Informatikämnet vid Örebro universitet undersöker arbetet rörande utvecklingen av olika informationssystem. Att skapa system som är kapabla att tillgodose kundens krav kräver effektiv design för att kunderna verkligen ska få det system de beställt.
Syftet med Kai Wistrands forskning, är en back-to-basic inställning till hur man kan betrakta systemutvecklingsmetoder. Avhandlingen föreslår att metoder bör betraktas som bestående av ett antal delar som var och en för sig förklarar sin rationalitet men som även tillsammans kan förklara en sammanhängande kedja av rationalitet genom en hel systemutvecklingsprocess. Om man har en gemensam metodkomponentsyn blir det lättare för forskare och praktiker att utbyta information och idéer. I förlängningen är det en hjälp för att göra det enklare att skapa bättre informationssystem.
Forskningen kring systemutvecklingsmetoder är delad i två olika falanger. Det mer traditionella Information Systems Development, ISD, fokuserar på problem och teoretiska eller filosofiska aspekter. Den andra falangen, Method Engineering (ME), som Kai Wistrand har sin bakgrund inom, är mer praktiskt orienterad och är inriktad på att lösa problem. Skillnaderna har gjort att de två falangerna ofta har beskyllt varandra för att missa aspekter som betonas inom det egna forskningsområdet. Kai Wistrand vill skapa en gemensam grund genom sin analys av de båda fältens svagheter och styrkor.
– Man kan säga att ISD syftar till att göra rätt saker men ME syftar till att göra saker på rätt sätt. Om man blir medveten om de här problemen kan man göra rätt saker på rätt sätt, säger Kai Wistrand.
Kai Wistrands centrala koncept, metodrationalitet, har testats i tre fallstudier som involverar IT, kommunikation och undervisning. Med undervisningsgruppen till exempel kunde man tydligt se att de studenter, som fick metoden presenterad i form av ett antal metodkomponenter som var och en speglade en egen metodrationalitet, klarade sig bättre än de som fick metoden presenterad stegvis, likt ett recept i en kokbok. Det förstnämnda skapar en djupare förståelse för processen att utveckla informationssystem.
Metoderna har avlöst varandra under åren. RUP, var på modet för några år sedan och nu talar man om Agilemetoder. Först kom XP och idag är det SCRUM som är på tapeten. Problemet är att branschen fortfarande tror att det går att hitta den ”perfekta” metoden.
– Systemutvecklingsbranschen bör förbättra och använda den professionalitet man besitter för att genomskåda alla nya metoder som kommer. Man bör värdera alla nya idéer och fråga sig vilken form av förändring de innebär, säger Kai Wistrand.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Kai Wistrand: 070 611 9393
Email: kai.wistrand@oru.se
Mediernas berättelser om övervakning för fram behov av mer övervakning men uttrycker också motstånd mot sådan kontroll. Medie- och kommunikationsvetaren Eric Carlsson har i sin avhandling undersökt de betydelser övervakning tillskrivs i den svenska dagspressens nyhetsrapportering.
– Berättelserna om övervakning kan ses som ett uttryck för en kontroll- och säkerhetskultur som verkar och sprids bland annat genom nyhetsmedierna, säger Eric Carlsson.
Genom sina analyser av pressmaterial visar Eric Carlsson hur förslag om ökad övervakning framstår som oundvikliga i ljuset av det så kallade kriget mot terrorismen. Enligt tidningarnas liksom politikernas logik är det viktigt att skydda sig mot terror genom att intensifiera och precisera olika former av övervakning. En annan aspekt som kan legitimera övervakning är pressens gestaltningar av en ny typ av terrorist, en individ som sägs smälta in i det västerländska samhället genom att utåt sett framstå som ”normal”.
– Det sättet att framställa förövare känner vi igen från andra medialt uppmärksammade våldshändelser. I förlängningen kan det bidra till att underbygga rädsla och främlingsfientlighet som redan finns, och samtidigt skapas acceptans för en allt mer utbredd övervakning.
Avhandlingen visar också hur övervakning beskrivs i mer negativa termer, som ett hot mot den personliga integriteten och som social sortering av människor. Övervakningen kopplas då samman med brist på frihet och beskrivs som ett kollektivt hot mot hela grupper av människor, i första hand muslimer.
Tidningar använder övervakningsbilder och amatörbilder i sin rapportering och övervakningen har på så sätt också blivit en del av den journalistiska praktiken. Avhandlingen visar hur bilderna införlivas i den mediala diskursen om övervakning och fokuserar särskilt på hur offer och förövare gestaltas visuellt.
– Ett nyckelord för den här allt vanligare typen av bilder är ”äkthet”. Bilderna uppfyller flera av nyhetsjournalistikens traditionella konventioner; de är ofta både realistiska, dramatiska och avslöjande, säger Eric Carlsson.
Privatpersoners videobilder och bilder från övervakningskameror används inte sällan av nyhetsmedier för att gestalta våldsamma beteenden hos poliser, en form av omvänd övervakning. Eric Carlsson visar i sin avhandling hur polisvåld blir en nyhet när det finns
bilder och att övervaknings- och amatörbilder kan fungera som verktyg för motstånd mot de asymmetriska maktrelationer som övervakning kan skapa i andra sammanhang.
Läs hela eller delar av avhandlingen:
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:217436
Fredagen den 5 juni försvarar Eric Carlsson, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet sin doktorsavhandling i medie- och kommunikationsvetenskap med titeln Medierad övervakning. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Naturvetarhuset, sal N200, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor André Jansson, avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, Karlstads universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna Eric Carlsson, tel. 090-786 57 94 eller e-post eric.carlsson@kultmed.umu.se
I arbetet med de svenska miljömålen genomförs olika åtgärdsprogram som ska minska flödena av växtnäring från åkermark till vattendrag. En viktig aspekt i detta arbete är att åtgärderna sätts in där de gör störst nytta. Idag är det dock svårt att bedöma hur och i vilken grad olika åtgärder har minskat belastningen på vattendragen. Det finns därför ett stort behov av ett analysverktyg som kan ta hänsyn till hur flödena av vatten och näringsämnen varierar inom olika delar av ett avrinningsområde under året och hur flödena påverkas av markanvändningen.
Det analysverktyg som Osvaldo Salazar har utvecklat består av tre delar: en GIS-plattform som lagrar geografisk information och andra databaser, en modell som simulerar vatten- och kväveflöden från enskilda fält och en modell som kopplar ihop utflödena från enskilda fält till hela avrinningsområdets utlopp i ett vattendrag.
Den modell som beräknar hur flödena från enskilda fält påverkas av markanvändningen har Osvaldo Salazar kalibrerat i ett utlakningskänsligt område i nordöstra Skåne, där mätutrustning fanns på plats sedan tidigare. Modellen för flöden inom ett helt avrinningsområde testades och finjusterades i ett område på Öland.
För att testa analysverktyget gjordes en ”pilotstudie”, där modellberäkningarna visade att avrinningen från enskilda fält stod för 60 procent av vattenflödet i utloppet och grundvattnet för resten. Variationerna under året och storleken på den uppskattade nitratkväveutlakningen överensstämde i stort med vad som uppmättes i fält under studieperioden. Kväveutlakningen från avrinningsområdet kom till 90 procent från dräneringsledningar och diken från enskilda fält.
Nästa steg i arbetet är att bygga upp en databas som gör verktyget mer generellt, dvs. anpassat till fler klimatområden och jordtyper.
Om man kan beräkna avrinning och utlakning för varje enskilt fält går det att bedöma den samlade effekten av markanvändningen inom ett avrinningsområde. Detta angreppssätt gör det möjligt att uppskatta vilka ändringar i odlingen (strategier för gödsling, jordbearbetning, bevattning, dränering etc.) som kan vara de mest effektiva och billigaste sätten att minska belastningen på vattendrag.
—————————–
MSc Osvaldo Salazar, institutionen för mark och miljö, SLU, försvarar sin avhandling Modelling water discharge and nitrogen loads from drained agricultural land at field and watershed scale.
Tid: Torsdag den 4 juni 2009, kl. 09.15
Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Ali Madani, Department of Engineering, Nova Scotia Agricultural College, Truro, Nova Scotia, Kanada
Mer information:
Osvaldo Salazar, 018-67 11 87, Osvaldo.Salazar@mark.slu.se
Osvaldo besvarar frågor på engelska och spanska. Frågor kan också ställas till:
Abraham Joel, 018-67 29 23, Abraham.Joel@mark.slu.se
Ingrid Wesström, 018-67 11 83, Ingrid.Wesstrom@mark.slu.se
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: http://www.slu.se/page.cfm?page=102
När den politiska makteliten på Island ombildades mot 1200-talets slut och med tiden utvecklade en starkare aristokratisk identitet, förändrades också elitens sexuella tankemönster.
Att lyfta fram och tydliggöra vissa sexuella normer blev ett sätt att definiera den egna gruppen. Det framgår särskilt av många riddarromaner som skrevs på det senmedeltida Island. Sexuell självkontroll var avgörande för om en man uppfattades som hövisk eller inte. En sann riddare lät inte begären ta överhanden. Det skilde honom från hedningar, bärsärkar och trälar som i riddarromanerna sällan kan kontrollera sin åtrå.
Under senmedeltiden växte också elitens intresse för jungfrudomen. En aristokrat som ville vara säker på sitt faderskap till äldste sonen valde en hustru som var jungfru. Men elitens förhållande till jungfrudomen var kluvet. Den både lockade och skrämde. Jungfrun beundrades för sin kyskhet och sina rena tankar. Hon hade kvar en oskuldsfullhet som andra kvinnor hade förlorat.
Samtidigt ansågs jungfrun sakna egentliga erfarenheter av att vara kvinna. Hon hade inte upplevt ett samlag och visste därför inte vad det innebar att vara hustru och att bli mor. Det gjorde det svårare för henne att tygla sina sexuella begär och stå emot män som ville beröva henne oskulden. På så vis var hon en källa till djup oro.
Att studera senmedeltida sexualitet är en utmaning, skriver Henric Bagerius i sin avhandling. Det tvingar oss att för ett ögonblick överge vår tids föreställningar om sex som ett samspel mellan människor, som något ömsesidigt.
I de isländska riddarromanerna avtecknar sig samlaget tydligast som en handling utförd av en människa mot en annan. Ofta förekommer våld och förödmjukelser. Våldtäktsscener görs till romantiska äventyr som slutar i lyckliga äktenskap.
När riddaren har samlag med en jungfru gör han sig till ägare av hennes kropp, och därefter tillhör hon honom och ingen annan. Könsakten skapar med andra ord en hierarkisk ordning mellan könen. Det är en handling som gör riddaren till man och jungfrun till kvinna.
Avhandlingens titel: Mandom och mödom. Sexualitet, homosocialitet och aristokratisk identitet på det senmedeltida Island.
Disputationen äger rum fredagen den 12 juni 2009 kl. 10.15
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Opponent: Dr. Phil. Sverrir Jakobsson, Köpenhamn
Avhandlingen kostar 150 kr och kan beställas från avhandlingsförfattaren.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Henric Bagerius, 035-12 24 34, 0735-92 20 62
henric.bagerius@history.gu.se
Presskontakt: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se
Målet med alla sökmotorer är att åstadkomma så relevanta söksvar så snabbt som möjligt. När sökmotorer beräknar sina sökresultat styrs de av en algoritm, som tilldelar egenskaper hos webbsidorna högre eller lägre värde.
De flesta vanliga sökmotorer på internet, t.ex. Google, genererar en enda stor rangordning som bygger på en sökning av alla sidor som finns på internet.
Den algoritm som Ola Ågren har utvecklat rangordnar i stället sidorna med utgångspunkt från varje relevant startsida, inklusive de som som den direkt eller indirekt pekar ut. Sedan beräknas ett medelvärde av de olika sidornas relevans. En sida som har länkar till sig från flera olika sidor får därför högre värde än de som bara pekas ut en gång. På detta sätt går det snabbare att hitta igen intressanta sidor.
För vanliga standardalgoritmer tar det drygt sju dygn att gå igenom och ranka webbsidorna i en viss databas. Ola Ågren har med sin algoritm lyckats göra detta på 158 sekunder.
Hans algoritm har dessutom visat sig ge de mest relevanta svaren. Han har undersökt relevansen i svaren hos topp 10-listorna för tre olika algoritmer, den algoritm som han själv utvecklat, samt två varianter av PageRank, den algoritm som används av Google.
Totalt har han undersökt 100 olika uttryck för alla nordiska språk och engelska, bl.a. ordet civilingenjör. Topp 10-listorna hade alltid någon form av överlappning mellan de olika algoritmerna, men de var aldrig helt identiska. Användare har sedan fått bedöma relevansen i de olika svaren utan att veta vilka sökmotorer som genererat svarsalternativen.
– Användarna i undersökningen anser att den sökmotor som jag utvecklat är bättre än de andra i över 60 procent av fallen, säger Ola Ågren.
Förutom sökmotorer så behandlar avhandlingen även metoder för att hitta strukturer bland stora mängder information, t.ex. nyckelord och metoder för att kunna utvinna valfri text, t.ex. delar av dokumentationen ur källkod.
Fredagen den femte juni försvarar Ola Ågren, Institutionen för datavetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Finding, Extracting and Exploiting Structure in Text and Hypertext.
Svensk titel: Att finna, extrahera och utnyttja strukturer i text och hypertext.
Disputationen äger rum kl 13.15 i MA121, MIT-huset.
Fakultetsopponent är professor Maarten de Rijke, Informatics Institute, University of Amsterdam, Nederländerna.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Ola Ågren, institutionen för datavetenskap
Mobilnummer: 0730-283852
E-post: ola.agren@cs.umu.se
I en ny avhandling från Växjö universitet har Linda Reneland-Forsman studerat studenters meningsskapande i relation till ett kursinnehåll och kurssammanhang på nätet.
Meningsskapande skall här förstås som en aspekt av lärande, en förutsättning för att tas sig an nya situationer och information inom en utbildning.
Utbildningen som Linda Reneland-Forsman har studerat var ett initiativ från Växjö universitet att utbilda barnskötare verksamma inom barnomsorgen till lärare i förskoleklass.
Utbildningen var upplagd som en nätbaserad 4-årig utbildning. Samtlig gruppkommunikation på nätet från 10 gruppers arbete under 18 veckor studerades i syfte att kartlägga studenters handlingar och dessa handlingars orientering i kursarbetet.
Avhandlingen bidrar med två viktiga resultat till fältet för nätbaserat lärande. För det första stärks det sociala utbytets betydelse för studenternas meningsskapande. För det andra påvisas positiva effekter av användandet av teknistödda lärmiljöer i form av tid, mångfald samt distans.
Resultaten kan kopplas till den påverkan teknistödda lärmiljöer har på människors kommunikation. Tid representerar möjligheten till återkommande möten med sin egen förståelse i syfte att utveckla nya och fördjupade perspektiv. Mångfald representerar andras röster och bredden som erbjuds i form av delandet av andras erfarenheter. Distansen skapas av villkoren i den asynkrona kommunikationen och tvingar tankar och tal till skriftspråk som därmed blir tillgängliga för reflektion och förändring.
Avhandlingen diskuterar också hur användning av teknikstödda lärmiljöer kan underlätta utvecklandet av kommunikativa kompetenser.
– Med dessa resultat hoppas jag kunna bidra till en mer nyanserad diskussion kring digitala lärmiljöer säger Linda Reneland-Forsman. En fördjupad förståelse för vad digitala miljöer bär med sig i form av kommunikationsvillkor är viktiga för möjligheterna till möten mellan nya grupper av studenter, ny teknik och nya distributionsformer inom högre utbildning.
Linda Reneland-Forsman är har en bakgrund som marknadsförare på Telia, bildredaktör samt grundskollärare med IT-pedagogisk examen. Sen 1999 är hon verksam vid Växjö universitet med utveckling, utvärdering och studier av nätbaserade undervisningsmiljöer.
Linda Reneland-Forsman har också varit verksam som projektledare för ett EU projekt, inom Sokrates Minerva programmet i syfte att utveckla en teoribidning och riktlinjer kring att vara lärare på nätet.
Avhandlingen ”A Changing Experience – communication and meaning-making in web-based teacher training” försvaras torsdagen den 4 juni 2009, kl 13.00.
Disputationen äger rum i sal Wicksell, Växjö universitet.
Opponent är docent Elsebeth Korsgaard Sorensen, Aarhus universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Linda Reneland-Forsman, e-post: linda.reneland@vxu.se, telefon 0470-708109 eller mobil 0703-523202.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, vup@vxu.se.
– Sverige har ett ansvar för att bevara sin egen flora, men lavar har under de senaste decennierna minskat till följd av skogsbruk och luftföroreningar. Det är också mycket osäkert hur de påverkas av klimatförändringar, eftersom det är svårt att ta reda på detta med experimentella försök, säger Anna Jonsson Cabrajic.
För att kunna förutsäga hur lavar kommer att reagera på olika miljö- och klimatförändringar har Anna Jonsson Cabrajic istället använt sig av matematiska modeller. På detta sätt har hon också identifierat vilka miljöer som är viktiga för lavar.
– Mina modeller visar att trädlevande lavar kan reagera både positivt och negativt på klimateffekter beroende på hur ljus platsen är där de växer. Det gör det svårt att avgöra vad som händer med lavpopulationer i ett förändrat klimat. Kombinationen av fukt, temperatur och ljus är mycket viktigt för lavars tillväxt. Beroende på hur klimatet förändras i framtiden kommer det att påverka lavarna på olika sätt, berättar Anna Jonsson Cabrajic.
Enligt klimatscenarior, väntas ett varmare men också blötare klimat i Skandinavien, speciellt under vintermånaderna. Ökad fukt kan ge ökad tillväxt om ljuset är tillräckligt starkt. Däremot minskar tillväxten om platsen där laven växer är för mörk, på grund av att laven då avger mer kol än den binder in. Under några sommarmånader kan dock klimatet förväntas bli varmare och torrare vilket ger kortare tillväxtperioder för lavar och därmed lägre tillväxt.
Ljuset är också viktigt för marklevande ”renlavar”. Skogar där mer än 60 procent av markytan täcks av trädkronor är för täta för att gynna lavars tillväxt.
Många skogar är idag tätare än för hundra år sedan och precis före slutavverkning kan de vara tätare än gränsen på 60 procent. Detta missgynnar laven och lavrika områden. Resultaten har betydelse för det gemensamma markutnyttjandet mellan rennäring och skogsbruk eftersom samer tidigare haft svårt att med siffror visa vilka områden som är viktiga för renarnas vinterbete.
Vissa hotade lavararter lever i särskilt fuktiga miljöer och resultat i avhandlingen visar att detta beror på att det går mycket långsammare för dessa lavar att aktivera sin fotosyntes efter torra och inaktiva perioder. Varför den är fördröjd är oklart men hänger ihop med att lavar är en symbiotisk organism mellan svamp och alg.. Den matematiska modell som Anna Jonsson Cabrajic tagit fram kan förutsäga när lavarna är tillräckligt blöta från regn, dimma, och fuktig luft för att de ska kunna aktivera sin fotosyntes. Modellen kan därför användas för att hitta tillräckligt fuktiga miljöer för att bevara hotade lavar. Studierna är till största delen gjorda i Västerbotten med några utstickare till Jämtland, Västernorrland och Norge.
Torsdagen den 4 juni försvarar Anna Jonsson Cabrajic, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling
med titeln ”Modeling lichen performance in relation to climate – from thalli to landscapes ”. Svensk titel: Modellering av lavars responser i förhållande till klimat: i skalan från bål till landskap.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal KB3B1 i KBC-huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är professor Göran Ågren, SLU, Uppsala.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Anna Jonsson Cabrajic, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 070-9859555
E-post: anna.cabrajic@emg.umu.se
Mats Lannerstad vid Linköpings universitet har studerat de komplexa sambanden mellan vatten och jordbruksproduktion. I hans avhandling ingår en omfattande studie av Bhavani avrinningsområde i Tamil Nadu i södra Indien. Genom att studera såväl hydrologiska faktorer som befolkningsökning, variationer i klimat och jordbruksproduktion beskriver han vad som händer när konkurrensen om vattnet ökar.
– Att klarlägga hela samhällets relation till vattenresurserna ger en djupare förståelse för vad som händer i ett avrinningsområde när floder torkar ut, säger Mats Lannerstad.
Han menar att bönderna ofta framställs som passiva offer för uttorkade vattendrag, men visar i sin studie att många jordbrukare anpassar sig och ser nya möjligheter. Bönderna utgör en stark kraft som påverkar utvecklingen av vattenförsörjningen i växelverkan med naturen, myndigheter, teknikutvecklingen och andra bönder.
– Den enes vattenanvändning påverkar den andres. Den växande skara som på olika sätt använder vattnet bildar en komplex väv av vattenutnyttjande som gör det svårt att planera och styra hur vattnet används i ett område.
Böndernas strategier går ut på att skaffa mer vatten från flera olika källor, men de kan också anpassa jordbruket till tillgången på vatten genom att odla grödor som kräver mindre vatten.
Förutom fallstudien innehåller avhandlingen en analys som visar att jordbrukets behov av vatten fördubblas till år 2050, förutsatt att vi fortsätter använda vatten på samma sätt som idag och att efterfrågan på mat tillgodoses.
– Genom att öka vattenproduktiviteten med till exempel tätare odling och stödbevattning kan behovet halveras. Eftersom möjligheterna till storskalig bevattning i stort sett är uttömda måste jordbruket dessutom använda vatten som är naturligt tillgängligt för växterna i marken mer effektivt, säger Mats Lannerstad.
– Att möta framtidens behov av vatten för produktion av mat är en stor utmaning, men det är inte omöjligt.
Avhandlingen lades fram den 20 april 2009.
Kontaktinformation
Kontakt:
Mats Lannerstad, 073-986 37 74, mats@lannerstad.com
Transportmyndigheterna har fått uppdraget att skapa jämställda transportsystem vilket betyder att kvinnor och män ska ha lika möjligheter att påverka utformningen av vägar och järnvägar, busslinjernas dragning, tidtabeller och andra faktorer som påverkar tillgängligheten för medborgaren.
– Målet om ett jämställt transportsystem infördes eftersom man hade konstaterat att trafikplaneringen är mansdominerad. Män konstruerar vägar för män. Kvinnors erfarenheter ges inte tolkningsföreträde i planeringsprocesserna, och det vill regeringen ändra på, berättar Eva Wittbom.
I sin avhandling visar Eva Wittbom hur normerna för verksamhetsstyrningen förvränger jämställdhetsmålets innebörd om att makten ska fördelas jämnt mellan kvinnor och män. För att kunna styra och följa målets utveckling riktar myndigheterna ljuset mot könsfördelning, hur många kvinnor och hur många män som är närvarande i beslutsprocesserna.
– Men antalet kvinnor respektive män säger ingenting om vilka behov och erfarenheter som får tolkningsföreträde. Ur genusperspektiv är jämn könsfördelning inte tillräckligt för att veta om makten är jämnt fördelad.
Ekonomistyrningsmodeller bygger på kvantitativ information och siffror ger begränsad information om ett tillstånd.
– Problem uppstår när det finns en organisationskultur som bara litar till det mätbara. Då förstärker ledningen och medarbetarna styrningens krav på enkla indikatorer och nyckeltal. Man är mer trogen sitt styrsystem än det mål man ska styra mot, och därför går det faktiskt att signalera måluppfyllelse trots att målet inte är nått, påpekar Eva Wittbom.
Avhandlingens namn: Att spränga normer – om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering. Disputation äger rum den 29 maj kl 13 i Philipssalen, hus 3, Kräftriket.
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:202293
Kontaktinformation
Ytterligare information: Eva Wittbom, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 36 29, 0708 16 26 50, e-post ewi@fek.su.se
Porträttbild kan laddas ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=6936&a=63690
– Förbättringarna innebär att felmarginalen kan minskas för så gott som alla urvalsundersökningar av det här slaget, säger Anders Lundquist.
Förutom PISA används metoderna vid t.ex. bestämning av konsumentprisindex (KPI), Statistiska centralbyråns årliga undersökning av företagens ekonomi och i Skolverkets nationella utvärderingar av den svenska skolan.
När tv, radio eller tidningar presenterar ”resultatet av en undersökning” är det i stort sett alltid en urvalsundersökning som har utförts. Det är en undersökning där man endast undersöker ett urval av alla man egentligen är intresserad av.
Ett exempel är opinionsundersökningar av olika slag, t.ex. undersökningar om partisympatier, inställningen till att byta valuta till Euro. När SIFO genomför sin månatliga s.k. väljarbarometer brukar de fråga ett urval på ca 2000 personer av Sveriges ungefär sju miljoner röstberättigade.
Den metod som används för att göra urvalet måste väljas på ett sådant sätt att man får en så liten felmarginal som möjligt i sina resultat. Vi tar SIFO:s väljarbarometer från april i år som exempel, i den sägs det att ”om det vore val idag så skulle moderaterna få 30,6 procent av rösterna, med en felmarginal på plus/minus 2,1 procentenheter”, eller lite annorlunda formulerat ”om det vore val idag så skulle moderaterna få någonstans mellan 28,5 och 32,7 procent av rösterna”.
I praktiken är resurserna, både de ekonomiska och tidsmässiga, begränsade. Det innebär att det också finns en gräns för storleken på urvalet. Då måste man försöka göra urvalet på ett smart sätt, så att felmarginalen blir så liten som möjligt. Ofta går det att via register av olika slag få tillgång till viss information om de individer, företag, skolklasser, etc. som skall urvalsundersökas. Exempel på sådan information är taxerad inkomst, omsättning, antal elever i klassen.
Det anses allmänt bland statistiker att ett bra sätt att utnyttja sådan information är att använda den för att göra ett s.k. pps-urval, vilket tillämpas av statistiska centralbyråer världen över för att ta fram officiell statistik av olika slag, såsom OECD:s undersökning PISA 2006 och det svenska Skolverkets nationella utvärderingar.
Det finns många sätt att göra pps-urval på, i avhandlingen har Anders Lundquist arbetat med några av dessa. Framför allt förbättras den metod för pps-urval som Statistiska centralbyrån (SCB) rekommenderar och själva använder vid t.ex. bestämning av konsumentprisindex (KPI).
Avhandlingen föreslår också några alternativa metoder till den som SCB rekommenderar, och jämför och diskuterar dessa utifrån mer teoretiska perspektiv.
Torsdagen den 4 juni försvarar Anders Lundquist, Institutionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Contributions to the theory of unequal probability sampling”.
Svensk titel: Bidrag till teorin om urval med varierande urvalssannolikheter.
Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal MA 121, MIT-huset.
Fakultetsopponent är Associate professor Aleksandras Plikusas, Department of mathematics and applied statistics, Institute of mathematics and informatics, Vilnius, Litauen.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta gärna:
Anders Lundquist
Telefonnummer: 090-786 79 41 eller 070-366 90 59
E-post. anders.lundquist@stat.umu.se
En av viktigaste slutsatserna i avhandlingen är att innovationsprocessen, venture team-processen, samt rollprocessen i teamet, utvecklas i återkommande cykler. Dessa cykler växelverkar hela tiden med varandra och påverkar de olika processernas förlopp.
Avhandlingen läggs fram vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet den 29 maj av Tommy Larsson Segerlind.
Tidigare forskning om entreprenörers roll att bidra till ekonomisk tillväxt genom skapandet av nya produkter, distributionssätt eller tjänster har ofta utgått från att entreprenörer verkar ensamma.
Att istället studera entreprenöriella processer utifrån teamet som analysnivå hjälper oss att bättre förstå och förklara fenomen i innovationsprocessen som tidigare varit relativt outforskat.
Dessa fenomen handlar bland annat om perioder av utvidgning och förgrening i idéutvecklingen i innovationsprocessen, relationernas roll och hur samarbetet i team växer fram och förändras, samt hur venture-teamet kan utvecklas till ett balanserat och erfaret ledarskapsteam. En slutsats i avhandlingen är att även om konflikter är vanliga i dessa team, så driver konflikter ofta innovationsprocessen framåt.
– Det är inte heller konflikterna som i första hand gör att dessa team slutligen upplöses. Det beror istället på att deltagarna över tid ofta finner det mer meningsfullt att engagera sig i andra team-konstellationer, säger Tommy Larsson Segerlind.
Tommy Larsson Segerlind intresse av ämnesområdet väcktes efter att ha medverkat som medförfattare till en bok om Tetra Pak (”Tetra – historien om dynastin Rausing”).
I boken gjordes upptäckten att det var en handfull personer som låg bakom framgången i innovationsprocessen i Tetra Pak från 1944 och framåt. Dessa nyckelpersoner var eller blev också delägare i Tetra Pak, innan det blev ett rent familjeföretag på 1970-talet, dvs. de var ett ”venture team”.
– Arbetet med Tetra-boken ledde fram till syftet med denna avhandling som är att utforska vilka teoretiska, begreppsmässiga, empiriska och metodologiska insikter som uppnås genom att studera innovationsprocessen i nya företag. Och att utgå från teamet som analysnivå, säger Tommy Larsson Segerlind.
I avhandlingen finns Tetra-caset med som ett pilot-case, men det huvudsakliga caset är hämtat från den polska förlagsbranschen under perioden mellan 1985 till 2003.
– Huvudcaset kan också läsas som en berättelse om Polens samhälliga och ekonomiska förändring från 1985 till 2003, berättad från ett ovanligt perspektiv, nämligen teamet. Vi behöver alternativa berättelser om entreprenörskap som inte enbart utgår från en enskild entreprenör eller för den delen helt utelämnar människorna i dessa processer, poängterar Tommy Larsson Segerlind.
Avhandlingens namn: Team Entrepreneurship – A Process Analysis of the Venture Team and the Venture Team Roles in relation to the Innovation Process. Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-26815
Kontaktinformation
Ytterligare information
Tommy Larsson Segerlind, Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet och Institutionen för ekonomi och företagande, Södertörns högskola, tfn 0709-60 44 28, 08-608 44 70, e-post tommy.larsson@sh.se
Porträttbild kan laddas ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5918&a=63691.
Avhandlingen är en epidemiologisk studie av frågor kring den mentala hälsan hos den kurdiska befolkningen i den islamska republiken Iran. Den aktuella delen av landet var direkt berörd av kriget mellan Iran och Irak 1980—88.
I studien ingår ca 1 000 hushåll i Sanandaj, provinshuvudstaden i det iranska Kurdistan.
En medlem av varje hushåll fick besvara frågor i fem internationellt använda frågeformulär för att mäta psykisk hälsa.
Det visade sig att ungefär 27 procent av de tillfrågade led av mentala störningar som de definieras i General Health Questionnaire (GHQ12). Inga könsskillnader kunde påvisas, men ogifta och arbetslösa personer var mest utsatta.
De tillfrågade uppger, föga förvånande, mycket få erfarenheter av självmord eller självmordsbeteende i den egna familjen. Självmord är förbjudet enligt den islamskt traditionella lagstiftningen i landet. Kvinnor är mer benägna än män att anse det vara möjligt att förebygga självmord.
Ett fåtal tillfrågade rapporterar något självmordsförsök under det senaste året. Att vara gift verkar ha en förebyggande effekt mot självmord hos män men inte hos kvinnor. Det finns inget säkert samband mellan självmordsbeteende och posttraumatisk stress, däremot en koppling till svåra depressioner.
Yngre personer och kvinnor rapporterar i högre grad tankar om att vara trött på livet och de som hade gjort självmordsförsök är också i genomsnitt yngre. Självmordsförsök är vanligare hos gifta kvinnor än hos män.
Ungefär 11 procent av de tillfrågade har tecken på posttraumatisk stress. Det är en högre andel än i andra länder, men ändå lägre än väntat. Symtomen är vanligare hos kvinnor än hos män. Kvinnor rapporterar också fler tillfällen när de återupplever och blir upprörda av sina minnen från kriget.
En brist i studien är att frågorna har besvarats uteslutande av personer i provinshuvudstaden. Resultaten kan därför inte generaliseras till kurder på landsbygden.
På grund av komplexiteten i frågeformulären har de som svarat dessutom i allmänhet högre utbildningsnivå än stadsbefolkningen som helhet. Resultaten måste därför tolkas med en viss försiktighet.
Naser Modifi är doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, psykiatri, Umeå universitet, samt leg. psykolog och leg. psykoterapeut, verksam inom barn- och ungdomspsykiatrin i Karlshamn, Blekinge, där han kan nås på tel. 0454- 73 28 91,
e-post naser.mofidi@ltblekinge.se
Torsdagen den 4 juni 2009 försvarar Naser Mofidi, Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Studies on mental health in Kurdistan in Iran.
Fakultetsopponent är prof. Itzhak Levav, Israel Ministry of Health, Jerusalem.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal A, psykiatriska kliniken, by. 23, NUS.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via webbversionen av pressmeddelandet på
http://www.umu.se/om-universitetet/pressinformation/pressmeddelanden/
– Det speciella i det här fallet är att just formförändringar av SOD1 kan kopplas till att nervcellerna i ryggmärgen skadas och dör – man drabbas av sjukdomen ALS. Exakt hur dessa formförändringar ser ut är ännu inte klarlagt men när vi nu kan se att proteinet veckas fel i provröret ligger det nära till hands att dra paralleller till vad som händer under ALS. Vi rör oss i den absoluta utkanten av vårt vetande. En människa är uppbyggd av 30 000 olika sorters proteiner och endast en handfull av dessa verkar orsaka felvecknings-sjukdomar som till exempel ALS och Alzheimers. Inget vet egentligen varför så gissningarna är många, säger professor Mikael Oliveberg, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, som lett studien.
Upptäckten att den gradvisa utvecklingen av proteiners funktion sker i konflikt med deras formfasthet ger således ett nytt perspektiv på flera av våra vanligaste nervsjukdomar – evolutionen av våra minsta byggstenar har pågått sedan den första organismen uppträdde för 3.5 miljarder år sedan och är således mycket äldre än människan själv. Är det så att SOD1 orsakar ALS därför att det, likt en molekylär dinosaurie, har fastnat i en evolutionär återvändsgränd? Proteinet har blivit funktionellt frustrerat.
– Vi måste göra fler kontroller för att se om vi är på rätt spår men vi är försiktigt optimistiska. Bara för några veckor sen amputerade vi bort de frustrerade delarna från SOD1 proteinet och samtidigt förlorade proteinet sin förmåga att döda odlade nervceller, säger Mikael Oliveberg.
Forskningen finansieras av Hjärnfonden och Bertil Hållstens forskningsstiftelse.
Artikelns namn: Functional features cause misfolding of the ALS-provoking enzyme SOD1, publicerad i PNAS Online Early Edition.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Professor Mikael Oliveberg, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, tfn 08-162459, mobil 070-760 3149, e-post mikael.oliveberg@dbb.su.se
Porträttbild på Mikael Oliveberg kan laddas ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5918&a=38007.
Skogsgenetiker vid SLU i Umeå har studerat en tallpopulation bestående av träd som etablerats från frötallar inom ett 25 hektar stort område norr om Umeå. De har använt moderna molekylärgenetiska och sofistikerade statistiska metoder för att undersöka sambanden mellan genetisk struktur och inavel bland tallarna.
I studien fann man ingen geografisk genetisk struktur, men betydande inavel. Tidigare studier på andra tallarter har visat att inavel på den funna nivån kan leda till mellan 5 och 20 procents försämring i produktion, t.ex. höjd och volym.
Resultaten är av intresse för svensk skogsindustri och speciellt för de många privata skogsbrukare som använder denna metod för plantföryngring.
Etablering av plantor genom att ställa fröträd eller skärmträd är relativt vanlig inom svenskt skogsbruk (28 procent av föryngringsytorna). Det är ett ekonomiskt sätt att få täta föryngringar, men man kan inte dra fördel av det utvalda plantagefröets genetiska fördelar. Tall är mer lämpat för naturlig föryngring än gran eftersom tallen har jämnare fröproduktion och är mindre skadedrabbat.
Kontaktinformation
Patrik.Waldmann@genfys.slu.se, M.Rosario.Garcia@genfys.slu.se, 090-786 85 99
Joint analysis of spatial genetic structure and inbreeding in a managed population of Scots pine. Heredity: 2009, http://www.nature.com/hdy/journal/vaop/ncurrent/abs/hdy200933a.html
Robusta frön till framtidens skog http://www.slu.se/?id=551&puff=289
Naturlig föryngring av tall och gran http://www.svo.se/episerver4/templates/SNormalPage.aspx?id=36532
Insekternas artegna doftsignaler, feromoner, skulle emellertid kunna förbättra inventeringen av många av dessa arter, enligt forskare vid SLU i Alnarp, Lunds universitet och Högskolan i Gävle. Med fångst i doftfällor skulle man kunna bedöma den verkliga utbredningen av enskilda insektsarter, utan specialistkunskaper och med en rimlig arbetsinsats. Forskarna håller på att utveckla nya metoder för att övervaka dessa svårinventerade insektsarter och få mer detaljerade uppgifter om deras utbredning och om vilka egenskaper som gör dem sårbara.
Läderbaggens (Osmoderma eremita) feromon har identifierats och har visat sig vara ett ganska bra komplement till andra inventeringsmetoder. Det är ett feromon som produceras av hanar och som lockar honor. Det är dock inte lika effektivt som de renodlade sexualferomonerna från mulmknäpparhonor (Elater ferrugineus). Det senare feromonet visade sig ha en mycket stark dragningskraft på hanarna inom arten, även vid låg populationstäthet. Sexualferomonerna hos äkta malar (Tineidae) och glasvingar (Sesiidae) består av olika kombinationer av tolv typiska ämnen, och forskarna söker nu efter effektiva blandningar för olika arter.
Nackdelen med den här metoden är att varje insektsart har sina egna feromoner som måste identifieras och utprovas. Genom ett samarbete med de inventerare som ändå är ute och letar kan dock detta arbete påskyndas.
Kontaktinformation
Mattias.Larsson@ltj.slu.se, 040-41 53 10, 0732-44 53 88
Pheromones for conservation, http://www.pheromone.ekol.lu.se/projosmoderma-1.html
Projektet FeroBio – feromonövervakning av biodiversitet http://www.chemicalecology.se/PheroBio.htm (öppnar inom kort)
Forskare vid SLU i Uppsala har nu kommit fram till att man med avel kan anpassa kons mjölk med avseende på mjölkproteinets sammansättning, så att den lämpar sig bättre för tillverkning av ost- och filprodukter.
Kaseiner är de proteiner som utgör stommen i det koagulerade ämne (koagel) som ger de karakteristiska strukturerna åt ost och filmjölk. För ostframställning är det viktigt med ett högt innehåll av kappa-kasein, medan även vassleproteiner spelar en viktig roll vid filtillverkning.
Studien visar att man kan förbättra mjölkens ystningsegenskaper genom att avla fram kor med genen för kappa-kasein B, som ger en bättre koagelstruktur än E-varianten av samma protein. När det gäller filtillverkning är resultaten mer tvetydiga. Kor som bär genen för A-varianten av vassleproteinet beta-laktoglobulin producerar mjölk som ger bra konsistens på filmjölk, tack vare att de bildar mer beta-laktoglobulin. Genen som kodar för beta-laktoglobulin B resulterar i stället i mjölk med mindre beta-laktoglobulin, fast av bättre kvalitet.
Effekter av mjölkens proteinsammansättning på kvalitet och utbyte av mejeriprodukter,
http://www.lantbruksforskning.se/filearchive/5/5844/0130045%20Andrén%20Proteinsammansättning%20i%20mejeriprodukter%20rapport.pdf
Mjölkens proteiner i fokus, Livsmedel i fokus 1/2009, http://www.livsmedelifokus.se/DocumentBank/109.pdf
Kontaktinformation
Elin.Hallen@hgen.slu.se, 018-67 19 61
Anne.Lunden@hgen.slu.se, 018-67 19 61
Anders.Andren@lmv.slu.se, 018-67 20 38
Avhandlingen med abstract http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001879/
