagemang kan idag ta sig olika uttryck. Förutom att rösta på valdagen kan man protestera genom olika aktioner eller kontakta politiker och massmedia för att vädra sitt missnöje i olika politiska frågor. Välfärdsstaten i allmänhet, och den offentliga servicen i synnerhet, är exempel på områden som medborgarna brukar uttrycka sitt missnöje med genom olika slags politiska handlingar.
– Tidigare forskning om politiskt deltagande har ofta tittat på vad som skiljer aktiva medborgare från passiva. I min avhandling för jag in två nya förklaringar till aktivitet/passivitet. Dels missnöje med hur välfärdspolitiken faller ut, dels hur de institutioner som sköter den offentliga servicen är utformade, säger Maria Solevid som disputerar i statsvetenskap.
Viss offentlig service, till exempel skolan, är tillgänglig för alla. Det finns olika skolor att välja emellan och man har relativt goda möjligheter till inflytande över sin egen situation. Annan offentlig service, till exempel äldreomsorgen, är starkt behovsprövad. Där finns få valmöjligheter och brukarens inflytande är relativt sett sämre.
– Sammantaget innebär dessa skillnader att medborgarna har större inflytande i mötet med skolan jämfört med vad de har i mötet med äldreomsorgen.
Och ju högre grad av inflytande i mötet med den offentliga serviceinstitutionen, desto högre sannolikhet att man uttrycker ett eventuellt missnöje genom en politisk handling, enligt Maria Solevid.
I avhandlingen jämförs skola, sjukhusvård, primärvård och äldreomsorg. Kartläggningen visar att individens grad av inflytande är högst inom skolan och lägst inom äldreomsorg, medan sjukhusvård och primärvård intar en mellanposition.
– Min undersökning, baserad på enkätdata insamlad via den nationella SOM-undersökningen, visar också att politiska handlingar som en följd av missnöje är vanligast i skolfrågor. Minst vanliga är politiska handlingar i samband med äldreomsorgsfrågor och en mellanställning intar sjukhusvård och primärvård.
– Intressant nog kvarstår det här mönstret när hänsyn tas till kända faktorer som vi vet påverkar individers politiska deltagande, till exempel utbildning, ålder och inkomst, säger Maria Solevid.
Avhandlingens titel: Voices from the Welfare State. Dissatisfaction and Political Action in Sweden
E-länk: http://hdl.handle.net/2077/20821
e-post:.maria.solevid@pol.gu.se
Fakultetsopponent: Docent Christian Albrekt Larsen, Ålborg universitet, Danmark
Tid och plats för disputation: Fredagen den 16 oktober 2009, kl. 13.15, Sal 10, universitetets huvudbyggnad, Vasaparken, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Maria Solevid, tel 031-786 1844 (arb.), 0708-167522 (mobil)
Avhandlingen kan beställas hos margaretha.hellgren-glimje@pol.gu.se, 200 kr inkl moms och porto.
Agneta Kullén Engström försvarar den 16 oktober sin avhandling ”Ledarskap och medarbetarskap vid strukturella förändringar inom hälso- och sjukvården.
Nyckelaktörers och medarbetares upplevelser” vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV.
– Strukturella förändringar, såsom sammanslagningar och privatisering, kan liknas vid modetrender, säger hon.
Samtidigt som det pågår strukturella förändringar inom hälso- och sjukvård sker det även förändringar i befolkningsstrukturen och en kunskapsutveckling som innebär ökade krav på tillgänglighet och kvalitet, vilket kan leda till målkonflikter.
– Saknas dessutom tillit till organisationen och dess ledning kan varken ledare eller medarbetare förväntas agera rationellt i en förändringsprocess, menar Agneta Kullén Engström.
Hon arbetar med strategiska personal- och utbildningsfrågor på Skaraborgs sjukhus.
– Ledarskapet,kommunikationen, kulturen, medarbetarnas delaktighet samt att ord och handling följs åt tycks vara några av nycklarna till organisationers framgång vid förändring säger Agneta Kullén Engström, som intervjuat ett stort antal chefer och medarbetare i anslutning till olika strukturförändringar inom hälso- och sjukvården.
Förändringsprocesserna kan beskrivas som en dubbelspiral, med två olika sammanflätade sidor. Den ena sidan kännetecknas av förpliktelser, trygghet och positiva känslor medan den andra kännetecknas av negativa känslor, brist på förpliktelser och trygghet.
Samtidigt tenderar de lärdomar som finns att dra från tidigare genomförda strukturella förändringar, enligt Agneta Kullén Engström, att ignoreras vilket innebär att redan gjorda misstag tenderar att upprepas. Strukturella förändringar inom hälso- och sjukvården borde istället bygga på tidigare erfarenheter samt ha en stark förankring bland medarbetarna för att vara framgångsrika och hållbara.
Avhandlingens titel: Ledarskap och medarbetarskap vid strukturella förändringar i hälso- och sjukvården. Nyckelaktörers och medarbetares upplevelser
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Agneta Kullén Engström, (+46) 502 230 33 (bostad), (+46) 500 432964 (arbete),
(+46) 73 3521299 (mobil), e-post: agneta.kullen_engstrom@vgregion.se
Huvudhandledare: Runo Axelsson, professor, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, (+46) 31 693924
Opponent: Terese Bondas, professor, Högskolan i Bodö, Professionshögskolan.
Tid och plats för disputation: fredagen den 16 oktober 2009, kl 13.30 Aulan, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Adress: Fredrik Bloms väg 25, Nya Varvet, Göteborg
Avhandlingen kan beställas för 150 kr exklusive porto: kirsi.gomes@nhv.se
I det svenska så kallade Pompejiprojektet, som stötts av Riksbankens Jubileumsfond, har man återvänt till ett tidigare frilagt kvarter, för att undersöka det med dagens arkeologiska kunskaper och krav. Pompejiprojektet startades av Svenska Institutet i Rom redan år 2000.
– Resultaten är så många att det är svårt att sammanfatta, säger Anna-Marie Leander Touati, ledare för projektet.
– Mest intressant är kanske att vi faktiskt via våra utgrävningar direkt kunnat kartlägga en del av de sociala hierarkier som fanns i staden.
Det man har gjort är att visa hur de större husen i det utgrävda kvarteret försörjt flera mindre med vatten. Det här är intressant eftersom det avslöjar beroendeförhållanden som rådde i kvarteret och som säkert var typiska för staden i stort.
– Flera av de mindre husen och verkstäderna har varit beroende av de rikare och större byggnaderna, som försett dem med vatten. Det rör sig troligen om ett patron-klientförhållande som band samman fria och ofria medborgare, men också fastighetsägare och fria hyresgäster i olika former av intresseutbyten, säger Anna-Marie Leander Touati, och understryker att det är ovanligt att man på det här tydliga sättet kan föra historiska resonemang om arkeologiska fynd.
Intressant är också att man genom fynden av vattenförsörjningen kommit den pompejianska samfälligheten på spåren. När staden började växa, förändrades organisationen.
Gatorna stenlades och man anordnade ett avancerat vattenledningssystem från stadens huvudvattenledning och sedan mellan olika byggnader.
Här finns det paralleller till våra dagars diskussioner om det civila samhällets betydelse för uppväxten och vidmakthållandet av ett samfund.
– Vårt projekt är avslutat men det vi tycker oss kunna se är att tilltron till samfälligheten ökat med tiden, och det vore mycket intressant att se vad som händer med denna, säg hundra år fram, säger Anna-Marie Leander Touati, men då måste man utvidga undersökningen till andra romerska städer som levde vidare efter Pompejis förstörelse år 79.
Det framgrävda kvarteret vittnar om ett samhälles utveckling under 300 år. Från att ha bestått av privatförsörjda enklaver, som sida vid sida format en urbaniserad helhet, kan man följa hur ett ökat utbud av kommunala infrastrukturer lett till nya sätt att nyttja och organisera stadsrummets boendemiljöer.
Till skillnad från många andra utgrävningar, handlar Pompejiprojektet om mer än bara arkeologin och dåtidens Pompeji. I ett försök att blottlägga inte bara staden utan också myten Pompeji har man knutit såväl arkeologer som filologer till sig, liksom arkitekter och konstvetare och konservatorer. Tanken har varit inte bara att utbilda och lära upp unga arkeologer utan att binda samman det Svenska Institutets många olika grenar. Ett av de intressanta resultaten vad det gäller myten Pompeji visar att Pompeji och romerskt måleri framför allt använts då arkitekter och konstnärer arbetat med offentliga lokaler.
Läs mer om projektet i Riksbankens Jubileumsfonds databas.
Ännu mer om Pompeji kan man läsa om på projektets egen hemsida, som också fungerar som web-publikation och forskningsplattform för projektets fältarbete. Där finns också mycket fina bilder från kvarteret och staden, http://www.pompejiprojektet.se/
Kontaktinformation
Anne-Marie Touati Leander nås på 08-16 3368 eller via sin mailadress: Anne-Marie.Leander@antiken.su.se
Studien är genomförd i samarbete med forskare vid universiteten i Brisbane och Melbourne, och publiceras i den vetenskapliga tidskriften Public Library of Science Pathogens.
– Hälften av alla människor har Helicobacter pylori i kroppen. Många märker inte ens att de bär på bakterien, men en del utvecklar magsår och i vissa fall leder inflammationen till magcancer. Vår upptäckt kan delvis förklara varför bakterien slår så olika, säger Sara Lindén vid Sahlgrenska akademin som är en av forskarna bakom studien.
Forskarlaget visar att ett protein som kallas MUC1 och som finns på slemhinnan i magen är viktigt för kroppens försvar mot bakterien. I kraftig förstoring ser MUC1 ut som träd som sticker upp ur ett lågt buskage på magens yta. Eftersom MUC1 är längre än de övriga strukturerna på cellytan fastnar Helicobacter pylori lätt på proteinet, och kommer sedan aldrig åt att infektera cellen.
– Man kan säga att MUC1 fungerar som ett lockbete som förhindrar att bakterien får nära kontakt med cellytan. Den genetiska variationen mellan människor gör att vi har olika långa MUC1-molekyler, och därför kan detta delvis förklara varför vissa människor blir sjukare av Helicobacter pylori än andra, säger Sara Lindén.
Den svenska delen av forskningen är genomförd vid Sahlgrenska akademins strategiska forskningscentrum MIVAC (Mucosal Immunobiology and Vaccine Center). Forskarna vid centrumet utvecklar nya sätt att behandla sjukdomar som drabbar våra slemhinnor.
FAKTA HELICOBACTER PYLORI
Det finns ett mycket stort antal stammar av den spiralformiga stavbakterien Helicobacter pylori. Bakterien har flera olika strukturer på sin yta som den använder för att låsa sig fast i andra strukturer som en rymdfärja dockar till en rymdstation. Strukturerna ser olika ut på olika stammar av Helicobacter pylori.
Tidskrift: Public Library of Science pathogens
Artikelns titel: MUC1 Limits Helicobacter pylori Infection both by Steric Hindrance and by Acting as a Releasable Decoy
Författare: Sara K Lindén, Yong H Sheng, Alison L Every, Kim M Miles, Emma C Skoog, Timothy H. J. Florin, Philip Sutton och Michael A McGuckin
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Sara Lindén, forskarassistent, telefon 070-981 79 79, 0584-47 20 27, e-post sara.linden@gu.se
För såväl växter och djur som för människor är det viktigt att cellerna både kan växa till och dö under kontrollerade former. Processen när celler dör under sådana former brukar benämnas programmerad celldöd. Störningar i denna process kan leda till olika sjukdomar som cancer, när för få celler dör, eller neurologiska sjukdomar som exempelvis Parkinson, när för många celler dör.
Resultaten publiceras gemensamt av forskargrupper vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Karolinska Institutet, universiteten i Durham (UK), Tampere (Finland) och Malaga (Spanien) under ledning av Peter Bozhkov, verksam vid SLU i Uppsala. Forskningsresultaten publiceras i den vetenskapliga, välrenommerade tidskriften Nature Cell Biology. Forskarna har gjort jämförande studier av ett evolutionärt bevarat protein kallat TUDOR-SN i cellinjer från mus och människa, samt i växterna gran och backtrav. I både växt- och djurceller som genomgår programmerad celldöd bryts TUDOR-SN ned av specifika proteiner, så kallade proteaser.
Proteaserna i djurceller tillhör en familj av proteiner som kallas kaspaser och är enzymer. Växter har inte dessa kaspaser – istället bryts TUDOR-SN här ned av så kallade meta-kaspaser, vilka antas vara mer ursprungliga än kaspaser i djurcellerna. För första gången har forskare kunna påvisa att ett protein, TUDOR-SN, som är viktig för cellens fortsatta överlevnad, bryts ned av liknande proteaser i både växter och djur, samt att nedbrytningen av TUDOR-SN hämmar dess livsuppehållande funktion. Forskarna har därmed funnit ytterligare ett samband mellan växt- och djurvärlden! De nu publicerade resultaten spelar därför en stor roll för fortsatta studier av denna viktiga proteinfamilj.
Celler som saknar TUDOR-SN genomgår ofta en för tidig programmerad celldöd. Funktionella studier på organismnivå i modellväxten backtrav visar dessutom att TUDOR-SN är nödvändig för embryo- och pollenutvecklingen. Forskarna tolkar resultaten som att TUDOR-SN är viktig för att förhindra så att den programmerade celldöden inte aktiveras i celler som ska leva vidare.
Forskargrupperna menar att resultaten tyder på att programmerad celldöd etablerades tidigt under evolutionen, redan innan linjen som gett upphov till jordens flercelliga organismer delades upp i växter och djur. Arbetet visar också på vikten av jämförande studier mellan olika arter för att lättare kunna förstå hur de grundläggande mekanismerna på cellnivå fungerar i både växt- och djurriket, och i förlängningen för människan.
Bildtext:
I både växt- och djurceller som genomgår programmerad celldöd bryts proteinet TUDOR-SN ned. I pollen, från modellväxten backtrav, leder en minskning av TUDOR-SN till fragmentering av DNA (röd signal) och förtida celldöd.
Titel på det vetenskapliga arbetet som publicerats i Nature Cell Biology:
Tudor staphylococcal nuclease is an evolutionarily conserved component of the programmed cell death degradome.
Publiceras i Nature Cell Biology; DOI 10.1038/ncb1979
Kontaktinformation
Mer information:
Huvudförfattare: Docent Peter V. Bozhkov,
Institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU Uppsala
e- post Peter.Bozhkov@vbsg.slu.se
Tel: +46 (0)18 67 32 28, +46 (0)73 598 30 89
Alternativ kontaktperson (SLU): Docent Jens Sundström
Institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU Uppsala
e-post Jens.Sundstrom@vbsg.slu.se
Tel: +46 (0)18 67 32 47, +46 (0)76 793 36 64
Alternativ kontaktperson (KI): Professor Boris Zhivotovsky
Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet
e-post Boris.Zhivotovsky@ki.se
Tel: 08-524 875 88
Jenny Mattssons avhandling handlar om översättning av en liten, men betydelsefull del av dialoger i amerikansk film. De engelska orden well, you know, I mean, och like (så kallade diskurspartiklar) har undersökts i tio amerikanska filmer (bl.a. Legally Blonde, Pulp Fiction, och Fargo). Avhandlingen undersöker hur och om de är översatta i de undertexter som visats på bio, DVD, public service-tv (SVT), och kommersiell tv (TV3 och TV4).
Diskurspartiklar är ord och uttryck som kan ha olika funktioner i språket beroende på i vilket sammanhang de används. De kan användas både för att ge struktur åt det talade språket (ett exempel på detta är engelskans like och svenskans bara/ba som ofta används i talspråk för att markera citat) och för att på olika sätt markera relationen mellan två eller flera talare (exempel på detta är engelskans you know och svenskans du vet och ju som ofta används för att skapa samhörighet mellan talare).
Undertextning är en speciell form av översättning eftersom det antal ord som får plats på varje rad på en bioduk eller en tv-skärm är högst begränsat. På grund av bristen på plats och den korta tid som översättningen visas, måste i de flesta fall en stor del av originaldialogerna kortas ner. En av grundfrågorna i avhandlingen är om diskurspartiklar, trots svårigheten med att precisera deras funktioner och trots de begränsningar undertextning medför, ändå översätts i svensk undertextning.
Avhandlingen visar att de flesta förekomster av well, you know, I mean, och like i filmerna inte är översatta i undertexterna. När diskurspartiklarna inte är översatta, eller när vissa funktioner prioriteras framför andra, kan svenska filmåskådare gå miste om nyanser i dialogerna som kan vara av stor vikt för förståelsen och värdesättandet av karaktärerna och handlingen i filmerna. Avhandlingen visar också hur olika filmerna har översatts beroende på om de visats på bio, DVD, public service-tv (SVT), eller kommersiell tv (TV3 och TV4).
Ett lite överraskande resultat är att när dessa diskurspartiklar trots allt översätts används många gånger mycket kreativa lösningar. Översättningarna påvisar att engelskan och svenskan kan uttrycka samma funktioner även om detta sker på vitt skilda sätt. Det betyder att även de mest svårdefinierade ord och uttryck i engelskan faktiskt har en mängd motsvarigheter i svenskan. Det går också att överföra diskurspartiklarnas olika funktioner från talad engelska till skriven svenska – till och med i den mest begränsade formen av översättning, undertextningen.
Avhandlingens titel: The Subtitling of Discourse Particles. A corpus-based study of well, you know, I mean, and like, and their Swedish translations in ten American films
Disputationen äger rum lördagen den 17 oktober 2009, kl 10.00
Plats: T302, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Opponent: professor Ritva Leppihalme
Här kan du läsa ladda ner avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/21007
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Jenny Mattsson, Mobil:0709-821066, E-post: jenny.mattson@eng.gu.se
I en ny doktorsavhandling från Växjö universitet presenterar Jens Nilsson tekniker för att förbättra syntaktiska analysatorer för mer än tio naturliga språk, såsom tjeckiska, arabiska och kinesiska.
En syntaktisk analysator kan användas som en del i ett större system för automatisk översättning från ett språk till ett annat, för att automatiskt besvara frågor på naturligt språk, eller för att utvinna information ur stora mängder text.
En syntaktisk analysator bygger upp en syntaktisk struktur i meningar, dvs. den förklarar hur orden i meningen hänger ihop syntaktiskt. Analysatorerna som används i denna avhandling utför i princip en satsanalys i alla meningar den bearbetar.
Att förmå en dator identifiera satsdelar är svårt för datorer. De metoder som Jens Nilsson utvecklat kan användas för att göra jobbet för maskininläraren lättare, vilket i sin tur förbättrar den syntaktiska analysen. Vidare undersöks olika metoder för att analysera samma mening med flera olika syntaktiska analysatorer och därefter slå ihop de olika analyserna till en enda.
Motiveringen är att olika syntaktiska analysatorer är bra på olika saker; vissa syntaktiska analysatorer kan exempelvis vara bättre på att identifiera subjekt men sämre på predikat, och vice versa. Metoderna som presenteras i avhandlingen utnyttjar deras starka sidor och kompenserar deras svagare, vilket leder till en ännu bättre syntaktisk analys.
Jens Nilsson har utvecklat programvara som innehåller de metoder som presenteras i avhandlingen.
Programvaran för de bästa metoderna i avhandlingen är en del av ett större system för syntaktisk analys, MaltParser. MaltParser är utvecklat av gruppen för språkteknologi vid Växjö universitet, i vilken Jens ingår.
Gruppen har tillsammans deltagit i flera internationella utvärderingar med MaltParser. I konkurrens med forskargrupper från välkända amerikanska universitet och företag rankas MaltParser som ett av de allra främsta systemen i världen.
Jens kommer ursprungligen från Växjö och bor numera i Hovmantorp. Han började studera på grundutbildningen i datavetenskap vid Växjö universitet 1998 och påbörjade 2005 sin forskarutbildning inom datavetenskap med särskild inriktning mot språkteknologi.
Avhandlingen ”Transformation and Combination in Data-Driven Dependency Parsing” försvaras fredagen den 16 oktober, kl. 13.15. Disputationen äger rum i Weber, Växjö universitet. Opponent är Ph D Ryan McDonald, Google Research, New York.
För mer information kontakta Jens Nilsson, telefon 0470-70 89 66, 0730-641515 e-post: jens.nilsson@vxu.se. Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se
En av de mest betydande personerna i det sena 1700- och tidiga 1800-talets svenska bokbransch var en kvinna: Elsa Fougt (1744–1826). Som ägare till och ledare för Kongl. Tryckeriet – det tryckeri som hade privilegium på att ge ut rikets alla offentliga tryck, däribland handlingar från kungen och myndigheterna – innehade hon i nära trettio år den mest prestigefyllda position som en boktryckare i Sverige kunde uppnå.
Under en längre tidsperiod innehade alltså Elsa Fougt en ytterst framgångsrik position i bokbranschen, trots att hon tillhörde ett kön vars verksamhet i samhället och yrkeslivet kringskars av en lång rad hinder.
– Hennes gärning fascinerar, och kan såväl skänka nya insikter om kvinnors livs- och arbetssituation under det sena 1700-talet, som bidra till den bokmarknadshistoriska forskningen i allmänhet, säger Anna-Maria Rimm.
Fougt var en mångsysslande aktör. Hennes affärsrörelser var många och representerar olika aspekter av samtidens litterära system. Utöver verksamheten som Kungl. boktryckare fungerade hon också som boktryckare och förläggare av berömda författare som Leopold, Lidner och den storsäljande Cajsa Warg. Hon drev också ett stilgjuteri, idkade svensk och utländsk bokhandel – där hon bland handlade med förbjudna franska böcker – samt verkade som redaktör för tidningen Stockholms Weckoblad. Hon var dessutom engagerad i boktryckarnas intresseorganisation Boktryckerisocieteten.
I sin avhandling undersöker Ann-Maria Rimm centrala aspekter av boktryckaren och affärskvinnan Elsa Fougts verksamhet, i skärningspunkten mellan ett äldre litterärt system och en modernare bokmarknad. Hon visar hur Fougt som ägare till och ledare för Kongl. Tryckeriet manövrerade sitt företagsimperium och de nödvändiga kontakterna med myndigheter och författare, hur hon som aktör på bokmarknaden såväl tryckte rikets offentliga skrifter som importerade och sålde förbjudna franska böcker, och hur hon som kvinna i ett patriarkalt samhälle nådde framgång i kraft av sin bakgrund, sitt ämbetes tyngd och sin personliga kompetens.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anna-Maria Rimm, tel: 018-471 61 82, 076-244 46 80, anna-maria.rimm@littvet.uu.se
