– Om vi ska förstå vad värde är måste vi undersöka både hur och varför vi värderar saker. Min teori utgår från iakttagelsen att njutningssystemet är centralt i dessa förklaringar. Varför anser vi att vänskap är värdefullt? Därför att vänskap så ofta är förknippat med positiva känslor. För många värden är förklaringen betydligt mer komplicerad, men deras ursprung är njutningssystemet, förklarar David Brax.

Hans teori utvecklar den hedonistiska filosofiska traditionen, med rötter i Antiken. Enligt den är njutning det enda som är värdefullt i sig självt. David Brax undersöker i sin avhandling vad värde egentligen är och han utvecklar också en egen teori om vad njutning är, som stödjer hedonismen.

Det nya är att David Brax teori också tar hänsyn till nya undersökningar av hur människor fungerar – undersökningar gjorda inom kognitionsvetenskap, neurovetenskap och psykologi.

– Psykologin har kommit långt under senaste århundradet, och levererat intressanta resultat om fenomen som filosofer länge intresserat sig för. Särskilt angående hur känslor påverkar våra tankar och beslut. Vi filosofer bör vara delaktiga i det här projektet, snarare än att snäva in typen av frågor vi sysslar med. De olika vetenskaperna har nytta av varandra och det bästa utbytet sker när de utvecklas parallellt och i viss mån tillsammans, anser David Brax.

Kontaktinformation
För ytterligare information: 0705-48 36 72, david.brax@fil.lu.se
Avhandlingens titel: Hedonism as an Explanation of Value
Disputationen äger rum lördagen den 12 september 2009 kl. 10.00
Filosofiska institutionen, sal 104, Kungshuset, Lundagård, Lund
Recensionsex beställs av författaren
Se sammanfattning och avhandlingen som pdf: http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1455027

Den svenska gymnasieskolan efterfrågar elever som utför sina läxor och sitt hemarbete, arbetar med det de ska under lektionerna, utvecklar sina ämneskunskaper och tar ansvar för sina studier. Men i skolvardagen förändras delvis det övergripande budskapet beroende på vilket gymnasieprogram som är i blickpunkten. Eleverna möter olika krav och förväntningar på de olika programmen.

På teknikprogrammet betonas ”hårt arbete, kunskapsutveckling och eget tänkande” medan ”ansvar för andra” är i fokus på omvårdnadsprogrammet. På det individuella programmet betonas istället ”godkända betyg, självförtroende och social anpassning”. Under utbildningstiden strävade ändå de flesta av studiens elever mot en anpassning till det övergripande budskapet, men de gjorde med olika mycket motstånd.

Monica Johansson, som själv har lång erfarenhet som gymnasielärare vill diskutera resultatet av sin studie i relation till den planerade nya gymnasieskolan.
– Den benämns som en framtidsväg. I ljuset av min studie frågar jag mig om den istället kommer att bidra till en alltmer ojämlik framtid för unga människor. Förslaget som presenteras är en återgång till den mer uppdelade gymnasieskola som fanns före 90-talets gymnasiereform. Elevers möjligheter att ändra sig och göra nya val borde alltid finnas inom ett utbildningssystem, säger Monica Johansson.

Kontaktinformation
Monica Johansson lägger fram sin avhandling ”Anpassning och motstånd. En etnografisk studie av gymnasieelevers institutionella identitetsskapande” vid institutionen för pedagogik och didaktik fredagen den 11 sep, kl. 13.00.
Plats: Sal G110, Högskolan i Skövde.
Kontakt: Monica Johansson 0500 – 448250, 0730-659187, monica.johansson@his.se

När datalagen kom 1973 hade en intensiv tidningsdebatt kring integritetsfrågorna rasat i flera år.

– Min avhandling visar hur starkt påverkade lagstiftarna var av den offentliga debatten, säger Åsa Söderlind granskat debatten och de politiska besluten i sin avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap. Hela diskussionen kom efterhand att helt fokuseras på den offentliga sektorns användning av stora datasystem med personuppgifter, trots att det även fanns andra integritetsproblem förknippade med datortekniken.

Den begynnande datoriseringen inom myndigheter och förvaltningar under 1960- och 70-talet sågs till en början som oproblematisk och positiv av de flesta. Tanken på att uppbyggandet av stora datoriserade system med mängder av personuppgifter också kunde uppfattas som ett hot mot enskildas personliga integritet väcktes på allvar först i samband med folk- och bostadsräkningen hösten 1970. Samtidigt hade en offentlig utredning fått i uppdrag att se över frågor kring offentlighet och sekretess inom både offentlig förvaltning och i privata företag.

– Från ett kritisk perspektiv kan man se hela den dåvarande datalagstiftningen som ett sätt för staten att legitimera sin egen omfattande användning av datateknik för register, planering och administration, menar Åsa Söderlind Men samtidigt fanns nog en genuin vilja att verkligen skapa ett skydd för den enskilda mot de offentliga myndigheternas potentiella maktutövning.

De som deltog i den dåtida debatten och arbetade med utredningen var helt eniga om att staten måste använda starka medel för att få kontroll över utvecklingen. Utifrån detta tillkom den första datalagstiftningen, som byggde på en allmän tvingande licens för upprättande av dataregister.

– I dag ter sig denna lösning totalt orealistisk och närmast naiv. Men vid denna tidpunkt tänkte man sig att det gick att kontrollera och överblicka alla dataregister i landet, bara man hade tillräckliga resurser.

Ytterligare en slutsats i avhandlingen är att föreställningar om datatekniken som ”den stora centraldatorn” starkt bidrog till problemen när det gällde både utformning och tillämpning av lagstiftningen, detta eftersom den digitala tekniken spreds allt snabbare till olika verksamheter och också utvecklades mot allt mindre enheter.

Avhandlingens titel: Personlig integritet som informationspolitik – debatt och diskussion i samband med tillkomsten av Datalag (1973:289)
E-länk: http://hdl.handle.net/2320/1820

Fakultetsopponent: Dr Michael Kristiansson, Danmarks biblioteksskole

Tid och plats för disputation: Fredagen den 11 september 2009, kl. 13.15, Hörsal C204, Allégatan 1, Borås.

Avhandlingen kan beställas hos carina.walden@hb.se

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare:
Åsa Söderlind, 033-4354402(arb.),
e-post: asa.soderlind@hb.se

– Den kraftiga minskningen av resandeinförseln som vi ser under första halvåret 2009 motsvarar ungefär försäljningsuppgången på Systembolaget och innebär att alkoholkonsumtionen sammantaget är oförändrad, säger Mats Ramstedt på SoRAD.

Resandeinförseln minskade med drygt 30 procent som ett resultat av både minskat utlandsresande och att en mindre andel av resenärerna köpte med sig alkohol. Andelen svenskar som uppgav minst en utlandsresa under de senaste 30 dagarna minskade från 17.5 procent första halvåret 2008 från till 15.6 procent för motsvarande period år 2009. Samtidigt minskade även andelen av dessa som tog med alkohol från 52 till 45 procent.

– Alkohol är en priskänslig vara och den försvagade kronkursen har inte bara fördyrat utlandsresan utan också de alkoholpriser svenskarna möter utomlands, säger Mats Ramstedt. En ökad försäljning på Systembolaget trots sämre tider tyder på att vissa grupper som tidigare handlat utomlands nu handlar på Systembolaget i stället.

En annan tydlig förändring är att köp av smuggelsprit (dvs. sprit som tas in för att säljas vidare illegalt) ökar för första gången på flera år.

– Det är för tidigt att tala om trendbrott, men en förklaring kan vara att intresset för billig smuggelsprit ökat något i grupper som får det sämre ekonomiskt, säger Mats Ramstedt. En annan förklaring kan dock vara att nivån var exceptionellt låg förra året och att uppgifter om smuggling generellt sett är mer osäkra.

Sammantaget stod Systembolaget för 60 procent av alkoholkonsumtionen i Sverige under första halvåret i år medan införsel och smuggling stod för 13 respektive 8 procent. Resterande konsumtion utgjordes av folköl (6%) restaurangförsäljning (10%) och hemtillverkning (2%). Vad gäller olika dryckessorter, så står vin för 41 procent, starköl 29 procent och sprit för 21 procent av totalkonsumtionen. Folköl och cider/blanddrycker utgör 6 respektive 2 procent.

SoRADs kartläggning är baserad på en kombination av försäljningsstatistik (registrerad alkoholkonsumtion) och självrapporterade uppgifter om resandeinförsel, smuggling och hemtillverkning (oregistrerad alkoholkonsumtion).

Tabell ”Beräkning av den totala alkoholkonsumtionen i Sverige under första halvåret år 2009 i jämförelse med första halvåret år 2008 (liter ren [100 %] alkohol per invånare 15 år och äldre)” kan laddas ner som pdf via http://www.su.se/content/1/c6/06/73/73/PM_090907.pdf.

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Mats Ramstedt, SoRAD, tfn 08-16 34 08 / 070-266 96 24 e-post mats.ramstedt@sorad.su.se
Barbro Engdahl, SoRAD, tfn: 08-16 14 96/ 073-734 00 02 e-post barbro.engdahl@sorad.su.se

– Därför är det viktigt att förstå vilka psykologiska mekanismer som får människor att bete sig som alla andra, säger Maria Andersson som studerar varför flockbeteende uppkommer i sin doktorsavhandling i psykologi.

På aktiemarknaden finns olika slags information som kan ge vägledning för aktiers framtida avkastning. En viktig fråga är vilken information och analys investerare använder när de fattar investeringsbeslut.

– En vanlig strategi är att se hur andra gör och följa flocken, säger Maria Andersson.

I avhandlingen presenteras fyra experimentella studier som belyser flockbeteende på aktiemarknaden. Ungefär 450 personer har deltagit i undersökningarna. Det huvudsakliga syftet var fastställa om investerare påverkas av en flock när de fattar investeringsbeslut, och om det i så fall spelar roll om flocken utgör en majoritet eller en minoritet. Flockens storlek och tillförlitligheten i dess bedömningar varierade i de olika studierna.
Minoriteter får inget inflytande

Sammanfattningsvis visar resultaten att det finns en stark tendens att förlita sig på att majoriteter har rätt och att bortse från minoriteter. Detta resultat gäller oavsett om majoriteten presterar bra eller dåligt. Minoriteter får däremot inget inflytande även om deras ståndpunkt är korrekt.

Finns det då något sätt att undvika att dras med i flocken?

Studierna visar på möjligheter att bryta majoritetens inflytande genom att få försöksdeltagarna att använda mer överlagt tänkande.

– Detta kan åstadkommas genom att öka deltagarnas uppmärksamhet på tillförlitligheten i informationen, säger Maria Andersson.

Bättre och tydligare information skulle sannolikt också öka chansen att investerare bortser från flocken. Att vara medveten om att tillgänglig information på börsen inte alltid är tillförlitlig och att kritiskt granska vad flocken gör är följaktligen en bra utgångspunkt för en lyckad aktiehandel.

Avhandlingens titel: Social influence in stock markets
E-länk: http://hdl.handle.net/2077/20506
e-post:.maria.andersson@psy.gu.se
Fakultetsopponent: Professor Nigel Harvey, University College London, London, UK
Tid och plats för disputation: Fredagen den 11 september 2009, kl. 10.00, Hörsal F1,
Haraldsgatan 1, Göteborg

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Maria Andersson, tel 0317861653 (arbete), 0702743331 (mobil)

Samhället efterfrågar nya handlingsmönster för att få till en hållbar utveckling. Ett sätt att ta tillvara människors skapande förmåga är att ge plats för stadsdelsträdgårdar, som kan fungera som experimentverkstäder eller laboratorier för att prova och utveckla nya handlingsmönster i riktning mot långsiktig hållbarhet.

Landskapsarkitekt Marie Larsson har i sitt doktorsarbete vid SLU ägnat sig åt denna nya företeelse. Hon betraktar dessa brukarstyrda trädgårdar som ett utmärkt sätt att arbeta med hållbarhetsfrågor i praktiken.

– Denna typ av trädgård i det offentliga rummet är inte så vanlig ännu i Sverige, säger Marie Larsson. Men jag tror att det kommer, av flera skäl. Dessa trädgårdar är nämligen ett utmärkt sätt att arbeta med hållbarhetsfrågor i praktiken.

Som underlag för definitionen av det nya begreppet stadsdelsträdgård har hon studerat tre trädgårdar; Slottsträdgården i Malmö, Lärjeåns Trädgårdar i Angered och Mandelmanns Trädgårdar i Rörum på Österlen. Ingen av de studerade trädgårdarna kan sägas vara en stadsdelsträdgård i egentlig mening, utan de representerar snarare olika aspekter på stadsdelsträdgården.

Fenomenet stadsdelsträdgård är nytt men kan jämföras med gamla tiders allmänningar och andra gemensamt brukade platser. Vidare är det en typ av självhushållning, då odlingens produkter bidrar till den egna försörjningen. Stadsdelsträdgården är skapad av ideellt engagerade människor som har ett stort intresse och vilja, och som ger avtryck med sin kreativitet och personliga prägel.

– Stadsdelsträdgården kan sägas vara en kombination av koloniträdgård och folkpark, vilket ger en intressant kombination av hemkänsla och offentligt rum.

Samhället kan inte förlita sig på att genom enbart myndighetsutövning kunna planera fram hållbar utveckling. Människor måste ges chans att underifrån, på lokal nivå, få vara med och forma kulturprocesserna. Om en kommun vill stimulera framväxandet av en stadsdelsträdgård kan det vara en idé att anställa en trädgårdsmästare som odlingskunnig inspiratör och processledare. När det väl är igång kan utvecklingen gå av sig själv.

Kontaktinformation
Landskapsarkitekt Marie Larsson vid SLU försvarade i juni sin avhandling med titeln Stadsdelsträdgård – plats för gemenskap och kreativa processer.

Mer information
Marie.Larsson@ltj.slu.se, 070-667 52 03

Abstract och avhandlingen i sin helhet

Marie Larsson

Område landskapsarkitektur, Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, SLU, Alnarp

(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)
Slottsträdgården i Malmö, en av de studerade stadsdelsträdgårdarna. Stadsdelsträdgårdarna är en kombination av folkpark och koloniträdgård. Foto: Marie Larsson http://www2.slu.se/aktuellt/2009/pressbilder/MarieLarsson/Slottsträdgården,MalmöML.jpg

Odlingens produkter bidrar till den egna försörjningen. Bilden från Slottsträdgården i Malmö. Foto: Marie Larsson http://www2.slu.se/aktuellt/2009/pressbilder/MarieLarsson/slottsträdgårdenML.jpg

Stadsdelsträdgårdar bidrar till att sprida det ekologiska tänkandet bland barnen. Lärjeåns Trädgårdar i Angered. Foto: Marie Larsson http://www2.slu.se/aktuellt/2009/pressbilder/MarieLarsson/AngeredML.jpg

Den svenska regeringen, som under andra halvåret 2009 är EU:s ordförande, har som målsättning att tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet. Sverige tillhör dock inte de länder som undertecknade Romfördraget för drygt femtio år sedan, utan gick med först 1995. Detta har på olika sätt påverkat Sveriges förhållande till den europeiska integrationen.

När Romfördragets femtioårsdag firades med fyrverkerier, konserter och symposier runt om i Europa begränsades exempelvis det svenska firandet till ett seminarium på en hotellbiograf i Stockholm, Sverige har inte infört den gemensamma valutan och svenskarna är i vissa avseenden fortfarande mer skeptiska till EU än befolkningen i andra länder.

Huvudförklaringen till den sena svenska anslutningen har hittills huvudsakligen byggt på uppfattningen att ett medlemskap hade varit oförenligt med den svenska neutraliteten. Det var också detta som Sveriges dåvarande statsminister, Tage Erlander, hänvisade till när han sensommaren 1961 i ett tal inför Metallindustriarbetarförbundets kongress informerade om att ett svenskt medlemskap i EEC var uteslutet.

Den neutralitetspolitiska förklaringen har även stått i fokus i mycket av den tidigare forskning som behandlat frågan om Sverige och den europeiska integrationen.

I sin avhandling framhåller Erik Magnusson att den svenska neutraliteten självfallet hade påverkats av en svensk anslutning till EEC men att detta knappast var huvudorsaken till det svenska utanförskapet. Neutraliteten var nämligen i högsta grad pragmatisk och anpassningsbar.

Istället var det viljan att bevara självbestämmandet över de ekonomiskpolitiska verktyg, som var centrala för fullföljandet av den dåtida socialdemokratiska politiken, som låg bakom beslutet att inte ansöka om fullt medlemskap.

– Att neutralitetspolitiken ändå lyftes fram i den politiska debatten hade strategiska orsaker. Regeringen ville nämligen få stöd för sitt agerande av såväl opinionen som EEC, säger Erik Magnusson.

Det svenska beslutet att stå utanför EEC exemplifierar den betydelse som inrikespolitiska faktorer haft och fortfarande har för den europeiska integrationens utveckling. Den europeiska integrationsprocessen kan därmed inte ses som något självdynamiskt där integration inom ett område med mer eller mindre nödvändighet leder till ökad integration inom andra områden.

– Tvärtom kan integration inom ett område medföra ett politiskt behov av självbestämmande inom ett annat, säger Erik Magnusson.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erik Magnusson, tel: 070-222 56 83, 073-849 71 50, erik.magnusson@ekhist.uu.se

Den nordliga provinsens tryckkultur förändrades vid övergången till det nya seklet 1800. En landsända som länge stämplats som avkrok var på väg att få en allt tydligare röst i ett nationellt samtal. Även kontakter och förbindelser inom provinsen ändrade karaktär, nya former av samarbeten uppstod.

– Den ökade tillgången till böcker, tidningar och andra typer av skrifter, många lokalt producerade, bidrog till att vidga, nyansera och förändra både det levda och det tänkta livet, säger Roger Jacobsson som i dagarna lägger fram sin doktorsavhandling i etnologi, Typographic Man (Den typografiska människan).

Avhandlingen följer utvecklingen från 1790-talet fram till 1843 i några orter längst Bottenviken i det dåtida riket Sverige-Finland: Själevad, Härnösand, Umeå, Skellefteå och Vasa. De personer, rörelser, tidningar, inrättningar och dagböcker Jacobsson utgår från har alla en särskild historia att berätta.

Under 1700-talets slutskede hade nya religiösa strömningar och fromhetsriktningar, det så kallade ”läseriet”, fått fotfäste bland människor i kustbygderna i norra Sverige, och de första läsesällskapen etablerades. Det var företeelser som bidrog till att förändra och påverka människors läsning, men också till att bokförmedling och distribution av tryckta skrifter fann nya vägar.

Med tillkomsten av lokala tryckerier och lokalt producerade trycksaker och tidningar, samt en allt bättre bokförmedling, började kommunikationen flöda från provinsen till centrum och från den ena provinsen till den andra.  Böcker, tidningar och skrifter förmedlades via nya kanaler och det skulle gradvis komma att påverka kultur, ekonomi, politik och sociala förhållanden för människor i den nordliga provinsen.   

1843 grundades Svenska Förlagsföreningen och flera av bottenviksstäderna fick sina första ”riktiga” bokhandlare och en någorlunda fungerande bokdistribution. Kyrkan var på väg att förlora sitt monopol när det gällde att förmedla information och kunskap.

Fredag 11 september 2009 kl. 13.00 försvarar Roger Jacobsson, institutionen för kultur- och medievetenskaper, sin avhandling med titeln Typographic Man: Medielandskap i förändring – Studier i provinsens tryckkultur.

Disputationen äger rum i hörsal G, Humanisthuset.

Fakultetsopponent är professor Orvar Löfgren, institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet.

Kontaktinformation
Roger Jacobsson nås på telefon 090-786 96 57 eller via e-post roger.jacobsson@kultmed.umu.se.