– Svenska kyrkan är en på flera sätt unik samhällsaktör med rikstäckande verksamhet på lokal nivå. Mitt mål var att utifrån ett teologiskt perspektiv förstå och beskriva Svenska kyrkan som en social aktör, säger Jonas Ideström.
Genom att studera Svenska kyrkan i Flemingsberg har han kartlagt och analyserat de grundläggande strukturer som formar den lokala kyrkan. En sådan struktur har exempelvis skapats kring den anställda personalen, en annan kring gudstjänsten och en har skapats i förhållande till Flemingsberg.
– Studien visar hur den lokala kyrkan är tydligt rotad i miljonprogramsområdet Grantorp och att detta präglar dess identitet. Många som tillhör andra kyrkor och samfund, men som bor i Grantorp, firar gudstjänst i den lokala kyrkan och den lokala kyrkan ser sig själv som en slags ambassadör för de som bor och lever i Flemingsberg, säger Jonas Ideström.
Avhandlingen tar också upp de sociala återverkningar som en globaliserad marknadsekonomi får i Flemingsberg. Området beskrivs av flera aktörer som en region för utveckling och tillväxt som konkurrerar med andra platser. Den lokala kyrkan är delaktig i detta arbete, samtidigt som de genom sina verksamheter och sina berättelser bidrar med en alternativ förståelse av Flemingsberg, säger Jonas Ideström och tillägger:
– Avhandlingen bidrar med kunskap om hur Svenska kyrkan på ett konkret sätt präglar och formar ett lokalt sammanhang. Genom sina verksamheter på exempelvis sjukhus, äldreboenden och häktet bidrar den lokala kyrkan till att skapa utrymmen för alternativa perspektiv och värderingar.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Jonas Ideström, teologiska institutionen, kyrkovetenskap
018-471 37 77; 073-916 16 57
Jonas.Idestrom@teol.uu.se
P53-genen ser till att celler med skadat DNA antingen reparerar sitt DNA eller begår självmord. Om p53 är skadad, vilket är fallet i ungefär hälften av alla cancertumörer, tillåts celler som är på väg att utvecklas till cancerceller att leva vidare. En stor del av cancerforskningen kretsar kring processer i cellen som p53 ger upphov till.
En forskargrupp vid Karolinska Institutet har nu identifierat en ny gen, kallad Wrap53, som reglerar p53s aktivitet. Studien, som publiceras i tidskriften Molecular Cell, visar att Wrap53 ger upphov till en molekyl, ett så kallat antisense-RNA, vars närvaro är nödvändig för att tillräckliga mängder p53-protein ska produceras vid DNA-skada.
Enligt Marianne Farnebo, en av forskarna bakom studien, indikerar fynden att skador i Wrap53 indirekt kan orsaka cancer. Wrap53 är därför ett nytt tänkbart mål för framtida cancerterapier.
– Mutationer i p53-genen bidrar till cirka hälften av alla cancerfall. I den resterande hälften är p53 sannolikt inaktiverad på andra sätt. Ett sätt skulle kunna vara att skador i Wrap53 har gjort att produktionen av p53-protein har uteblivit, säger hon.
Studien är också en av de första som visar hur antisense-RNA reglerar gener i människokroppen. Det är välkänt att gener ofta styr varandra genom att deras slutprodukter, vanligen proteiner, påverkar genuttrycket. Vid antisense-reglering sker styrningen istället genom att gener med överlappande sekvenser ger upphov till RNA-molekyler som stabiliserar eller bryter ned varandra, vilket är avgörande för om RNA-molekylerna i sin tur bildar proteiner eller inte.
– Minst 20 procent av alla gener kan regleras av antisens-RNA, så det är potentiellt en mycket vanlig styrmekanism. Men det har varit svårt att visa att antisense-RNA verkligen fyller viktiga funktioner i kroppen, vilket vi har lyckats göra i den här studien, säger Marianne Farnebo.
Publikation: “Wrap53, a natural p53 antisense transcript required for p53 induction upon DNA damage”, Salah Mahmoudi, Sofia Henriksson, Martin Corcoran, Cristina Méndez-Vidal, Klas G. Wiman & Marianne Farnebo, Molecular Cell, 27 februari 2009.
För mer information, kontakta:
Med dr Marianne Farnebo
Institutionen för Onkologi-Patologi
Tel: 08-517 703 67 eller 070-217 42 04
E-post: Marianne.Farnebo@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Små populationer har svårt att anpassa sig. Det blir ofta inavel i små populationer, vilket gör att de saknar genetisk variation och därför dör ut, säger Jacob Höglund.
Den genetiska variationen och anpassningsförmågan är centrala i boken. Boken tar upp genetikens betydelse för överlevnad. Idag är många arter utrotningshotade; groddjur, fåglar och skogshöns bland många andra.
– Ett annat exempel är rävarna i Sverige som drabbades av rävskabb. De som överlevde var avkommor till föräldrar som var resistenta mot skabb. I populationen fanns en variation som gjorde att en del överlevde, säger Jacob Höglund.
Förutom att behandla ämnet evolutionär bevarandegenetik tar boken upp nya tekniker inom genomforskningen.
– Idag vet man mer om genomet och man har tillgång till många fler markörer och det är lättare att studera genetiska variationer och få en komplett bild av genomet och regioner som varit utsatta för ett naturligt urval, säger Jacob Höglund.
Boken vänder sig främst till doktorander och mastersstudenter som vill få en bild av vad evolutionär bevarandegenetik är för något, en slags sammanfattning vad man vet på området och hur den nya genomforskningen kan bidra till att hindra att arter dör ut.
För mer information, vänligen kontakta:
Jacob Höglund, professor vid institutionen för ekologi och evolution, populationsbiologi och naturvårdsbiologi.
018-471 26 71; 070-425 01 26
Jacob.Hoglund@ebc.uu.se
Det har länge rått enighet om att om en nations skuld är så stor att den troligtvis inte kommer att kunna betalas tillbaka är det mest produktivt att skriva av den. Det har också varit vedertaget att om nationens skuld är något mindre är det bäst att inte skriva av skulden eftersom det medför minskade skäl för det skuldtyngda landet att förbättra sin egen ekonomi.
Detta synsätt baseras bland annat på en etablerad teoretisk modell av de amerikanska forskarna Jeffery Sachs och Max Corden. Nu visar ny svensk forskning att mekanismen i själva verket fungerar tvärtom.
Sven Tengstam, forskare i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har i sin avhandling vidareutvecklat Jeffery Sachs och Max Cordens modell och funnit att om man ser utvecklingen över en längre tidsperiod så blir följderna annorlunda.
– Den tidigare analysen var mycket kortsiktig, säger Sven Tengstam.
Den inkluderade bara vad som händer just när skulden skrivs av. Vi ser att i ett längre perspektiv medför skuldavskrivning att ett land ökar sina egna investeringar. Tidpunkten för investeringen skjuts framåt men den totala volymen av egna investeringar ökar. Med bibehållen skuld förblir man fattig också över tid vilket innebär mindre möjligheter att förbättra den egna ekonomin.
Sven Tengstam är noga med att påpeka att nationers skulder i allmänhet självklart ska betalas, men menar att den tidigare modellen har hindrat även lämpliga avskrivningar.
Avhandlingen inkluderar också en artikel om fattigdomsbekämpning i Zambia.
Landsbygden söder om Sahara är jordens fattigaste region. Sven Tengstam har intervjuat 5 000 småbrukarhushåll i Zambia och visar att det lönar sig för småbrukarna att ha flera inkomstkällor.
Han har också undersökt vilka faktorer som påverkar ett hushålls inkomstkällor: Utbildning ökar möjligheterna för lönearbete utanför jordbruket och för egenföretagande och lönearbete inom jordbruk används delvis som en nödlösning då den egna åkermarken inte räcker till.
– Mer säker tillgång på jord och tydliggjord äganderätt är viktiga faktorer för minskad fattigdom, säger Sven Tengstam.
Man bör också underlätta de mer perifert belägna regionernas integrering i Zambias ekonomi och då behövs satsningar på infrastruktur. Dessutom är det viktigt med tillgång till krediter.
Avhandlingen, som består av fyra separata artiklar, presenterades den 16 december 2008.
Författare: Sven Tengstam
Titel: “Essays on Smallholder Diversification, Industry Location, Debt Relief, and Disability and Utility”
Institution: Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Sven Tengstam
Mail: sven.tengstam@economics.gu.se
Tel: 031-786 1276, 0736-51 16 85
Forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har identifierat ett protein i lungorna, som är viktigt för immunsystemet vid en allvarlig autoimmun lungsjukdom som inte sällan har dödlig utgång.
Det nyupptäckta proteinet, som går under benämningen KCNRG, finns i de celler i de nedre luftvägarna som finns på bronkernas yta. Iakttagelsen gör det möjligt för forskarna att närmare studera den första fasen av den autoimmuna sjukdomen, dvs när immunsystemet på ett felaktigt sätt angriper kroppsegen vävnad istället för att attackera främmande organismer som bakterier eller virus. Fyndet ger också nya möjligheter att utveckla nya diagnostiska metoder.
Forskarna har använt en ovanlig ärftlig autoimmun sjukdom, autoimmunt polyendokrint syndrom typ 1 (APS-1), som modell. Patienterna med denna sjukdom drabbas av att immunsystemet felaktigt angriper flera vävnader, som exempelvis lever, insulinproducerande celler och binjurar.
– Det är först nu som vi förstått att även lungorna angrips och att detta i flera fall kanske är den allvarligaste komponenten av sjukdomen APS-1, säger läkaren Dr. Mohammad Alimohammadi.
– Vår förhoppning är att upptäckten av det protein som immunsystemet är riktat mot, förutom att möjliggöra tidig diagnostisk, även skall kunna användas till att förstå mekanismen bakom uppkomsten av vanliga folksjukdomar som t.ex. astma och kronisk bronkit.
Studien leddes från Uppsala och är resultatet av ett europeiskt samarbete. För att verifiera sina resultat använde sig forskarna av verktyg från det stora svenska proteinatlasprojektet, the Human Protein Atlas (http://www.proteinatlas.org).
Kontaktinformation
För mer information om studien, kontakta Mohammad Alimohammadi på mobil: 0708- 82 99 22 eller e-post: mohammad.alimohammadi@medsci.uu.se
– Det som är anmärkningsvärt är att läkemedlen även i mycket låga koncentrationer har en effekt, och att de tillsammans har större effekt än var och en för sig, säger Per-Erik Olsson, professor i biologi vid Örebro universitet.
– Alla läkemedel som släpps ut i naturen bör betraktas som föroreningar, och vi vet att många av dem också finns i dricksvattnet. Eftersom de kan vara hälsofarliga för både människor och andra levande organismer är det oerhört viktigt att undersöka vilka effekter de har, inte minst tillsammans.
Örebrostudien, som har publicerats i Science of the Total Environment, är den första i sitt slag som genomförts. Syftet var att ta reda på hur en blandning av vanliga läkemedel påverkar kroppens immunförsvar. Och resultaten visar att vissa substanser i vattnet fungerar inflammationsdämpande, medan andra i stället ökar immunförsvarets reaktioner vid en pågående inflammation.
Forskarna har hittills arbetat med prover från vattendrag vid Borås, från Umeälven och från två lappländska sjöar. Inte oväntat fanns de högsta koncentrationerna vid Borås. Vid analyserna fokuserade man på 17 vanliga läkemedel, bland annat anti-inflammatoriska och anti-depressiva mediciner, som alla återfanns i vattnet.
I laboratoriet tillförde man sedan samma doser av dessa substanser i sterilt vatten för att se den sammanlagda effekten på mänskliga celler. Resultatet var att en pågående inflammation minskade, alltså hade de en anti-inflammatorisk effekt trots de mycket låga koncentrationerna.
Nästa steg var att undersöka effekten av vatten som hämtades direkt från vattendragen vid Borås. Då blev resultatet överraskande nog det motsatta och inflammationen ökade, det vill säga immunförsvaret reagerade kraftigare. Det fanns alltså andra och ännu okända substanser som hade en tydligt mätbar effekt.
– Vi vet ännu inte om det är en eller flera pro-inflammatoriska substanser, eller om det handlar om bakterier eller andra biologiskt aktiva molekyler. Men oavsett vad det handlar om så är det osannolikt att de bara har släppts ut i Öresjön vid Borås.
Per-Erik Olsson betonar att det ännu inte går att dra några slutsatser om just dessa läkemedel innebär en hälsofara i vattnet, men med tanke på att de bara är en liten del av de olika mediciner som släpps ut och kombineras med varandra finns det anledning att ta problemet på allvar. Det är redan känt att vissa läkemedel verkligen är skadliga för djur och växter när de hamnar i naturen.
Forskargruppen som ingår i Centrum för livsvetenskap vid Örebro universitet kommer nu att gå vidare med vattenanalyser från andra platser i Sverige, och även försöka identifiera den eller de okända substanser i vattnet från Öresjön som ökar cellernas inflammatoriska reaktion.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Per-Erik Olsson, 019-30 12 44 eller 0706-83 14 41.
Tidigare studier har visat att förskolans personal bemöter flickor och pojkar utifrån stereotypa föreställningar om kön och snarare förstärker än utmanar dessa. Eidevald har undersökt vilka positioner hos flickor och pojkar som accepteras och vilka som möter motstånd i förskolan. På så sätt har barns könsmässiga “identitetsskapande” analyserats utifrån på vilka olika sätt det är möjligt att vara flicka och pojke och vilka omedvetna antaganden om kön och genus som görs av barn och vuxna.
Resultatet av Christian Eidevalds forskning visar att flickor och pojkar i förskolan definieras och bemöts stereotypt, men att detta döljer en stor variation av hur olika flickor och olika pojkar positionerar sig i olika situationer.
Förskollärarna arbetar på detta sätt aktivt med att skilja på flickor och pojkar utifrån att de betraktas som antingen flickor eller pojkar. Förväntningarna blir sedan avgörande för hur olika barn bemöts i olika situationer. En diskussion förs avslutningsvis kring vad detta kan ge för pedagogiska konsekvenser för jämställdhetsarbetet i förskolan.
Christian Eidevald är utbildad förskollärare och blev 2003 antagen som doktorand i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Han försvarar sin doktorsavhandling fredagen den 27 februari 2009.
Avhandlingen har handletts av professor Mohamed Chaib och docent Helene Ahl vid Högskolan för lärande och kommunikation.
Fakultetsopponent är docent Eva Reimers, verksam vid Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Christian Eidevald, tfn 036-10 14 46 (arb) eller mobil 070-440 48 42
christian.eidevald@hlk.hj.se
Professor Mohamed Chaib, tfn 036-10 14 40 (arb) eller mobil 070-655 93 45
mohamed.chaib@hlk.hj.se
– Det här belyser hur viktigt det är att kvinnor med tidigare psykisk sjukdom får extra god omvårdnad i samband med förlossningen och hjälp att sova, säger forskaren Anna Nager, verksam vid Centrum för allmänmedicin (CeFAM).
Riskfaktorerna för att drabbas av psykos efter en förlossning har tidigare varit svåra att studera. Det krävs ett mycket stort antal kvinnor för studierna eftersom sjukdomen, till skillnad mot förlossningsdepression, är relativt ovanlig. Ungefär 1 kvinna/1000 förlossningar drabbas.
Genom att sammanlänka flera olika register från 1973 och framåt har läkaren Anna Nager kunnat studera ett antal olika faktorer som påverkar insjuknandet i förlossningspsykos. I sin doktorsavhandling visar hon bland annat att hög ålder hos modern, att inte bo tillsammans med pappan till barnet, för tidig födsel och akut kejsarsnitt ökar risken för psykos efter förlossningen. Den absoluta riskökningen för dessa faktorer var dock liten.
Tidigare psykisk sjukdom visade sig däremot vara en mycket kraftig riskfaktor. Cirka 35 procent av kvinnorna som vårdades för psykos efter förlossning hade varit inlagda för psykisk sjukdom inom två år innan de fick barn. Anna Nager fann samtidigt att risken för inläggning på sjukhus på grund av psykos efter en förlossning minskade kraftigt under 90-talet, det vill säga under samma period som antalet psykiatriska bäddar i slutenvården minskades. Det här är oroande menar hon:
– Kvinnor med psykos efter förlossning bör inte skötas i öppenvård eftersom risken är stor att de skadar både sig själva och barnet. Tyvärr finns det en risk att de här kvinnorna hamnar mellan stolarna, eftersom de varken passar in på en psykiatrisk klinik eller på en förlossningsavdelning. Det bästa vore om det fanns utarbetade rutiner på sjukhusen med ett eget rum och kunnig personal där kvinnan kunde vårdas tillsammans med sitt barn.
Anna Nager har även följt upp de kvinnor hon studerat för att se på risken att insjukna på nytt i psykisk sjukdom. Det visade sig att inläggningsfrekvensen på grund av psykisk sjukdom åren efter förlossningspsykosen var mycket hög. Högst var risken under de första fem åren efteråt, men även 20 år efter förlossningspsykosen hade de här kvinnorna en så stor risk för inläggning som 20 procent per år.
– Eftersom den höga siffran gällde även för kvinnor som inte varit inlagda på grund av psykisk sjukdom innan, kan man spekulera i om förlossningen triggar igång en kronisk psykisk sjukdom hos vissa känsliga kvinnor, som annars skulle ha förblivit friska, säger Anna Nager.
Avhandling: Postpartum Psychosis and the Association with Sociodemographic and Obstetric Factors, Anna Nager, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, CeFAM.
För ytterligare information, kontakta:
Anna Nager, forskare och ST-läkare i allmänmedicin
Tel: 0707422317
E-post: anna@nager.net,
Daphne Macris , informationsansvarig, CeFAM
Mobil: 073-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Att kombinera forskning och entreprenörskap öppnar nya möjligheter i båda världar, säger Milda Rönn.
Ett av universitetens och högskolornas uppdrag är att samverka med det omgivande samhället. Under sin undersökning på Teaterhögskolan i Stockholm insåg Milda Rönn vikten av en sådan samverkan vid just kommunikationsforskning.
– Å ena sidan kan organisationer och företag verkligen få hjälp av forskningen. Den språkliga kommunikationen behövs för såväl koordineringen av tankar och handlingar som för delaktighet. Forskare kan bland annat synliggöra hinder för detta, säger hon.
I sin studie visar till exempel Milda hur skådespelarstudenternas delaktighet kan hindras av bland annat olika kommunikativa procedurer och normativa formuleringar. Studenter har också berättat för henne hur analyserna hjälpt dem att uppmärksamma de sammanhang de ingått i.
– Å andra sidan kan forskare få hjälp av organisationer och företag. De samtal jag hade med bland annat en grupp studenter från olika klasser på Teaterhögskolan om mina analyser påverkade min forskning i flera avseenden, alltifrån när det gäller val av material till metoder, säger Milda Rönn.
Avhandlingen har delvis handlat om att hitta principer och riktlinjer, analysredskap och metoder för kommunikationsanalyser som innebär ett ömsesidigt utbyte mellan forskare och deltagare. För att gå vidare med detta startar hon forskningsföretaget Praxikon, som bland annat ska erbjuda organisationer och företag vetenskapliga kommunikationsanalyser.
– Genom ett sådant företag kan kommunikationsforskningen göras tillgänglig för organisationer och företag på ett helt annat sätt. Man har också andra förutsättningar att utveckla effektivare analysprocesser och tjänster där företag och organisationer gynnas av den inomvetenskapliga granskningen, säger hon.
Milda Rönn utvecklar Praxikon i samarbete med bland annat SU Innovation, en verksamhet på Stockholms universitet som bland annat stödjer forskare och studenter att starta företag.
– Praxikon är precis den typ av tjänsteföretag som vi vill satsa på. Det är ett mycket intressant bevis på att även forskning från humanistiska discipliner kan ligga till grund för företag med kommersiella tillämpningar, säger Ulf Eriksson, VD för SU Innovation.
Avhandlingens namn: ”Det är inte förrän man gör det som man förstår.” Om kommunikativa hinder vid en teaterhögskola.
Avhandlingen finns att ladda ner på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8459.
Milda Rönn försvarar sin avhandling lördagen den 28 februari 2009, kl 10.00–12.00 Plats: Hörsal 8, plan 3 vid hus D, Södra huset, Frescati.
Fakta om SU Innovation:
SU Innovation är ett dotterbolag till Stockholms universitets Holding AB. Syftet med verksamheten är att stödja studenter, forskare och entreprenörer i utvecklingen av idéer och kunskap. Fokus är inom tjänsteinnovationer och bioteknologiska innovationer. SU Innovation finansieras av Stockholms universitet, huvudsamarbetspartnern Innovationsbron i Stockholm samt andra offentliga och privata partners. Till nätverket knyts kompetens i form av privata partners från områden som finansiering, juridik, ekonomi, IPR och marknad.
Hemsida: http://www.innovation.su.se
Kontaktinformation
Ytterligare information: Milda Rönn, mobil 070-726 78 39, e-post milda.ronn@nordiska.su.se
Maria Erlandsson, presskontakt, mobil 070-230 88 91
För bild kontakta: press@su.se eller 08-16 40 90
Ett forskarteam lett av professor H.K. Mao vid Carnegie Institution of Washington och professor Rajeev Ahuja, Uppsala universitet, har med hjälp av högtrycksexperiment och kvantmekaniska beräkningar undersökt egenskaperna hos Ce3Al under högt tryck.
– Vi fann överraskande att cerium och aluminium bildade s k substitutionella legeringar under högt tryck. Denna typ av legering har tidigare bara visats för grundämnen med liknande atomradie och elektronegativitet, säger professor Rajeev Ahuja.
Skillnaden i atomradie och elektronegativitet hos cerium och aluminium minskades genom ett pålagt tryck. Både experimentell synkrotron röntgendiffraktion och kvantmekaniska beräkningar visade samstämmigt exakt vad som gjorde att skillnaderna i atomradier och elektronegativitet minskade och gjorde legeringen av de två grundämnena möjlig. Även efter att ha återvänt till normalt tryck bibehölls legeringen.
Denna upptäckt möjliggör nya typer av legeringar med andra proportioner av cerium och aluminium samt legeringar av cerium med andra inkompatibla grundämnen.
– Dessa nya legeringar kan ha många intressanta och användbara mekaniska, elektriska och magnetiska egenskaper som nu kan utforskas, säger Rajeev Ahuja.
De nya rönen har möjliggjorts av nyligen utvecklade tekniker för högtrycksexperiment med diamantceller och synkrotronstrålning. De stora kvantmekaniska beräkningarna har utförts vid UPPMAX (Uppsala Multidisciplinary Center for Advanced Computational Science) vid Uppsala Universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Wei Luo, tel. 018-471 31 52, e-post: wei.luo@fysik.uu.se, Andreas Blomqvist, tel. 018-471 58 52, e-post: andreas.blomqvist@fysik.uu.se eller professor Rajeev Ahuja, tel. 070-425 09 35, e-post: rajeev.ahuja@fysik.uu.se
Exempel på bildkonstverk som inspirerat Ekelöf är Eric Grates reliefer Skogsrå, Skogsgud/Näck (”Triptyk”, Dedikation 1934), den antika skulpturen av segergudinnan Nike från Samothrake (”Samothrake”, Non serviam 1945), Laokoongruppen (”Laokoon”, En natt i Otocac 1961) samt Nationalmuseums ikon av Joakim och Anna (”Joachim och Anna”, Sagan om Fatumeh 1966).
Genom dem uppenbaras nya dimensioner i dikterna, som den metapoetiska, där dikten uttalar sig om sin egen tillblivelse. Skapandets process sublimeras och blir ett slags textens erotik. Tack vare bildkonstverken kan en dialog avlyssnas, eller analysen av anknytningen till den grekiska mytologin fördjupas, säger Ann Lundvall.
Relationen mellan de traditionella konstarterna litteratur och bildkonst har en central plats i Gunnar Ekelöfs författarskap. I såväl recensioner som artiklar, essäer, anteckningsböcker och författarkommentarer samt brev återkommer han ständigt på olika sätt, inte minst terminologiskt, till sambandet mellan främst dessa två konstarter. Konstnärer diskuteras och Ekelöf associerar ofta till olika bildkonstverk. Detta blir tydligt också genom bokens många fina illustrationer till Ekelöfs texter i form av olika bildkonstverk, frontespiser och försättsblad i diktsamlingarna, samt några av Ekelöfs egna teckningar.
Ann Lundvall har i sin avhandling ett genusorienterat förhållningssätt. Med utgångspunkt i Ekelöfs dikter finns resonemang kring ”manligt” och ”kvinnligt”, samt ett ifrågasättande av dessa begrepps traditionella, schabloniserade innebörd. Dikterna innehåller ofta ett slags motbilder till dessa synsätt.
Inledningsvis behandlar hon Ekelöfs konstsyn i olika kommenterade texter. Dessa visar att Ekelöf redan i början av författarskapet var djupt engagerad i frågor kring konst, och sambanden mellan konstarterna, främst litteratur och bildkonst. Texterna ger en inblick i hur Ekelöf tänkte kring estetiska frågor, vilket blir grundligt belyst i avhandlingens första del.
I fyra diktanalyser belyser den sedan ovan nämnda dimensioner, det vill säga den interartiella och den metapoetiska dimensionen, genusaspekten, mytologi samt dialogicitet. Bildkonstverkens funktioner i dikterna analyseras och sätts i förbindelse med, förutom skapandets process, bilden av kvinnor och män i samhället och kulturen, samt konstnärsrollen.
Det mytologiska relateras till vårt moderna samhälle, där mycket är på förhand givet på grund av traditioner och konventioner, säger Ann Lundvall.
Tidigare forskning har huvudsakligen uppmärksammat dialogen med olika författare och författarskap i Ekelöfs diktning. I Ann Lundvalls avhandling är det dialogen med främst olika bildkonstverk som utreds. Delvis handlar det om ”ett slags fiktiva samtal mellan dikter och bildkonstverk”.
De dimensioner i Gunnar Ekelöfs författarskap som behandlas i analyserna är tidigare tämligen outforskade. Genusdimensionen är inte tidigare påvisad av Ekelöfforskningen. Avhandlingen, som gör en gedigen genomlysning av Ekelöfs konstsyn, innebär ett pionjärarbete.
Brev och författarkommentarer används emellanåt som stöd i analyserna. Men det är inte författarintentionen som utreds i avhandlingen. Poeten (tillika kritikern) Gunnar Ekelöf har inte tillåtits styra mitt avhandlingsarbete, hans verk har däremot fått göra det, säger Ann Lundvall.
Avhandlingens titel: Till det omöjligas konst bekänner jag mig, Gunnar Ekelöfs konstsyn. Relationen mellan litteratur och bildkonst i kommenterande texter och lyrisk praktik. Avhandlingen ges ut på ellerströms förlag.
För ytterligare information: Ann Lundvall, institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet, tfn 08-752 80 32, 073-788 83 78, e-post ann.lundvall@comhem.se, arbete: 08-445 39 04
För bild
08-1640 90, press@su.se eller http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5918&a=58456.
– Det intressanta är att vi inte kunde se någon statistiskt signifikant samverkanseffekt mellan röknings- och fetmastatus. Det betyder att fetma såväl som övervikt vid 18-års ålder ökar risken för förtida död i vuxen ålder oavsett om personen röker eller ej, säger Martin Neovius vid Institutionen för medicin, Solna, som lett studien.
Rökning och fetma är två av de största livsstilsrelaterade riskfaktorerna för förtida död i västvärlden. Men kunskapen om hur rökning och övervikt samverkar är liten. Dessutom råder oenighet om huruvida övervikt (BMI 25-29.9) och undervikt (BMI<18.5) är kopplade till ökad dödsrisk.
I en studie som publiceras i nätupplagan av den vetenskapliga tidskriften BMJ har forskare vid Karolinska Institutet analyserat dödsorsaken för över 45 000 svenska män som ingår i Försvarets mönstringsregister för att belysa dessa frågor.
Data över längd, vikt, muskelstyrka, socialgrupp och rökning samlades in från 45 920 18-åriga män vid obligatoriska mönstringstester 1969-1970. Därefter följdes deltagarna fram till år 2007 avseende mortalitet. Under uppföljningstiden avled 2 897 av männen i studien. Inte oväntat var dödstalen lägst för normalviktiga personer och högst för de personer som var feta vid undersökningstillfället. Ökad risk sågs också bland såväl måttliga rökare (1-10 cig/dag) som storrökare (>10 cig/dag) jämfört med ickerökare.
Studien visar att fetma i tonåren var lika farligt som att vara storrökare; en fördubblad risk för förtida död sågs bland såväl feta ickerökare som normalviktiga storrökare. Feta storrökare löpte en femfaldigt ökad risk för förtida död, efter att hänsyn tagits till socialgrupp, muskelstyrka och ålder. Även övervikt var associerat med en statistiskt säkerställd riskökning, motsvarande riskökningen som sågs bland måttliga rökare. Såväl övervikt som fetma var kopplat till ökad risk för förtida död oavsett rökvanor. Undervikt däremot uppvisade ingen sådan riskökning. Extremt underviktiga (BMI<17) uppvisade dock likartade riskökningar som överviktiga män.
Men även om feta storrökare hade en femfaldigt ökad risk för förtida död jämfört med normalviktiga icke-rökare och överviktiga storrökare mer än dubbelt så stor risk, så kunde man alltså inte hitta någon statistiskt signifikant synergistisk effekt mellan röknings- och fetmastatus. Något som gör att forskarna drar slutsatsen att fetma och rökning i tidiga år på många sätt kan likställas när det gäller att bedöma risken för förtida död senare i livet.
Martin Neovius påpekar också att sedan grunddata för studien samlades in har antalet 18-åringar med övervikt i Sverige mer en trefaldigats. Antalet feta tonåringar har ökat femfaldigt. Däremot har antalet rökare i Sverige minskat bland både vuxna och tonåringar, men är fortfarande kring 25 procent för 18-åriga män. Detta innebär att en stor förbättringspotential kvarstår för åtgärder mot såväl rökning som övervikt och fetma.
Publikation: “Combined Effects of Overweight and Smoking in Late Adolescence on Subsequent Mortality: Nationwide Cohort Study”, Martin Neovius, Johan Sundström, Finn Rasmussen, BMJ online, 25 februari 2009.
För frågor, kontakta:
Med dr Martin Neovius
Enheten för klinisk epidemiologi
Institutionen för medicin, Solna
Mobil: 073-903 3774
E-post: martin.neovius@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Det beror främst på att barnen mött myndigheter som har saknat ett barnperspektiv och nonchalerat deras behov av stöd och hjälp, säger Annelie Björkhagen Turesson är doktorand i socialt arbete på fakulteten för hälsa och samhälle på Malmö högskola.
Annelie Björkhagen Turesson är doktorand i socialt arbete på fakulteten för hälsa och samhälle på Malmö högskola. (Högskolan har dock inte disputationsrätt för socialt arbete och disputationen sker formellt på Göteborgs
universitet.)
Annelie Björkhagen Turessons studie bygger på intervjuer med nio mödrar och elva barn i åldrarna 13 till 20 år.
– Barnen är osedda av samhället trots att de drabbas av svåra konsekvenser av att deras mödrar döms till ett fängelsestraff, säger Annelie Björkhagen Turesson.
I sin avhandling studerar hon barnens förmåga till återhämtning. Hennes studie visar att fem av barnen har varit tvungna att flytta och att flera barn lämnats ensamma i hemmet utan stöd efter att polisen har gripit deras mor. Vid ett tillfälle blev en av ungdomarna även oskyldigt placerad i arrestlokal i samband med gripandet av modern.
Men studien visar också att stress och påfrestningar inte bara är av ondo utan i vissa fall har lett till utveckling och bättre förmåga att hantera svårigheter senare i livet. Genom en analys av mödrarnas och barnens berättelser har nyckelprocesser som har påverkat barnens återhämtningsförmåga i positiv riktning
identifierats.
– Jag har sett betydelsen av att barn känner sig älskade och har möjlighet till en kontinuerlig relation till sin mor under barndom och ungdomsår. De barn som har fått dessa behov tillgodosedda har större förmåga att klara stress och svårigheter. Det visar vikten av att barnen får möjlighet att upprätthålla en kontinuerlig relation till sin mor under tiden hon avtjänar sitt straff. Det är också en rättighet som barnen har enligt Barnkonventionen, säger Annelie Björkhagen Turesson.
Majoriteten av barnen kommer från splittrade familjer men de flesta fäderna finns med i bilden på något sätt. Två av flickorna kommer från en kärnfamilj och där har fadern tagit hand om barnen medan modern avtjänar sitt straff. Övriga barn har inte omhändertagits av fadern under moderns fängelsevistelse. Ingen av mödrarna har enskild vårdnad.
Studien visar också att morföräldrarna har en viktig funktion i många familjer. De har genom sitt stöd till familjen kunnat reducera en del av de skadeverkningar som missbruk och kriminalitet skapat för barnen. Undersökningen visar även att de som haft en ekonomisk buffert har klarat situationen bättre eftersom barnen kunnat bo kvar hemma under moderns fängelsevistelse.
Majoriteten av barnen har fungerat bra både i skolan och på fritiden. En bidragande orsak kan vara att de flesta mödrarna har försökt att uppmuntra sina barn till aktiviteter som främjar en god samhällsanpassning.
– De har velat att deras barn skulle välja andra vägar i livet än vad de själva har gjort säger Annelie Björkhagen Turesson.
Avhandlingens titel: ”Mor i fängelse – mödrar och barn berättar. En analys av ungdomars resiliensprocess”
Avhandlingsförfattare: Annelie Björkhagen Turesson
Fakultetsopponent: Professor Thomas Lindstein, Stockholms universitet.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 27:e februari 2009, kl. 13.00, Aulan på Malmö högskola, UMAS ingång 49 i Malmö.
Avhandlingen kan beställas hos Ingegerd.Franzon@socwork.gu.se, 170 kr plus
porto.
Kontaktinformation
Annelie Björkhagen Turesson, tel 040-452737(bost.),
0731-401540. E-post Annelie.Bjorkhagen.Turesson@mah.se
Mirko Ernkvist, forskare vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har i sin avhandling Creating Player Appeal, studerat den amerikanska spelmaskinsindustrin under åren 1965 till 2005, för att undersöka hur teknologisk utveckling hanterades i branschen.
Spelmaskinsindustrin kännetecknas av komplexa produkter, där många faktorer spelar in i design och funktionalitet. Osäkerheten kring mottagandet av en ny maskin på marknaden är stor, och det är svårt att veta om en ny produkt kommer att bli framgångsrik eller inte.
– I spelmaskinsindustrin i USA var Bally det dominerande företaget fram till 1980-talet, då de tappade i princip hela sin marknadsandel till IGT, säger Mirko Ernkvist.
Under 1980-talet inträffade ett teknologiskifte från elektromekanisk till digital teknik, vilket innebar många nya tekniska innovationer. Livslängden för spelmaskinerna mer än halverades och det blev möjligt att utforska helt nya designkoncept. De nya förutsättningarna ställde krav på företagen att anpassa sig till marknadens preferenser. Trots ett stort tekniskt kunnande hade Bally inte rätt marknadskunnande.
Mirko Ernkvist kommer i sin avhandling fram till att det är just de kognitiva problemen som kan vara en av de största orsakerna till att företag inte hänger med i utvecklingen. Även om det finns en teknisk förståelse för de nya möjligheter som innovationer ger, utvecklas inte förståelsen för marknaden på samma sätt. Vid utveckling av nya produkter baserade på ny teknik används gamla produkter och framgångar som grund. På marknaden har dock efterfrågan ändrats, och nya förutsättningar gäller för att tillfredsställa kunderna.
– Har du en produkt med hög osäkerhet och hög komplexitet är det viktigt att vara medveten om de kognitiva problemen, säger Mirko Ernkvist. Det finns en tendens hos etablerade företag i en bransch att se på och värdera ny teknik utifrån gamla ramar som man tidigare använt, och därmed riskerar man att missa nya möjligheter.
Avhandlingen presenterades den 3 februari 2009.
Författare: Mirko Ernkvist
Avhandlingens titel: ”Creating Player Appeal. Management of Technological Innovation and Changing Pattern of Industrial Leadership in the U.S. Gaming Machine Manufacturing Industry, 1965-2005.”
Institution: Ekonomisk-historiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Mirko Ernkvist, 0736-496437
mirko.ernkvist@econhist.gu.se
De flesta har väl hört talas om de stora grekerna Euklides och Archimedes. Och vem känner inte till Pythagoras sats? När Rom tillskansade sig det politiska herraväldet i medelhavsområdet kom romarna i nära kontakt med den grekiska kulturen, dess litteratur och vetenskap.
Den romerske författaren Varro lär enligt vissa källor ha skrivit en bok som behandlade ämnet geometri. Denna bok finns dock ej bevarad. Efter en kritisk granskning av det samlade historiska vittnesbördet menar Erik Bohlin att ytterst litet kan med rimlig sannolikhet sägas om dess innehåll. Tidigare forskning har t.ex. velat göra gällande att Varros bok användes av senare romerska författare som källa för geometriskt lärostoff. Men detta påstående håller inte för en kritisk granskning, utan måste betraktas som en mer eller mindre grundlös hypotes, menar Bohlin.
I Ciceros retoriska och filosofiska skrifter finner man flera passager som behandlar eller berör ämnet geometri. I Vitruvius De architectura (Om arkitektur) är geometri och geometriskt kunnande grundläggande; åtskilliga är de passager i vilka geometri tillämpas praktiskt eller förutsätts vara bekant för läsaren. Ett urval av signifikanta passager hos dessa båda författare tolkas och kommenteras i avhandlingen.
För Vitruvius är det naturligtvis den praktiska nyttan med geometri som kommer i främsta rummet; geometriska konstruktioner behövs inom arkitekturen, inte minst för att åstadkomma exakta ritningar. Allmänt vill man mena att romarnas vetenskapssyn var starkt betingad av ett begränsande nyttotänkande; endast den kunskap som innebar omedelbar praktisk nytta var värd att odla.
Denna bild bör dock nyanseras, menar avhandlingsförfattaren, särskilt beträffande författarna Cicero och Vitruvius. Dessa hade en i grunden öppen och uppskattande inställning till de grekiska framstegen inom matematiken och till studier i geometri
– även om den praktiska nyttan kom i främsta rummet. Ty både hos Cicero och hos Vitruvius finner Bohlin en klart uttalad ideologisk dimension av geometrins betydelse. Geometrin betraktas som en integrerad del av civilisation och förfinad mänsklig kultur. Som sådan tillmäts geometrin ett inneboende kulturellt värde, vilket därmed även är universellt.
För Cicero och i synnerhet för Vitruvius var denna ideologiska dimension inte fristående från den praktiska nyttan, utan de båda aspekterna sågs som förbundna.
– Med detta perspektiv kan de faktiska skillnaderna mellan romerskt och grekiskt nedtonas, och häri finner vi så en motivering för Ciceros och Vitruvius öppnare hållning till geometri och grekiskt vetande överhuvudtaget, säger Bohlin.
Avhandlingens titel: Geometry in Varro, Cicero, and Vitruvius. A Philological Study.
Disputationen äger rum lördagen den 7 mars 2009 kl. 10.00
Plats: Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6
Opponent: Professor Micheline Decorps-Foulquier, Clermont-Ferrand, Frankrike
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Erik Bohlin 031-786 46 91
erik.bohlin@class.gu.se
Anne-Marie har studerat hur personer med somaliskt ursprung och med diabetes lever med sin sjukdom i en för dem ny kultur. Anne-Marie har studerat både hur de uppfattar mötet med den svenska diabetesvården och hur vårdpersonal uppfattar mötet med dessa patienter.
– Det finns behov att tillmötesgå både hos vårdpersonalen och hos patienterna. Först och främst behöver vårdpersonalen ökade kunskaper i att arbeta med tolk i patientmöten. Sedan finns ett behov av utbildningsinsatser om andra kulturers matvanor/traditioner för personalen så att de kan ge kulturellt anpassade kostråd, säger Anne-Marie.
Disputationen är öppen för alla och äger rum i Kurt Johansson Aulan, Hälsohögskolan i Jönköping, fredag den 27 februari kl. 13.00.
Varmt välkomna!
Kontaktinformation
Anne-Marie Wallin, mobiltelefon: 070-5279667
