En positiv nyhet är att den inte visar någon ökad risk för autoimmuna hjärtsjukdomar, trots att tidigare studier pekat på detta.
– Vår forskning visar att patienter med glutenintolerans har en ökad risk för en rad andra sjukdomar. Vi har i synnerhet kunnat visa på en förhöjd risk för leversjukdomar och sköldkörtelrubbningar, berättar Peter Elfström, läkare vid Barn- och Ungdomskliniken vid USÖ, som presenterar resultaten i sin doktorsavhandling i medicin.
Han understryker dock att risken fortfarande är liten för den enskilde individen, eftersom det handlar om relativt ovanliga sjukdomar.
Glutenintolerans, eller celiaki, är vanlig i Sverige, och drabbar cirka en procent av alla barn och ungdomar. Men även vuxna får allt oftare diagnosen, eftersom symptomen kan vara diffusa och svåra att tolka.
Genetiska förutsättningar
Vid glutenintolerans uppstår det en inflammation i tunntarmen när man äter livsmedel med gluten, vilket gör det svårt för kroppen att ta upp viktiga näringsämnen i maten. Den enda behandling som finns är att äta glutenfri kost resten av livet.
– Varför man får sjukdomen är inte helt klarlagt och det finns mycket kvar att utforska. Det vi vet är att den utlöses vid intag av gluten och att den framför allt finns hos individer med vissa genetiska förutsättningar. Och hos dessa personer ökar också risken för vissa autoimmuna sjukdomar.
Autoimma sjukdomar uppstår när immunsystemet reagerar mot kroppens egna vävnader. Peter Elfström har i fem studier undersökt förekomsten av sådana sjukdomar där man tidigare har misstänkt ett samband med glutenintolerans, och studierna bekräftar att det finns en ökad risk att drabbas av leversjukdom, Addisons sjukdom (som drabbar binjurarna), sköldkörtelrubbningar, samt cancerformen lymfom.
Ökad risk för hypertyreos
När det gäller sköldkörtelrubbningar är risken för underproduktion av sköldkörteln (hypotyreos) känd sedan tidigare, men Örebrostudien är den första som visar att glutenintolerans även ökar risken för en överproduktion av sköldkörtelns hormoner (hypertyreos). Däremot visade studien inte någon ökad risk för autoimmuna hjärtsjukdomar, trots att man tidigare har sett ett samband i mindre studier.
– Bättre kunskap om risken för andra sjukdomar vid glutenintolerans är viktig både när det gäller diagnostik och behandling av dessa tillstånd, och vi hoppas att vår forskning ska minska risken för att dessa patienter går med oupptäckta och obehandlade följdsjukdomar, säger Peter Elfström.
Kunskapen kan också användas omvänt, för att identifiera riskgrupper där det kan vara aktuellt att testa för glutenintolerans. Patienter med autoimmuna sjukdomar kan i själva verket vara glutenintoleranta utan att veta om det, och då är det viktigt att ställa rätt diagnos, eftersom en glutenfri kost kan leda till en förbättring.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Peter Elfström, peter.elfstrom@orebroll.se.
Avhandlingen har sin utgångspunkt i två utställningar om migrationshistoria; Afrikafararna och Kongospår. Författaren analyserar både innehållet i utställningarna och själva förmedlingsprocessen genom genus-, klass- och etnicitetsperspektiv. Hon har intervjuat producenter, museiföreträdare, museipedagoger, lärare och elever om sina uppfattningar av historieförmedlingen.
– Intentionerna och målen för historieförmedling på våra museer är att verka för demokratiska värderingar som jämlikhet och demokratisk handlingsberedskap säger Cecilia Axelsson. Mina resultat visar dock att det är andra faktorer som är avgörande för hur historia förmedlas, nämligen ekonomiska förutsättningar och tillgång till historiskt källmaterial samt de pedagogiska övertygelserna och historiesynen hos museiföreträdarna.
Undersökningen visar vidare hur de aktuella utställningarna förmedlar underordningsmönster och asymmetriska relationer mellan kvinnor och män och mellan svenskar/skandinaver och afrikaner. Gränsdragningarna mellan ”oss” och ”de andra” är stundom mycket tydliga. En av utställningarna erbjuder dock mer utrymme för reflektion och eget meningsskapande än den andra, eftersom den problematiserar förekomsten av afrikanska kvarlevor i Skandinavien och erbjuder fler berättelser och röster i utställningen.
Intervjuerna med lärare och elever visar slutligen att besöken i utställningarna ofta är enstaka tillfällen som sällan införlivas i elevernas utbildning i ett längre tema eller perspektiv. Flera av eleverna tog okritiskt till sig museernas förmedling, medan andra blev provocerade och utmanade. Eleverna hade få möjligheter att diskutera sina erfarenheter vare sig i museerna eller i skolan. Flera av avhandlingens resultat pekar på att förmedlingen av historia i utställningarna inte svarar upp mot kraven i en demokratisk utbildningskonception.
Cecilia Axelsson kommer ursprungligen från Växjö och är numera verksam som gymnasielärare i Malmö.
Avhandlingen ”En Meningsfull Historia? Didaktiska perspektiv på historieförmedlande museiutställningar om migration och kulturmöten ” försvaras fredagen 27 februari 2009, kl. 13.15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Växjö universitet. Fakultetsopponent är fil. dr Carina Rönnqvist, Umeå universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Cecilia Axelsson, e-post: cecilia.axelsson@vxu.se
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.
Anita Norlund har granskat läroböcker, intervjuat lärare och granskat de nationella proven i svenska.
– En vanligt förekommande föreställning är att kritisk läsning främst innebär att akta sig för ”det falska” eller att värdera tillförlitlighet i texter, säger hon.
Men kritisk läsning betyder även att kunna läsa kritiskt-analytiskt: att bland annat kunna sovra, göra jämförelser och paralleller, och att kunna se orsak och verkan.
Det betyder också att kunna läsa kritiskt-integrerande: där de egna ställningstagandena integreras med texternas ställningstagande, eller där olika texters ställningstagande integreras med varandra.
Slutligen betyder det att kunna läsa kritiskt-ideologiskt: att ifrågasätta världsbilder, ett sätt att synliggöra underordnade gruppers villkor och på så sätt även synliggöra de egna villkoren som elev.
Anita Norlunds granskning visar att inte minst inom många av de läromedel som riktar sig till elever på gymnasieskolans yrkesinriktade program reduceras den kritiska läsningen ofta till något ganska ytligt:
– Det kan handla om att eleverna ska titta på vilka fakta som finns om den egna idolen på Internet och om de faktauppgifterna är sanna eller falska. Jag menar att det är ett sätta att reducera de här eleverna. Även de är kompetenta att analysera texter om samhälleliga frågor, precis som eleverna på de studieförberedande programmen förutsätts vara, säger Anita Norlund som ser hur frågorna om citatteknik och källhänvisningsteknik får ta stor plats.
– Frågan är om det är det mest väsentliga angreppssättet för de frågor som handlar om människors gemensamma angelägenheter. Sant och falskt och publiceringsdatum kanske har mindre betydelse än frågor som ”Vems perspektiv saknas i texten?”, säger hon.
Uppdraget att göra eleverna till kritiska läsare vilar på skolans alla ämnen, men med tanke på att ämnet svenska har såväl nationella prov som mål och betygskriterier för läsning kan förväntningarna sägas vara störst på just svenskämnet.
Anita Norlund är i grunden gymnasielärare och sedan 2007 verksam som lärarutbildare vid Högskolan i Borås. Hon lägger fram sin avhandling ”Kritisk sakprosaläsning i gymnasieskolan. Didaktiska perspektiv på läroböcker, lärare och nationella prov” vid institutionen för pedagogik och didaktik fredagen den 27 februari, kl 13.15.
Opponent: Professor Kjell Lars Berge, Oslo.
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg.
Kontaktinformation
Kontakt: Anita.Norlund@hb.se, 033-4354233, 0708-163735
Stressrelaterade sjukdomar och utmattningssyndrom har ökat i Sverige de senaste årtiondena. Psykiska sjukdomar och syndrom var den största kategorin bland nybeviljade sjukersättningar/aktivitetsersättningar hos både kvinnor och män under 2006.
Trots att många söker hjälp för utmattningssyndrom och är sjukskrivna på grund av det finns det lite forskning om vilken rehabilitering som bör erbjudas.
För att utvärdera effekten av olika rehabiliteringsprogram studerades 136 patienter från Stresskliniken, Norrlands universitetssjukhus. Ingen skillnad i behandlingseffekt kunde påvisas mellan kognitiv beteendeinriktad rehabilitering (KBR) i kombination med Qigong och enbart Qigong efter en ettårig rehabilitering.
Båda grupperna hade förbättrats med minskade nivåer av stress och minskad sjukskrivning. Patienter i båda grupperna upplevde att den ettåriga rehabiliteringen gav dem redskap som de kunde använda för egenvård och för att ändra beteende.
Under rehabiliteringsperioden hade nära hälften av patienterna i gruppen med enbart Qigong sökt samtalsbehandling utanför Stresskliniken. När endast de patienter som bara deltagit i rehabiliteringsprogrammen på Stresskliniken ingick i analysen, visades att KBR i kombination med Qigong hade fördelar i jämförelse med enbart Qigong.
Effekten av KBR kombinerat med Qigong var större för kvinnor än för män. Nivåerna av utmattning och trötthet minskade.
Patienterna upplevde att en miljö med gott bemötande och bekräftelse var viktig för att starta en beteendeförändring och att rehabilitering i grupp hade fördelar som igenkännande och stöd i gruppen. Tidiga rehabiliteringsinsatser är viktiga för att förebygga långtidssjukskrivning.
Fredag 27 februari försvarar Therése Stenlund, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Rehabilitation for patients with burnout”. Svensk titel: ”Rehabilitering vid utmattningssyndrom”.
Disputationen äger rum klockan 09.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är professor Christina H. Opava, Karolinska institutet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-18434
Kontaktinformation
Therése Stenlund nås på mobiltelefon 073-207 22 07, arbetstelefon 090-785 33 72 eller e-post therese.stenlund@vll.se.
Avhandlingen visar att det är vanligast med uttryck av negativa känslor, sådana som avsky och förakt, i patienternas mimik.
– Man kan spekulera i vad detta beror på, möjligen är det ett uttryck för låg självkänsla hos patienterna, att det så att säga skulle kunna röra sig om uttryck för självförakt, säger Helena Fatouros Bergman.
Ett nytt forskningsresultat i avhandlingen är att dessa negativa emotionella uttryck ter sig som relativt stabila vid upprepade intervjuer. Patienterna verkade också ge utryck åt likadana negativa emotioner oberoende av vem som intervjuade dem.
Tidigare forskning har avhandlat vardagliga samspelssituationer och har visat att patienterna undviker att uttrycka negativa känslor i samband med ögonkontakt.
– Kanske har patienterna omedvetet inte velat skylta med dessa negativa emotioner för samtalspartnern, säger Helena Fatouros Bergman.
Så var däremot inte fallet i ett kliniskt sammanhang. I de intervjuerna visade patienterna negativa emotionella ansiktsuttryck även i samband med att de hade ögonkontakt med intervjuaren. Det tyder på att patienterna i kliniska intervjusituationer tycks vara mer benägna att kommunicera negativa känslor till psykologen.
– Avhandlingen visar därmed att det emotionella samspelet med denna patientgrupp bör uppmärksammas mer. Att följa upp det känslomässiga innehållet i patientens utsagor visade sig dessutom även vara av betydelse för upprättandet av välfungerande kommunikation med dessa patienter, säger Helena Fatouros Bergman.
Avhandlingens titel: Emotional interplay and communication with patients diagnosed with schizophrenia.
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Helena Fatouros Bergman, Stockholms universitet, tfn 070-737 51 02, e-post helena.fatouros-bergman@psychology.su.se
Delar av avhandlingen finns på: http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8503
Porträttfoto finns att ladda ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5833&a=58023.
– Det här än så länge bara grundforskning utan någon omedelbar praktisk betydelse, men det är ändå väldigt spännande resultat, säger professor Jonas Frisén vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi som lett studien.
Nervceller nybildas av stamceller i vissa delar av den vuxna hjärnan. Efter en stroke ökar nybildningen av nervceller, något som eventuellt kan förklara den återhämtning som ofta ses hos patienter fram för allt under det första året efter insjuknandet.
I den nu publicerade studien visar forskarna att en typ av celler som inte ger upphov till nya celler i den friska hjärnan, aktiveras efter en stroke hos försöksdjur.
Utöver de stamceller som normalt är aktiva finns det alltså även en form av reservlager av celler som kan aktiveras vid ökad efterfrågan. Forskarna har kartlagt den molekylära mekanismen som styr aktiveringen av dessa celler. De kunde då visa att det hos möss går att öka nybildningen av nervceller i den friska hjärnan genom att stänga av den så kallade Notch-signalvägen som hämmar nervcellsnybildning.
Publikation: ”Forebrain ependymal cells are Notch-dependent and generate neuroblasts and astrocytes after stroke”, Marie Carlén, Konstantinos Meletis, Christian Göritz, Vladimer Darsalia, Emma Evergren, Kenji Tanigaki, Mario Amendola, Fanie Barnabé-Heider, Maggie S Y Yeung, Luigi Naldini, Tasuku Honjo, Zaal Kokaia, Oleg Shupliakov, Robert M Cassidy, Olle Lindvall & Jonas Frisén,
Nature Neuroscience AOP, 22 februari 2009, doi 10.1038/nn.2268.
För frågor, kontakta:
Professor Jonas Frisén
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Tel: 08-524 875 62
E-post: Jonas.Frisen@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Forskare har under lång tid försökt utveckla framtidens supraledningsmaterial som kan leda energi utan energiförluster, något som har stor betydelse för framtidens energiförsörjning. Men en pusselbit har saknats. Det finns flera material som visar en tydlig fasövergång i alla termodynamiska egenskaper när temperaturen går ned under en viss övergångstemperatur, men man har inte lyckats förklara den nya kollektiva ordningen i materialet. Fram till nu har den kallats den gömda ordningen.
– Den gömda ordningen upptäcktes för 24 år sedan och forskare har under alla dessa år försökt hitta en förklaring, men ingen har lyckats hittills. Det har gjort detta till ett av materialvetenskapens hetaste ämne. Och när vi nu förklarar hur gömda ordningar i materialen uppstår, på ett vis vi aldrig sett förut, har vi löst ett av nutidens viktigaste problem inom det här vetenskapsområdet, säger professor Peter Oppeneer.
Fyra fysiker från Uppsala universitet, med Peter Oppeneer i spetsen och i samarbete med John Mydosh från Kölns universitet, som upptäckte den gömda ordningen för 24 år sedan, visar genom stora beräkningar hur den gömda ordningen uppstår. Mycket små magnetiska fluktuationer driver fram förändringar i materialet makroskopiska egenskaper, så att en helt ny fas med annorlunda egenskaper uppstår.
– Aldrig tidigare har vi sett att de så kallade ”magnetiska spinn excitationerna” ger upphov till fasövergång och bildandet av en ny fas. I vanliga material kan de inte förändra materialets fas och egenskaper för att de är så svaga. Men nu har vi visat att det faktiskt är möjligt, säger Peter Oppeneer.
Det är en datorbaserad teori som noggrant förklarar alla fysiska fenomen av den gömda ordningen. Det kommer bland annat att kunna användas för bättre förståelse av höga temperaturers supraledningsmaterial och kommer således att ha betydelse för utvecklingen av nya supraledningsmaterial och framtidens energiförsörjning.
Se också tidskriftens webbplats.
Kontaktinformation
För mer information vänligen kontakta:
Peter Oppeneer, professor vid institutionen för fysik och materialvetenskap,
på 018-471 37 48; 0709-60 40 16 eller Peter.Oppeneer@fysik.uu.se
Avhandlingsförfattaren har jämfört hur forskare inom tre skilda discipliner beskriver och bedömer kvalitet inom sina egna discipliner. De studerade disciplinerna är statsvetenskap, litteraturvetenskap och fysik. Syftet är att undersöka hur den interna synen på forskningens och vetenskapens kvalitet och legitimitet varierar inom forskarsamfunden, och hur den kan knytas till olika villkor för den vetenskapliga verksamheten.
Undersökningen är baserad på omdömen om vad som är bra och dålig vetenskap i utlåtanden som ämnesexperter skriver om de arbeten som kandidater till akademiska tjänster lämnat in som meriter. Den sträcker sig över två perioder mellan åren 1950 och 1995. På det viset kan både skillnader och likheter mellan ämnena, och förändringar och konstanta drag över tid analyseras.
Variationen i forskares uppfattningar om och beskrivningar av den egna vetenskapen kopplas i studien ihop med en del interna villkor, som vilka forskningsobjekt man studerar och vilka förutsättningar det ger arbetet. Rangnar Nilsson konstaterar att objektens natur tycks kunna påverka ambitionen till internationalisering eller till att nå ut till allmänheten med sina verk och sina resultat.
Fysikerna betraktar internationellt presenterad forskning som bättre och mer tillförlitlig. Litteraturforskarna är mycket mer intresserade av forskarnas insatser för att sprida sin forskning till allmänheten på olika sätt.
Denna skillnad kan tänkas hänga samman med de båda forskningsområdenas förutsättningar. Fysikernas forskningsobjekt är lika tillgängliga för forskare runt om i världen, och med tiden lika otillgängliga för allmänheter runt om i världen. Det kan ha bidragit till att fysiken (och möjligen andra naturvetenskapliga områden) är mer internationaliserad. Litteraturforskarnas objekt är däremot lättare att dela med en svensk allmänhet, eftersom ämnet traditionellt ägnat sig mer åt svensk litteratur än utländsk.
Statsvetenskapen uppvisar en tydlig förskjutning mot ett över tid ökat intresse för internationaliserad forskning. I deras interna kvalitetsbedömningar är däremot intresset för kandidaternas kontakter med det omgivande samhället svalt. Detta trots att statsvetare så ofta tycks framträda i media i olika sammanhang, och att deras forskning i hög grad kommit att handla om dagsaktuella politiska processer och händelser.
I sina inomvetenskapliga bedömningar framstår statsvetarna som betydligt snävare inriktade mot sitt eget forskarsamfund än någon av de andra disciplinerna. Kanske har det att göra med att samhällsvetenskaperna är relativt unga discipliner, där redan tydligt professionaliserade forskare från början satt agendan. På det viset blir det tydligt i avhandlingen att olika faktorer inverkar på forskarnas egen syn på den vetenskapliga verksamheten och på deras eget arbete.
Avhandlingens titel: God vetenskap. Hur forskares vetenskapsuppfattningar uttryckta i sakkunnigutlåtanden förändras i tre skilda discipliner.
Disputationen äger rum fredagen den 6 mars 2009 kl. 10.00
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Opponent: Professor Thomas Kaiserfeld, KTH, Stockholm
Avhandlingen kostar 250 kr och kan beställas från Göteborgs universitetsbibliotek,
e-post acta@ub.gu.se
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Rangnar Nilsson 031-786 58 87
rangnar.nilsson@idehist.gu.se
Den 27 februari disputerar Jakob Löndahl vid LTH, Lund Tekniska Högskola, på en avhandling om hur luftföroreningar fastnar i lungorna. Bland annat har mätningar gjorts för att ta reda på mängden partiklar från trafikavgaser och vedrök som kommer in i kroppen när vi andas. Det visade sig att tre gånger fler av de inandade partiklar från trafiken än från vedröken stannade kvar i lungorna.
Experiment har dessutom utförts där mängden föroreningar som fastnar i kroppen vid ansträngning jämfördes med mängden som fastnade vid vila. Runt fyra gånger fler partiklar stannade i lungorna vid ansträngning. Men det var stor skillnad mellan personerna som deltog i försöken. Vissa individer fick i sig betydligt mer än andra.
Det är alltså inte bara halterna av föroreningar i luften som avgör vilka effekterna blir, utan också hur mycket som faktiskt kommer in i kroppen. Ur hälsosynpunkt är det tänkbart att trafikavgaser är ett allvarligare problem än vedrök därför att mängderna människor får i sig när de andas skiljer sig åt.
För att utföra mätningarna har Löndahl och hans kolleger utvecklat en ny metod, som fått namnet RESPI. Metoden har gjort det möjligt att för första gången studera hur mycket rök- och dammpartiklar som fastnar i andningsvägarna i många av de miljöer där människor normalt befinner sig. Principen är enkel – antalet partiklar i inandningsluften jämförs med antalet i utandningsluften och mellanskillnaden förmodas ha fastnat i lungorna.
Svårigheten är att många luftföroreningspartiklar är så små att de inte går att observera med några enkla tekniker. Tack vare de avancerade instrument som under senare år tagits fram inom atmosfärsforskningen har mätningarna blivit praktiskt genomförbara.
En utförligare redogörelse av resultaten publiceras i en populärvetenskaplig artikel i mars-numret av Forskning & Framsteg. Löndahls avhandling har titeln ”Experimental
Determination of the Deposition of Aerosol Particles in the Human Respiratory Tract”.
Kontaktinformation
Jakob Löndahl, disputerar vid avdelningen för kärnfysik den 27 februari. Han nås via telefon: 046-22 28113
mobil: 073-551 86 36, epost: jakob.londahl@pixe.lth.se. Handledare är Erik Swietlicki, tel: 046-22 29680, mobil 070-992 45 12, epost: Erik.Swietlicki@pixe.lth.se
”Det är ett nytt öga som ser på världen, ny smak, nygräddade ord. Mot allt förslitet sätter han sin yrvakna upptäckarglädje och sitt hat mot klichén.”
Så beskrevs Harry Martinsons författarstil i Dagens Nyheter 1935, och hans tillfälliga ordbildningar överraskar och fängslar läsaren lika mycket idag. Dorothea Liebel undersöker i sin avhandling Harry Martinsons poetiska ordbildningar som översättningsproblematik. Hon utgår från två av hans delvis självbiografiska romaner; Nässlorna blomma och Vägen till Klockrike och de tyska översättningarna Die Nesseln blühen och Der Weg nach Glockenreich.
Sannolikhetsentrepenörer, dörrhålsförhör, olycksstirrande, ömhetsdäst. De många ordbildningarna har en särskild funktion i Martinsons diktning. Ett enda ord kan sammanfatta och ge uttryck åt en erfarenhet eller en komplex känsla, ibland med en exakt beskrivning, ibland med hjälp av en bild. Tack vare sitt komprimerade innehåll och sin nya utformning väcker orden läsarens uppmärksamhet och ger förståelse för det Martinson vill förmedla.
Avhandlingen Tageslichtfreude und Buchstabenangst (Dagsljusglädje och bokstavsångest) visar på mångfalden i Harry Martinsons ordbildningar, och på översättarens svårigheter när de kulturella föreställningarna skiljer sig åt eller när ett ord inte kan översättas på ett enhetligt sätt. Dorothea Liebel analyserar nästan 1000 ord som Harry Martinson bildade för stunden när han skrev de två romanerna, och jämför hur likvärdiga översättningarna är i fråga om form, innehåll, funktion och effekt på läsaren. Som en del i avhandlingsarbetet har Dorothea Liebel också utarbetat och testat en modell för att analysera om översatta ordbildningar överensstämmer med originaltexten.
I samband med Nässlorna blomma, i stora delar en skildring av hans tragiska barndom, skrev Harry Martinson: ”Jag sökte göra det till någonting som liknar konst, inte bara ett reportage över besvärligheter.”
– Vid översättandet av hans nyord räcker det inte att överföra enbart innehållet till ett nytt språk, i detta fall tyskan. Också formen måste bibehållas. Martinson hade ju en avsikt med sin poetiska stil och de många nyorden, säger Dorothea Liebel.
Lördagen den 28 februari försvarar Dorothea Liebel, institutionen för språkstudier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Tageslichtfreude und Buchstabenangst. Zu Harry Martinsons dichterischen Wortbildungen als Übersetzungsproblematik (Dagsljusglädje och bokstavsångest. Harry Martinsons poetiska ordbildningar som översättningsproblematik)
Disputationen äger rum kl 13.00 i Hörsal F, Humanisthuset. Opponent är professor Werner Koller, institutt for fremmedspråk, Universitetet i Bergen.
Kontaktinformation
För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna Dorothea Liebel,
tel 070-585 45 46 eller e-post dorothea.liebel@tyska.umu.se .
Studien bygger på intervjuer med 9 mödrar och 11 barn i åldrarna 13 till 20 år.
– Barnen är osedda av samhället trots att de drabbas av svåra konsekvenser av att deras mödrar döms till ett fängelsestraff, säger Annelie Björkhagen Turesson.
I sin avhandling studerar hon barnens förmåga till återhämtning. Hennes studie visar att fem av barnen har varit tvungna att flytta och att flera barn lämnats ensamma i hemmet utan stöd efter att polisen har gripit deras mor. Vid ett tillfälle blev en av ungdomarna även oskyldigt placerad i arrestlokal i samband med gripandet av modern.
Men studien visar också att stress och påfrestningar inte bara är av ondo utan i vissa fall har lett till utveckling och bättre förmåga att hantera svårigheter senare i livet. Genom en analys av mödrarnas och barnens berättelser har nyckelprocesser som har påverkat barnens återhämtningsförmåga i positiv riktning identifierats.
– Jag har sett betydelsen av att barn känner sig älskade och har möjlighet till en kontinuerlig relation till sin mor under barndom och ungdomsår. De barn som har fått dessa behov tillgodosedda har större förmåga att klara stress och svårigheter. Det visar vikten av att barnen får möjlighet att upprätthålla en kontinuerlig relation till sin mor under tiden hon avtjänar sitt straff. Det är också en rättighet som barnen har enligt Barnkonventionen, säger Annelie Björkhagen Turesson.
Majoriteten av barnen kommer från splittrade familjer men de flesta fäderna finns med i bilden på något sätt. Två av flickorna kommer från en kärnfamilj och där har fadern tagit hand om barnen medan modern avtjänar sitt straff. Övriga barn har inte omhändertagits av fadern under moderns fängelsevistelse. Ingen av mödrarna har enskild vårdnad.
Studien visar också att morföräldrarna har en viktig funktion i många familjer. De har genom sitt stöd till familjen kunnat reducera en del av de skadeverkningar som missbruk och kriminalitet skapat för barnen. Undersökningen visar även att de som haft en ekonomisk buffert har klarat situationen bättre eftersom barnen kunnat bo kvar hemma under moderns fängelsevistelse.
Majoriteten av barnen har fungerat bra både i skolan och på fritiden. En bidragande orsak kan vara att de flesta mödrarna har försökt att uppmuntra sina barn till aktiviteter som främjar en god samhällsanpassning.
– De har velat att deras barn skulle välja andra vägar i livet än vad de själva har gjort säger Annelie Björkhagen Turesson.
Avhandlingens titel: Mor i fängelse – mödrar och barn berättar En analys av ungdomars resiliensprocess
se http://hdl.handle.net/2077/18827
Fakultetsopponent: Professor Thomas Lindstein, Stockholms universitet.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 27:e februari 2009, kl. 13.00, Aulan på Malmö högskola, UMAS ingång 49 i Malmö.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Annelie Björkhagen Turesson, tel 040-452737(bost.), 0731-401540.
e-post: Annelie.Bjorkhagen.Turesson@mah.se
Avhandlingen kan beställas hos Ingegerd.Franzon@socwork.gu.se, 170 kr plus porto.
Hos både hanar och honor i djurvärlden är det vanligt, mycket vanligare än man kanske vill tro, att ena könet uppvisar karaktärer och egenskaper som är skadliga för individer av det andra könet, säger professor Göran Arnqvist vid institutionen för ekologi och evolution, och tillägger:
– Ett speciellt knepigt fall gäller de arter där hanar bär parningsorgan, vilka är försedda med krokar, piggar och hullingar, som orsakar inre skador hos honor under parningen. Det här är mycket vanligt hos insekter, men förekommer även hos många andra djurgrupper.
De har studerat fröbaggar och deras parningsbeteende och Göran berättar att hanarnas parningsorgan är närmast att likna vid medeltida spikklubbor och att de orsakar allvarliga sår hos honorna under parning. Men eftersom det är aldrig är en god idé för en hane att enbart skada en hona, har deras antagande varit att dessa strukturer tjänar ett annat syfte och att skadan är en olycklig sidoeffekt.
– Honornas skador i sig gagnar inte den hane som hon har parat sig med, utan skadorna har föreslagits vara en sidoeffekt av andra fördelar som hanarna drar av taggarna. Vi kan nu för första gången visa att så är fallet, säger Göran Arnqvist.
Trots dessa kostnader parar sig honorna med flera hanar.
– Vi visar också att hanar med långa taggar orsakar värre skador hos honorna, men också att dessa hanar har en högre befruktningsframgång, säger Göran Arnqvist.
Taggarna är alltså mycket viktiga för hanar i konkurrensen över att få befrukta en honas ägg. Då honorna parar sig med två hanar är det företrädesvis den hane med längre taggar som befruktar hennes ägg.
Läs mer på Current Biologys webb
Kontaktinformation
Göran Arnqvist, professor vid institutionen för ekologi och evolution,
018-471 26 45, Goran.Arnqvist@ebc.uu.se
Kärlek är enligt Murdoch vår förmåga att se och möta vår värld och våra medmänniskor. I hennes filosofi tecknas ett dynamiskt kärleksbegrepp, säger Kate Larson.
Den engelska författarinnan Iris Murdoch (1919-1999) var också en betydande filosof, som lyfte fram Platon och det godas idé i ett filosofiskt klimat, som betraktade moraliska och andliga frågor som underordnade nyttoorienterade och behavioristiska teorier.
— Enligt Murdoch utgör moralfilosofin själva filosofins hjärta och därför krävs av en filosofi en syn på människan, en moralpsykologi, som ena sidan är realistisk och andra sidan uppmärksammar människans andliga behov och förmåga, säger Kate Larson.
Och begreppet om det goda, så som en gång Platon formulerade det, kan enligt Murdoch utgöra grunden för en sådan moralpsykologi, säger Kate Larson och tillägger:
— Murdoch ansåg att människan är ofullkomlig, det goda befinner sig bortom henne, men hennes förmåga att närma sig det goda är oändlig.
Murdoch har också skrivit att ”kärlek är kunskap om det individuella”. I sin avhandling har Kate Larsons undersökt den roll kärleken spelar i Murdochs filosofi. Avhandlingen vill också lyfta fram den kreativa påverkan den franske filosofen och religiösa tänkaren Simone Weil har haft på Murdochs filosofi.
— Murdoch hämtar inspiration från Weils tankar om uppmärksamhet och avskapelse- en försakelse av egenintresse i kärlekens namn — och länkar dem till skapande handlingar, moraliska liksom konstnärliga, säger Kate Larson.
För mer information, vänligen kontakta: Kate Larson, vid filosofiska institutionen, Uppsala universitet 0709-72 11 31 eller till Kate.Larson@filosofi.uu.se
Vedsvampar hör till de viktigaste nedbrytarna av näringsämnen i barrskogarna. Det faktum att vedresterna efter ett tag nästan uteslutande består av lignin – ett ämne som är svårt att bryta ned – tycks inte påverka artrikedomen av vedsvamp i svenska skogar.
En förklaring är att den rumsliga komplexiteten, med många sprickor och små hålrum i veden, bidrar till artrikedomen; komplexa livsmiljöer brukar vara mer artrika jämfört med mer ensartade miljöer.
I starkt nedbruten ved förekommer också många andra svampar, utöver de som är vednedbrytare. Den totala artrikedomen av alla vedlevande svampar minskar alltså inte även om artrikedomen av de svampar som bryter ned veden minskar.
Det är en av flera upptäckter doktoranden Thomas Appelqvist vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper gjort i svampvärlden.
Avhandlingen visar också att det inte finns någon tydlig skillnad i arttätheten mellan södra och norra Sverige. Detta mönster gör vedsvampen smått unik bland växt- och djurgrupper, där man vanligtvis finner en högre artrikedom i södra Sverige.
Orsaken till vedsvamparnas mönster i detta avseende är okänt, men en faktor kan vara att arter med fleråriga fruktkroppar som växer djupt in i veden ökar mot norra Sverige och mot regioner med ett mer kontinentalt klimat. Regioner med ett mer oceaniskt klimat har en högre relativ andel av mer ytligt levande svampar.
Vedens inre delar har ett mer ensartat mikroklimat som kan jämna ut storklimatiska skillnader. Framtida klimatförändringar kommer därför sannolikt att påverka vednedbrytningen i våra skogar på ett kraftfullt sätt.
Kontaktinformation
Kontakt:
Thomas Appelqvist, Institutionen för växt- och miljövetenskaper
031-142480
thomas.appelqvist@dpes.gu.se
Det huvudsakliga syftet med arbetet som presenteras i Tao Lius avhandling är att undersöka och utveckla modeller för sambanden mellan ett kemiskt ämnes struktur (uppbyggnad) och viktiga miljöegenskaper.
De verktyg som har använts brukar sammanfattande betecknas som kemoinformatik och utgörs av datorbaserade metoder för hantering av information rörande molekylstrukturer. Dessa så kallade kvantitativa struktur-egenskapsmodeller kan sedan användas för att förutsäga egenskaperna hos ämnen där experimentella data saknas.
Fördelningen av ämnen mellan olika medier (luft, vatten, jord, sediment och biota) bestäms till stor del av olika fysikalisk-kemiska egenskaper hos ämnena. Tyvärr är experimentella bestämningar av dessa egenskaper tillgängliga endast för en mindre del av de kemikalier som finns på marknaden.
I avhandlingen utvecklar vi därför och validerar modeller för att beräkna några av dessa nyckelegenskaper; ångtryck, vattenlöslighet och fördelningskoefficienten mellan n-oktanol och vatten. Dessa s.k. kvantitativa struktur-egenskapsmodeller kan sedan användas för att förutsäga egenskaperna hos ämnen där experimentella data saknas.
Likaså har principerna för att bygga och tolka sådana modeller studerats, främst genom en jämförelse mellan mer fundamentala eller semi-empiriska samband (linear solvation energy relationships) och rent statistiska modeller.
Vi visar att de två metoderna är likvärdiga både avseende prestanda och möjligheterna till en kemisk tolkning. En generell statistisk modell kan användas för att förutsäga variationen i vätskeångtryck för kemiska ämnen. Lokala modeller förbättrar inte påtagligt förutsägelseförmågan, men möjliggör däremot en enklare modelluppbyggnad.
Generella modeller kan även användas för att beräkna vattenlöslighet och fördelningen mellan n-oktanol och vatten. Förutsägelser av vattenlöslighet försvåras dock av att denna modell även måste beskriva fasövergången till flytande form för de ämnen som förekommer i fast form vid rumstemperatur.
Resultaten som presenteras visar att det enbart från en teoretisk beskrivning av molekylstrukturen är möjligt att beräkna flera miljöegenskaper. Detta öppnar möjligheter för en snabb och kostnadseffektiv hantering, vilket är av särskilt stor vikt när den europeiska kemikalieförordningen REACH ska genomföras.
Licentiatseminariet hålls fredagen den 20 februari kl: 13:00 i sal A137, Landgången 4 i Kalmar.
Avhandlingens namn är: Chemoinformatics for green chemistry
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Doktorand Tao Liu (engelskspråkig) på telefon: 0480 44 73 15 eller mejl: tao.liu@hik.se
Handledare Docent Tomas Öberg på telefon 0480 44 62 47 eller mejl: tomas.oberg@hik.se
Rygg- och nacksmärta är ett av de vanligaste medicinska problemen och innebär höga kostnader för både individ och samhälle. Smärtan, som kan leda till sjukskrivning och förtidspensionering, har en mängd möjliga orsaker. Vid medicinska undersökningar av den här patientgruppen finns behov av ett objektivt verktyg för att stödja vårdpersonalen i bedömningen av graden av funktionsnedsättning. Många nu använda undersökningsmetoder är subjektiva och svåra att standardisera, t.ex. en uppskattning av nackens rörelseomfång.
I avhandlingen undersöktes sammanlagt ca 100 personer, varav hälften hade en kronisk pisksnärtskada. I jämförelse med friska försökspersoner hade de pisksnärtskadade patienterna ett minskat rörelseomfång i nacken och uppvisade lägre hastighet när de utför rörelserna, något som eventuellt kan kopplas till försämrad motorisk kontroll.
Slutsatserna i avhandlingen är att en objektiv bedömning av nackens funktionsnedsättning är ett stöd för vårdpersonalen i arbetet med kroniskt pisksnärtskadade. Metoden kan också användas på andra patientgrupper och sannolikt också vid utvärderingar av rehabilitering eller efter operationer.
Det unika med de verktyg som redovisas i avhandlingen är den sammantagna bedömning som kan göras utifrån flera rörelseparametrar som objektivt beskriver nackens funktionsnedsättning. Dessutom studeras grundläggande aspekter på nervcellens informationsöverföring i samband med muskelspänning och smärta.
Fredrik Öhberg, som är född och uppvuxen i Umeå, är verksam vid avd. för medicinsk teknik, Norrlands universitetssjukhus, Umeå, och kan nås på
tel. 090-785 40 27, mobil 070-530 13 17, e-post Fredrik.Ohberg@vll.se
Fredagen den 27 februari försvarar Fredrik Öhberg, Inst. för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Biomechanical methods and error analysis related to chronic musculoskeletal pain”
Fakultetsopponent är prof. Em. Åke Öberg, Institutionen för medicinsk teknik, Linköpings Universitet.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal 260 (Röntgens föreläsningssal), by. 3A, NUS.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-18470
