Kompositer är lätta och starka material som finns överallt i samhället. De används till allt från båtar, bilar, möbler, rymdindustrin, militära produkter till sportdetaljer. Kommersiella kompositer tillverkas idag av icke förnybara material, t.ex. glasfiber, och binds samman med en härdplast som tillverkas av råolja.
– I min forskning försöker vi ersätta dagens kompositer med förnybara material. Vi använder naturfibrer, t.ex. fibrer från hampa, lin eller trä. Fördelarna med dessa material är att de är biologiskt nedbrytbara, billiga, väger lite och de är förnybara. I stället för att använda oljebaserad plast har vi tillverkat och använt plaster från förnyelsebara material, t.ex. plaster från sojabönsolja. Tillsamman med en forskargrupp i Finland har vi tagit fram härdplaster ut mjölksyra som tillverkas av majs.
Kombination som ger starkt material
De två materialen plast och naturfibrer kan kombineras och ger ett relativt starkt material till t.ex. möbler.
Det finns redan mycket forskning om plaster från förnyelsebara material, men Dan Åkesson har fokuserat på s.k. biobaserade härdplaster om vilket det inte finns så mycket forskning.
Dan Åkesson började forska på Institutionen Ingenjörshögskolan, Högskolan i Borås 2005. Han har tidigare jobbat inom polymerindustrin som civilingenjör och ansvarig för produktion och labb. Sedan hamnade han på dåvarande forskningsinstitutet IFP Research, idag Sverea IVF. Det var där intresset för att gå vidare som forskare inom polymerteknik väcktes.
– Det kändes som ett aktuellt ämne.
Fortsätter forska inom återvinning
Förutom den forskning han bedrivit inom polymerteknikgruppen på Institutionen Ingenjörshögskolan har han även gjort en kortare forskningssejour på ett universitet i Kina vilket utmynnade i en artikel i avhandlingen.
Efter disputationen hoppas Dan Åkesson kunna forska vidare i plasternas värld på Högskolan i Borås i egenskap av postdoktor inom polymerteknikgruppen, fast då med inriktning på återvinning av kompositer inom ett projekt om mikrorvågspyrolys av kompositer.
Fakta
Namn: Dan Åkesson
Ålder: 39
Kommer från Laholm, Halland
Tidigare gjort: Tekniskt gymnasium, civilingenjörsexamen inom kemiteknik, jobbat inom plastindustrin.
Intressen: Spela schack, fotografering och kinesiska/Kina. Talar en del kinesiska.
Offentlig disputation
Datum: 2 oktober kl. 13:15
Plats: KC, Kemigården 4, Chalmers, Göteborg
Titel: Renewable Composites Prepared from Biobased Thermoset Resins
Opponent: Carl-Eric Wilén, Åbo Akademi University, Finland
Disputationen hålls på engelska.
Kontaktinformation
Dan Åkesson, Institutionen Ingenjörshögskolan, Högskolan i Borås
Tfn: 033-435 46 31, mobil: 070-551 44 42
E-post: dan.akesson@hb.se
Under 1970-talet inleddes det kanske det mest utskällda svenska biståndsprojektet någonsin, uppförandet av pappersbruket i Bai Bang i norra Vietnam. Idag går pappersbruket emellertid för fullt och skogsindustrin i Vietnam måste importera timmer för att täcka behoven. För att minska trycket på de inhemska skogarna satsas det mycket på plantageskogsbruk, där flera av de viktigaste trädslagen finns inom släktena Eucalyptus och Acacia.
Nguyen Duc Kien och Phi Hong Hai har under sin tid vid SLU kombinerat skogsgenetisk utbildning med praktiskt förädlingsarbete. Deras forskning har handlat om arvbarheten för olika egenskaper som man vill förbättra hos några viktiga trädslag i plantagerna.
Nguyen Duc Kien har arbetat med eukalyptus, som är den viktigaste råvaran för pappers- och massaindustrin. Hans studier av Eucalyptus urophylla och E. camaldulensis (röd eukalyptus ) tyder på att växtförädling och ett bättre utnyttjande av de genetiskt bästa klonerna kan göra eukalyptusplantagerna betydligt mer lönsamma än de är idag. En förädling inriktad på både snabb tillväxt och eftertraktade vedegenskaper ger förmodligen bäst resultat, och urvalet bör göras regionalt.
Phi Hong Hai har arbetat med öronakacia (Acacia auriculiformis). Detta trädslag har många användningsområden, men kvaliteter som kan förädlas till byggnadsvirke, snickerier, möbler etc. har särskilt stort värde. Till Sverige exporteras för övrigt trädgårdsmöbler gjorda i detta trädslag. Den genetiska variationen i det plantmaterial som undersöktes visar att det finns goda utsikter att förädla fram sorter med snabbare tillväxt, rakare stammar, hårdare ved och bättre mekaniska egenskaper.
Efter disputationerna kommer Nguyen Duc Kien och Phi Hong Hai att återvända till ett skogsforskningsinstitut i Hanoi, där man arbetar både med att förbättra plantageskogsbruket och med att bevara landets egna skogsgenetiska resurser.
—————————–
Nguyen Duc Kien, institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU i Uppsala, försvarar sin avhandling Improvement of Eucalyptus plantations grown for pulp production.
Tid: Tisdag den 29 september 2009, kl. 09.00
Plats: Aulan, Genetikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr Nuno Borralho, BorralhoIDea, Cartaxo, Portugal
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00002075/
—————————–
Phi Hong Hai, institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU i Uppsala, försvarar sin avhandling Genetic improvement of plantation-grown Acacia auriculiformis for sawn timber production.
Tid: Onsdag den 30 september 2009, kl. 09.00
Plats: Aulan, Genetikcentrum, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr Christine Cahalan, School of the Environment & Natural Resources, University of Wales, Gwynedd, Storbritannien
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00002074/
—————————–
Mer information:
Nguyen Duc Kien, 018-67 32 86, Nguyen.Duc.Kien@vbsg.slu.se
Phi Hong Hai, 018-67 33 22, Phi.Hong.Hai@vbsg.slu.se
Frågor på svenska kan ställas till handledaren, docent Gunnar Jansson, 018-67 33 22, Gunnar.Jansson@skogforsk.se
I takt med att medellivslängden ökar, ökar även användandet av läkemedel. Interaktioner mellan och biverkningar av läkemedel är en av de främsta orsakerna till att patienter läggs in på sjukhus, och beräknas kosta det svenska samhället mångmiljardbelopp varje år.
– Många interaktioner och biverkningar upptäcks först efter läkemedlet nått marknaden, säger Gustav Ahlin vid institutionen för farmaci, som i sin avhandling har utvecklat nya modeller för att studera transporten av läkemedel över cellers membran.
Gustav Ahlin har fokuserat på att identifiera proteiner som är viktiga för membrantransporten i tarm, lever och njure. Han har studerat två viktiga proteiner i levern i detalj, samt undersökt interaktionen mellan dessa och hundratals läkemedel. Resultaten har han använt för att utveckla datorbaserade modeller som kan förutsäga substansers interaktion med proteinerna, och därmed förutsäga interaktioner mellan olika läkemedel. Modellerna kan användas för att förutsäga och förklara interaktioner och biverkningar för både befintliga läkemedel och läkemedel under utveckling.
– Genom att använda dessa cell- och datormodeller kan man minska behovet av studier på djur och optimera studier på människor. Det blir också möjligt att identifiera problemläkemedel tidigare i utvecklingsprocessen, säger han.
Avhandlingen visar också hur genetiska interindividuella skillnader i membranprotein påverkar dess interaktion med läkemedel. Resultaten tyder på att personer med en viss genuppsättning löper större risk än andra att drabbas av läkemedelsinteraktioner och biverkningar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Gustav Ahlin, 018- 471 43 71,070-516 72 58, e-post: gustav.ahlin@farmaci.uu.se
Avhandlingen analyserar den nya bebyggelsepolitiken för att hantera de stora problem som folkmordet 1994 gav upphov till. Rwanda har en yta som motsvarar Dalarna i Sverige och en befolkning på nästan 10 miljoner människor. Efter folkmordet fanns – förutom ett stort antal människor som saknade bostäder och förnödenheter i Rwanda – även 2,5 miljoner Rwandaflyktingar i närliggande länder.
– Dessa återvände under de närmaste åren till sina förödda hemplatser och bostäder. För att lösa dessa stora utmaningar byggdes nya bostäder i välstrukturerade byar på landsbygden, så kallade ’imidugudus’, genom bidrag främst från FN-organet UNHCR. Bidragen försvann dock 2001, innan hela arbetet var genomfört, säger Emmanuel Havugimana som disputerar i humanekologi.
Regeringens mål är att 70 procent av Rwandas landsbygdsbefolkning ska leva i den här typen av byar Men 2008 bodde bara 26 procent av befolkningen i byarna
Avhandlingen behandlar hur befolkningens livsvillkor i de nya byarna påverkas av den nya politiken.
– Det största problemet är att man inte omfördelat odlingsmarkerna, vilket innebär att avståndet till markerna ökat (upp till 2 km) och därmed försvårat det dagliga jordbruksarbetet. Avkastningen har snarast blivit mindre än tidigare och jordbruksmetoderna som baseras på manuellt arbete har inte effektiviserats, säger Emmanuel Havugimana.
– Fattigdomen på landsbygden är fortfarande hög. Upp till 60 procent av människorna lever vid fattigdomsgränsen, dvs. tjänar mindre än en dollar per dag.
Några möjliga sätt att handskas med dessa problem och åstadkomma landsbygdsutveckling föreslås i avhandlingen. Det gäller bland annat mer effektiva jordbruksmetoder med bättre näringshushållning, vattenförsörjning och erosionshindrande verksamheter, elektrifiering av landsbygden, satsning på jordbrukskooperativa insatser och utveckling av biinkomster till jordbruket som fiskodling, möbelsnickeri osv.
Avhandlingens titel: State Policies and Livelihoods, Rwanda Human Settlement Policy
E-länk: http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/21046
Fakultetsopponent: Docent Hans Holmén, Linköpings universitet
Tid och plats för disputation: Fredagen den 2 oktober 2009, kl. 13.00, Hörsal 302 Annedalseminariet, Ö Husargatan 34/Seminariegatan 2 Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Emmanuel Havugimana
Tel: 0762699495, 031-786 4242 (arb), e-post: emmanuel.havugimana@globalstudies.gu.se
Avhandlingen kan beställas hos Annika.Forsell@globalstudies.gu.se
100 kr plus exklusive porto.
Johan Janssons forskning visar att leukemiceller som har utsatts för cellgifter och överlevt inte utvecklade resistens mot benmärgstransplantation från exempelvis ett syskon. Däremot sågs flera viktiga förändringar hos dessa cancerceller. Dels blev de mindre känsliga för cellgifter och dels ökade tillväxthastigheten hos dem.
Johan Jansson har också identifierat flera immunologiskt viktiga gener som antingen ökade eller minskade när de hade utsatts för benmärgstransplantation. Av dessa gener var tre särskilt intressanta eftersom de hade att göra med aktivering av immunförsvaret och dödandet av cancerceller. Det visade sig också att sådan benmärgstransplantation kunde ha en hämmande effekt på de leukemiceller som också visade sig kunna aktivera delar av immunförsvaret.
Till sist har Johan Jansson undersökt om det går att kontrollera de leukemiceller som finns kvar efter en benmärgstransplantation. Det gick till genom att man vaccinerade möss med en blandning av ”döda” leukemiceller och immunceller från en donator. Man såg då att immunförsvaret aktiverades till en viss del, men att mössen inte levde längre för det. Däremot såg man att de här mössen hade B-celler som producerade antikroppar mot leukemiceller. Den här kunskapen skulle kunna användas vidare för att utveckla och förbättra effekterna av en benmärgstransplantation.
Johan Jansson kommer ursprungligen från Köping. Sin grundutbildning inom biomedicin gick han vid Högskolan i Kalmar. Forskarutbildningen har han också gjort vid Högskolan i Kalmar, men skött den i princip helt på distans från Rochester universitetet i staten New York på USA:s östkust. Rent praktiskt har han haft en vetenskaplig handledare i USA och i Kalmar har han haft sin huvudhandledare professor Sven Tågerud som han via mejl och Skype med mera har haft kontakt med under hela utbildningen.
Johan Jansson disputerade den 29 september med avhandlingen Acute Lymphoblastic Leukemia in the Allogenic Environment.
Handledare: Prof. Craig A. Mullen, University of Rochester, NY, USA, Prof. Sven Tågerud, Högskolan i Kalmar.
Biträdande handledare: Prof. Kristina Nilsson Ekdahl, Högskolan i Kalmar.
Opponent: Prof. Mikael Sigvardsson, Linköpings universitet
Kontaktinformation
Johan Jansson nås på jo.jansson@gmail.com eller telefon 073-3988792 från och med den 22 september till den 6 oktober.
Sven Tågerud nås på sven.tagerud@hik.se, 0480-44 62 56
Umeåforskarnas fynd, nu publicerade i tidskriften Journal of Biological Chemistry, innebär att det måste finnas outforskade mekanismer inne i cellen för att korrigera dessa tämligen ofta förekommande fel.
Den mänskliga arvsmassan och arvsmassan hos allt fler andra organismer är numera ganska väl kartlagd. Däremot saknas kunskap om hur detta DNA kan kopieras och repareras så effektivt och exakt. I dessa processer deltar alltid en variant av DNA-polymeras, det enzym som utför själva nybildningen av arvsmassa.
Arvsmassan består av två DNA-strängar och nyligen visade man att DNA-polymeras epsilon i första hand syntetiserar den ena strängen. Därmed vet man att just detta enzym svarar för en stor del av syntesen hos högre organismer och det med mycket hög nogrannhet.
Arvsmassan drabbas kontinuerligt av olika DNA-skador som orsakas av både inre och yttre faktorer, t.ex. ultraviolett ljus. Skadorna orsakar problem för DNA-polymeras epsilon, och därför finns specialiserade DNA-polymeraser som klarar att syntetisera förbi vissa skador i DNA till priset av lägre noggrannhet. Tidigare har man trott att den vanligaste skadan, att en bas saknas på DNA-strängen, varit omöjlig att komma förbi om inte ett specialiserat polymeras kommit till hjälp. Umeåforskarna beskriver nu hur DNA-polymeras epsilon kan syntetisera även om den DNA-sträng som används som mall saknar en bas. Detta leder till att den nya DNA-strängen innehåller fel som kan bli mutationer ifall de inte korrigeras. Det bör därför finnas outforskade mekanismer inne i cellen som hanterar felen.
Författare till artikeln är prof. Erik Johansson, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, samt forskaren Nasim Sabouri, tidigare vid samma institution men nu verksam vid Princeton University, USA. på post-doktorstipendium från Wenner-Gren-stiftelserna.
Referens:
N Sabouri, E Johansson: Translesion synthesis of abasic sites by yeast DNA polymerase epsilon
http://www.jbc.org/content/early/2009/09/23/jbc.M109.043927.abstract
För mer information kontakta Erik Johansson, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, mobil 073-620 50 61, tel. 090-786 66 38,
e-post erik.johansson@medchem.umu.se
Det empiriska underlaget i avhandlingen är hämtat från underhållningsidrotten och upplevelseindustrin.
– Valet av empiri utgår från de debatter som sköt fart under 1990-talet om att det samhällsformande samtalet alltmer underkastas en populärkulturell dramaturgi, säger avhandlingsförfattaren Hans Lundberg.
Att bland annat mediekoncentrering och mediekommersialisering medfört ökat fokus på underhållning som grundläggande generativ komponent. Med sin globala genomslagskraft är underhållningsidrottens kommunikativa närvaro svårslagen och därför en upplevelseindustri värd att undersökas.
Kommunikativt entreprenörskap behandlas på två sammanflätade plan i avhandlingen. Dels berättar texten om kommunikativt entreprenörskap som det framträder ur analyser av det empiriska materialet Dels antar författaren i olika avsnitt rollen som kommunikativ entreprenör.
Ett empiriskt resultat är att studien genom tre empiriska fall
1) KK-stiftelsens formering av den svenska upplevelseindustrin,
2) svensk elitishockeys gestaltning av sig själv som såväl del av den svenska folkrörelseidrotten som upplevelseindustriell affärsverksamhet samt
3) svensk idrottsjournalistiks vidgning av det journalistiska samtalet om underhållningsidrott – visar på hur man via olika former av kommunikativt entreprenörskap kan formera/omformera såväl den praktik man verkar inom (upplevelseindustri, elitishockey, idrottsjournalistik) som de fenomen ens praktik kan ses som ett uttryck för (underhållning som alltmer generativ komponent för den erfarande och upplevande människan).
Ett teoretiskt resultat av studien är att underhållningsidrottens kommunikativa närvaro återges som en samhällelig angelägenhet, som en praktik med relevans för fler än de idrottsintresserade. Underhållningsidrottens kommunikativa kapacitet är dock hårt diskursivt reglerad. För att kringgå detta aktiveras ett centralt begrepp inom entreprenörskapsforskningen – möjlighet – med vars hjälp underhållningsidrottens samhällsrelevans analyseras i termer av underhållningsidrottens möjlighetsrum.
Hans Lundberg har varit verksam som forskare och lärare i företagsekonomi vid Växjö universitet sedan 2001.
Avhandlingen ”Kommunikativt entreprenörskap: Underhållningsidrott som totalupplevelse före, under och efter formeringen av den svenska upplevelseindustrin 1999-2008”
Disputationen äger rum i sal Tegnér, Växjö universitet den 28 september 2009, kl. 13.00.
Fakultetsopponent är professor Alf Rehn, Åbo Akademi.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Hans Lundberg, e-post: hans.lundberg@vxu.se.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.
Ett löfte är ett löfte brukar det heta. Talesättet används jorden runt. De flesta av oss vet hur ett löfte ser ut, och när det är uppfyllt. Så enkelt är det inte i den politiska världen.
– Begreppet vallöfte har olika betydelse beroende på vem vi frågar, säger Elin Naurin, forskare vid statsvetenskapliga institutionen. I sin avhandling studerar hon partiernas förmåga att uppfylla vad de lovar inför valen och jämför det med väljarnas syn på vallöftena.
När statsvetare granskar löftena i partiernas valmanifest, framträder en positiv bild av ansvarstagande politiker, som tar sina vallöften på allvar. Men medborgaren i gemen, har en helt annan bild, menar Elin Naurin. I avhandlingen visar hon att de flesta anser att politiker inte håller vad de lovar.
Det är denna löftesparadox (Pledge Puzzle) som hon ställer i centrum för sin forskning: Hur utspridd är uppfattningen att partier för det mesta bryter sina vallöften? Vad är ett brutet vallöfte i väljarnas ögon? Eftersom fokus ligger på svenska väljare, frågar hon även: hur klarar sig svenska partier i en internationell jämförelse?
För att svara på frågorna har Elin Naurin först genomfört en undersökning av om socialdemokraterna uppfyllde sina vallöften från 1994- och 1998-års valmanifest. Därefter presenteras så väl enkätstudier som långa intervjuer med svenska väljare.
– Väljarna använder en bredare definition av vallöften än vad forskarna gör. Forskarnas fokus på löften i valmanifest är snävt i väljarnas ögon. Även det som sägs mellan valen uppfattas som vallöften. Detsamma gäller enskilda partiföreträdares uttalanden, säger Elin Naurin.
Det som borde ha lovats vägs också in, när väljare skapar sin uppfattning om vallöften. Elin Naurin menar också att det finns en berättelse om den löftesbrytande politikern som vi har svårt att bryta oss loss ifrån.
– Socialdemokraterna, till exempel, uppfyllde helt eller delvis så mycket som 90 procent av de vallöften man gav i sina valmanifest under perioderna 1994-1998 och 1998-2002., säger Elin Naurin. Detta placerar dessutom svenska regeringar högt i internationella jämförelser.
Avhandlingens titel: Promising Democracy. Parties, Citizens and Election Promises.
E-länk: http://hdl.handle.net/2077/20800
Fakultetsopponent: Professor Colin Rallings, University of Plymouth
Tid och plats för disputation: Fredagen den 2 oktober 2009, kl. 10.15, sal 10, Universitets- byggnaden, Vasaparken.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Elin Naurin, e-post: Elin.Naurin@pol.gu.se, tel 031-704 49 65 (bost.), 031-786 12 43 (arb.) 073-800 08 27 (mobil)
Avhandlingen kan beställas hos Elin.Naurin@pol.gu.se, 200 kr inkl moms och porto.
I i sin avhandling i informations- och biblioteksvetenskap undersöker Ruth Nalumaga de informationssvårigheter som kvinnor i Uganda stöter på som lagstiftare och folkvalda representanter. Hon har intervjuat kvinnliga och manliga parlamentsledamöter samt personer inom administrationen och företrädare från kvinnoråden ute i valkretsarna.
– Vad händer när kvinnor verkligen kommer till parlamentet? frågar Ruth Nalumaga.
– De kvinnliga ledamöterna måste integreras i sin nya omgivning. En av förutsättningarna är att få tillgång till nödvändig information för att kunna utföra sina uppgifter i en ovan miljö. Den processen försiggår inte obehindrat.
Hennes resultat visar att tillgången på information från parlamentsorganisationen framstår som jämlik. Däremot var de manliga ledamöterna bättre förberedda på det parlamentariska arbetet. De prenumererade på ytterligare informationsresurser eller anlitade informationsassistenter för att exempelvis sammanfatta dokument.
Dessutom tenderade männen, som i regel har mer tid och erfarenhet av beslutsfattande, att underhålla fler kontakter och kommunikationskällor för att möta informationsproblem.
– De sociala förväntningarna på kvinnor – även i politikens centrum – är dessutom desamma, oavsett hur deras status förändrats. De förväntas fortfarande ombesörja markservicen för sin familj och släkt, vilket ger mindre tid åt informationsförberedelser.
Kvinnor är alltså fortfarande missgynnade fast de har en bättre social position än före införandet av positiv särbehandling, anser Ruth Nalumaga. De hinder som finns inom både de sociala och de politiska kontexterna avslöjar svårigheterna att överföra formell makt till verklig makt. Positiv särbehandling ger inte i sig verklig makt.
Projektet är ett samarbete mellan universitetsbiblioteket vid Makerereuniversitetet i Kampala och Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap /Bibliotekshögskolan vid högskolan i Borås och Göteborgs universitet för att även bibliotekspersonal skall kunna ha forskarkompetens. Projektet har finansierats av SIDA/SAREC.
Avhandlingens titel: Crossing to the mainstream: Information challenges and possibilities for female legislators in the Ugandan Parliament.
Fakultetsopponent: Universitetslektor Pirjo Elovaara, Blekinge tekniska högskola
Tid och plats för disputation: Tisdagen den 29 september 2009, Högskolan i Borås, kl. 13.00, Hörsal E310
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Ruth Ester L. Nalumaga, Makerere University, Kampala, Uganda.
e-post: Ruth.Nalumaga@hb.se; relnalumaga@mulib.mak.ac.ug
Avhandlingen kan beställas hos boel.bissmarck@hb.se 250 kr.
I många av dessa fall finns det vågledare, kanaler, rör eller ledningar som vågorna utbreder sig i. Det kan vara vågor och vågledare i det mycket lilla, till exempel elektromagnetiska vågor i det inre av datorns eller mobiltelefonens processorer, eller i det mycket stora, som fläktbullrets spridning i fläktsystemet i en skyskrapa eller i en flera km lång tunnel.
För att studera dessa saker redan på konstruktionsstadiet behövs matematiska modeller för vågutbredningen. En uppsättning nya verktyg för dessa matematiska modeller levereras i en nyutkommen doktorsavhandling vid Växjö universitet, ”Numerical Conformal Mappings for Waveguides”, skriven av Anders Andersson.
– Min avhandling handlar om konforma avbildningar, säger Anders Andersson. Konforma avbildningar används i vågutbredningsproblemen för att enklare kunna hantera geometriskt komplicerade vågledare. Genom att använda en konform avbildning kan vågutbredning i en krökt vågledare med varierande vidd studeras, genom att beräkningarna överförs till en rak jämnbred vågledare, där de är mycket enklare att utföra. Detta kan leda till kraftigt reducerade beräkningstider vid datorsimuleringar av vågutbredning i geometriskt komplicerade vågledare.
Anders Andersson är hemmahörande i Byarum utanför Vaggeryd och har vid sidan av sin doktorandtjänst vid Växjö univeritet en anställning som adjunkt i matematik vid Högskolan i Jönköping, där han undervisar på ingenjörsprogrammen.
Avhandlingen ”Numerical Conformal Mappings for Waveguides” försvaras den 25 september 2009. Fakultetsopponent är professor Michael Benedicks, Kungliga tekniska högskolan, Stockholm.
För mer information, kontakta Anders Andersson, anders.andersson@vxu.se.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.
Linn Gustavsson Christiernin är teknologie doktor i interaktionsdesign och forskar på användarvänlighet och programvarukvalitet. Hon arbetar sedan flera år med att utveckla metoden RDPM, Radar Diagram Process for Multiple Layers.
Layered design eller lagerstruktur i ett program innebär att användaren kan välja mellan olika gränssnitt som är anpassade till olika typer av användare. Ofta är det första lagret för nybörjare med få och basala funktioner. Följande lager blir mer och mer avancerade. Men det kan också handla om olika lager för olika typer av arbetsuppgifter.
Syftet med Linn Gustavsson Christiernins nya metod är att komma åt problemet med för komplicerade och för många funktioner för novisen i många datorprogram, ibland även för den avancerade användaren.
– En nybörjare kan lätt överväldigas av att möta en hel storm av funktioner. Det är massor av knappar och massor av menyer. Även jag som är en ganska avancerad datoranvändare känner ofta, hjälp var ska jag börja, säger Linn Gustavsson Christiernin.
Det här har inte bara att göra med hur användarna känner sig framför datorskärmen. Det är också en kostnadsfråga. Ofta måste företagen anställa folk som lär ut hur man jobbar i olika program.
– Om en nyanställd kan sätta sig ner och lära sig själv och komma igång med de vanligaste arbetsuppgifterna direkt, så kanske du kan tjäna en veckas arbetstid, säger Linn Gustavsson Christiernin.
Principerna för hennes nya designmetod är enkla, men det kräver en hel del arbete att tillämpa dem. Det handlar om att i redan existerande programvara eller i helt ny välja ut rätt funktioner och rätt antal funktioner för rätt användargrupper.
Till att börja med måste man göra en grundlig datainsamling. Det krävs kvantifierbara data om vilka funktioner användarna oftast använder, hur stor datorvana de har, vilken typ av arbetsuppgifter de utför och så vidare. Med hjälp av dessa data och olika statistiska metoder och diagram identifierar man ett antal användargrupper som står på olika nivåer eller har olika behov. I slutskedet skapar man en lagerstruktur i programmet för varje användargrupp.
Linn Gustavsson Christiernin har utfört flera fallstudier där metoden testats. I en av dem skapades fyra lager anpassade till fyra användargrupper i Microsoft Excel. Användarna fick utföra uppgifter dels i ursprungsversionen av Excel och dels i den med lagerstrukturer. 40 av 70 försökspersoner nådde bättre resultat när de löste uppgifter i Excel med lagerstrukturer. De flesta löste också sina uppgifter snabbare.
Det här sättet att jobba med design är något som Linn Gustavsson Christiernin tror vi kommer att se mer av. Dåligt utformade gränssnitt gynnar ingen.
– Det kostar så pass mycket pengar och det tar så mycket tid och ger så mycket stress, så programmen måste bli bättre, säger hon.
Gustavsson Christiernin, Linn, Guiding the Designer: A Radar Diagram Process for Applications with Multiple layers, Interacting with Computers – The interdisciplinary journal of Human-Computer Interaction, in press
Gustavsson Christiernin, Linn, A Case Study Evaluation of RDPM – a process confirmed successful, Interacting with Computers – The interdisciplinary journal of Human-Computer Interaction, in press
Kontaktinformation
För mer information kontakta Linn Gustavsson Christiernin, 0520 – 22 32 08, linn.gustavsson@hv.se
Pressmeddelande lämnat av forskningsinformatör Charlotta Sjöstedt, 0708-312017, charlotta.sjostedt@hv.se
– De jägare-samlare som bodde i Skandinavien för mer än 4000 år sedan hade en annan genpool än den vi uppvisar idag, berättar Anders Götherström vid avdelningen för evolutionsbiologi, Uppsala universitet, som lett studien.
Studien är ett samarbete mellan flera forskargrupper från Sverige, Danmark och Storbritannien. Forskarna har använt DNA från stenålderslämningar för att undersöka om jordbruket spreds med immigranter eller om det var nya idéer som fick jägare-samlare att börja odla grödor och hålla djur.
– Det är mycket komplicerat att arbeta med DNA från mänskliga lämningar som är så gamla och att få fram data som vi litar på, berättar Helena Malmström vid avdelningen för evolutionsbiologi vid Uppsala universitet.
Hon tog fram de första stenålderssekvenserna redan för tre år sedan, men det har tagit lång tid för forskargruppen att försäkra sig om att det DNA man funnit verkligen är flera tusen år gammalt.
– Det här är en klassisk fråga inom arkeologin. Våra data visar att dagens skandinaver inte är direkta ättlingar till de jägare-samlar som bodde här under stenåldern. Detta måste tolkas som att det förekommit åtminstone någon form av migration till Skandinavien och att den troligen inleddes i samband med bondestenåldern. Just nu har vi emellertid svårt att säga exakt hur stor den var, säger Petra Molnar vid osteoarkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Anders Götherström, Uppsala universitet, 073-992 78 64, e-post: anders.gotherstrom@ebc.uu.se
Helena Malmström, Uppsala universitet, 070-744 24 44, e-post: helena.malmstrom@ebc.uu.se
Jan Storå, Stockholms universitet, 08-16 12 87, e-post: jan.stora@ofl.su.se
Petra Molnar, Stockholms universitet, 08-16 12 93, e-post: petra.molnar@ofl.su.se
Kunskapen om hur älgars och andra vilda djurs beteenden påverkas av mänskliga aktiviteter i landskapet har varit ganska begränsad. Idag finns det emellertid teknik som ger forskarna helt nya möjligheter att på avstånd följa djurs rörelsemönster i terrängen. Wiebke Neumanns ”försöksälgar” har haft halsband med såväl GPS-utrustning som telefonmodem.
Med teknikens hjälp kunde Wiebke Neumann undersöka vad som hände när de norr- och västerbottniska försöksälgarna mötte människor i skogen, till fots, på snöskoter eller vid jakt med hund. Älgarnas reaktion vid möten var tydlig, om än kortvarig. De förflyttade sig till ett annat område och var mer i rörelse än innan störningen. Upp till två timmar kunde det dröja innan älgarna uppvisade ett normalt beteende igen. Jakt med lös hund gav, inte oväntat, upphov till de allra kraftigaste reaktionerna. Då tog älgarna oftast till flykten direkt och rörde sig också över större områden.
Den relativt kortvariga responsen tyder på att enstaka möten med människor inte tär nämnvärt på älgarnas energireserver. Möjligen kan de vara mer känsliga under vintern, då de normalt inte rör sig så mycket och den perioden är mer energikrävande.
När det gäller trafiken tycks det vara relativt sällan som älgar i övre Norrland passerar vägar. Flest passager gjordes under tidig sommar och runt årsskiftet, dvs. vid de tidpunkter då älgarna flyttar mellan sina vinter- och sommarområden. Studien visar också att det inte finns avsevärt fler älgar på vägarna under älgjakten än under tiden före och efter. Det innebär att älgjakten inte ökar risken för älgolyckor i norra Sverige. Detta bekräftas också av älgolycksstatistiken. Det är framförallt älgens vandringsvanor som avgör när den passerar en väg – tillfälliga störningar har troligen mindre betydelse.
Under sina vandringar korsar älgar vägar under alla tider på dygnet och de verkar ha väl etablerade vandringsstråk i terrängen. Att risken för älgkrockar ökar när det skymmer och bli mörkt beror alltså inte på att fler älgar korsar vägarna då, utan på att det kan bli svårare för bilföraren att upptäcka en älg i tid.
Sannolikheten att en älg ska passera en väg är större där vägarna är fler, där det finns mycket skog och där terrängen är flack. Intressant är att älgolyckorna inte nödvändigtvis inträffade på de ställen där älgarna oftast passerade vägarna.
Under ganska lång tid har jakt varit en betydligt vanligare dödsorsak än rovdjursattacker i den nordiska älgstammen. Huruvida detta har påverkat älgens beteende är en annan fråga som diskuteras i avhandlingen. Det är inte självklart att dagens flyktbeteende är en lika bra strategi mot vargar.
—————————–
Fil kand Wiebke Neumann, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU i Umeå, försvarar sin avhandling Moose Alces alces behaviour related to human activity.
Tid: Fredag den 2 oktober 2009, kl. 10.00
Plats: P-0 Bäckströms sal, Skogsmarksgränd, SLU, Umeå
Opponent: Professor Atle Mysterud, Universitetet i Oslo, Norge
—————————–
Mer information: Wiebke Neumann, 090-786 83 02, Wiebke.Neumann@vfm.slu.se
Det är just den kraftiga ökningen av prostatacancer som fått många forskare att misstänka att det finns miljögifter med androgena egenskaper, som påverkar cellerna på samma sätt som manliga könshormon.
Nu har Örebroforskarna upptäckt att det bromerade flamskyddsmedlet TBECH binder till cellerna på samma sätt som testosteron och därför kan påverka tillväxt och funktioner hos kroppens organ. När kemikalien testades på mänskliga celler ökade halten PSA (prostata specifikt antigen), ett ämne som endast tillverkas i prostatan och som vid förhöjda värden kan vara ett tecken på prostatacancer.
– Det innebär att TBECH kan vara en viktig orsak till uppkomsten och utvecklandet av prostatacancer, konstaterar Per-Erik Olsson, professor i biologi vid Örebro universitet.
Det värsta sedan dioxin
Det bromerade flamskyddsmedlet TBECH finns bland annat i byggmaterial, isolering, möbelstoppning och plastföremål. I naturen har man hittat det i bland annat vitvalar och fågelägg. Det är ännu okänt hur stor spridningen är, delvis eftersom ämnet är svåranalyserat.
– Eftersom det är ett ämne som spritts i miljön under lång tid och påverkar cellerna redan vid mycket låga koncentrationer är våra resultat mycket oroväckande. Effekten är kraftigare än för könshormonet testosteron, så det här kan vara det värsta miljögiftet som har upptäckts sedan dioxin, säger Per-Erik Olsson.
Forskningen sker inom Centrum för livsvetenskap vid Örebro universitet och resultaten presenteras i en artikel i tidskriften Environmental Health Perspectives.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Per-Erik Olsson, 019-30 12 44 eller 0706-83 14 41.
Han har undersökt cyanobakterien Synechocystis och upptäckt två proteintyper som bakterien behöver för att kunna driva fotosyntesen. Det var cyanobakterier som för första gången började frigöra syre genom fotosyntes för tre miljarder år sedan. Då fick jorden successivt en syrerik atmosfär, vilket möjliggjort att liv kunnat uppstå på vår planet.
Fotosyntensen är högintressant ur flera olika synvinklar. Forskare i hela världen arbetar med att ta fram nya energikällor som kan ersätta fossila bränslen och minska koldioxidutsläppen. I fokus står bland annat en naturlig process som forskarna hoppas kunna härma på konstgjord väg – fotosyntesen.
Gröna växter, alger och bakterier kan med hjälp av fotosyntes ta tillvara solljusets energi för att spjälka vatten och producera syrgas och biomassa. I själva processen binder de koldioxid och kan därmed motverka växthuseffekten. För att vi ska kunna optimera fotosyntesen och använda den i storskaliga processer måste vi förstå den i detalj.
Cyanobakteriernas fotosyntes studeras på molekylär nivå vid Umeå universitetets kemiska institution av professor Christiane Funks forskargrupp.
Miguel Hernandez-Prieto, har i sin avhandling kartlagt de så kallade SCP-proteinernas funktion och deras lokalisering i bakteriecellen. SCP bildas av alla fotosyntetiskt aktiva växter och bakterier när de utsättas för ändrade miljöförhållanden och när cellerna utsätts för stress. Det har hittills bara varit känt att cyanobakterierna behöver SCP:s för att anpassa sig till förändrade miljöförhållanden och driva fotosyntesen, men detaljerna kring SCP:s funktion har fram till dags dato varit okända.
Miguel Hernandez-Prieto, som ursprungligen kommer från Spanien, har visat att SCP-proteinerna har förmåga att binda sig direkt till klorofyllmolekylen, den centrala molekylen i fotosyntesreaktionen. SCP-proteinen kan därmed också påverka klorofyllmolekylen. Dessutom har han upptäckt ytterligare ett protein som är delaktigt i cyanobakteriens fotosyntesreaktion, LilA. Funktionen för detta protein har hittills varit okänt. När forskarna utsatte cyanobakterierna för stress bildades SCP och LilA i större skala.
De har också kunnat påvisa att proteintyperna finns i membransystem av cellernas kloroplaster, små kroppar som innehåller klorofyll och där fotosyntesen äger rum.
– Det här är ett bevis på att blågröna alger behöver dessa två proteintyper för att kunna driva fotosyntesen. I stressituationer, när algerna ändrar sin fotosyntesaktivitet, producerar cellerna inte bara mer klorofyll utan också mer av ”stödproteinerna” SCP och LilA, säger Miguel Hernandez-Prieto.
Arbetet är ytterligare ett steg i kartläggningen av de gener och proteiner som Synechocystis behöver för sin fotosyntetiska aktivitet. Doktorsavhandlingen är därmed en byggsten i utvecklingen av alternativa energikällor och ett bidrag till att vi kommer en lösning av våra klimatproblem närmare.
Fredagen den 2 oktober försvarar Miguel Hernandez-Prieto, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ” The small CAB-like proteins in the cyanobacterium Synechocystis sp. PCC 6803”.
Disputationen äger rum kl 13.00 i KB3A9, KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor Conrad Mullineaux, School of Biological and Chemical Sciences, Queen Mary, University of London, Storbritannien.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Miguel Hernandez-Prieto
Telefon: 090-7867633
E-post: miguel.hernandez-prieto@chem.umu.se
I statistiken framgår att landets totala virkesförråd fortsätter att öka. Liksom de senaste åren står lövträden för den största ökningen. Totalt utgör lövträden nu nästan en femtedel av virkesförrådet i Sverige.
– Vi nådde det förra seklets bottennivå för andelen lövträd runt år 1980. Efter det ser vi att lövträden har ökat från 400 till drygt 600 miljoner kubikmeter, säger Per Nilsson, som är redovisningsansvarig på Riksskogstaxeringen vid SLU.
Effekter från de stora stormarna Gudrun och Per märks genom en något lägre tillväxt och ett lägre virkesförråd i Götaland. Men skogens totala tillväxt är fortsatt hög och uppgår nu till 121 miljoner kubikmeter per år.
Tätortsnära skog mer lövrik
Årets temaavsnitt i publikationen Skogsdata 2009 handlar om den tätortsnära i skogen i Sverige.
– Vi ser att den tätortsnära skogen är betydligt rikare på lövträd än annan skog. Den är också virkesrikare och har mer buskar men mindre blåbärs- och lingonmarker, säger Per Nilsson som författat temaavsnittet.
Publikationen Skogsdata 2009, med den officiella statistik som SLU ansvarar för, finns kostnadsfritt tillgänglig som pdf via:
http://www-riksskogstaxeringen.slu.se
Fakta
Riksskogstaxeringen är en årlig landsomfattande stickprovsinventering av skog och mark i Sverige. De insamlade uppgifterna används bland annat till att producera officiell statistik om Sveriges skogar. Riksskogstaxeringen är en del av SLU:s fortlöpande miljönalys program Skog och finns vid SLU i Umeå.
Kontaktinformation
Mer information:
Per Nilsson, enhetsledare vid Riksskogstaxeringen, SLU i Umeå,
090-786 84 72 eller 070-3096919, Per.Nilsson@srh.slu.se
