I den senast genomförda lärarutbildningsreformen 2001 ställdes tydliga krav på att lärarutbildningen i ökad utsträckning skulle forskningsanknytas och att förankringen i yrket skulle stärkas. Det skulle ske genom en ökad växelverkan mellan teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.

I sin studie har Anita Eriksson undersökt hur närmandet mellan teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet skrivs fram i nationella och lokala lärarutbildningsdokument och texter om högre utbildning, och hur detta uttrycks i olika typer av samtal mellan studenter och mellan studenter och lärarutbildare.

Av studien framgår att både lärarutbildare och studenter använder sig av olika strategier för att koppla teoretiska och praktiska utbildningsinslag till varandra.

För lärarutbildarna handlar det antingen om att konkretisera det teoretiska innehållet med hjälp av praktisk eller ”beprövad” erfarenhet. Eller så utformar de uppgifter med krav på att studenterna ska reflektera över relationen mellan litteratur/föreläsningsinnehåll och de erfarenheter de fått från den verksamhetsförlagda delen av utbildningen.

Det faktum att uppgifterna ska examineras har medfört att samtal om examinationskrav har överordnas uppgifternas fokus på relationen mellan teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet och därmed har lärarutbildarens intentioner bara infriats till en del.

Studien visar att studenter ser både teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet som viktiga delar av utbildningen. I samtal studenter emellan söks, delas, jämförs och granskas kunskap och erfarenhet.

– Hur yrkesförankrade studenternas försök blir när de ska koppla samman och förstå relationen mellan teoretisk kunskap och yrkesutövandet, beror på vad de har tillgång till för typ av erfarenhet i gruppen. De använder sig ibland av erfarenheter hämtade från förskola och skola, men också av föräldraerfarenheter eller andra privata erfarenheter, säger Anita Eriksson.

Under intervjuerna har studenterna lyft fram tillgång till egen men också till andra studenters och lärarutbildares berättelser om gjorda erfarenheter som en förutsättning för att de ska kunna yrkesförankra litteratur- och föreläsningsinnehållet.

– I situationer då studenter har saknat erfarenhet eller inte har fått tillräckligt tydliga exempel i relation till det teoretiska kursinnehållet har det i sin tur medfört svårigheter för dem att översätta innehållet till ett konkret sätt att arbeta med och förhålla sig till barn i olika situationer, säger Anita Eriksson.

Studenterna pekar även på hur svårt det kan vara att få erfarenhet av de nya sätten att arbeta på – de som presenterats på utbildningen i litteraturen och under föreläsningarna.

Ute på förskolor och skolor tillämpas inte alltid det nya. Svårigheten består enligt studenter även i att intentioner och föreställningar om lärarutbildning och yrkesutövande ibland skiljer sig åt mellan de lärarutbildare som är verksamma på högskolan och de lärarutbildare som är verksamma i förskolan eller skolan.

Kontaktinformation
Anita Eriksson lägger fram sin avhandling ”Om teori och praktik i lärarutbildning. En etnografisk och diskursanalytisk studie” vid institutionen för pedagogik och didaktik fredagen den 17 april kl 13.15.
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg
Kontakt Anita Eriksson: 0762-648852

Louise Bourgeois föds 1911 i Paris. 1933 påbörjar hon sin konstnärliga utbildning vid École des Beaux Arts. Efter en tid lämnar hon skolan för att fortsätta utveckla sin konst i Montmartres och Montparnasses olika ateljéer. År 1938 flyttar Louise Bourgeois till New York där hon fortfarande är verksam.

Rachel Whiteread föds 1963 och växer upp i London. Liksom Louise Bourgeois börjar Rachel Whiteread sin konstnärliga utbildning med måleriet som medium, och efter måleristudier på Brighton Polytechnic börjar hon utveckla sitt skulpturspråk som student på the Slade School of Fine Art i London, staden där hon ännu har sin bas.

Louise Bourgeois’ konstnärskap påbörjades visserligen ett halvsekel före RachelWhitereads, men konsthistorikern Linnéa Axelsson finner ett släktskap i dessa båda internationellt framgångsrika konstnärers arbete.

– Min avhandling utforskar en omfamnande relation i deras verk. Det är i den som skulpturernas starka kroppsliga och emotionella närvaro bottnar, säger Linnéa Axelsson. Det är skulpturer inte glömmer sitt ursprung i kulturen och naturen, utan bär spår av egenskaper, tyngder och volymer som föregått dem.

För att kunna upptäcka och gå i dialog med olika material och former i Louise Bourgeois’ och Rachel Whitereads verk, låter Linnéa Axelsson dem följa historiska trådar, som bland annat för till verk av renässansmålaren Cennino Cennini och den franska skulptören Camille Claudel, verksam decennierna kring sekelskiftet 1900.

Materialens och formernas existentiella meningar är tongivande i tolkningarna av Louise Bourgeois’ och Rachel Whitereads verk. I centrum står resonemang om kroppen som en gräns mellan människans inre och yttre rum – en kontaktyta som skapar och bär mening.

– Ett konstverk är förbundet med mänskligt liv, men utgör samtidigt en egen kropp, en främmande närvaro, säger Linnéa Axelsson. Jag har närmat mig verken med en lyssnande hållning för att efter hand ta reda på hur konst och människa berör varandra.

Tisdagen den 28 april kl 13.15 försvarar Linnéa Axelsson, institutionen för kultur- och medievetenskaper, sin doktorsavhandling i konstvetenskap med titeln ”Omfamningar. Rummets och gränsens meningar – Om Louise Bourgeois’ och Rachel Whitereads verk”. Disputationen äger rum i hörsal F, humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Torsten Weimarck, konstvetenskap, Lunds universitet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Linnéa Axelsson på e-post: linnea.axelsson@arthist.umu.se, eller telefon: 073-823 81 75.

Det finns idag ett stort antal förorenade områden i Sverige och runt om i världen som ett resultat av industrialiseringen. Många av dessa tomter utgör en risk för levande organismer och omgivande miljö och är därför i behov sanering. Detta är en kostsam process och därför finns det stort behov av effektiva och ekonomiskt fördelaktiga saneringstekniker.

Många forna industritomter förorenades för länge sedan vilket innebär att föroreningarna har legat i jorden under en lång tid.

– Föroreningarna binds allt hårdare till marken ju längre tid de ligger kvar i jorden. Såväl jordens som föroreningarnas egenskaper har en effekt på saneringen, säger Sofia Jonsson.  

Resultaten från undersökningarna visar i stora drag att föroreningarna binds hårdare till marken i finkorniga jordar, d.v.s. om den består av små partiklar. En hög andel organiskt innehåll i jorden (d.v.s. förmultnade döda växter och djur) påverkar också saneringen. Dock påverkas olika föroreningar av jordens egenskaper i olika stor utsträckning, beroende på föroreningarnas egna inneboende egenskaper.

– Det här visar på några av de utmaningar vi ställs inför när vi ska sanera gamla förorenade tomter. Vet vi vilka parametrar som påverkar behandlingen av förorenad mark blir det enklare att välja rätt saneringsteknik eller kombinera olika tekniker. Därigenom går det att undvika begränsningar som vissa tekniker kan ha, och optimera saneringstekniker så att de både blir effektivare och billigare.

I Sofia Jonssons avhandling undersöks även en metod som idag inte används i Sverige men som visat sig ha potential som ett alternativ för att behandla bl.a. dioxinförorenade jordar.

– I Sverige behövs mer stöd för att utveckla alternativa metoder som gör det möjligt att sanera ett större antal jordar och till lägre kostnader än vad som görs idag.

Sofia Jonsson är uppvuxen i Umeå. Efter att ha tagit en civilingenjörsexamen i teknisk naturvetenskaplig kemi vid Umeå Universitet påbörjade hon sina forskarstudier. Hon gjorde ett uppehåll i forskarstudierna och jobbade bl.a. med inventering av förorenade områden på Länsstyrelsen i Västerbottens län. Idag har Sofia en anställning vid Försvarets Materielverk där hon arbetar med anskaffning av CBRN (Kemiska, Biologiska, Radiologiska och Nuklerära) skyddsmateriel.
Sofias forskningsstudier har ingått i forskningsprojekten COLDREM (Marksanering i ett kallt klimat) samt MCN (Marksaneringscentrum Norr).  

Fredagen den 24 april försvarar Sofia Jonsson, Kemiska institutionen, Umeå Universitet, sin avhandling med titeln ”The Influence of Soil and Contaminant Properties on the Efficiency of Physical and Chemical Soil Remediation Methods”.

Svensk titel: ”Inverkan från markens och föroreningarnas egenskaper på saneringseffektiviteten med fysikaliska och kemiska saneringstekniker”

Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal KB3B1, KBC-huset.

Fakultetsopponent är Professor Tuula Tuhkanen, Tampere University of Technology, Institute of Environmental Engineering and Biotechnology, Tampere, Finland.

Avhandlingen försvaras på engelska.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta gärna:
Sofia Jonsson
E-mail: sofia.jonsson@chem.umu.se

Vår energikrävande värld har blivit alltmer beroende av nya metoder för att lagra och omvandla energi för nya, miljövänliga transportmedel. Väte, som kan produceras med små- eller inga skadliga utsläpp, har föreslagits som en långsiktig lösning på framtidens energibehov. Det säger Rajeev Ahuja, professor vid Uppsala universitet, och tillägger:

– Intresset för forskning med syfte att ta fram en teknik för säker och effektiv lagring av väte har ökat avsevärt.

Hans forskargrupp visar nu, i samarbete med professor Ping Chens forskargrupp vid National University of Singapore, att små tillsatser av kaliumhydrid drastiskt förbättrar vätelagringsegenskaperna hos en blandning av Mg(NH2)2 och 2LiH.

De nya resultaten baseras på både experimentella och teoretiska data. De stora beräkningarna i studien utfördes vid UPPMAX (Uppsala University´s Multidisciplinary Center for Advanced Computational Science).

– Resultaten visar tydligt att små tillsatser av kaliumhydrid kraftigt sänker temperaturen för vätedesorption. Baserat på vår teoretiska analys kan vi i detalj förklara de atomiska mekanismerna bakom effekten, säger Rajeev Ahuja och tillägger att detta även är av intresse för andra vätelagringssystem.

Exempelvis är biltillverkare intresserade av att använda fasta vätelagringsmaterial som en ny typ av energilagring i bilar. De funktionella egenskaperna hos dessa material kräver dock en blandning av olika hydrider och att katalysatorer används.

Läs artikeln på http://www3.interscience.wiley.com/journal/122295516/abstract

Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Rajeev Ahuja, professor i fysik, vid institutionen för fysik och materialvetenskap, avdelningen för materialteori
018-471 36 26, 070-425 09 35 eller Rajeev.Ahuja@fysik.uu.se

Vid reumatoid artrit finns det höga nivåer av antikroppar, så kallade autoantikroppar, som reagerar med kroppens egna vävnader, till exempel ledvävnaden. För att påverka kroppen måste antikropparna sedan binda till speciella receptorer som finns på olika typer av vita blodkroppar. De vita blodkropparna reagerar genom att producera olika pro- inflammatoriska ämnen.

– Vi har hittat ett ökat uttryck av dessa receptorer på celler i ledvävnad från patienter med ledgångsreumatism jämfört med friska individer, säger Sofia Magnusson och tillägger att deras hypotes var att det ökade celluttrycket av receptorer påverkar sjukdomsförloppet.

För att testa om receptorer skulle kunna fungera som terapi vid ledgångsreumatism gav de möss lösliga receptorer. Receptorerna skulle då binda de farliga autoantikropparna innan de binder till de vita blodkropparna i leden.

– Terapin var lyckosam. Mössen, som led av artrit, och fick receptorer blev mindre sjuka än kontrollmössen, säger Sofia Magnusson.

I sitt avhandlingsarbete fann hon också att, genom att injicera glukokortikoid direkt i leden så minskade uttrycket av receptorer, vilket Sofia Magnusson säger förklarar varför sjukdomssymptomen minskar vid glukokorticoidbehandling. De visar också betydelsen av ett protein, mastcellskymas, för sjukdomsförloppet.

– Genom att kartlägga olika mekanismer för sjukdomen reumatoid artrit hoppas vi öka förståelsen kring sjukdomen och på så vis hoppas vi bidra till att denna gåta blir löst i framtiden, säger Sofia Magnusson.

Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Sofia Magnusson, institutionen för cell- och molekylärbiologi
073-9132770, 018- 471 40 04 eller sofia.magnusson@icm.uu.se

– Modellen kan hjälpa användaren att fatta rätt beslut om allt ifrån val av sönderdelningsteknik till val av värmeverk som skogsbränslet ska transporteras till, säger Mikael Frisk, Skogforsk.

Eftersom inköps- och försäljningspriser också finns med i modellen är det möjligt att räkna på lönsamheten för olika kunder och leveranser.

Modellen har testats på Sveaskogs skogsbränsleflöden i Mellansverige.

– De anser att resultaten ger ett bra underlag för den fortsatta affärsutvecklingen. Särskilt intressant tyckte de att rangordningen av kunder efter täckningsbidrag var, säger han.

Modellen kommer nu att utvecklas vidare, bland annat för att kunna hantera att värmeverkens efterfrågan varierar beroende på hur varmt eller kallt det är.

Fakta

Kontaktinformation
Kontakt
Mikael Frisk, Skogforsk. Tel: 090-203 33 64, 070-664 96 00
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88

Internationellt görs det stora ansträngningar för att lyfta fram socialt ansvarstagande i företag och organisationer*. FN verkar för principer som ligger i linje med dess målsättningar för miljö, utveckling och mänskliga rättigheter och även inom EU har det tagits fram riktlinjer för multinationella företags sociala ansvarstagande. År 2010 beräknas det också finnas en rådgivande standard inom området, ISO 26000.

Agneta Sundströms avhandling handlar om hur storföretag tar socialt ansvar för lokalsamhället, vad som motiverar dem till detta och hur samverkan mellan olika sektorer kan leda till framgångsrik utveckling för både företag och samhälle. I fallstudier visar hon hur två storföretag är engagerade i socialt ansvarstagande på orter (Sandviken och Skutskär) som länge dominerats av ett stort företag. Det visade sig bland annat att företag tar socialt ansvar i lokalsamhället så länge de ekonomiska motiven är positiva.

– När de ekonomiska motiven upphör, försvinner företagets incitament, säger Agneta Sundström. Samhället uppfattar omfattande uppsägningar som svekfullt och bandet mellan företag och samhälle försvagas. Försök att återupprätta lokal tillit, till exempel genom sponsring eller donationer, får vagt gehör. Det är svårt för ledarna i dessa företag att bygga upp ny lokal legitimitet när de t.ex. tvingas söka samverkan utanför lokalsamhället för att intressera ny arbetskraft.

Att hantera krissituationer och skapa social legitimitet både i och utanför det lokala samhället kan vara svårt för den lokala ledningen. Globaliseringen kan leda till att företagsledare plötsligt ställs inför kriser som orsakas av beslut som fattats på ett avlägset huvudkontor.

Agneta Sundström anser att företagsledare behöver träning eller utbildning i frågor om företags samhällsansvar. Hon menar att det är effektivt att samverka med lokala intressenter och i avhandlingen presenterar hon en modell som visar hur ”sektorsöverskridande partnerskap” kan bidra till fördelar och utveckling som gynnar både företag och samhälle.

Avhandlingsarbetet har genomförts vid både SLU och Högskolan i Gävle.


* I den vetenskapliga litteraturen används ofta begreppet CSR, Corporate social responsibility.
—————————–

Agneta Sundström, institutionen för ekonomi vid SLU och institutionen för ekonomi vid Högskolan i Gävle, försvarade sin avhandling Globalization, CSR and Business Legitimacy in Local Relationships den 3 april 2009. Opponent var professor Martin Johanson från företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.

Mer information: Agneta Sundström, 026-64 85 00, 070-644 96 18, Agneta.Sundstrom@hig.se

Pressbilden får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf (Ove Wall, HiG) ska anges.

I studien ingår 191 dotterbolag till svenska industriföretag i Storbritannien, Tyskland och USA. Pehrsson har undersökt samband mellan dotterbolagens marknadsstrategier och lokal förekomst av viktiga funktioner. Hit hör produktutveckling, produktion, marknadsföring, försäljning och service. Han har vidare tittat på samband mellan antalet lokala funktioner och dotterbolagens lönsamhet. Studien är unik eftersom den utgår ifrån ett dotterbolagsperspektiv.

– I debatten får man intrycket att det alltid är bäst för alla företag om de flyttar ut produktion och annat menar Anders Pehrsson. Men företag behöver noga utvärdera vad som leder till lönsamhet och också ta hänsyn till lokala marknadsstrategier.

Studiens resultat visar att ju fler produkter och typer av kunder ett dotterbolag har desto fler funktioner svarar bolaget för. Dotterbolagets erfarenhet av marknaden har också en positiv inverkan på antalet funktioner. I studien gjordes kontroller som visade att antalet lokala funktioner även påverkas positivt av ökande olikheter mellan dotterbolagets och moderbolagets produkter samt om moderbolagets försäljning ökar. De dotterbolag som verkar i USA har i genomsnitt fler funktioner än de övriga.

När det gäller lokal lönsamhet visar studien att ett dotterbolags vinstmarginal ökar med fler lokala funktioner. Lönsamheten ökar dessutom om dotterbolagets marknadsföring blir mer olik moderbolagets.

– Det är ett komplext beslut att avgöra vilka funktioner som ett företag ska lokalisera till olika länder säger Anders Pehrsson. Min studie visar att förnuftig utlokalisering kan ge bra
lönsamhet men också att varje företagsledning i hög grad behöver ta hänsyn till de lokala dotterbolagens strategier och erfarenheter.

Anders Pehrsson är professor i företagsekonomi, civilingenjör och forskningsledare vid Ekonomihögskolan vid Växjö universitet.

Sedan kriget i Irak startade år 2003 har det inträffat flera våldsamma incidenter där privata säkerhetsföretag har varit inblandade. Den internationella debatten om säkerhetsföretagens roll i väpnade konflikter har samtidigt intensifierats.

De privata företagen utför ofta uppdrag som traditionellt förknippats med militära förband. Och många debattörer hävdar att företagen är otillräckligt reglerade och att den statliga översynen av verksamheten fungerar dåligt eller inte alls.

– Privatiseringen bidrar till att sudda ut gränserna mellan privata och offentliga aktörer vilket gör frågorna om statlig kontroll komplexa, säger Joakim Berndtsson.

Joakim Berndtsson har undersökt hur privatiseringen av säkerhet utmanar invanda tankemönster kring staten och dess roll i relation till våld och säkerhet och hur användandet av privata säkerhetsföretag i Irak påverkar staters kontroll över våldsmedlen.

I Irak, som har kallats ”det första privatiserade kriget”, uppskattas som mest nästan 50 000 personer ha arbetat för de privata säkerhetsföretagen, bland annat på uppdrag av amerikanska och brittiska företag och myndigheter.

– Med ett så stort antal privata aktörer i konfliktområdet, varav en stor del utför beväpnade uppdrag, är det rimligt att anta att den statliga kontrollen över våldsanvändningen och våldsmedlen förändras, säger Joakim Berndtsson.

Privatiseringen medför också en ökad vilja att söka privata eller ”marknadsanpassade” lösningar på det som uppfattas som säkerhetsproblem och hot. En grundläggande utgångspunkt i avhandlingen är att även om privatiseringen kan ses som en utmaning mot idén om det statliga våldsmonopolet, så är det inget nytt fenomen.
¨
– Man skall komma ihåg att tanken om ett statligt våldsmonopol är en modern konstruktion, främst förknippat med konsoliderade stater. Staters faktiska kontroll över våldsinstrumenten och deras användning varierar kraftigt i tid och rum. I ett längre historiskt perspektiv framstår dagens privatisering av säkerhet mer som en återkomst för privata aktörer än som något helt nytt, säger Joakim Berndtsson.

Men att statens kontroll förändras innebär inte att den alltid försämrats.

– Å ena sidan kan man se hur privatiseringen av säkerhet under vissa omständigheter lett till ökad flexibilitet och funktionalitet för stater som USA och Storbritannien. Men samtidigt har den bristande regleringen och problematiska förhållanden mellan säkerhetsföretagen och annan militär och civil personal lett till ökad osäkerhet och en underminering av den statliga kontrollen över våldsanvändningen i Irak.

Avhandlingens titel: The Privatisation of Security and State Control of Force: Changes, Challenges and the Case of Iraq

Fakultetsopponentens namn: Dr. Christopher Kinsey, Defense Studies Department, Kings College, London

Tid och plats för disputation: fredagen den 3 april 2009, kl. 13.15, Hörsal SA 326, Campus Linné, Seminariegatan 1, Göteborg.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare:
Joakim Berndtsson, tel 031-786 5927, mobil: 0705-690100, e-post: joakim.berndtsson@globalstudies.gu.se

Antalet funktioner i våra bilar ökar stadigt. Förutom radion ska vi nu kunna använda MP3-spelare, navigationssystem och telefon.

Istället för att som förr med handen känna oss fram bland vred och knappar är allt fler funktioner samlade i en multi-funktionell display. För att hitta rätt måste man släppa blicken från vägen vilket skapar onödiga risker i trafiken.

Annie Rydström, doktorand vid Luleå tekniska universitet, har i ett forskningsprojekt i samarbete med Volvo Personvagnar undersökt om det går att använda känselinformation istället för syn för att hitta och välja funktion via en display.

I sin doktorsavhandling har hon undersökt hur man kan nyttja ledtrådar som simulerar känselinformation och därigenom göra bilkörningen säkrare.

Upplysningar: Doktorand Annie Rydström tel. 070 423 82 55           

Kontaktinformation
Upplysningar:
Annie Rydström / 070 423 82 55

Sömnapné förekommer i två former. Vanligast är s.k. obstruktiv sömnapné, där luftvägarna av någon orsak är förträngda. Symtomen är bl.a. snarkning och dagtrötthet. Den andra formen, central sömnapné, förekommer vid hjärtsvikt och stroke (slaganfall) och har okända orsaker.

I avhandlingen understryks att det vid utredning av sömnapné är viktigt att använda en kroppspositionsgivare, eftersom både obstruktiv och central sömnapné är vanligare i ryggläge än i sidoläge. Det är också viktigt att registrera bröst- och bukandningsrörelserna för att kunna skilja mellan obstruktiva och centrala apnéer.

Det är känt att obstruktiv sömnapné är vanligast i ryggläge, men mindre känt hur positionen påverkar förekomsten av central apné.

I en delstudie på 20 patienter med hjärtsvikt och central sömnapné framkom att de hade nästan dubbelt så många centrala apnéer i ryggläge jämfört med sidoläge, vilket är ett nytt fynd.

I en annan delstudie på undersöktes 44 patienter med obstruktiv sömnapné med och utan individuellt utformad sömntandställning för att dra fram underkäken och underlätta andningen. Det visade sig att antalet sömnapnéer minskade med tandställning och att sömnkvaliteten förbättrades.

Hos 132 patienter med stroke, bland vilka 17% hade obstruktiv sömnapné och 21% central sömnapné, visade det sig under tio års uppföljning att personer med obstruktiv sömnapné hade hälften så lång överlevnad som övriga patienter.

Obstruktiv sömnapné är således en riskfaktor för förtida död hos strokepatienter. Däremot framkom inte motsvarande risk hos patienter med central sömnapné.

Carin Sahlin är uppvuxen i Norrbottens län och har studerat i Umeå. Hon arbetar som biomedicinsk analytiker vid andningsenheten, Lung- och allergikliniken, Norrlands universitetsjukhus, Umeå, och kan nås på tel. 090-785 25 96,
mobil: 070-553 52 31, epost carin.sahlin@lung.umu.se

Fredagen den 3 april 2009 försvarade Carin Sahlin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Sleep apnea and Sleep -diagnostic aspects. Svensk titel: Sömnapné och sömn – diagnostiska aspekter.

Fakultetsopponent var professor Åke Tegelberg, Malmö högskola och Uppsala universitet.

Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/om-universitetet/pressinformation/pressmeddelanden/nyhetsvisning/?contentId=47199

Resultaten presenteras i den medicinska tidskriften Scandinavian Update. Undersökningen behandlar olyckor med ambulanser 2003—2005.

Av de 365 ambulansfordon som var försäkrade hos Länsförsäkringar inträffade under den perioden endast 16 ambulansolyckor med personskador. I nio av dessa fall inträffade skadorna i samband med utryckningskörning.

Jörgen Lundälv, som nyligen i en liknande studie kartlade olycksfall med polisfordon, kan nås via mobil 0702-151186 och epost: Jorgen.Lundalv@bornet.net eller Jorgen.Lundalv@surgery.umu.se

För att svensk mjölkproduktion ska vara livskraftig måste lantbrukarna hela tiden prioritera ekonomiskt effektiva lösningar. Ett sätt att minska produktionskostnaderna är att begränsa förekomsten av juverinflammation (1) (mastit), som anses vara den mest kostsamma sjukdomen hos landets mjölkkor.

De ekonomiska konsekvenserna av mastit kan minskas genom förebyggande åtgärder, men dessa för med sig extra kostnader i form av produkter och arbete. För att vara lönsam måste en sådan investering förväntas generera ökade intäkter som överstiger kostnaderna.

Christel Nielsen har i sitt doktorsarbete undersökt vilka kostnader mastiter orsakar i svenska mjölkkobesättningar. Därigenom har hon också kunnat göra vetenskapligt underbyggda beräkningar av vilket ekonomiskt utrymme det finns för mastitförebyggande åtgärder.

Enligt Christel Nielsens beräkningar kostar mastiter Sveriges mjölkproducenter 192 miljoner kronor per år. Om den nuvarande förekomsten av mastit i en svensk 150-korsbesättning halverades skulle täckningsbidraget öka med 80 000 kr per år, vilket motsvarar 5 procent av täckningsbidraget i dagsläget.

Mastitkostnaderna har även betydelse för beslut på nationell nivå, dels för hur noggranna registreringar som ska göras av mastit i kokontrollen, dels för vilken vikt som ska läggas på mastit i aveln.

En analys av uppgifter från 1200 laktationer (2) i en försöksbesättning visade att den klart största kostnadsposten i samband med mastit är den minskade mjölkavkastningen. Hur mycket mindre kon mjölkar beror på när i laktationen hon blir sjuk.

Klinisk mastit orsakade störst produktionsbortfall då korna insjuknade i början av laktationen, och det var just under den första laktationsveckan som flest kor blev sjuka. Avkastningsförlusten var då i snitt 578 kg mjölk hos förstakalvare och 782 kg hos äldre kor. Sett över hela laktationen varierade mjölkförlustens storlek mellan 0 och 705 kg (0-9 %) hos förstakalvare och mellan 0 och 902 kg (0-11 %) hos äldre kor.

Förhöjda celltal (subklinisk mastit) gav däremot upphov till störst avkastningsförlust när korna drabbades i slutet av laktationen. Den dagliga avkastningsförlusten vid ett celltal på 500 000 celler/ml var 1–2 kg mjölk hos förstakalvare och 1–4 kg mjölk hos äldre kor, beroende på laktationsstadium. I en genomsnittlig laktation där subklinisk mastit förekom minskade avkastningen med 150 kg mjölk hos förstakalvare och med 450 kg hos äldre kor.

Olönsamt att sortera bort mjölk med förhöjt celltal
Ett tänkbart sätt att minska de besättningsekonomiska effekterna av mastit skulle kunna vara att sortera bort mjölk med förhöjt celltal, för att på så vis undvika betalningsavdrag. Christel Nielsens undersökningar visar dock att detta inte är en framkomlig väg. Flera olika tröskelvärden för sortering undersöktes, men samtliga hade negativ inverkan på täckningsbidraget eftersom en avsevärd mängd mjölk sorterades bort. Med dagens mjölkbetalningssystem har mängden levererad mjölk större betydelse än dess kvalitet för besättningens ekonomi.

1) Mastit orsakas vanligen av bakterier som kommer in i juvret via spenkanalen, och som ger upphov till inflammation om de tillåts föröka sig. Mastit kan delas upp i en klinisk och en subklinisk form, som båda kännetecknas av en minskad mjölkproduktion och en förändrad mjölksammansättning med en kraftig förhöjning av celltalet (koncentrationen av vita blodkroppar). Synliga symptom, som ett ömt och svullet juver samt missfärgningar och flockor i mjölken, förekommer dock endast vid klinisk mastit. Mastit förknippas också med försämrad djurvälfärd och ökad användning av antibiotika.

2) En laktation är tiden från kalvning till dess att kon går i sin inför nästa kalvning.

Husdjursagronom Christel Nielsen, institutionen för husdjursgenetik, SLU, försvarar sin avhandling Economic impact of mastitis in dairy cows.

Tid: Fredag den 17 april 2009, kl. 09.15
Plats: Loftets Hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Henri Seegers, National Veterinary School of Nantes, Frankrike

Mer information: Christel Nielsen, 018-67 19 44, Christel.Nielsen@hgen.slu.se

Forskargruppen har studerat kommunikationen om vattenkraft i Vilhelmina kommun. Studien är unik och belyser områdena strategisk kommunikation, medier och opinion.

– Det är ingen lätt uppgift att kommunicera om miljöfrågor säger en av forskarna, Catrin Johansson.

Vattenfall och Vilhelmina kommun har använt en tidigare oprövad modell för ökad miljöhänsyn och samarbete och dialog med närboende och kommuninvånare.

Resultaten visar att informationens trovärdighet är en central fråga. Trovärdigheten påverkar opinionsbildningen och får konsekvenser för kommunikationsarbetet. Nya medieformer som bloggar jämnar ut maktförhållanden men tappar i trovärdighet.

Dialogmodellen behöver utvecklas mer i framtiden om Vattenfall ska förbättra sina relationer med alla de som berörs i sitt dagliga liv av vattenkraften. En bra dialog bygger på samarbete och jämställdhet. För att kunna utveckla den behöver båda sidor i god lära känna varandra bättre.


Forskargruppen tillhör Mittuniversitetets avdelning för medie- och kommunikationsvetenskap, MKV.

Kontaktinformation
Catrin Johansson, Telefon 060-14 88 04 eller 070-554 26 69. E-post Catrin.Johansson@miun.se

En behandlingsmetod för patienter med Parkinsons sjukdom har varit att transplantera fostervävnad från mitthjärnan till en hjärnregion som kallas striatum.

Målet är att rekonstruera de strukturer som är döende i hjärnan hos patienter med Parkinsons sjukdom, och därmed förbättra livssituationen för patienterna. Studier visar att vävnaden överlever transplantation samt att vissa patienter upplevde en funktionell förbättring.

Dessvärre blir en del patienter inte hjälpta av transplantation. Dessa negativa resultat tros bero på att nervtrådar i den transplanterade vävnaden inte växer ut tillräckligt långt i värdhjärnan.

I Franziska Marschinkes studier används råttmodeller för att undersöka vilken ålder av fostervävnad som är optimalt för transplantationer och hur interaktioner mellan stödjeceller och nervfibrer fungerar.

Det finns två olika typer av nervtråder som utvecklas beroende av vävnadens ålder och hur stödjecellerna växer. Det finns ett samband mellan utväxten av nervtrådarna och stödjeceller. Om man blockerar migrationen av stödjeceller växer de tidigt uppträdande nervtrådarna ut, medan de senare uppträdande nervtrådarna hålls tillbaka.

Parkinsonsjuka patienter har ett inflammatoriskt påslag och vid transplantation implanteras vävnaden till denna inflammatoriska omgivning.

En annan tyngdpunkt i Franziska Marschinkes studier är undersökning av hur nervtrådarna och stödjecellerna fungerar när de hamnar i en inflammerad omgivning.

Resultatet är att de tidigare utvecklade nervtrådarna inte överlever där. Vidare används en musmodell som saknar genen CD47, och resultaten indikerar att denna gen är involverad i utväxt av nervtrådar. Den odlade vävnaden visar en lång och massiv nervutväxt efter 14 dagar, som i vanliga fall försvinner. Utväxten finns redan tidigt i odlingen och har förmodligen en vägledande och stödjande funktion för transplantatet.

Samspelet mellan stödjeceller, nervtrådar och den transplanterade vävnadens ålder är viktig för att optimera transplantatens villkor.

Fredag 17 april försvarar Franziska Marschinke, Inst. för integrativ medicinsk biologi, histologi med cellbiologi, sin avhandling med titeln ”From dopamine nerve fiber formation to astrocytes”. Disputationen äger rum i sal BiA201, Biologihuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Cecilia Lundberg, Lunds universitet.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=2&pid=diva2:209197

Kontaktinformation
Franziska Marschinke är verksam vid Inst. för integrativ medicinsk biolog, histologi med cellbiologi, Umeå universitet. Hon nås på e-post franziska.marschinke@histocel.umu.se, telefon 090-786 63 15 eller mobil 073-09 26 83.

Modellen beskriver olika typer av konkurrenshinder och samband med bredden på ett företags produkt/marknadsområde och hur företaget konkurrerar.

För att utveckla modellen studerar Pehrsson vilka hinder för expansion som svenska företag uppfattar i Sverige och Polen. Hindren härrör från affärsmiljön och från myndigheters krav t ex i form av konkurrensregler. I studien har 98 företagsledare i Sverige och 72 företagsledare i Polen besvarat en enkät.

De fem viktigaste hindren i Sverige härrör från affärsmiljön (produkter måste kundanpassas, det finns många konkurrenter, etableringskostnaderna är höga, få konkurrenter dominerar och stora konkurrenter dominerar). I samtliga signifikanta skillnader mellan länderna som avser affärsmiljön upplever företagsledarna i Sverige större problem än de i Polen.

Hit hör svårigheter med att produkterna måste kundanpassas, kunder är lojala mot tidigare leverantörer, lokala företag dominerar och det är dyrt för en kund att byta leverantör.

– Detta pekar på att det i Sverige är svårt att bryta igenom de relationer som byggts upp mellan kunder och leverantörer säger Anders Pehrsson. Men ett litet lokalt företag har å andra sidan stora möjligheter att försvara sin position på marknaden.

I Polen härrör de fem viktigaste hindren både från affärsmiljön och den politiska miljön. Till de senare hindren hör att det är svårt att identifiera och leva upp till myndigheters krav i Polen. När det gäller den politiska miljön upplever företagsledarna i Polen större problem än sina kollegor i Sverige. I Polen behöver företagen alltså utöver en effektiv marknadsstrategi också en välutvecklad politisk förmåga.

Forskningen finansieras av Nicolinstiftelsen CN70 vid Svenska Nationalkommittén av Internationella Handelskammaren.

Anders Pehrsson är professor i företagsekonomi, civilingenjör och forskningsledare vid Ekonomihögskolan vid Växjö universitet.

  

Kontaktinformation
För mer information kontakta Anders Pehrsson, tel. 0470/708000, e-post: Anders.Pehrsson@vxu.se