Forskare vid SLU har tidigare visat att åtminstone 75 procent av fiskoljan i fodret kan bytas ut mot plantoljor som t.ex. rapsolja, men att detta medför att kvoten långa, nyttiga fettsyror minskar. Bioaktiva substanser i fodret (t.ex. sesamin) kan hjälpa fisken att syntetisera dessa långa fettsyror från kortare, som i rapsoljan.
SLU-forskarna har nu, i samarbete med Anders Kiessling, Aquaculture Protein Center, och Lars Edebo, Sahlgrenska sjukhuset, testat att ersätta även fiskmjölet med alternativa proteinkällor. Det rör sig om en sorts trådbildande svampar, så kallade zygomyceter (Rhizpopus oryzae), som kan odlas på avfallsvatten från pappersindustrin.
Man har också testat musslor som foderråvara i foder för regnbåge och röding. Foder där fiskmjölet helt hade ersatts med musselmjöl och till 20 procent med zygomyceter gav inga skillnader i tillväxt jämfört med fiskar som utfodrats med traditionellt fiskbaserat foder. I nuläget kan hälften av både fiskoljan och proteinet i fodret bytas ut mot t.ex. musslor, zygomyceter och rapsolja utan risk för fiskens tillväxt och hälsa.
Det långsiktiga målet för forskarna är att 90 procent av fiskprodukterna i fiskfodret ska kunna bytas ut mot mer hållbara foderkällor. Ett framtidssenario är ett kretslopp där mussel- och fiskodling kombineras. Musslorna tar upp de näringsämnen som läcker från fiskodlingen och kan sedan malas ner till mjöl för att ingå i fiskfodret.
Fördelen med musselmjöl är att detta innehåller de långa, fleromättade, marina omega 3-fettsyror, som saknas i vegetabiliska råvaror. Zygomyceter har en aminosyraprofil som stämmer bra överens med fiskmjöl.
En kombination av dessa två alternativa foderkällor ter sig, enligt forskarna, som en lovande bas till framtidens fiskfoder men behöver testas vidare. Ett avelsarbete gör dessutom att den odlade fiskens förmåga att omvandla alternativa foderkällor till animaliskt fett och protein förbättras avsevärt.
—————
Läs mer
Odlad fisk växer bra på rapsolja, http://www.slu.se/?id=551&puff=91
Sesamfrön förbättrar odlad lax, http://www.slu.se/?id=551&puff=171
Kontaktinformation
Jana Pickova, 018-67 20 11, Jana.Pickova@lmv.slu.se
Institutionen för livsmedelsvetenskap
Eva Brännäs, 090-786 82 95, Eva.Brannas@vfm.slu.se
Institutionen för vilt, fisk och miljö
– Det krävs en introduktion för sjuksköterskor liknande den AT-tjänst läkare har eller någon annan form av traineeprogram. Det är resurskrävande och kostar pengar men det skulle vara en investering för framtiden, säger Ulla Ohlsson.
Oron bland nyexaminerade sjuksköterskor över att inte klara vissa praktiska delar av arbetet är stor. De nyutbildade sjuksköterskorna ger uttryck för att de inte fått tillräckligt med praktisk träning för att känna sig trygga i sin roll.
Till viss del löser sig problemen som de är oroliga för när de väl är på plats. Till exempel känner ingen av de intervjuade sjuksköterskorna som ingår i Ulla Ohlssons studie att de blir ifrågasatta om de saknar praktisk erfarenhet av ett visst moment, utan de får hjälp att lära sig att utföra det.
Under första året i yrket upplevs flera olika arbetsuppgifter problematiska. Framför allt är det uppgifter som att samordna vård av patienter, agera i akutsituationer och att gå rond som är problematiska. Utan tillräcklig erfarenhet blir pressen från läkare och andra kollegor ibland för stor.
Dagens akademiska utbildning innebär att teoretiska och praktiska former av kunskap ska integreras för att ge studenterna möjligheten att utveckla både ett vetenskapligt förhållningssätt och relevant yrkeskompetens.
– Det är en bra utbildning vi har i dag. Jag föredrar den akademiska utbildningen i jämförelse med den tidigare yrkesutbildningen, säger Ulla Ohlsson.
Blivande sjuksköterskor studerar omvårdnadsteori, medicinsk vetenskap och beteendevetenskap som hjälper dem i mötet med patienter. Men samtidigt har de inte lika mycket praktisk erfarenhet som tidigare och inget helhetsperspektiv på sjuksköterskans funktion och arbetsuppgifter.
– En introduktion eller någon form av mentorskap för alla sjuksköterskor skulle ge alla samma chans att komma in i arbetet. I nuläget beror det arbetsplatsen man börjar på. En del får tid på sig att successivt komma in i arbetet medan andra får klara sig själva direkt, säger Ulla Ohlsson.
Hon hoppas att hennes forskning kan bidra till att förbättra övergången från studerande till yrkesverksam och hon anser att i den bästa av världar betraktas övergången som en gemensam angelägenhet för både utbildningssamordnare och de arbetsgivare som anställer nyutbildade sjuksköterskor.
Kontaktinformation
Ulla Ohlsson 0730 611 703
– De privata och kooperativa alternativen låter den enskilde sköta mer av de dagliga uppgifterna och det verkar brukarna uppskatta, säger Magnus Roos, forskare i psykologi och författare till avhandlingen.
I mitten av 90-talet infördes en ny lag om rätt till ersättning för personlig assistans. Enligt lagen kan personer som får stöd för personlig assistans välja mellan att överlåta det formella arbetsgivaransvaret på kommunen eller alternativa assistansanordnare, oftast privata företag eller kooperativ. Försäkringskassan betalar ut ett visst belopp per beviljad assistanstimme.
– Förenklat skulle man kunna säga att den funktionshindrade får en check av staten med vars hjälp han/hon kan köpa den assistans som önskas, säger Magnus Roos.
I Göteborg har 473 personer beviljats stöd enligt lagen för statlig assistansersättning (LASS). 38 procent av brukarna har kommunen som assistansanordnare medan 62 procent har någon alternativ assistansanordnare. Genom enkäter och djupintervjuer har Magnus Roos undersökt hur nöjda användare av personlig assistans i Göteborg är med den hjälp de får. Och de privata alternativen fick genomgående högre betyg än de kommunala insatserna.
– Den grundläggande skillnaden mellan kommunen och de privata och kooperativa alternativen är synen på personlig assistans. För kommunen handlar det främst om att tillhandahålla assistenter som kan utföra vissa uppgifter åt de funktionshindrade. För de alternativa assistansanordnarna är inställningen att delegera så många uppgifter som möjligt till dem med funktionshinder, säger Magnus Roos.
För kommunen bestäms också lön och utbildning för personliga assistenter centralt av någon kommunal tjänsteman. För de alternativa assistansanordnarna är det vanligt att lön och utbildning bestäms av den specifika brukaren. Studien ingår i en doktorsavhandling som läggs fram vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Avhandlingens titel: Quality of personal assistance: Shaped by governments, markets and corporations,
e-länk: http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/19351
Fakultetsopponentens namn: Professor Åke Olofsson, Psykologiska institutionen, Umeå universitet
Tid och plats för disputation: Fredagen den 13 mars 2009, kl. 14.00, sal F1, Psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Magnus Roos, 031 786 1641 (arb.), mobil: 0737-89 11 46,
e-post: magnus.roos@psy.gu.se
I sin avhandling vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, har Dana Sofi studerat etnopolitiska relationer i två stora multietniska irakisk/kurdistanska städer, Kirkuk och Erbil. I Erbil råder en relativt fredlig samexistens mellan olika etniska grupper. Kirkuk är en etniskt delad och konfliktfylld stad.
Hur och varför samma grupper – kurder, araber, turkmener och kristna – utvecklar olika relationer i olika miljöer, regioner eller städer – trots att det är i samma land – är en intressant fråga. De utvecklar olika inkluderings- respektive exkluderingsstrategier gentemot varandra och ställer olika krav beroende på kritiska händelser, institutioners effektivitet och säkerhetssituation, gruppstorlek och territoriell bas samt interetniska kontakter och socialt kapital.
– Det är första gången som en sådan omfattande studie, två kontrasterande fallstudier i två multietniska städer med olika interetniska relationer, genomförs i området, säger Dana Sofi.
Samverkan mellan dessa faktorer bestämmer hur de interetniska relationerna ser ut. Om denna samverkan leder till en komplexitet som skapar etnisk konkurrens, blir sannolikheten stor för konflikter. Någon faktor kan vara viktigare, men hur faktorerna samverkar – och under vilka omständigheter – är av stor betydelse. Konflikter är inte givna mellan etniska grupper. Etniskt hat är istället en produkt av etnifiering eller polarisering samt olika mobiliseringstekniker, till exempel eliters manipulering av etniska symboler.
Avhandlingsresultatet kan ses som en kritik av dem som ser en konfliktpotential mellan grupper med kulturella olikheter, och därmed betraktar grupperna som statiska. Instabilitet på den politiska kartan, osäkerhet, institutionell ineffektivitet, bostadssegregation, oklara maktförhållanden och en etnisk sammansättning som ger utrymme för vågmästarpolitik ökar benägenheten till konflikt och minskar samförståndet.
– Etniska grupper kan genomgå olika stadier och vid olika gruppformationsnivåer ändras inte bara konfliktfrågorna, utan även gruppernas krav och beteende mot varandra, säger Dana Sofi.
Frågan om Kirkuks status, det vill säga om den oljerika staden ska tillhöra Kurdistan-regionen eller den centrala regeringen i Bagdad, är en aktuell konfliktfråga mellan och inom etniska grupper. Grupperna kan komma fram till en pragmatisk lösning som alla parter blir nöjda med, men olika mekanismer och processer påverkar relationerna.
– Klara maktförhållanden och styrningsstrukturer är viktiga för goda relationer och samförstånd mellan olika etniska grupper. En instabil politisk karta innebär en osäkerhetsfaktor som ger utrymme åt politiska spel och manipulation, säger Dana Sofi.
Varje etnisk miljö har sina förutsättningar för relationer mellan olika etniska grupper menar Dana Sofi.
– Det gäller att motverka negativa och främja positiva faktorer. Men det måste finnas en politisk vilja, konsensus och ömsesidig respekt. Man måste öka mellanetniska informationskanaler för att skapa en förutsättning för tolerans och tillit. Det kan handla om att bredda integrationsarbetet och skapa interetniskt socialt kapital, exempelvis genom att motverka bostadssegregation, säger Dana Sofi.
En annan aspekt är rätten till representation och deltagande.
– För att en grupp ska känna sig trygg och kunna påverka sin framtid måste den vara delaktig i maktapparaten och landets angelägenheter. Alla måste känna sig delaktiga för att kunna identifiera sig med sin stad eller sitt land, inte minst för att skapa gemensamma mål och intressen, det vill säga motverka utanförskap. En viktig förutsättning för mellanmänskligt och mellanetniskt förtroende är effektiva institutioner och säkerhet. Folk måste känna sig trygga och lita på sin omgivning för att vara beredda till samarbete, säger Dana Sofi.
Avhandlingen visar att etniska relationer är kontextbundna. Det är skillnad på etnicitet i olika politiska system. Det finns ingen universell lag som kan förklara etniska relationer, oavsett tid och rum.
– Etniska relationer bestäms och påverkas av mekanismer och processer som pågår/pågått inom och mellan ”grupper”, vilket vi här får en ökad förståelse för, säger Dana Sofi.
Avhandlingens namn: Interetnisk konflikt eller samförstånd. En studie om etnopolitik i Kurdistan/Irak.
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8516
Kontaktinformation
Ytterligare information
Dana Sofi, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 073-7175274, 08-163117, e-post dana.sofi@sociology.su.se
Bild kan laddas ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=6936&a=59310.
Varje år väljer ca 1500 svenskar att ta sitt liv. Orsakerna är ofta personliga och kan vara många; till exempel psykisk eller fysisk sjukdom.
Tidigare forskning har visat att människors val påverkas av omgivningen. Olika typer av beteenden, känslor och attityder sprids i sociala nätverk. Forskarna vid Stockholms universitet och University of Oxford har undersökt om ett så drastiskt beslut som att ta sitt liv också kan påverkas av andra. Studien bygger på omfattande data om alla individer som bott och arbetat i Stockholms län under 1990-talet.
– Genom att koppla ihop anhöriga och kollegor kunde vi se vilka individer som har någon i familjen eller på arbetsplatsen som begått självmord. Sedan undersökte vi om andras självmord ökar eller minskar deras självmordsrisk när man kontrollerat för andra kända riskfaktorer, säger fil dr Monika K Nordvik, som under sin tid som doktorand i Sociologi vid Stockholms universitet var en av de forskare som genomförde studien.
Forskarna upptäckte att risken för självmord ökade markant både för kvinnor och män om någon i familjen tagit sitt liv; något som tidigare forskning också bekräftar. Men studien visade också att männens självmordsrisk ökade om de haft en eller flera arbetskamrater som tagit sitt liv under det senaste året. Med utgångspunkt från hur många självmord som, statistiskt sett, kan härledas till detta fenomen så visar det sig att arbetsplatsexponeringen ger upphov till fler nya självmord än den inom familjen.
– Eftersom det är så många fler individer som råkar ut för att någon på deras arbetsplats tar sitt liv så blir den sammanlagda effekten större än den som kan härledas till familjen, även om ett självmord inom familjen givetvis har större effekt på den berörda individens självmordsrisk, säger professor Peter Hedström vid Oxford University.
Sammanlagt tyder studien på att dubbelt så många självmord bland männen kan härledas till ”smittoeffekter” på arbetsplatsen än inom familjen.
En sådan här studie väcker naturligtvis också frågor om forskningsetik och vilken information forskare kan få om människor.
– Det datamaterial vi arbetar med är avidentifierat. Det innebär att vi inte kan se vem det gäller eller var han eller hon arbetar eftersom all sådan information är ersatt med sifferkoder, säger Monika K Nordvik.
Peter Hedström, Ka-Yuet Liu, Monica K. Nordvik Interaction Domains and Suicide: A Population-based Panel Study of Suicides in Stockholm, 1991-1999 Social Forces – Volume 87, Number 2, December 2008, pp. 713-740.
Artikeln ingår även i Monica K Nordviks doktorsavhandling i Sociologi, ”Contagious Interactions – Essays on social and epidemiological networks”.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Monica K Nordvik, Fil Dr. tfn 063-199738, e-post monica.nordvik@fhi.se
Peter Hedström, professor, University of Oxford, e-post peter.hedstrom@nuffield.ox.ac.uk
– Det har stor betydelse om det finns någon eller några eldsjälar inom kommunen som driver på utvecklingen, säger kulturgeografen Eva Gustavsson, som skrivit avhandlingen.
Agenda 21-projektet, som startades under 1990-talet, hade livsstilsfrågor i fokus och poängterade att det är viktigt att engagera alla. I dag inriktas kommunernas arbete med att minska utsläppen av koldioxid i stället mot samarbete med andra kommuner, företag och myndigheter. I det arbetet spelar tjänstemän en viktig roll.
Den svåraste uppgiften är att minska utsläppen av koldioxid från transporter där oljebaserade bränslen fortfarande är helt dominerande.
– I många kommuner försöker man stimulera kommuninvånarna att avstå från att ta bilen i de dagliga resorna och i stället resa kollektivt eller ta cykeln, men det är inte enkelt att ändra attityder och vanor, säger Eva Gustavsson.
Det är stora skillnader mellan kommunernas miljöengagemang och ambitionsnivåer. Medan vissa kommuner har kommit långt och planerar framåt har andra inte börjat fundera i de banorna ännu. Det kan också handla om vilka förutsättningar de har och vad kommunen måste prioritera. Eva Gustavsson har studerat två kommuner närmare.
Växjö kommun har gjort klimatarbetet till sitt varumärke. Den kallar sig ”Europas grönaste stad” och har prisats för sina miljösatsningar. Växjö hade bra förutsättningar eftersom de hade relativt små problem att åtgärda och kunde sedan blicka framåt. De satsade tidigt på att bli en fossilbränslefri kommun och har utvecklat samarbetet med lokala företag.
Sundsvall däremot hade sämre förutsättningar på grund av utsläpp från en energi-krävande industri. Här handlade det om att arbeta tillsammans med aluminium- och massaindustrin som båda är energislukande men viktiga för ekonomin. Med hjälp av statliga bidrag har Sundsvall, liksom många andra kommuner, tillsammans med företag och andra lokala aktörer arbetat för att hitta kostnadseffektiva miljösatsningar.
Klimatfrågan har framför allt studerats av naturvetare som i stora drag är överens om att den globala uppvärmningen är en effekt av mänsklig påverkan. Eva Gustavsson anser att det krävs mer samhällsvetenskaplig forskning om vad som kan göras för att minska växthuseffekten och motverka dess konsekvenser.
– Jag vill bidra till kunskapen om klimatarbetets möjligheter och begränsningar genom att studera och kritiskt analysera kommunernas insats. Jag tycker att det är positivt att många kommuner tar egna initiativ som går långt utöver de mål som regering och riksdag satt upp och tar ansvar för sin del i en global fråga, säger Eva Gustavsson.
Kontaktinformation
Eva Gustavsson: 0703 441 456
– Många privata bolag företräder brukare i myndighetskontakter och bistår dem i ansökningar om fler timmar samt överklaganden i beslut hos olika instanser. Det kan vara en orsak till att deras kunder i slutändan också har beviljats fler assistanstimmar, säger Magnus Roos som i sin avhandling har studerat systemet med personlig assistans.
I mitten av 1990-talet tillkom en lag om rätt till ersättning för personlig assistans eftersom samhällets insatser för funktionshindrade ansågs vara otillräckliga. Den som har beviljats personlig assistans kan själv välja att anlita kommunen eller ett privat företag. Och de som väljer privata alternativ har fått betydligt fler timmar assistans än de som har anlitat kommunen.
– I allmänhet är privata bolag vinstmaximerande, vilket kan motivera dem att öka konsumtionen hos sina kunder. Mer timmar för kunderna innebär ju också mer pengar in i företaget. Om en brukare har anlitat ett privat bolag istället för kommunen under perioden 1994-2006 motsvarar det en ökad kostnad för staten på över två miljoner kronor, säger Magnus Roos.
I Göteborgs kommun har de som anlitat privata alternativ fått nära 20 procent fler timmar än de som har anlitat kommunen. Statens totala kostnader för personlig assistans har också ökat kraftigt sedan reformen infördes 1994 och landade 2007 på 18 miljarder kronor.
I dag är siffrorna för både antalet personer som får personlig assistans och antalet timmar de får ersättning för nära dubbelt så höga som beräknat när reformen infördes. 1994 beräknades antalet brukare till 7000 personer, 2007 var siffran uppe i 17 000 personer. Antalet genomsnittstimmar har gått från beräknade 66 timmar i veckan till 106 timmar i veckan.
– Jag vet inte vilka som bäst lyckas ge sina brukare de assistanstimmar de är i behov av. Det centrala i avhandlingen är att människor med behov av personlig assistans får olika mycket hjälp beroende på vem de anlitar. Assistanslagens intentioner är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för människor med funktionshinder. Det är därför av särskild betydelse att förstå varför brukare som anlitar kommunen har tilldelats färre assistanstimmar än brukare med privata bolag, säger Magnus Roos.
Avhandlingens titel: Quality of personal assistance: Shaped by governments, markets and corporations,
http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/19351
Fakultetsopponen: Professor Åke Olofsson, Psykologiska institutionen, Umeå universitet
Tid och plats för disputation: Fredagen den 13 mars 2009, kl. 14.00, sal F1, Psykologiska institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Magnus Roos, 031 786 1641 (arb.), mobil: 0737-89 11 46, e-post: magnus.roos@psy.gu.se
I Sverige insjuknar ungefär 1 000 personer per år i psykotiska sjukdomar. Nu visar Malin Alenius, vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap, i sitt avhandlingsarbete att tiden till den initiala behandlingen av dessa patienter är viktig.
– Våra resultat är i linje med resultat från kortare studier. Studier av hjärnan kan delvis förklara mekanismen bakom resultaten, då hjärnbarken påverkas negativt av den första akuta delen av en psykossjukdom. Denna påverkan kan eventuellt medföra att patienter som befinner sig i detta tillstånd länge får sämre funktion, säger Malin Alenius.
I avhandlingen har data från en naturalistisk (vanlig) patientpopulation bestående av 124 psykospatienter från Jönköpings psykosmottagning samlats in och bearbetats. Malin berättar att patienterna, med en idag relativt god funktion, hade hälften så lång tid initialt mellan första kontakten med psykiatrin och första förskrivningen av antipsykotiska läkemedel (i snitt 1,6 år), jämfört med patienter med en sämre funktion (i snitt 3,8 år). När man dessutom bara tittade på patienter som varit i kontakt med psykiatrin i 20 år eller längre var skillnaden till och med större, med 1,2 år för patienter med en relativt god funktion jämfört med 4,9 år för de med sämre funktion.
– Ingen har tidigare visat att skillnader i funktion kvarstår så länge som 20 år efter insjuknandet, säger Malin Alenius.
De visar också att två tredjedelar av männen i studien, som stod på ett starkt dopaminblockerande antipsykotiskt läkemedel, och som hade svåra biverkningar, hade en speciell mutation på dopamin D2-receptorgenen. Det var nästan 4 gånger så många jämfört med de män som inte hade svåra biverkningar, där bara 17 % hade denna mutation.
– Det här innebär att man bör vara försiktig med att förskriva starka dopaminblockerande antipsykotiska läkemedel, till exempel Haldol, Trilafon, Cisordinol och Risperdal, till män med denna mutation, säger Malin Alenius.
Bland kvinnorna sågs inga skillnader. En tidigare studie har visat att denna mutation kan minska mängden dopaminreceptorer i hjärnan hos män, men inte hos kvinnor, säger Malin Alenius och tillägger:
– Detta skulle kunna förklara varför män, men inte kvinnor, i vår studie visat sig ha en ökad risk för svåra biverkningar av starka dopaminblockerande antipsykotiska läkemedel om de har denna mutation.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Malin Alenius, vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap, avdelningen för farmakokinetik och läkemedelsterapi
0702- 76 33 75; malin.alenius@apoteketfarmaci.se
– Observationerna av den stenkastande schimpanshannen har gjorts under tio års tid och de är bevis på att apor har en komplex uppfattning om framtiden, säger Mathias Osvath.
Det innebär att de har ett högt utvecklat medvetande och ett ”inre liv” som påminner om vårt eget. Det vill säga att de tänker på saker som de har varit med om och på saker som kommer att hända. Jag skulle tro att mycket av vilda schimpansers vardagsbeteende är planerat.
Forskare har tidigare observerat att apor, i såväl frihet som fångenskap, planerar sitt handlande. Dock har man bara i experiment kunnat visa att de planerar för ett framtida behov, och inte endast för ett omedelbart.
Planeringsbeteenden är oftast svåra att klassificera – om de görs för ett framtida behov eller ett omedelbart. Om en schimpans exempelvis bryter av en gren för att komma åt termiter i en termitstack kan det tolkas som ett beteende för att möta ett omedelbart behov – stilla hungern.
Det är detta som gör observationerna från Furuvikens djurpark så speciella eftersom det i detta fall är så otvetydigt att schimpanshannen har samlat på stenar då han vet att han kommer att få ett raseriutbrott senare under dagen då besökarna börjar strömma till.
– Många forskare hävdar att det bara är vi människor som kan föreställa oss framtida scenarier. På så sätt kastar den här rapporten omkull gängse teorier om vad som skiljer mänskligt medvetande från djurens, eftersom vi har kunnat visa hur djuren tänker själva på framtiden utan att vi har konstruerat ett experiment. Experiment visar inte lika tydligt som verkligheten själv vad som pågår i huvudet, säger Mathias Osvath.
Han tror att schimpanser som lever i frihet är mycket mer beroende av sin planeringsförmåga än schimpanser som lever i fångenskap.
– Livet i en djurpark är inte lika komplext som det i skogen eftersom de på djurparken aldrig behöver konfronteras med verkliga faror eller brist på mat, säger Mathias Osvath.
Kontaktinformation
För mer information tala med Mathias Osvath på 0703-16 58 11
Läs artikeln i Current Biology på www.cell.com/current-biology/
I sin avhandling har Carolina Lunde följt närmare 1000 barn mellan 10 och 14 år. Syftet har varit att undersöka sambanden mellan kroppsuppfattning och relationen till jämnåriga.
– En viktig slutsats är att både pojkar och flickor blev mer missnöjda med sin kropp och sitt utseende under denna åldersperiod – även om flickorna konsekvent var mer missnöjda med sitt utseende än pojkarna.
Därför kan de tidiga tonåren ses som en högriskperiod för att få en negativ kroppsuppfattning. Särskilt missnöjda med sitt utseende var de barn som vid 10 års ålder vägde mest. Överviktiga barn, framförallt flickor, blev dessutom mobbade och retade för sitt utseende betydligt oftare än de andra barnen i studien.
– Överviktiga barn som blir mobbade kan därför sägas bära på en dubbel börda, som innebär att de ligger i riskzonen för att utveckla en negativ kroppsuppfattning.
– Eftersom negativa attityder mot överviktiga personer formas redan när barnen är små är det viktigt att försöka motarbeta dessa fördomar på ett tidigt stadium, menar Carolina Lunde.
Att barn och ungdomar har en negativ kroppsuppfattning kan få en rad allvarliga psykologiska konsekvenser. Det ökar risken för att utveckla ätstörningar och depression. Även överträningsbeteenden är relaterade till en negativ kroppsuppfattning. Att vara missnöjd med sitt utseende kan också begränsa barn och ungdomar i vardagslivet.
– Man kanske fokuserar så mycket på det man är missnöjd med i sitt utseende att man får svårt att tänka på annat. Att undvika situationer som får en att känna sig självmedveten och obekväm, till exempel att klä om inför skolidrotten, är också vanligt.
Carolina Lunde berättar att avhandlingstiteln ”Det människor säger fastnar” är ett direkt citat från en av ungdomarna som deltagit i en av studierna. De mest missnöjda ungdomarna vittnade om att föräldrar och jämnåriga gett dem många negativa kommentarer om utseendet.
– Det kan vara så att det är särskilt negativt för kroppsuppfattningen att bli mobbad och retad för utseendet under de tidiga tonåren när kroppen förändras mycket, påpekar Carolina Lunde.
Avhandlingens titel: What people tell you gets to you. Body satisfaction and peer victimization in early adolescence
För en e-publicerad version av avhandlingen gå till: http://hdl.handle.net/2077/19350
Fakultetsopponent: Professor Linda Smolak, Gambier, Ohio, USA
Tid och plats för disputation: Fredagen den 13 mars 2009, kl. 10.00, Sal F1, Psykologiska Institutionen, Haraldsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Carolina Lunde, tel 031-7864266(arb.), 0708-288731(mob.)
e-post: carolina.lunde@psy.gu.se
Avhandlingen kan beställas hos ann.backlund@psy.gu.se 150 kr (exkl. porto)
För att kunna vaska fram historiska uppgifter ur de starkt tendentiösa bibliska berättelserna om Jesus, och för att förstå hur detta historiska material kan ha tolkats i en antik judisk miljö, har Tobias Hägerland fått studera en mängd källtexter på olika språk – bland annat grekiska, arameiska, koptiska och etiopiska. Han bygger också vidare på den forskning om den historiske Jesus som idag bedrivs internationellt på gemensam vetenskaplig grund.
– Texterna som handlar om Jesus och syndaförlåtelsen är bra exempel på hur evangelierna väver samman historisk information med religiösa föreställningar och tolkningar, berättar Tobias Hägerland.
Jesu syn på förlåtelsen, som den framgår av textmaterialet, skiljer sig på en rad punkter från hur de första kristna tänkte om förlåtelse, och det talar för att det finns en historisk kärna i texterna. Å andra sidan är evangelisternas berättelse om hur meningsmotståndare till Jesus reagerar mycket negativt på hans agerande i frågan inte historiskt trovärdig i ljuset av andra judiska texter som handlar om mänsklig förmedling av förlåtelse.
Här visar en jämförelse med antik skolretorik hur de polemiska dragen i berättelsen kan ha föranletts av retoriska strategier snarare än av en historisk konflikt mellan Jesus och hans samtids skriftlärda.
I avhandlingen uppmärksammas ett par, tidigare delvis förbisedda, textställen hos tidigjudiska författare som verkar ge uttryck för föreställningen att profeter kunde förlåta synder – det vill säga förmedla förlåtelse från Gud till människor. Att den historiske Jesus uppfattades som profet, av sig själv och andra, är också en av Hägerlands slutsatser.
– Men knappast som vilken profet som helst, utan som ”Andens Smorde”, den sista och största profet som Gud enligt en vanlig uppfattning skulle sända till Israels folk. Som undergörare och förkunnare gick Jesus in i den rollen på olika sätt, bland annat genom att förkunna och förmedla förlåtelse.
Avhandlingens titel: Jesus and the Forgiveness of Sins. An Aspect of His Prophetic Mission.
Disputationen äger rum fredagen den 20 mars 2009 kl. 13.15
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Opponent: Professor emeritus Birger Olsson, Lund
Avhandlingen kostar 150 kr och kan beställas från Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, e-post: pernilla.josefson@rel.gu.se
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Tobias Hägerland, 031-786 53 08, 031-795 65 14 tobias.hagerland@religion.gu.se
Hemsida: http://www.lir.gu.se/om-institutionen/personal/Doktorander/tobias-hagerland/
I dag kan du köpa en hemdator där hårddisken rymmer två terabyte. Den stora lagringskapaciteten, där två terabyte motsvarar två miljoner foton eller 600 000 mp3-låtar, är möjlig med hjälp av spinntronik, som utnyttjar elektroners magnetiska egenskaper för att skapa extremt snabb dataöverföring.
Datorer med spinntroniska arbetsminnen, MRAM, startar på ett ögonblick eftersom operativsystemet inte behöver hämtas från hårddisken utan ligger färdigt i arbetsminnet. Datorn är därmed i ständigt, energisnålt standbyläge – och kan förbli där i månader utan att batteriet tar slut. Det kommer till exempel att revolutionera tekniken i flygplanens ”svarta lådor”, där informationen kan bevaras säkrare och under längre tid.
Men spinntroniska oscillatorer kommer sannolikt att höja prestandan i allt från smarta mobiltelefoner, till trådlösa nätverk och radarteknik för bilar.
Forskare vid Göteborgs universitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Everspin Technologies i USA har nu nått ett stort genombrott inom forskningsfältet.
I en studie som publiceras i tidskriften Applied Physics Letters har Johan Åkerman, professor vid Institutionen för fysik, Göteborgs universitet, och hans kollegor för första gången lyckats generera frekvenser på över 46 gigahertz i spinntroniska oscillatorer – ett resultat som slår i taket på den tillgängliga mätapparaturen.
Genom att extrapolera resultaten är forskarna övertygade om att kunna generera frekvenser på över 65 gigaherts – vilket skapar helt nya möjligheter för trådlös datakommunikation i hemmet.
–Våra resultat visar att spinntroniska oscillatorer kan täcka flera oktaver inom gigahertzområdet. I princip innebär det att tidigare outnyttjade frekvensband kan öppnas för bredbandig trådlös kommunikation, till exempel strömmad HDTV och annan hemelektronik, säger Johan Åkerman, professor vid Institutionen för fysik, Göteborgs universitet.
–Just bredbandigheten är mycket intressant för många radartillämpningar, och vi samarbetar här med företaget Sivers IMA i Kista som ser en stor potential i tekniken.
Spinntroniska oscillatorer kan också bli till stor nytta i trafiksäkerheten där de kan ingå i nästa generation bilradar.
–Där finns redan tekniken, men höga kostnader sätter stopp för en bredare användning. Spinntroniska oscillatorer kan reducera kostnaden till kanske en fjärdedel, vilket ger mycket större genomslagskraft för en teknik som bevisligen räddar liv i trafiken, säger Johan Åkerman.
Kontaktinformation
Kontakt:
Johan Åkerman, professor vid Institutionen för fysik, Göteborgs universitet
0707-104 360
Fakta
En oscillator är en elektronisk krets som producerar en repeterande, elektronisk signal. En spinntronisk oscillator utnyttjar elektronernas magnetiska svängningar, och genererar en radiofrekvenssignal som kan kontrolleras med strömstyrkan – via en effekt som kallas spinnvridmoment. En avgörande fördel med spinntroniska oscillatorer är deras storlek: de kräver en area som är 100 miljoner gånger mindre än vad traditionella oscillatorer behöver.
Snabba och omfattande klimatförändringar har skett vid flera tillfällen tillbaka i tiden. Till exempel så karakteriserades den senaste istidsperioden (vilken varade mellan ca 115 000 och 11 500 år före nutid) av flera snabba och kraftiga svängningar i klimatet.
Dessa svängningar återkom i cykler av ca 1500 år och upptäcktes ursprungligen vid studier av iskärnor från Grönland i början av 1990-talet. Cyklerna började med en mycket snabb temperaturökning, under bara några år till några decennier, på så mycket som 8-16 grader Celsius över Grönland.
Linda Ampel har undersökt hur dessa snabba svängningar i klimatet påverkade ekosystem i ett område i kontinentala Europa. Studien bygger på analyser av sedimentkärnor från en igenvuxen sjö vid namn Les Echets i östra Frankrike och fokuserar på ett tidsintervall mellan 40 000 och 16 000 år före nutid.
Resultaten baseras på analyser av fossila kiselalger, diatoméer. Olika arter av diatoméer föredrar olika vattenförhållanden relaterade till fysiska och kemiska parametrar så som temperatur, salthalt, tillgång av näringsämnen, ljusförhållanden, vattendjup eller vilka typer av växtplatser som är tillgängliga. Dessa parametrar påverkas i sin tur av klimatet. Olika arter av diatoméer kan därför indikera hur vattenmiljön har förändrats som en konsekvens av klimatet tillbaka i tiden.
Diatoméanalysen av miljöarkivet från Les Echets tillsammans med ytterligare analyser av kemiska och biologiska parametrar så som innehåll av organiska material och pollenkorn från träd och andra växter som bevarats i sjön visar att ekosystemen i sjön och dess omgivning genomgick markanta förändringar under den senaste istiden som en konsekvens av dessa 1500-års cykler. Omställningen av ekosystemen som en konsekvens av de återkommande uppvärmningarna skedde så snabbt som på 50 till 200 år.
– Dessa resultat visar att ekosystem har förändras snabbt vid klimatförändringar bakåt i tiden, vilket talar för att snabba omställningar skulle kunna ske även i framtiden som en konsekvens av till exempel den globala uppvärmningen säger Linda Ampel.
Kontaktinformation
För ytterligare information
Linda Ampel, e-post linda.ampel@geo.su.se, tfn 08-674 75 95 eller mobil 070-366 32 82
Bildmaterial finns på diatoméer, landskapet i Frankrike och på Linda finns att ladda ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=59203.
– Enligt kulturellt betingade uppfattningar är det nödvändigt att ha söner, framförallt för att bli omhändertagen på ålderdomen. Det i kombination med de stora samhällsförändringarna leder till att flickorna väljs bort, säger Mattias Larsen, som undersökt problemet i den norra delstaten Himachal Pradesh.
Tidigare forskning har visat att aborter av oönskade döttrar i Indien blivit ett problem på senare år – trots påtagliga ekonomiska och sociala framsteg. Traditionellt har sönerna i Indien haft ansvar för att ta hand om föräldrarna när de blir gamla.
– Detta ”kontrakt” mellan generationerna är en fundamental social institution i Indien. Det binder samman generationer och formar stora delar av det sociala livet, säger Mattias Larsen.
Men i takt med den ekonomiska utvecklingen lämnar allt fler unga män jordbruken på landsbygden för städer med snabb ekonomisk utveckling. Och det gör också att en viktig del av det traditionella sociala skyddsnätet luckras upp. För att garantera en trygg ålderdom blir det ännu viktigare för föräldrar att ha en son som de vet kommer att ta hand om dem.
– De flesta av de nya ekonomiska möjligheterna utanför jordbruket gynnar unga män som blir mer och mer självständiga, vilket leder till att den traditionella överenskommelsen blivit alltmer ohållbar. För att rädda det enda tillgängliga alternativet till åldersförsörjning tvingas föräldrar paradoxalt nog att satsa mer på sina söner och att välja bort döttrarna, säger Mattias Larsen.
Den snabba ekonomiska utvecklingen även på landsbygden har i många fall inneburit större krav på hemgifter och ekonomiska insatser vid giftermål. Något som förstärker synen på döttrar som en börda.
– Även om man upplevt en snabb ekonomisk utveckling med ökat välstånd inom jordbruket så har kvinnors möjligheter till självbestämmande inte gått framåt. Det har inneburit att det uppstått hemgiftsproblem i byar där detta tidigare inte varit ett problem, säger Mattias Larsen.
Avhandlingen bygger på en undersökning i delstaten Himachal Pradesh i norra Indien. Mattias Larsen har jämfört åtta byar genom 55 intervjuer, 8 gruppdiskussioner och en enkät med 477 hushåll.
Avhandlingens titel: Vulnerable Daughters in Times of Change: Emerging Contexts of Discrimination in Himachal Pradesh, India
http://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/19119
Fakultetsopponent: Professor Ravinder Kaur, IIT Delhi, Indien
Tid och plats för disputation: Fredagen den 13:e Mars 2009, kl. 13.15, Hörsal 220, Annedalsseminariet
Campus Linné, Seminariegatan 1, Göteborg,
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Mattias Larsen, tel: +43 6764903038
e-post:.mattias.larsen@globalstudies.gu.se
De mest aktiva vulkanerna i världen har särskilda observatorier, som övervakar dem för att kunna slå larm och evakuera människorna runt omkring vid ett hotande utbrott. Observatorierna bevakar flera olika parametrar, främst seismisk aktivitet. Nu har 17 observatorier fått en ny parameter som underlättar deras arbete – vulkanens utsläpp av gasen svaveldioxid.
– Att gasutsläppet ökar kan betyda att magman stiger inne i vulkanen, säger Mattias Johansson vid Institutionen för Radio- och rymdvetenskap på Chalmers. Om man lägger denna information till de andra parametrarna går det att göra bättre riskbedömningar på observatorierna.
Den utrustning han har arbetat med mäter hela den gasmängd som släpps ut, medan de flesta andra metoder för gasmätning bara kan ange gaskoncentrationen vid en viss punkt. Detta möjliggörs genom att man placerar två eller fler mätinstrument på olika ställen runt vulkanen, och sedan lägger samman informationen som de samlar in.
Mycket av chalmersforskarnas arbete har gått ut på att göra utrustningen tillräckligt automatisk, robust och energisnål för att den ska kunna användas i den ogästvänliga miljön runt vulkaner, i fattiga länder med dålig infrastruktur.
– Jag har främst arbetat med den mjukvara som krävs för bearbetning och presentation av mätresultaten, säger Mattias Johansson. Bland annat har jag skapat ett program som analyserar insamlade data, beräknar utflödet av gas och presenterar informationen som en enkel graf på en datorskärm, som observatoriepersonalen bara kan slänga ett öga på för att få veta hur mycket svaveldioxid vulkanen släpper ut för tillfället.
Han har också varit med och installerat utrustningen på två av vulkanerna, Etna i Italien och San Cristobal i Nicaragua. Inom projektet Novac, där hans forskning ingår, kommer totalt 20 vulkaner att förses med mätutrustningen från Chalmers.
Även de globala klimatmodellerna kommer att kunna förbättras när chalmersforskarna får kontinuerliga rapporter om hur mycket svaveldioxid de 20 mest aktiva vulkanerna släpper ut.
– Svaveldioxid ombildas i atmosfären till sulfatpartiklar, och dessa partiklar måste tas med i klimatmodellerna för att de ska bli rättvisande, säger docent Bo Galle, som är handledare för avhandlingen. Vulkaner är en väldigt viktig källa till svaveldioxid. Till exempel släpper enbart Etna ut ungefär tio gånger mer svaveldioxid än hela Sverige.
De metoder som Mattias Johansson har tagit fram kan dessutom användas för att mäta de totala utsläppen av luftföroreningar från en hel stad. Kina har redan köpt in utrustning, som de nu använder för att undersöka föroreningssituationen i megastaden Peking.
Avhandlingen ”Application of Passive DOAS for Studies of Megacity Air Pollution and Volcanic Gas Emissions” försvarades den 5 mars.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Mattias Johansson, Optisk fjärranalys, Institutionen för radio- och rymdvetenskap, Chalmers tekniska högskola
tel 031-772 15 89
mattias.johansson@chalmers.se
Av 6 300 patienter i Östergötland som fick en sådan ordination hade 52 procent ökat sin fysiska aktivitetsnivå efter ett år. Andelen inaktiva hade minskat från 33 till 20 procent.
– Hälften av patienterna följde ordinationen. Det är en bra siffra eftersom det handlar om att ändra sina levnadsvanor. Följsamheten när det gäller läkemedel ligger på samma nivå, säger Matti Leijon, folkhälsovetare som lägger fram resultaten i sin doktorsavhandling.
Fysisk aktivitet på recept, FaR, började tillämpas i stor skala i samband med kampanjen ”Sätt Sverige i rörelse” 2001. Ett par vårdcentraler i Östergötland, Kisa och Vadstena, hade då prövat metoden i ett tiotal år.
Syftet var främst att stödja människor som har svårt att komma igång med den motion de behöver.
– De som vill ha stöd är också de som är i störst behov av fysisk aktivitet. Genom att skriva ett recept kan man ge råd som är specifika för patienten, allt från lugna promenader till styrketräning, säger Matti Leijon.
I hans studie av de 6 300 primärvårdspatienter som fick en FaR-ordination under 2004 och 2005 var två tredjedelar kvinnor och hälften i åldern 45-64 år. Hälften fick ordination på en vardagsaktivitet, och bland dessa var följsamheten klart högre än hos dem som ordinerades träning utanför hemmet.
– Vi har nu en bra grogrund för att utveckla våra metoder och göra FaR ännu effektivare, och integrera olika levnadsvanor med varandra: fysisk aktivitet, tobak, alkohol och mat, säger Matti Leijon.
Avhandlingen Activating people – physical activity in the general population and referral schemes among primary health care patients in a Swedish county läggs fram onsdag 11 mars 2009 kl 13.00 i Aulan, Hälsans hus, Campus US, Linköping. Opponent är docent Bernt Lindahl, Umeå.
Kontaktinformation
Kontakt:
Matti Leijon 0706-699351, matti.leijon@liu.se
