I studien undersöks all vårdpersonal ett år före och två år efter att ett svenskt akutsjukhus privatiserades 1999. Resultaten jämförs med utvecklingen under samma tid för vårdpersonalen på ett förvaltningsdrivet sjukhus.
– Sjuksköterskor har ett större ansvar för vården än undersköterskor, samtidigt som de inte har lika stort inflytande som läkare. Det gör att de kan komma i kläm när förändringar ska genomföras, säger Helena Falkenberg, som genomfört studien tillsammans med docent Katharina Näswall och professor Magnus Sverke vid Stockholms universitet samt doktor Anders Sjöberg från Assessio International.
– Denna studie har undersökt en privatisering som skedde 1999 och vi vet inte hur det ser ut på sjukhusen idag. Frågor kring hur privatiseringar påverkar personalen är däremot aktuella eftersom det återigen är tillåtet att privatisera akutsjukhus. Hur personalen mår påverkar sannolikt även vårdkvalitet och det är något som vi kommer att undersöka i kommande projekt, säger Helena Falkenberg.
Läs hela studien:
Falkenberg, H., Näswall, K., Sverke, M., & Sjöberg, A. (2009). How are employees at different levels affected by privatization? A longitudinal study of two Swedish hospitals. Journal of Occupational and Organizational Psychology, 82, 45-65.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Helena Falkenberg, fil mag och doktorand vid Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 38 75, 0730-26 80 50, e-post hfg@psychology.su.se
Porträttbild kan laddas ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=62005.
Vid ett medlingsmöte ställs brottsling och brottsoffer ansikte mot ansikte, och tanken är att gärningsmannen bättre ska förstå vilka följder brottet har fått för den drabbade.
Staffan Sehlin har i sin licentiatavhandling studerat åtgärdens brottsförebyggande effekter bland barn och unga. Han visar att betydligt färre återfaller i brott om de har deltagit i medling.
– Förutom att mötet leder till att den unge brottslingen känner samvetskval och ångest, blir de också medvetna om att familj och omgivning skäms för brottet.
I studien ingår nästan 1 200 barn och ungdomar i åldrarna 8 till 18 år, varav drygt hälften medverkat i Hudiksvalls och Örnsköldsviks medlingsverksamheter åren 1996–2003.
För de unga som träffat sina brottsoffer under medling är risken att återfalla i brott bara hälften så stor. Dessutom finns en antydan att metoden är extra effektiv för flickor, eftersom de har återfallit i mindre utsträckning än pojkar.
Medling ser ut att fungera bäst för ungdomar som begått brott mot liv och hälsa och brott mot frihet och frid. Enligt Staffan Sehlin kan det bero på att brottet har ett tydligt offer som kränkts vid brottshändelsen, och även utländska studier visar på tydliga effekter av medling i dessa sammanhang.
Metoden är också effektiv för ungdomar som begått stöld, rån och skadegörelse. Här ingår många snatteribrott där tidigare forskning inte har kunnat visa att medling fungerar.
– Det kan finnas skäl att omvärdera synen på nyttan av att medla vid snatteribrott. Det gäller även för verksamheter som använder en enklare form av medling, då ungdomar besöker företrädare för butik och varuhus, menar Staffan Sehlin.
Varför medling är så effektiv vid just ungdomsbrott beror enligt Staffan Sehlin på att förutom mötet med brottsoffret berör metoden tilliten mellan en ung gärningsman och dennes föräldrar. Föräldrarnas förtroende för barnet har brustit och de skäms inför omgivningen.
– Det leder till att de återupptar sin ställning mot sitt barn, och förstår nyttan av att ha moraliserande samtal om det olämpliga med att begå brott.
Staffan Sehlin, sociologiska institutionen och polisutbildningen vid Umeå universitet, försvarade den 17 april sin licentiatavhandling med titeln Förebygger medling återfall i brott bland unga gärningsmän? En återfallsstudie av medlingsverksamheterna i Hudiksvall och Örnsköldsvik.
Opponent var docent Anders Nilsson, Kriminologiska institutionen, Stockholm.
Kontaktinformation
Kontaktinformation:
Staffan Sehlin,
sociologiska institutionen och Polisutbildningen,
Umeå universitet,
Telefon: 090-786 9274, 070-310 16 38
E-post: staffan.sehlin@polis.umu.se
Han har i sin avhandling studerat sambandet mellan förhållanden i lokala miljöer och människors attityder kring välfärdsstaten. Resultaten visar att svenskars attityder till välfärdspolitik till viss del hänger samman med den miljö där de bor och lever. I utsatta miljöer verkar stödet för välfärdsstaten vara starkare oavsett vilka egenskaper individerna har.
I kommuner med hög arbetslöshet, utbredd ohälsa och kraftig befolkningsminskning är opinionen kring välfärdspolitik mer positiv. I dessa kommuner är stödet starkare för att mer pengar bör satsas på olika välfärdsområden, samtidigt som medborgarna inte tror att det förekommer lika mycket fusk med bidrag och förmåner.
Ingemar Johansson Sevä menar att sambanden finns kvar även när hänsyn tagits till exempelvis kön, ålder, klasstillhörighet, utbildningsbakgrund och liknande bakgrundsegenskaper.
– Det tyder på att skillnaderna i attityd mellan olika kommuner inte bara beror på olika demografiska egenskaper.
Det verkar däremot inte finnas något samband mellan kommunal servicemiljö och kommuninvånares syn på privat välfärdsservice.
– Kommuninvånarna är inte mer privatiseringsvänliga i kommuner där privata aktörer står för en stor andel av den kommunala servicen, säger Ingemar Johansson Sevä.
Datamaterialet i avhandlingen utgörs av olika attitydundersökningar som kombinerats med data på kommunnivå.
Fredagen den 24 april försvarar Ingemar Johansson Sevä, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Welfare State Attitudes in Context: Local Contexts and Attitude Formation in Sweden.
Disputationen äger rum kl. 13.15 i Hörsal E, Humanisthuset.
Fakultetsopponent är professor Joakim Palme, Institutet för framtidsstudier, Stockholm.
Kontaktinformation
Kontakta gärna:
Ingemar Johansson Sevä,
sociologiska institutionen,
Umeå universitet,
Telefon: 090-786 5986, 070-575 6505
E-post: ingemar.johansson.seva@soc.umu.se
Marcus Willén beskriver hur Torgny Lindgren är en författare som drivs av en bestämd konstnärlig vision, och hur han vill förmedla ett viktigt budskap genom sin konst.
– Den sekulariserade människan som ser verkligheten med alla dess fasor har onekligen anledning att känna ångest, och den stora existentiella frågan blir hur man skall hantera den, säger Marcus Willén.
Torgny Lindgren attackerar de stora frågorna med humorns hjälp, men trots att metoden kan låta dråplig blir den ändå ett instrument för ett seriöst budskap. Ironierna grinar mot de olyckliga och det bisarra blir ibland det självklara, men dråpligheterna är inte gyckel, och författarens ambition är att via det ringa nå det upphöjda.
– Ett ”högt” budskap ska förmedlas genom det ”ringa” i en sammanställning som skapar komik men syftar till allvar, säger Marcus Willén.
Bibliska termer och bibelcitat med dubbla betydelser: den som avsetts i originalet och den mening orden får i novellhandlingen, används flitigt. Avhandlingen lyfter även fram liknelsernas betydelse som till exempel i Stubbrytaren där Jakob fäller stortallen, som associeras till både Livets träd och världsträdet Yggdrasil, för sin kvinnas skull och när hon ber honom ta bort även stubben med stubbrytaren som kräver stora krafter för att bemästras, anar läsaren hur berättelsen kommer att sluta.
Avhandlingen bygger främst på två novellsamlingar Merabs skönhet och I Brokiga Blads vatten. Merabs skönhet bär temat ordet. Orden är kraftfulla och har livsavgörande betydelse. Samuel Burvall som är övertygad om att han kommer drabbas av lungsot om blotta ordet når hans öron. Trots åtgärder kommer han inte undan utan ordet slungas mot honom lik en förgiftad kula som tränger in i kroppen och mot rimlighetens perspektiv drabbas han inom kort av sjukdomen. Orden är också starka nog att lösa upp dem som går igen, och in i det sista är det orden som är orsaken till allt som sker, anser Marcus Willén.
I novellsamlingen I Brokiga Blads vatten formulerar han det i termer av konst. Konstens uppgift är att ”föreställa” inte att skapa ett ”vara”. För med denna egenskap kan mottagaren möta sin egen verklighet.
Marcus Willén pekar på att svaret på den stora existentiella frågan finns i vad han kallar fromhet, att leva förtröstansfullt och med värdighet, som är en attityd som genomsyrar novellerna. Den Lindgrenska metoden vänder upp och ner på allt för att kunna hitta mening. Det märkvärdiga är att hitta den enkla sanningen i det ringa.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Marcus Willén 070 2750589
Forskningen har pågått ett par år vid universitetet. Nu har den väckt uppmärksamhet bland externa finansiärer. Deutsche Telekom Laboratories går in med 500 000 kronor nästa år. Pengarna ska användas för att testa den nya tekniken och för fortsatt forskning om hur den kan användas för telefoni över nätet, IP-telefoni.
– Vi forskar på helt trådlösa uppkopplingspunkter, eller Mesh-noder. Alltså punkterna där användaren kopplar upp sin dator mot internet. En av uppkopplingspunkterna måste förstås vara ansluten till internet med en kabel, men sedan kan den trådlöst kommunicera med alla andra noder i nätverket.
Det handlar alltså om ett nytt sätt att använda befintlig teknik. Och det görs i kombination med en mjukvara som forskarna just nu utvecklar. Idag finns problem när uppkopplingspunkter i nätverk ska kommunicera med varandra. Kapaciteten i näten minskar snabbt eftersom uppkopplingspunkterna har svårt att kommunicera med flera punkter samtidigt. Det problemet ska försvinna.
– I varje Mesh-nod kommer det finnas flera nätverkskort som kan kommunicera på flera olika frekvenser samtidigt. Det gör att man har lika bra kapacitet var man än befinner i sig i nätverket.
Resultatet blir ett nätverk som är enkelt att bygga sett till hårdvaran. Mesh-noderna är bara att placera ut och driva med exempelvis batterier. Sedan gör mjukvaran att kapaciteten och hastigheten i nätet bli bättre än dagens trådlösa nätverk.
– Tele- och internetoperatörer är intresserade av tekniken eftersom det blir billigare att bygga nät. I slutändan borde det även innebära lägre kostnader för användaren, säger Andreas Kassler
I år inleds testerna av den nya tekniken. Hus Vänern på Karlstads universitet är först ut och därefter vill Deutsche Telekom Laboratories testa i en riktig stadsmiljö i Berlin.
– I Berlin kommer vi att testa hur tekniken fungerar för IP-telefoni som exempelvis Skype.
Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna professor Andreas Kassler, tel 054 700 21 68 eller 0706 841 901, e-post: Andreas.kassler@kau.se
Brösttumörer är den vanligaste typen av tumörer hos tikar, liksom hos kvinnor. Helena Wensman har i sitt doktorsarbete undersökt spontant uppkomna juvertumörer hos hundar. Eftersom hundar är genetiskt mer lika människor än de vanligen använda laboratoriemösssen är de bättre modelldjur för bröstcancerforskning.
Av särskilt värde för humanmedicinen är de grundläggande studierna av vissa typer av tumörer som är mycket ovanliga hos människa, men väldigt farliga.
Hos hundar förekommer en mängd olika typer av juvertumörer och denna mångfald har förbryllat forskare i många decennier. De flesta juvertumörer är karcinom, vilket innebär att de har en vävnadsstruktur som liknar den i mjölkkörtlar. Det finns också en ovanligare tumörform, sarkom, som består av stödvävnadslika celler, t.ex. ben-, brosk-, bindvävs-, och muskeltumörer. Att t.ex. brosk- och bentumörer uppträder i juver har varit något av ett mysterium.
På senare år har det framkommit att tumörer till viss del består av celler med stamcellsegenskaper, så kallade tumörstamceller. Gemensamt för vanliga stamceller och tumörstamceller är bland annat förmågan att bilda dotterceller med helt andra egenskaper och med helt andra gener aktiva, något som kallas plasticitet. Tumörstamceller skulle kunna vara orsaken till den mångfald som ses bland juvertumörer.
Syftet med Helena Wensmans avhandling var att få kunskap om tumörcellers plasticitet, dvs. förmåga att slå på och stänga av gener.
När Helena Wensman jämförde tre juvertumörer – två sarkom (en bentumör och en bindvävstumör) och ett karcinom – visade det sig att sarkomen var mer plastiska och visade större mångfald än karcinomet. Särskilt stamcellslika egenskaper fann hon hos bentumörens celler.
Helena Wensmans följande studier grundade sig på att det står mer och mer klart att gener och fenomen som är viktiga i tidig fosterutveckling även har en mycket framträdande roll i tumörutveckling.
Här undersökte hon två viktiga genfamiljer; ”benutvecklingsproteiner” (bone morphogenetic proteins) (1) och s.k. homeobox-gener (2). När hon jämförde två grupper av sarkom (även denna gång bentumörer och bindvävstumörer) med en grupp karcinom visade det sig att det fanns flest aktiva fosterutvecklingsgener i sarkomen. Dessa gener verkar normalt i och på stamceller i embryot och resultaten tyder således på att sarkom har fler tumörstamceller än karcinom.
Att det fanns många aktiva homeobox-gener i sarkomen, särskilt i bentumörerna, var en mycket intressant upptäckt. Med tanke på vad som redan är känt om homeobox-genernas funktion, är Helena Wensmans slutsats att benet i bentumörerna bildas på samma sätt som ansiktets ben. En annan intressant upptäckt var att det fanns aktiva s.k. neurallistgener i sarkomen, bland annat sådana som normalt finns i nerver och tänder. Neurallistceller är en viktig komponent i bildandet av ansiktets ben, men i fosterutvecklingen ger de också upphov till ett mycket varierat utbud av vävnad såsom nerver, tänder och pigmentceller. Sammantaget ger dessa upptäckter nya insikter om bakgrunden till den stora mångfalden av juvertumörer.
Flera homeobox-gener som identifieras i avhandlingen har inte studerats i tumörer tidigare. Andra homeobox-gener förknippas dock med tumörspridning (metastasering) och fortsatt forskning kan öka förståelsen för hur tumörer sprider sig. Detta förbättrar i sin tur möjligheterna att ta fram nya behandlingar mot elakartade tumörer.
1) Benutvecklingsproteiner är viktiga vid tidig fosterutveckling, utveckling av juver och benbildning.
2) Homeobox-generna är en av de allra viktigaste gengrupperna i fosterutvecklingen. De utför planritningen, ser till att armar och ben hamnar på rätt plats och styr bildandet av flertalet organ, inklusive bröst/juver.
—————————–
Fil mag Helena Wensman, institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, SLU, försvarar sin avhandling Differences in plasticity and expression of development genes in canine mammary carcinomas and sarcomas.
Tid: Onsdag den 29 april 2009, kl. 09.15
Plats: Sal O, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr Pierre Savagner, Montpellier Cancer Research Institute, Montpellier, Frankrike
Kontaktinformation
Mer information: Helena Wensman, 018-67 28 20, Helena.Wensman@afb.slu.se
Ringmaskarna som Christer Erséus, doktoranden Daniel Gustavsson och deras amerikanske kollega studerat är identiska till sitt utseende. De har ända sedan de första gången beskrevs tagits för samma art, och de lever också tillsammans i sötvattensmiljöer i Nordamerika, Sverige och övriga Europa.
Men när forskarna studerade maskarna med hjälp av utvecklade metoder för DNA-analyser, upptäckte de att masken i själva verket är två. De båda maskarterna skiljer sig i en av de undersökta generna med hela 17 procent – vilket är dubbelt så mycket som motsvarande skillnad mellan människa och schimpans.
Forskningsresultaten, som publiceras i tidskriften Molecular Phylogenetics and Evolution, kan få stora konsekvenser. Maskarna används till exempel flitigt som testdjur för miljögifter vid laboratorier runt om i världen.
–Olika arter har olika egenskaper. Om det skulle visa sig att dessa båda arter skiljer sig åt när det gäller tolerans mot vissa gifter, kan jämförelser mellan olika studier bli svåra att göra, säger Christer Erséus.
Men när den utvecklade DNA-tekniken prövas allt mer inom olika djurgrupper kan det enligt Christer Erséus leda till att vår uppfattning om jordens artmångfald måste revideras.
–Totalt sett kan det handla om en tiopotens större artmångfald än vi hittills trott, säger han.
Den nya maskarten har ännu inte fått något namn, eftersom man inte bestämt vilken av de två som ska knytas till det gamla namnet, Lumbriculus variegatus.
Kontaktinformation
Kontakt:
Christer Erséus, professor Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
031-786 3645
0703-576713
christer.erseus@zool.gu.se
Bilden överst: masken Lumbriculus variegatus. Foto: Biopix.
Sedan tre år tillbaka driver SVA tillsammans med frivilliga krafter runt om i landet det så kallade Kustnätverket: en sammanslutning av bland annat jaktvårdskonsulenter från Jägareförbundet samt fiskare och kustbor. Människor som närmast dagligen är ute i naturen och har öga för djurrelaterade förändringar och händelser kring våra kuster.
Jonas Malmsten, biträdande statsveterinär på SVA, har arbetat med Kustnätverket sedan start.
– Vi ville ha bättre övervakning av sjukdomshändelser längs kusterna, det är ofta därifrån de första rapporterna kommer när en ny smitta upptäcks i landet.
I veckan träffades representanter ur nätverket på en årlig informationsdag på SVA.
Bo Bergström, ekozoolog som har arbetat både med grundforskning och förvaltningsrelaterad forskning i nordiska, arktiska och antarktiska havsområden i trettio år, tycker att Kustnätverket är ett bra initiativ.
– Det är fantastiskt bra. Det behövs ett forum, och det är såhär man ska göra. Man ska samla intressenterna och dra nytta av vår kunskap.
Allmänheten viktig
Sverige med sina stora och delvis glesbebyggda ytor behöver utveckla befintliga nätverk för att upptäcka sjuka djur i naturen. Här spelar allmänheten en viktig roll, men få vet hur man ska agera när man stöter på ett sjukt eller dött djur.
Och det är just bättre rapportering som Jonas Malmsten och Kustnätverket är ute efter.
– Vi vill att de boende i kustlänen ska veta att det finns representanter som kan rapportera avvikande händelser till SVA. Med hjälp av nätverket hoppas vi också att de som ofta kommer i kontakt med kustlevande djur kan bli ännu bättre på att göra en egen första bedömning, säger Jonas Malmsten.
För mer information om Kustnätverket, kontakta Jonas Malmsten, 018-67 40 00.
Sammanlagt intervjuades 24 församlingsbor och 24 präster; män och kvinnor i åldrarna 25-65 år. Intervjufrågorna berörde livsupplevelser och livsåskådning, samt religiositet, kyrkan och kyrkans verksamhet.
– De berättade alla om åtskilliga existentiella, andliga och religiösa upplevelser, som exempelvis att känna sig intensivt levande, att känna frid i naturen och närheten av en avliden anhörig. Skillnaden var att präster ofta tolkade sina upplevelser i traditionella, religiösa termer, säger Elisabeth Arborelius.
Hon berättar vidare att beträffande kyrkan så hade församlingsbor sinsemellan likartade åsikter och gav uttryck för en bred syn på religiositet – att det går att beskriva en person som religiös, troende och kristen på många olika sätt. Men att flertalet uppfattade gudstjänster som stela och svårtillgängliga och önskade sig en präst som var på samma nivå som de själva, och inte satte sig över människor.
Studien visade också att prästgruppen bestod av två grupper: dels präster med högre och lägre grad av mottagarinriktning, inriktade på att möta människor i deras livsfrågor och på att acceptera och bejaka deras erfarenheter på en jämbördig nivå, och dels präster med högre och lägre grad av sändarinriktning, som poängterade kyrkans missionsuppdrag, att föra ut den kristna tron.
– Resultaten speglar en spänning i kyrkosyn mellan en kyrka där man främst eftersträvar att tillmötesgå de behov människor har, och en kyrka med ett missionsuppdrag där man stävar efter att föra ut den kristna tron, säger Elisabeth Arborelius och tillägger att församlingsborna hade i stort sett genomgående en mottagarorientering som motsvarades av ungefär halva prästgruppen.
Elisabeth Arborelius lyfter också fram att om hälften av kyrkans präster har en inriktning som församlingsbor inte är intresserade av och inte frågar efter kan detta vara ett problem för kyrkan.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Elisabeth Arborelius, vid teologiska institutionen, Systematisk teologi med livsåskådningsforskning
08-55 60 36 07, 070-766 18 02 eller Elisabeth.Arborelius@teol.uu.se
Torka och svält, sjuka barn och matköer i flyktingläger. Bilden av Etiopien som etsat sig fast i västvärldens medvetande är att naturkatastrofer ligger bakom att så många barn dör innan de har blivit fem år gamla. Men sanningen är att nästan hälften av de barn som dör på den etiopiska landsbygden skulle överleva om de fick samma möjligheter som barnen i städerna. Tillgång till rent vatten och möjlighet till vård är det som betyder mest.
Kunskapen om hälsoläget i ett land måste ligga till grund för planering av sjukvård och samhällsbyggnad. I ett land som Etiopien, där folkbokföringen fortfarande är bristfällig, kan registrering av ett begränsat urval av befolkningen utgöra ett viktigt underlag för statistik över dödlighet och dödsorsaker.
Det är sådan registrering som resultaten i denna avhandling bygger på. Sedan 1987 har Umeå universitet i samarbete med Addis Ababa universitet drivit en fältstation för att studera sjukdoms- och dödorsaksmönstret i nio landsbygdsbyar och en stad i centrala Etiopien. Avhandlingen fokuserar på barnens situation och visar på tydliga skillnader mellan stad och landsbygd i chanserna att överleva, en kunskap som i sig är nödvändig för planering av samhällets hälsoinsatser. Genom att dessutom ge föräldrar på landsbygden kunskap om de vanligaste dödsorsakerna och enkla förebyggande åtgärder såsom vikten av att koka dricksvattnet, kan barnens chanser att överleva ökas.
Anders Emmelin är uppvuxen i Lund, Skåne, men flyttade till Umeå redan 1977 för studier vid den då nystartade hälso- och miljövårdsutbildningen. Han är lärare, och sedan 1995 studierektor, vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och folkhälsovetenskap.
Fredag 24 april försvarar Anders Emmelin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och folkhälsovetenskap, sin avhandling med titeln ”Counted – and then? Trends in child mortality in an Ethiopian demographic surveillance site”.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal 135, allmänmedicin, by. 3A, NUS. Fakultetsopponent är professor Tord Kjellström, Australian National University och Folkhälsoinstitutet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-21131
Kontaktinformation
Anders Emmelin nås via mobiltelefon 070-203 47 59 eller e-post anders.emmelin@epiph.umu.se.
Det är en moralisk och politisk fråga som berör många människor och orsakar starka känslor, säger Cornelis Dekker som nyligen disputerat i tema Teknik och samhälle vid Linköpings universitet.
Fosterdiagnostik görs tidigt under graviditeten för att upptäcka vissa missbildningar och sjukdomar hos fostret som orsakas av bland annat förändringar i kromosomerna. En eventuell diagnos kan innebära att graviditeten avbryts genom abort. År 2004 genomfördes 350 sådana aborter i Sverige.
Cornelis Dekker menar att det finns all anledning att föra etiska samtal om fosterdiagnostik, i en öppen dialog som engagerar både allmänhet och experter. Det skulle kunna skapa förståelse för olika ståndpunkter, ett bredare inflytande över hur frågan hanteras och legitimitet för de beslut som sedan fattas.
I avhandlingsarbetet har Cornelis Dekker studerat det offentliga samtalet om fosterdiagnostik i Nederländerna och Sverige mellan 1989 och 2006. Han konstaterar att diskussionen dominerades av experter i bägge länderna och dessutom var svår att föra i traditionella medier.
I Nederländerna har ett slags lekmannakonferenser eller rådslag hållits för att involvera även allmänheten i svåra etiska frågor, som till exempel stamcellsforskning.
– Sådana rådslag skulle kunna skapas för att diskutera även fosterdiagnostik. I Sverige, som inte har samma tradition att involvera lekmän i debatten, skulle en internetsajt för kommentarer och debatt som newsmill.se kunna fylla en liknande funktion, menar Cornelis Dekker.
Debatten om fosterdiagnostik var livligare i Nederländerna än i Sverige.
– De holländska myndigheternas rekommendationer var tydligare än i Sverige och väckte därmed mer debatt, förklarar Cornelis Dekker.
Olika principer lyftes fram i de bägge ländernas debatt. I Sverige hänvisade man gärna till fostrets människovärde och det liv man själv skulle vilja leva, medan fostrets och det mänskliga livets skyddsvärde var ett viktigt argument i den holländska debatten. Där har fosterdiagnostik även uppfattats som en medikalisering av graviditeten.
För att analysera debatten har Cornelis Dekker utgått från filosofen Immanuel Kants teori om omdömesförmågan.
– Han är till stor hjälp eftersom han utgår även från den andres perspektiv. Dessutom uppmanar han oss att bedöma om våra skäl är goda skäl och följa principer som gäller alla.
Avhandlingen lades fram den 27 mars 2009 vid Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Kontakt:
Cornelis Dekker, 013-13 12 57, 0733-18 57 64, cornelis.dekker@liu.se
– Utsläppen av bromerade dioxiner vid sådana här bränder är i flera fall betydligt högre än utsläppen av klorerade dioxiner, som generellt anses vara ett stort problem vid okontrollerade bränder. Vid en TV-brand som vi undersökt var utsläppen av bromerade dioxiner mellan 10 000 och 100 000 gånger högre än utsläppen av klorerade dioxiner säger Staffan Lundstedt, forskare vid kemiska institutionen.
Forskningsprojektet har genomförts på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (tidigare Räddningsverket) för att ta reda på vad som händer med bromerade flamskyddsmedel vid brand. De bromerade ämnena kan läcka från material och produkter under deras normala livscykel, men vid en brand ökar risken för att ämnena släpps ut till omgivningen. Dessutom kan andra bromerade ämnen bildas vid en brand, såsom bromerade dioxiner. Dessa verkar ha samma giftighetsmönster som de mer studerade klorerade dioxinerna, vilket betyder att de är cancerogena och hormonstörande och kan ge försämringar på reproduktionssystem och immunförsvar.
– Vid en brand utsätts den närmaste omgivningen, inte minst räddningstjänstens personal, av höga halter bromerade dioxiner. Ämnena kan tas upp och lagras i kroppens fettvävnad och orsaka skador längre fram i livet, säger Staffan Lundstedt.
Det saknas dock kunskap om hur stabila de bromerade dioxinerna är i miljön, det vill säga om de lagras i miljön på samma sätt som de klorerade dioxinerna.
I forskningsprojektet har sot- och askprover samlats in i anslutning till ett flertal verkliga olycksbränder, där forskarna antagit att bromerade flamskyddsmedel funnits närvarande. Det handlar om två villabränder i Nynäshamn och Sävstaholm, en brand i en galleria i Södertälje, en brand i en industrilokal för återvinning av elektronikskrot i Norrköping och en brand på en deponi i Eksjö. Som jämförelse har även prover samlats in vid en avsiktlig TV-brand. Proverna har sedan analyserats för att ta reda på halterna av bromerade dioxiner, bromerade difenyletrar, tetrabrombisfenol-A och klorerade dioxiner. Resultaten visar att olycksbränder kan leda till betydande utsläpp av bromerade ämnen.
En del bromerade flamskyddsmedel har nyligen blivit förbjudna att använda i Europa, men stora mängder finns kvar i produkter och byggnader i vår omgivning. Dessutom används de fortfarande i stora mängder i andra delar av världen, till exempel i Japan och USA.
– Det behövs fortsatta studier om hur bromerade flamskyddsmedel påverkar folkhälsan och vår miljö. Det gäller inte minst vid bränder eftersom de bidrar till ökade utsläpp, menar Staffan Lundstedt.
Vid saneringsarbete efter bränder där bromerade flamskyddsmedel varit inblandade är det dessutom viktigt att veta vilka åtgärder som måste vidtas för att undvika att människor exponeras för ämnena.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Staffan Lundstedt, kemiska institutionen
Telefon: 090-786 66 54
E-post: staffan.lundstedt@chem.umu.se
Försurning av mark och vatten är ett av de största miljöproblemen i modern tid. Fortfarande visar en stor andel av våra svenska sjöar tydliga tecken på försurning, med en omfattande fiskdöd och en kraftigt minskad biologisk mångfald som följd.
Senare forskning har visat på ett tydligt samband mellan fiskdöd och tofsmygglarver, där ett minskat fiskbestånd kan leda till en explosion av tofsmygglarver i försurade sjöar.
Denna mygginvasion utgör nu grunden till ett unikt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet. Genom att undersöka de myggskelett som bevarats i sjöbottnarna, kan forskarna följa hur sjöns fiskbestånd påverkats och förändrats under de senaste århundradena.
– Det vi gör kan faktiskt liknas vid en tidsresa, där vi återskapar en sjös historia från tidigt 1800-tal och framåt. Genom att analysera förekomsten av tofsmyggans käkdelar och fastställa vilka myggarter som förekommer i bottensedimenten kan vi säga om mängden fisk har ökat eller minskat genom historien, om fisken har dött ut helt och försvunnit från sjön, och i grova drag berätta när olika fiskarter dött ut vid svår sjöförsurning, säger Fredrik Palm, doktorand och forskare vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Undersökningsmetoden gör det möjligt att studera försurningens effekter i sjöar där det inte tidigare skett någon provtagning, och där historiska uppgifter om fisksamhället saknas.
– Sådana studier gör det i sin tur möjligt att bestämma hur en biologisk återställning av en försurad sjö bör gå till, eftersom det avslöjar hur fisksamhället bör se ut om det ska kunna anses vara helt återställt, säger Fredrik Palm.
Metodens historiska perspektiv gör det också möjligt att kartlägga naturliga variationer i en sjös ekosystem. På så sätt kan forskarna se hur mänsklig påverkan som klimatförändringar, övergödning och försurning påverkar sjöarnas ekosystem.
Fredrik Palm genomför sina studier i Västra Götaland och Bohuslän, med speciellt fokus på Gårdsjöområdet i Ucklum, som i många årtionden stått i centrum för svensk försurningsforskning.
Kontaktinformation
Kontakt:
Fredrik Palm, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet
031-786 3668
0703-75 66 68
fredrik.palm@zool.gu.se
Bilden föreställer tofsmyggans käkben, mandibel, som varierar i storlek från 0,1 till 0,3 millimeter. Käkbenen återfinns i sjöarnas bottnar, normalt från några få enstaka till uppåt 100 stycken per sedimentlager.
I avhandlingen jämförs två muslimskt profilerade skolor i Sverige med två muslimskt profilerade skolor i England. Studien visar bland annat att det i de två skolorna i England fanns ett betydligt större frirum för det muslimska. Där var det tillåtet att integrera islam i alla aktiviteter på skolan, i olika ämnen och under raster. Därmed var det, till skillnad mot situationen i de två skolorna i Sverige, tillåtet att kräva att muslimska flickor skulle bära hijab* och att införa regler som förbjöd flickor och pojkar att sitta bredvid varandra och leka med varandra under rasterna.
– Om de två muslimskt profilerade skolorna i England – hypotetiskt sett – hade ansökt om att få starta likvärdiga statsbidragsfinansierade skolor i Sverige, så hade de fått avslag på sina ansökningar, berättar Åsa Brattlund.
Anledningen till det är att skolorna inte skulle anses vara i enlighet med den svenska nationella läroplanen – kraven på att undervisningen ska vara icke konfessionell, att sådana regler som ställer krav på elevers och personals klädsel inte är tillåtna, att alla elever förutsätts delta i musik, bild och religionskunskap samt att det i Sverige inte får finnas normer och regler som reglerar umgänget mellan flickor och pojkar och mellan kvinnor och män.
Om de två muslimskt profilerade skolorna i Sverige hade ansökt om att få starta likvärdiga statsbidragsfinansierade skolor i England hade de, enligt Åsa Brattlund, antagligen också fått avslag på sina ansökningar, eftersom det hittills endast finns fyra grundskolor med statsbidrag.
– Även om skolorna hypotetiskt sett skulle beviljats statsbidrag skulle de antagligen få mycket svårt att rekrytera elever. Sannolikt skulle muslimska föräldrar i England ha uppfattat de två skolorna som sekulära skolor, som därmed inte skulle klara av att förmedla den moral och den disciplin som förväntades, säger hon.
Föräldrar skulle troligen ha reagerat över att flickor och pojkar i alla åldrar leker och umgås fritt med varandra. Dessutom skulle föräldrarna även ha reagerat över att de muslimska flickorna och de muslimska kvinnor som arbetade på de två muslimskt profilerade skolorna själva bestämde om de ville bära eller inte bära hijab.
*) Hijab är en traditionell klädsel för muslimska kvinnor. Den täcker huvudet, ansiktet eller kroppen, kallas ofta slöja och har funnits i många olika varianter i olika tider och på olika platser i världen.
Avhandlingens namn
What Role of God and National Curriculum in School life? A Comparative Study of Schools with a Muslim Profile in England and Sweden.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Åsa Brattlund, internationell pedagogik, Stockholms universitet, e-post asabrattlund@hotmail.com, asa.brattlund@mdh.se tfn 08-732 62 49 (hem), 016-15 34 83 (vidarekopplad till mobil).
Pressbild
Bild på Åsa Brattlund kan laddas ner från http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=61859.
I sitt avhandlingsarbete har Thérèse Hartman gjort en empirisk undersökning av en institution, som i sin antagning av studenter avsett att öka den etniska mångfalden. Studenternas och lärarnas intryck av undervisningen står i fokus.
– Resultatet av undersökningen visar att social och etnisk bakgrund osynliggörs; studenternas tidigare kunskaper, tänkesätt och erfarenheter räknas inte, ”alla stöps i samma form”. Förutsättningarna att lära sig en god svenska kan, enligt några av de intervjuade lärarna, vara avhängig studenternas sociala ursprung och modersmål, och på så vis kan studenternas sociala och etniska ursprung utgöra ett hinder i undervisningen. Studenternas sätt att uttrycka sig skriftligt och muntligt resulterar i att de antingen inkluderas eller exkluderas, och där kan klass och etnicitet ha betydelse, säger Thérèse Hartman.
Analysen är gjord med utgångspunkt ur ett feministiskt, jämlikhets- och demokratiskt perspektiv, med fokus på ”connected teaching” och ”banking
education”. Connected teaching är motsatsen till banking education, där läraren deponerar kunskap i studenterna, men äger kunskapen själv. Möjligheter till och utnyttjande av handlingsutrymme och frihetsgrader har också använts för att analysera självständighet och frihet i undervisningen, berättar Thérèse Hartman och fortsätter:
– Användningen av betyg och högskoleprov som urvalsgrund till statusprogram motverkar inte social snedrekrytering, utan gynnar särskilda grupper, det vill säga barn till välutbildade föräldrar. Lägger man därtill det som denna studie visar, nämligen att studenternas sociala och etniska bakgrund kan utgöra ett hinder i undervisningen framstår inte högskolan som en kraft för social förändring.
För mer information om avhandlingen se Uppsala universitets hemsida
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Thérèse Hartman, vid pedagogiska institutionen
018-471 19 95/ 73 63, 0739- 14 99 68, Therese.Hartman@ped.uu.se
Människan utsätts ständigt för nya kemikalier i sin miljö. Kemikalier som kan bli framtida miljögifter och miljöproblem. Intresset för hur kemikalier tidigt påverkar utvecklingen av nervsystemet har ökat då man ser en ökning av utvecklingsstörningar som ADHD, autism och vissa neurodegenerativa sjukdomar.
– Vi har undersökt de utvecklingsneurotoxiska effekterna av en typ av flamskyddsmedel, polybromerade difenyletrar (PBDE) och perfluorerade kemikalier (PFC), efter att nyfödda möss exponerats under den snabba utvecklings- och tillväxtperioden av hjärnan, säger ekotoxikologen Niclas Johansson, vid institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi.
PBDE används som flamskyddsmedel i bland annat textilier och elektronisk utrustning som datorer. PFC är samlingsnamnet för en grupp kemikalier som har ytaktiva egenskaper och som används för att bilda vatten-, fett-, och smutsavvisande ytor i bland annat impregnerat papper och textilier.
– Exponering under nyföddshetsperioden för de här ämnena har visat sig leda till permanenta beteendestörningar hos möss, som hyperaktivitet, samt försämrad habituerings-, minnes- och inlärningsförmåga, säger Niclas Johansson och tillägger att de här mössen också hade förändrade nivåer av flera proteiner i hjärnan som är viktiga för en normal hjärnutveckling.
Både PBDE och PFC återfinns i modersmjölk och i damm i inomhusmiljön. Niclas Johansson berättar också att det finns studier som visar att nyfödda/barn och unga människor har lika eller högre nivåer av dessa kemikalier i sin kropp jämfört med äldre. Och eftersom nyfödda rör sig mycket på golvet och att hand- till munkontakten är frekvent sker, förutom via modersmjölken, en direktexponering.
– PBDEer och PFCer kan framkalla likartade utvecklingsstörningar på nervsystemet och är därför inte bara intressanta som enskilda kemikalier utan också för sin möjlighet att samverka. Min avhandling visar att PBDE 209 och PFOA kan samverka vid låga doser kan förstärka beteendestörningarna hos vuxna möss och förändra proteinnivåerna hos nyfödda, avslutar Niclas Johansson.
Läs mer om avhandlingen på Uppsala universitets hemsida
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Niclas Johansson, institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi, avdelningen för ekotoxikologi
018-471 26 01, 070-227 60 82, Niclas.Johansson@ebc.uu.se
