Livmoderhalscancer orsakas av långvarig infektion av humant papillomvirus (HPV). Långt ifrån alla kvinnor som infekteras utvecklar cancer, och varför vissa kvinnor löper högre risk än andra förklaras delvis av gener. Emma Ivansson, som ingår i professor Ulf Gyllenstens forskargrupp vid institutionen för genetik och patologi, visar i sin avhandling bland annat att det finns ett samband mellan allergi och livmoderhalscancer
– Vi såg att kvinnor med allergiska söner löpte mindre risk att få livmoderhalscancer. Detta tolkar vi som att gener som ökar risken för allergi kan verka skyddande mot livmoderhalscancer, berättar hon.
Emma Ivansson har också hittat en koppling mellan variation i vissa specifika gener som påverkar immunförsvaret och risken för livmoderhalscancer.
– Det stödjer vår teori att immunförsvaret spelar en roll. Vi tror att ju bättre immunförsvaret är på att bekämpa HPV-infektionen, desto lägre blir cancerrisken.
Syftet med den gynekologiska hälsokontroll där cellprov tas från livmoderhalsen är att upptäcka och behandla cellförändringar som är förstadier till livmoderhalscancer. Varje år diagnostiseras 30 000 svenska kvinnor med cellförändringar. Nu införs också vaccinering mot HPV.
– Det är viktigt att komma ihåg att vaccinering inte skyddar mot alla virustyper som kan ge cancer, och att det bara är verksamt för kvinnor som inte tidigare infekterats. Detta innebär att även vaccinerade kvinnor absolut ska delta i hälsokontrollen, säger Emma Ivansson.
Hennes avhandling understryker att genetisk variation i immunförsvaret har betydelse för risken att utveckla livmoderhalscancer, men arbetet med att hitta genetiska riskfaktorer går vidare.
– Vi har nu hittat vissa gener som spelar roll, men det finns mycket kvar att upptäcka. Livmoderhalscancer är en komplex sjukdom som påverkas av många olika gener i samspel med miljöfaktorer. Totalt sett orsakas 15 procent av all cancer av olika virus, så all kunskap om hur virus kan ge cancer och varför vissa människor är känsligare än andra är värdefull, säger Emma Ivansson.
Livmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen i världen bland kvinnor, och drabbar en halv miljon kvinnor årligen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Emma Ivansson, 018-471 49 69, 073-332 99 72, e-post: Emma.Ivansson@genpat.uu.se
Victoria Carlsson Wahlgren är gymnasielärare på Brinellgymnasiet i Nässjö och är också verksam som genuspedagog i Nässjö kommun. Sedan 2003 har hon på halvtid bedrivit doktorandstudier vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Hur ska jämställdhetsarbetet i gymnasieskolan fungera för att elever i gymnasieskolan ska bemötas på ett jämställt sätt, oberoende av kön?
Bakgrunden till studien är det påtalade problemet att elever i gymnasieskolan inte bemöts likvärdigt. Flera studier visar att elevernas kön påverkar lärarnas förhållningssätt och vilka betyg eleverna får.
Victoria Carlsson Wahlgren har undersökt hur man genom ett genuspedagogiskt arbetssätt kan förändra de genusnormer och strukturer som finns i gymnasieskolan.
Avhandlingens resultat visar att det är möjligt att föra in genuspedagogiska arbetssätt i gymnasieskolan. Det mest effektiva sättet att förändra gymnasieskolan är att lärare handleds i arbetslag för att ändra attityder, förhållningssätt och invanda normer.
Detta kommer att ta tid eftersom det finns ett stort motstånd från lärare, skolledningar och kommuner för detta genuspedagogiska arbetssätt.
Avhandlingen har handletts av professor Tomas Kroksmark vid Högskolan för lärande och kommunikation och docent Pia Williams vid Göteborgs universitet.
Fakultetsopponent är Professor Tiina Rosenberg, verksam vid Lunds universitet.
Disputationen äger rum fredagen den 13 mars 2009 kl. 09.15 i sal Hb116 på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Kontaktinformation
Victoria Carlsson Wahlgren, tfn 0380-51 86 30 (arbete), eller mobil 076-1070370
victoria.carlsson-wahlgren@brinell.nassjo.se
Professor Tomas Kroksmark, tfn 036-10 14 76 (arbete) eller mobil 070-832 18 44
tomas.kroksmark@hlk.hj.se
Leg apotekare Daniel Röshammar har i sin avhandling studerat optimal användning av vissa läkemedelssubstanser som används vid hiv och malaria.
Han har bland annat analyserat data från 121 friska försökspersoner från Uganda med hjälp av en matematisk, så kallad farmakometrisk, modell och upptäckte då att både kön och genetiska skillnader mellan individer påverkar kroppens omsättning av substansen efavirenz, som ingår i vissa hiv-läkemedel.
Ytterligare undersökningar av 74 hiv-patienter från Zimbabwe visade att en sänkning av den dagliga dosen från 600 till 400 mg efavirenz kan minska risken för biverkningar hos drabbade som har en genetiskt sämre förmåga att bryta ner substansen.
– De många hiv-patienter som behandlas med efavirenz bör testas genetiskt med hjälp av ett blodprov innan dosen fastställs. Detta gäller i synnerhet i Afrika, där andelen patienter med nedsatt nedbrytningsförmåga är större än på övriga håll, säger Daniel Röshammar.
Efter upprepade mätningar av läkemedelskoncentrationer och virusnivåer i 239 tidigare obehandlade skandinaviska hiv-patienter användes en liknande modell för att studera den sjukdomsbromsande effekten av hiv-läkemedel.
En behandling där efavirenz kombinerades med andra läkemedelssubstanser beräknades vara effektivare än två andra vanliga kombinationsbehandlingar.
– Den utvecklade modellen kan i framtiden användas för att förutspå när och varför behandlingen mister sin effekt i enskilda patienter, säger Daniel Röshammar.
Därutöver tillämpades en modell för att beskriva hur nedbrytningen av malarialäkemedlet artemisinin ökar och läkemedelskoncentrationerna minskar när patienten tar det.
När artemisinin gavs till 97 patienter i Vietnam utan tillägg av andra läkemedel drabbades ungefär 37 procent av patienterna av återfall, men det kunde enligt modellen inte enbart förklaras av låga läkemedelskoncentrationer.
Piperakin, ett annat malarialäkemedel, skulle kunna vara en lämplig partner till artemisinin vid malaria. Efter en undersökning hos 12 vietnamesiska försökspersoner uppskattades dock piperakin vara kvar i otillräckliga mängder vilket ökar risken för att malariaparasiten utvecklar resistens.
–Forskningen visar att farmakometriska modeller kan anpassas till patientdata för att förstå förhållandet mellan läkemedelskoncentration, effekt och sjukdomsförlopp samtidigt som variationen mellan olika patienter, beroende på vikt, ålder, kön, gener, sjukdom och andra läkemedel, tas i beaktande. Dessa verktyg förväntas bli viktiga stöd i kampen mot hiv och malaria, säger Daniel Röshammar.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Avhandlingens titel: Applied Population Pharmacokinetic/Pharmacodynamic Modeling of Antiretroviral and Antimalarial Drug Therapy
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg apotekare Daniel Röshammar, telefon: 0733-92 46 02, e-post: daniel.roshammar@pharm.gu.se
Handledare:
Professor Michael Ashton, telefon: 031-786 34 12, e-post: michael.ashton@pharm.gu.se
Mycket av vården vid ett hospice kretsar runt kroppen, att lindra symtom och att hjälpa patienterna, eller gästerna som personalen kallar dem, med dagliga göromål. Därför är kroppslig kontakt ett centralt tema.
Att ta i ömtåliga, värkande kroppar med varsamma händer, att ge en smekning, hålla en hand eller ge en försiktig kram är enligt personalen viktiga beståndsdelar i en god vård. Samtidigt är målsättningen att patienterna ska kunna leva så normalt som möjligt.
– Det är oerhört viktigt för patienterna att känna att de har inflytande över sin situation, och därför krävs det att personalen är lyhörd för hur patienterna själva vill ha det, säger Inga-Lill Källström.
Trots att både patienter och personal lever i dödens närhet, är det ofta livet som står i fokus.
– Det patienter som jag intervjuade talade inte om döden med mig, utan om sina liv, och även om hur framtiden skulle bli för de anhöriga. De försökte på olika sätt skapa mening i den sista tiden av livet och att ville få möjlighet att ägna sig åt det som de tyckte var viktigt.
Personalen, å sin sida, har lärt sig att hantera de många mötena med döden, och Inga-Lill Källström beskriver deras vardag som ”både skratt och tårar”. Även om det är tungt för alla i början, har de under årens lopp lärt sig att leva nära döden, och upplever att de har fått en förändrad syn på livet.
– Det har blivit väldigt påtagligt för dem att livet är här och nu, och alla berättar på olika sätt att de har omprioriterat sina värderingar om vad som är viktigt i livet. Om man vill uppfylla sina drömmar och önskningar måste man göra det nu, medan man fortfarande kan det.
Inga-Lill Källström berättar också om den yrkesstolthet som finns bland personalen, och tillfredsställelsen att kunna ge någon bästa möjliga livskvalitet under den korta tid som finns kvar av livet.
– Personalen upplever relationerna med patienter och anhöriga som emotionellt givande och känner att de får mycket tillbaka från dem.
– Att vårda döende patienter under lång tid behöver inte innebära att man tappar engagemanget för den enskilde patienten. Det går att hitta strategier som gör att man kan hämta kraft i att möta andras död, konstaterar Inga-Lill Källström.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Inga-Lill Källström, 019-30 36 81 eller 073-952 37 30.
Studien grundar sig på statistik från tre nationella enkätundersökningar gjorda av Socialstyrelsen 1987. Statens folkhälsoinstitut 1994 och av Umeå universitet 2003. Frågorna handlade om attityder, åsikter och tobaksbruk bland tonåringar i hela landet. Totalt svarade 13 500 personer i åldrarna 13, 15 och 17 år. Huvudresultatet är att tonåringar idag är mer positivt inställda till sina föräldrars försök att hindra dem från att röka – oavsett om ungdomarna röker eller inte. Det mest effektiva som föräldrar kan göra i detta sammanhang är att avråda från rökning och försöka övertala ungdomarna att låta bli, att inte röka själva samt att inte tillåta att tonåringarna röker hemma. Yngre tonåringar var i allmänhet mer positiva till den typen av ingripanden än äldre.
Andelen rökare bland de tillfrågade låg på 8 procent både 1987 och 1994 men minskade till hälften i enkäten 2003. Denna minskning anses bero på flera faktorer, bl.a. skärpt lagstiftning mot tobaksbruk och den minskade toleransen mot rökning i samhället.
Användandet av snus var relativt konstant vid de tre undersökningstillfällena. Färre tonåringar trodde att deras föräldrar skulle bekymra sig över detta, troligen utifrån en allmän uppfattning om att snusning är en mindre hälsorisk än rökning. Föga överraskande visade det sig att äldre ungdomar snusade i större utsträckning än yngre.
Huvudansvarig för artikeln, som publiceras i tidskriften BMC Public Health, är Maria Nilsson, doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin. Medförfattare är Lars Weinehall, Erik Bergström, Hans Stenlund och Urban Janlert vid samma enhet, epidemiologi och folkhälsovetenskap.
— Det faktum att ungdomar blivit mer positiva till sina föräldrars försök att avstyra rökning är uppmuntrande, säger Maria Nilsson. Våra fynd motsäger tydligt uppfattningen att tonåringar inte skulle bry sig om föräldrarnas attityder till rökning.
För mer information, kontaktat Maria Nilsson, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, tel. 090-785 33 43, e-post maria.nilsson@vll.se
Referens: M Nilsson, L Weinehall, E Bergström, H Stenlund, U Janlert: ”Adolescent’s perceptions and expectations of parental action on children’s smoking and snus use; national cross sectional data from three decades”, BMC Public Health.
Det är sedan tidigare känt att doftämnen, så kallade feromoner, kan spela stor roll i djurens sexliv. När en insektshona vill locka till sig en hane för att para sig sänder hon ut doftämnen som hanarna kan uppfatta på långa avstånd. Men även hanar har dofter som i olika grad tilltalar honor.
Ekologer vid Lunds universitet har sedan många år en omfattande forskning kring just hur djur använder feromoner. Doktoranden Jean-Marc Lassance och professor Christer Löfstedt på avdelningen för kemisk ekologi har i en ny undersökning studerat hur feromoner påverkar valet av partner hos en fjärilsart som heter majsmott.
Majsmott är små fjärilar med ett vingspann på 2-3 centimeter. Arten har en naturlig utbredning i södra och mellersta Europa, men har även påträffats i Sydsverige. Den är ofta ett svårt skadedjur, särskilt på majs.
Genom att förstå dess livscykel och hur den förökar sig, och med hjälp av artens egna doftämnen istället för kemiska gifter, kan man minska skadorna på grödan.
Men forskningen kring majsmotten har även fått Lassance och Löfstedt att fundera kring om doftämnena bidrar till utvecklingen av nya arter.
De båda Lundaforskarna har analyserat doftämnenas sammansättning och även arvsmassan hos fjärilshanar från bland annat Frankrike, Ungern och Slovenien och upptäckt att hanarnas feromoner skiljer sig åt. De manliga majsmotten i Frankrike luktar annorlunda än fjärilshanarna i Ungern.
Lundaforskarna har visat att honorna via doftämnena kan urskilja var hanarna kommer ifrån, deras ålder och kanske även hur bra gener de har vad gäller parning och förökning. Lassance och Löfstedt menar att feromonskillnader kan vara en kraft som driver evolutionen bland fjärilar.
Honorna bland de undersökta majsmotten verkar föredra äldre hanar som producerar ett särskilt, typiskt feromon. Detta partnerval ökar isoleringen mellan majsmott från olika områden, vilket i sin tur kan driva på utvecklingen mot att det skapas nya arter.
– Våra forskningsresultat kan ändra förståelsen för doftämnenas roll i arters utveckling, säger Jean-Marc Lassance. Vi visar hur hanars och honors doftproduktion styrs av samma gener och hur de använder liknande feromoner i en kemisk dialog under parningen.
Forskarnas undersökning publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften BMC Biology.
Läs mer om doft och lukt i FOrskning.se:s tema Doft
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jean-Marc Lassance, tel 046-222 20 84 eller Christer Löfstedt, tel 046 – 222 93 38 (jean-marc.lassance@ekol.lu.se eller christer.lofstedt@ekol.lu.se)
Artikeln, som publiceras i USA:s vetenskapsakademis tidskrift PNAS, handlar om hur flugan försvarar sig mot parasiter som lägger ägg i flugans larver. Fluglarven mobiliserar då särskilda blodceller som kapslar in parasiten och ofta lyckas döda den. Frågan är varifrån fluglarven kan rekrytera dessa försvarsstyrkor.
Tidigare har intresset varit riktat mot ett särskilt blodbildande organ som finns hos fluglarven, ett slags motsvarighet till människans benmärg. Nu visar forskarna i stället att försvarscellerna kommer från en mer primitiv grupp celler direkt under huden.
Att blodcellernas ursprung nu är känt betyder att det blir möjligt att även ta reda på hur de aktiveras för att angripa parasiter.
Resultaten har direkt betydelse för människan. Innan kroppen har hunnit bygga upp immunitet mot en ny sjukdom är vi helt beroende av en ofullständigt känd del av immunförsvaret, den s.k. medfödda eller naturliga immuniteten (eng. ”innate immunity”).
Samma försvar finns även hos insekter och i bananflugor har det visat sig särskilt lätt att studera. Därför har bananflugan Drosophila blivit ett populärt försöksdjur när det gäller att utforska också människans grundläggande försvar mot olika sjukdomsframkallande organismer.
Samarbetet bakom upptäckten påbörjades när ungrarna István Andó, Éva Kurucz och Barbara Laurinyecz arbetade som gästforskare i Dan Hultmarks forskargrupp vid dåvarande Umeå centrum för molekylär patogenes (UCMP). Projektet har sedan fullföljts av Istvan Ando och hans medarbetare i Ungern tillsammans med Jesper Kronhamn och Dan Hultmark, numera vid Inst. för molekylärbiologi, Umeå universitet.
Ytterligare upplysningar: Professor Dan Hultmark, institutionen för molekylärbiologi,
tel. 090-785 67 78,
e-post dan.hultmark@ucmp.umu.se
Referens: R Márkus; B Laurinyecz; E Kurucz; V Honti; I Bajusz; B Sipos; K Somogyi; I Andó, J Kronhamn, D Hultmark: ”Sessile hemocytes as a hematopoietic compartment in Drosophila melanogaster”. PNAS Online Early Edition, March 2-6, 2009.
I avhandlingen har FET-familjen av gener undersökts. Det är en grupp av tre gener som förekommer i förändrad form i flera olika elakartade mjukdelstumörer och leukemier.
I sjukdomarna hittas FET-generna som så kallade fusionsgener där delar av två olika gener har smält samman till en. Fusionsgener ger upphov till abnorma fusionsproteiner som ibland kan omvandla normala celler till cancerceller.
Människokroppen är uppbyggd av en mängd olika specialiserade celltyper som nervceller, fettceller och tarmceller. Dessa bildas då stamceller förökar sig och gradvis mognar ut längs olika utvecklingsbanor. När något går fel i denna process kan cancer uppstå.
Studien visar att aktiviteten hos FET-familjens gener minskar när celler mognar ut och generna tros därför spela en roll under en cells mer stamcellslika stadier. När fusionsgener som innehåller FET-gener uppkommer blir cellernas normala utmognad blockerad. Resultatet blir en cancercell med stamcellslika egenskaper som kan föröka sig okontrollerat.
– Vi fann även att FET-generna är inblandade i cellens svar på yttre och inre stress samt när celler sprider ut sig. Förändringar i sådana processer är vanligt förekommande i cancerceller, säger Mattias Andersson.
Vanligtvis krävs det skador i flera olika gener för att cancerceller ska utvecklas och det tar därför lång tid. Eftersom FET-generna är involverade i flera av cellens normala processer tros de i förändrad form parallellt påverka flera av de kontrollsystem som hindrar en vanlig cell från att bli en cancercell. Detta kan ge upphov till en snabb cancerutveckling och vara anledningen till att tumörer med FET-fusionsgener ofta hittas hos barn och unga vuxna.
– Genom att studera de normala FET-generna har vi fått en ökat förståelse för vad som kan gå fel i cancerceller som har förändringar i dessa gener. Sådan kunskap kan på sikt leda till nya behandlingsmetoder av de tumörsjukdomar som innehåller FET-fusionsgener, säger Mattias Andersson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin Avhandlingens titel: FET proteins in cancer and development
Avhandlingen försvaras fredagen den 6 mars, klockan 9.00, föreläsningssalen, Patologen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Ehrenströmsgatan 1, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Fil mag Mattias Andersson, telefon: 031-342 29 28, e-post: mattias.andersson@llcr.med.gu.se
Handledare:
Professor Pierre Åman, telefon: 031-342 28 42, e-post: pierre.aman@llcr.med.gu.se
– Immunförsvaret är en stor och viktig del av oss själva och de dendritiska cellerna har stor betydelse för aktiveringen av immunförsvaret, säger Linda Andersson. En uppgift för immunförsvaret är att skydda kroppen mot infektioner. De dendritiska cellerna har en unik förmåga att ta upp prov från sin omgivning och behandla materialet, genom s k endocytos. I min studie har jag undersökt vad som påverkar de dendritiska cellernas endocyterande förmåga.
För att studera de dendritiska cellernas endocytosförmåga har Linda Andersson använt sig av zeolitpartiklar, genom vilka olika biomolekyler förs in i cellen. Genom zeoliterna kan man sedan följa olika vägar och vad som sker inuti cellen.
– Resultatet visar att zeoliter är ett användbart verktyg för att studera endocytos och att det finns skillnader mellan olika dendritiska celler, säger Linda Andersson. En metod har utvecklats för att studera de tidiga händelserna i cellernas endocytosmekanism. Nu kan man gå vidare och se på andra processer och andra typer av celler.
Zeoliter är en typ av kiselpartiklar som har egenskapen att på ett enkelt sätt binda olika typer av molekyler, t ex antikroppar och andra proteiner. Typen av molekyl och molekylernas laddningar och mängd påverkar cellernas endocytosförmåga.
Dendritiska celler förekommer på olika ställen i kroppen, t ex i hud, slemhinnor, mjälten och cirkulerande i blodet. Linda Andersson har valt att studera de celler som finns i blodet. I hennes studie har dendritiska celler från blodet jämförts med dendritiska celler som framtagits in vitro, dvs från en odling i en artificiell miljö. Dendritiska celler är ovanligt förekommande i blodet. Genom in vitro-odling kan man på ett enkelt sätt få fram många dendritiska celler.
– Skillnaderna i endocytosförmåga mellan dessa två typer av celler var stora, säger Linda Andersson. Det är viktigt att poängtera eftersom in vitro-celler används bland annat för att utveckla nya vacciner. Cellerna från blodet var bättre på att ta upp partiklar medan in vitro-cellerna var bättre på att ta upp proteinaggregat och lösliga molekyler.
Linda Anderssons avhandling bidrar till en ökad förståelse för hur de viktiga dendritiska cellerna fungerar.
– Jag hoppas att den metod som utvecklats i min studie kan användas för att generera mer kunskap om vägarna för endocyterat material och de dendritiska cellernas förmåga att känna igen och ta upp kroppseget respektive främmande material, säger Linda Andersson.
Avhandlingens titel: Endocytosis by human dendritic cells
Avhandlingens författare: Linda Andersson, Malmö högskola
Fakultetsopponent: Professor Hans Tapper, Lunds universitet
Tid och plats för disputationen: lördag 7 mars 2009 kl 10.00 i aulan på Hälsa och samhälle, ingång 49, Universitetssjukhuset MAS, Malmö.
Text och foto: Mikael Matteson
Kontaktinformation
Linda Andersson, tel 040-665 79 57, 0704-94 33 31
e-post: linda.andersson@mah.se
Avhandlingen distribueras av Holmbergs i Malmö AB, tel 040-660 66 00 Hemsida: www.holmbergs.com
Cellens proteiner är programmerade att utföra olika biologiska funktioner. Hur aktivt proteinet är, och hur väl de lyckas utföra dessa funktioner, beror på hur mycket vatten som omger det. Torra proteiner är till exempel helt inaktiva.
Det behövs en kritisk mängd vatten för att funktionen ska komma igång, därefter ökar proteinets aktivitet i takt med att vattenmängden ökar. Full biologisk aktivitet uppnår proteiner när det omgivande vattnet har ungefär samma vikt som proteinet.
Forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola har tillsammans med en grupp amerikanska forskare använt avancerade experimentella tekniker, för att studera hur rörelser i det vatten som omger proteinet orsakar rörelser inne i proteinet.
Studien, som publiceras i ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), indikerar att dynamiken i det omgivande vattnet är direkt avgörande för proteinets aktivitet.
Resultaten förklarar bland annat varför biologiska material, till exempel livsmedel eller forskningsmaterial, kan förvaras vid låga temperaturer under lång tid utan att förstöras.
–När de globala rörelserna i det omgivande vattnet fryser avstannar även de större rörelserna inom proteinet. Det leder till att proteinet konserveras i ett energiminimum och den biologiska aktiviteten stannar av, säger forskaren Helén Jansson vid Svenskt NMR-centrum, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Kontakt:
Helén Jansson, Svenskt NMR-centrum, Göteborgs universitet
0707163224
helen.jansson@nmr.gu.se
Fakta: Svenskt NMR-Centrum är ett laboratorium vid Göteborgs universitet där man med hjälp av spektrometerteknik studerar atomkärnor och molekyler.
Införande av marknadsekonomi, privatisering av mark och förbättrade kommunikationer, samt regeringarnas förmåga att nå ut även till avlägsna byar, är exempel på detta.
Denna globaliseringsprocess kommer troligtvis att leda till omfattande förändringar i byarnas levnadssätt. Svedjebruket kommer gradvis att ersättas av annan verksamhet, och marken kommer potentiellt att bli tillgänglig för andra ändamål, som exempelvis skogsbruk.
Utvecklingen är tydligare i Vietnam än i Laos, där förändringarna bara börjat och utvecklingen svårare att förutse.
I de studerade områdena i Vietnam har naturskog och naturlig vegetation först ersatts av svedjebruk och sedan av privat bondeskogsbruk, som idag står för råvaruförsörjningen till det tidigare svenskstödda Bai Bang pappersbruk.
För att spegla utvecklingen under de fem decennierna har en multidisciplinär metodik använts, där forskare från olika forskningsfält har samarbetat.
Fredagen den 6 mars kl 13.00 försvarar fil lic Bo Ohlsson, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU i Umeå, sin avhandling med titeln Farmers and forest land use in Lao PDR and Vietnam.
Opponent är dr Robert Fisher, Australian Mekong Resource Centre, University of Sydney, Australien.
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Lokal: sal Björken, SLU i Umeå (Skogis).
Bo Ohlsson, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU i Umeå, tel 021-610 41 och 0704-911 811.
E-post: Bo.Ohlsson@srh.slu.se
Kontaktinformation
Bo Ohlsson, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU i Umeå, tel 021-610 41 och 0704-911 811.
Bo.Ohlsson@srh.slu.se
I avhandlingen presenterar han snabbare metoder för att upptäcka kollisioner i interaktiva simuleringar med datorgrafik. Metoderna fungerar för såväl stela kroppar som olika typer av deformerbara kroppar. Förutom inom datorspel, så kan metoderna även tillämpas för simuleringar inom exempelvis robotik, virtuell kirurgi och visualisering.
Thomas Larsson förklarar bakgrunden till problemet:
– Idag kan vanliga datorer rita upp realistiska bilder av komplexa miljöer i 3D på ett ögonblick. Detta utnyttjas flitigt i exempelvis moderna datorspel. Bilderna blir därmed av allt högre kvalitet, och man talar till och med om fotorealistiska bilder. Dessa bilder genereras av ett kraftfullt grafikkort i datorn genom att miljontals små ytor, oftast triangelformade, ritas upp på några få millisekunder.
– Men det räcker inte att bara rita upp bilderna. För att animera eller simulera objekt som rör sig eller flyger omkring på skärmen, så måste objekten kunna reagera på kollisioner. I många fall måste kollisionsberäkningarna, precis som själva bildgenereringen, utföras på några få millisekunder, annars förstörs interaktiviteten och upplevelsen.
Detta är självklart i den verkliga världen där objekten följer fysikens lagar för rörelse och kollision. Men i en datorsimulering åker objekten istället rakt igenom varandra som om de aldrig hade mötts om inte särskilda åtgärder vidtas. Därför krävs metoder som genom beräkningar kan upptäcka att objekten faktiskt kolliderar och som sedan kan vidta lämpliga åtgärder.
I vissa fall kan det räcka att objekten ändrar riktning genom att de studsar ifrån varandra. I andra fall kanske de dessutom ska bucklas till (deformeras), spricka sönder eller till och med explodera.
I framtidens ”Super Mario” kommer det att krävas ytterst snabba kollisionsberäkningar för att simulera och visualisera karaktärernas rörelser och interaktion med omgivningen på ett realistiskt sätt.
Avhandlingen ” Adaptive Bounding Volume Hierarchies for Efficient Collision Queries” presenteras vid Thomas Larssons disputation torsdag 5 mars kl. 14:00 i sal Alfa, Hus U, MDH, Västerås.
Thomas Larsson, som är född och uppvuxen i Västerås, är universitetslektor i datavetenskap på Mälardalens högskola där han bland annat undervisar på Datavetenskapliga programmet med inriktning mot spelutveckling.
Kontaktinformation
Thomas Larsson nås på 021-10 15 14 eller via e-post thomas.larsson@mdh.se.
Ingenjörsstudenters lärandeprocess vid programmering har undersökts i detta avhandlingsarbete, och i det ingår både begreppslig förståelse och lärandet av praktiska färdigheter. Det är framförallt svårigheten att koppla ihop teori med den praktiska programmeringen som nu lyfts fram.
– Det är svårt att förstå meningen med en övning om färdighetsnivån som krävs för övningen inte motsvarar studentens begreppsliga förståelsenivå och vice versa, säger Anna Eckerdal.
Resultaten baseras på intervjuer med studenter, både nybörjare och avgångsstudenter. De är utförda vid en datavetenskaplig institution, i studenternas egen lärandemiljö. I studien deltog ett flertal universitet i Sverige, Storbritannien och USA.
– Min forskning visar bland annat att många studenter har svårt att förstå elementära begrepp och att självständigt skriva även enkla datorprogram efter de inledande programmeringskurserna, säger Anna Eckerdal.
Även i slutet av de datavetenskapliga utbildningarna har studenterna problem med centrala praktiska moment, som att designa programvara, säger Anna. Hon arbetar efter en teoretisk modell och hennes resultat är tillämpbara i programmeringsundervisning.
– Eftersom programmering är en viktig del i de flesta ingenjörsutbildningar hoppas vi att våra forskningsresultat ska bidra till en förbättrad utbildning för dessa studenter, säger Anna Eckerdal.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Anna Eckerdal vid institutionen för informationsteknologi
018-471 29 78, 070-684 63 39 eller Anna.Eckerdal@it.uu.se
Den 5 mars försvarar hon sin avhandling i miljörätt. Det är den internationella miljörätten kring biologisk mångfald som studerats och som nu ifrågasätts.
– Det vi har upptäckt är att det finns klara brister i hela den internationella rätten. Det gör att de gamla grundreglerna blir gällande istället, säger Aðalheiður Jóhannsdóttir.
Hon har studerat de regler och regelverk som omger biologisk mångfald för att ta reda på hur långt regelverket sträcker sig. Men juridiken kring miljörätt är alldeles för svag och därför blir de gamla normerna gällande istället, säger Aðalheiður Jóhannsdóttir. Varje land för sig bestämmer då vad de vill göra med sin egen mark, sitt eget vatten och sina naturresurser, säger hon och tillägger:
– Det är inte hållbart i längden, då kommer man aldrig nå målen om en hållbar utveckling.
Den internationella miljörätten är beroende av samordnade insatser för att rädda och bevara miljön och redan år 2010 är det tänkt att minskningen av den biologiska mångfalden ska vända.
– Men med tanke på den lagstiftning som finns är det inte ett realistiskt mål. För att nå dit krävs ett paradigmskifte i juridiken, säger Aðalheiður Jóhannsdóttir.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Aðalheiður Jóhannsdóttir, juridiska institutionen
+354 525 42 57,
eller Staffan Westerlund, handledare och professor i miljörätt vid juridiska fakulteten, 018-471 26 11 eller Staffan.Westerlund@jur.uu.se
Ett vanligt råd till företag i träindustrin är att satsa mer på produktutveckling, men det har inte funnits särskilt mycket forskning som visar vad som främjar produktutvecklingsarbete i denna industri. Man har till exempel vetat ganska lite om vilka resurser som behövs och om dagens organisationsstrukturer är lämpliga.
Matti Stendahl har i sitt doktorsarbete studerat produktutveckling* (PU) i svenska och finska företag med minst 20 anställda inom den primära träindustrin, dvs. sågverk, hyvlerier, impregneringsverk och ämnesfabriker. Exempel på produkter som utvecklats i de projekt han studerat är värmebehandlat trä, systemlösningar för ”gör-det-själv”-marknaden, byggkomponenter och olika typer av ämnen för snickeriindustrin.
Med hjälp av intervjuer med PU-chefer på 14 företag med stor erfarenhet av att utveckla nya produkter visar Matti Stendahl hur processen kan se ut och vilka faktorer som anses hindra respektive understödja arbetet.
PU-processen beskrevs som informell och flexibel, med en betoning på praktisk testning och feedback. De största hindren i arbetet ansågs vara den starka fokuseringen på det dagliga operativa arbetet och svårigheterna att utnyttja den råvara som blir över när råvaran till den nya produkten sorterats fram, eftersom denna råvara ofta avviker från gängse standardkvaliteter. De faktorer som ansågs främja PU var bl.a. ett aktivt stöd från företagsledningen, nära relationer med kunder, en blandning av akademisk och erfarenhetsbaserad kunskap, en produktidé med konkurrenskraft samt tilldelning av personal till arbetet.
Många av dessa faktorer är välkända från tidigare forskning i olika branscher och antas minska den upplevda osäkerheten och göra det lättare att prioritera mellan arbetsuppgifter i de många gånger komplexa och arbetskrävande PU-projekten. Betoningen på praktiska prov snarare än detaljerad förhandsanalys är dock anmärkningsvärd, menar Matti Stendahl, eftersom en noggrann förhandsanalys har pekats ut som avgörande för framgång i PU-projekt genom att bl.a. bidra till en tydlig produktvision och begränsa sena och dyra ändringar i produktdesign och tillverkningsprocess.
För att kunna utvärdera de faktorer som ansågs främja PU i denna typ av företag och för att få en bredare översikt av upplevda hinder för PU genomförde Matti Stendahl därefter strukturerade intervjuer med verksamhetsansvariga chefer på 110 affärsenheter inom den primära träindustrin.
Analyser av intervjusvaren visade att andelen tjänstemän med universitets-utbildning starkt påverkade PU-aktiviteten i affärsenheterna. Att idéskapande främjas av att olika typer av kunskap integreras finns det goda belägg för i tidigare forskning. Eftersom utbildningsnivån i den primära träindustrin är relativt låg, och den befintliga kunskapen därmed till största del är erfarenhetsbaserad, gynnas produktutveckling i denna industri av en högre inblandning av personer med akademiskt grundad kunskap.
Den upplevda graden av framgång i nyligen genomförda PU-projekt var större då det fanns en väldefinierad produktvision och ett starkt ledarskap i projekten. Detta var förväntat och i linje såväl med tidigare forskning från andra branscher som med åsikterna hos de intervjuade PU-cheferna.
Mer överraskande var att en stark kundorientering inte hade någon inverkan på innovationsaktiviteten i affärsenheterna och att kundsamarbeten hade en negativ inverkan på den upplevda graden av framgång i projekten. Enligt tidigare forskning, och enligt PU-cheferna i denna studie, gynnas nämligen PU-arbete av kundsamarbeten och kundfokusering. Dessa motsägelsefulla resultat kan ha flera förklaringar och tydliggör behovet av mer forskning inom området.
Slutligen uppfattade även affärsenhetscheferna fokuseringen på det dagliga operativa arbetet som det viktigaste hindret för produktutveckling. Att främja långsiktigt innovationsarbete i en miljö fokuserad på kortsiktig verksamhetsstyrning är därför en verklig utmaning för chefer i den primära träindustrin.
* Produktutveckling (PU) definierades som det spann av aktiviteter som lett fram till lansering av en produkt som var ny för det enskilda företaget eller affärsenheten, men inte nödvändigtvis ny för marknaden.
—————————–
Jägmästare Matti Stendahl, institutionen för skogens produkter, SLU, Uppsala, försvarade sin avhandling Product development in the wood industry – breaking Gresham’s law fredagen den 30 januari 2009. Opponent var Professor Eric Hansen, Oregon State University, USA.
Kontaktinformation
Mer information:
Matti Stendahl, 070-319 66 64, Matti.Stendahl@sprod.slu.se
1998 blev sexårsverksamheten en egen skolform och fick benämningen förskoleklass, med en gemensam läroplan tillsammans med fritidshemmet och grundskolan.
I förskoleklassen är den pedagogiska samlingen tyngdpunkten. Där binds dagens aktiviteter, teman och ämnen samman och integreras till en helhet.
– Samlingen är central, där händer mycket i samspelet mellan barn och vuxna och mellan barnen. Den borde också vara en mötesplats för barns och lärares olika perspektiv, men blir många gånger den vuxnes arena, säger Agneta Simeonsdotter Svensson.
Hon har i sin avhandling videoobserverat barn och lärare i 15 förskoleklasser och intervjuat 115 sexåringar.
Förskoleklassens styrdokument anger att lek är en väsentlig del i det aktiva lärandet. I praktiken visar det sig svårt att omsätta detta i praktisk handling i relation till barnens perspektiv.
– Det handlar om att bli medveten om hur barn resonerar när de ställs inför en uppgift som de upplever som svår och att stimulera barn att klara utmaningar och våga övervinna hinder. Men många barn ser sig själva som hinder i min undersökning, säger Agneta Simeonsdotter Svensson.
Hennes analys visar att lärare ofta har svårigheter att omsätta styrdokumenten i praktisk handling vad gäller barns perspektiv. Ett mycket skolinfluerat arbetssätt får dominera i förskoleklassen, där förskollärarna dominerar som yrkesgrupp i undersökningen.
Uppgifterna barnen arbetar med presenteras på ett sätt som många gånger inte väcker intresse eller så förstår inte barnen hur de ska utföra uppgiften. När barnen arbetar med skolförberedande uppgifter eller om de upplever uppgiften som svår kommunicerar lärarna dessutom mindre med barnen kring uppgiftens genomförande.
– Mycket tas för givet. Ofta handlar det om uppgifter inom ett tema som man arbetar med. Man bemöter inte sexåringarna från deras sätt att se och tänka och reflektera, utan ger enbart instruktioner. Man klarar inte alltid att förklara den skolförberedande uppgiften, till exempel genom att själv fråga barnet om hur han eller hon tänker i situationen. Barnens delaktighet i samspelet ges på så sätt mindre utrymme, säger Agneta Simeonsdotter Svensson.
Agneta Simeonsdotter Svensson lägger fram sin avhandling ”Den pedagogiska samlingen i förskoleklassen. Barns olika sätt att erfara och hantera svårigheter” vid institutionen för pedagogik och didaktik fredagen den 6 mars kl 13.15.
Plats: Margareta Huitfeldtsalen, Pedagogen Hus C, Läroverksgatan 5, Göteborg
Kontaktinformation
Kontakt: agneta.simeonsdotter@ped.gu.se, 031-7862045, 0737-827727
