Lag och ordning har lyfts fram som en av väljarnas viktigaste frågor. Linnea Wegerstad, universitetslektor vid Juridiska fakulteten, ser hur kriminalisering allt oftare ses som första åtgärden mot vitt skilda samhällsproblem.
Under senare år har straffen höjts, möjligheten att använda tvångsmedel som häktning har utökats och det har införts kriminaliseringar på nya områden. Dessa åtgärder är sällan underbyggda av forskning. Experternas roll är underordnad, menar Linnea Wegerstad:
– Ett uttryck som återkommer i direktiv, utredningar och propositioner är att lagstiftaren vill markera allvaret. Att allmänheten ser allvarligt på detta berättigar i sig en skärpning av straffet eller att en ny typ av handling ska kriminaliseras.
Kriminalisering för att visa politisk handlingskraft
Ett sätt att förstå dessa samhälleliga tendenser är genom begrepp som straffrättspopulism och symbolisk kriminalisering:
Straffrättspopulism handlar just om att kriminalisering ses som lösning på många komplexa samhällsproblem utan att det finns stöd för att så är fallet.
Symbolisk kriminalisering handlar om att straffbelägga en handling – inte för att det kommer att innebära någon förändring i praktiken – utan för att visa politisk handlingskraft.
Vill ha höjda straff som redan finns
Båda begreppen är laddade och inte oproblematiska. Om folket vill se skärpta straff så bör väl straffen skärpas, menar en del. Men det är inte alltid allmänheten vet vilka straff som är aktuella för olika typer av brott. Många får sin kunskap från medier och från rättsfall som av olika skäl uppmärksammas medialt.
– När man i undersökningar i nordiska länder har frågat om straffen ska höjas så tycker många också ”ja, höj straffen”. Men när man frågar vad straffet borde bli för en viss typ av gärning så ligger svaren nära straffet som döms ut redan idag, säger Linnea Wegerstad.
Straffet i proportion till gärningen
Vid påföljd och straff finns proportionalitetsprincipen. Straffet ska stå i proportion till gärningen. Det straffrättsforskare kan bidra med är att undersöka om det finns stöd för kriminalisering.
Linnea Wegerstad och kollegor svarar regelbundet på olika remisser. De tittar på vilka skäl som framförs i en utredning eller proposition och hur problemet beskrivs. De tittar också på systematiken, till exempel: vad händer om straffet höjs för ett visst brott i förhållande till andra brott?
Ständiga småändringar i lagen
De senaste tio åren har straffen skärpts utan att det varit en systematisk översyn, menar Linnea Wegerstad. Hon ser också praktiska problem med ständiga småändringar. Domstolen måste hela tiden förhålla sig till ny lagstiftning. Ett exempel är hedersbrott, där handlingarna redan var kriminaliserade enligt annan lagstiftning men där det tillkom en ny bestämmelse för brott i specifika relationer och med specifika syften:
– Det finns en poäng med att juridiken är konservativ, inte i ideologisk mening utan i meningen att det finns tydlig praxis och stabilitet i bedömningen som gör att lagstiftningen är förutsebar. Nu har vi många osäkra rättslägen på samma gång.
Kriminalisering ofta det enda alternativet
Inom straffrätten är ”ultima ratio” ett begrepp där utgångspunkten är att kriminalisering är så ingripande mot individer att det bör vara en sista åtgärd.
– Om problembeskrivningen verkar handla om annat än att människor uppsåtligen vill göra ont, till exempel fattigdom, bostadsbrist eller arbetslöshet, så är kanske inte kriminalisering rätt medel. Ofta återkommer vi i våra remissyttrande inför ny lagstiftning att vi saknar utredning av vilka andra åtgärder som skulle kunna vara lämpliga, säger Linnea Wegerstad.
Nu föreslås till exempel en kriminalisering av rekrytering av unga till kriminell verksamhet.
– I gängbrottsutredningen beskrivs fattigdom och segregation som orsaker till varför unga rekryteras. Gängen kan ge pengar, mat på McDonalds och nya sneakers. Det sker ingen direkt rekrytering utan unga dras in på grund av många samverkande faktorer. Då framstår det som tveksamt om en ny kriminalisering kommer att ha någon verkan, säger Linnea Wegerstad.
Det visar en studie på män rekryterade till Reproduktionsmedicinskt centrum vid Skånes universitetssjukhus.
– Det finns ett par studier sedan tidigare där man sett en koppling mellan högre östrogennivå och mindre uttalad spermie-dna-skada, det vill säga brott på dna-strängen. Högre spermie-dna-skada är kopplat till en lägre fertilitet.
Östrogen skyddar mot skador på spermie-dna
– Forskare har hittills tolkat de tidigare fynden som att det egentligen haft att göra med testosteron. Vi ser ett tydligt samband mellan högre östrogennivåer och minskad andel spermier med brott på dna-strängen. Men vi hittade inga samband med testosteron, säger Jonatan Axelsson, biträdande överläkare på Reproduktionsmedicinskt centrum på Skånes universitetssjukhus (RMC) och forskare vid Lunds universitet.
Till skillnad från många tidigare studier baseras denna på män som inte har några kända fertilitetsproblem.
Östrogen och spermieproduktion
Jonatan Axelsson hoppas att studien kan bidra till att öka kunskapen om östrogenets allmänna betydelse för spermieproduktionen.
– Det är intressant att ett hormon som man tänker är så typiskt kvinnligt verkar ha så stor betydelse i detta sammanhang. Det finns östrogenliknande ämnen i viss mat, som till exempel viss mat från växtriket, och man kan ju spekulera i att intag av sådan mat skulle kunna kopplas till skydd mot spermie-dna-skada, säger Jonatan Axelsson.
En annan förhoppning är att studien ska leda till att det skrivs ut mindre medicin som minskar östrogenbildningen i syfte att öka testosteronet, som sker på vissa håll i världen.
– Vissa tror att testosteron inte kan vara farligt eftersom det är ett manligt hormon. Men alla har båda hormonerna och en normal balans verkar fördelaktig. Det kan vara lätt att tro att det bara är testosteron som spelar roll för mannens reproduktionsfunktion. Men det är viktigt att veta att intag av testosteron och liknande preparat kan bromsa eller helt blockera spermiebildningen, säger Jonatan Axelsson.
284 skånska män bidrog med sperma till studien
Studien baseras på män som inte hade några kända fertilitetsproblem. 284 skånska män runt 18 år rekryterades via mönstringen och skolor till Reproduktionsmedicinskt centrum vid Skånes universitetssjukhus. Männen fick lämna blod- och spermaprov och uppge vikt och längd. Östrogen- och testosteronhalten i blodet mättes, och spermaproven analyserades på Reproduktionsmedicinskt centrums laboratorium vid Skånes regionssjukhus
Malmö universitet konstruerar det nationella provet i historia för årskurs nio i grundskolan. I den analys av svaren som universitetet regelbundet gör märkte forskare att förhållandevis många elever misslyckas med en fråga om Förintelsen.
– Vi tänkte att det är märkligt att eleverna hamnar fel med tanke på hur mycket fokus det är på Förintelsen i samhället i allmänhet och i historieämnet i synnerhet. Och vi vet att Förintelsen ingår i undervisningen i skolan, den är ett centralt innehåll i läroplanen, säger Fredrik Alvén, docent i historia vid Malmö universitet.
Historiskt sammanhang ger godkänt
Frågan på provet gäller skälen till Förintelsen. De elever som har fått godkänt har skrivit om orsaker och konsekvenser, som Tysklands nederlag i första världskriget. De har gett komplexa förklaringar som rör samhälle och ekonomi. En del svar har också innehållit paralleller till sådant som pågår i världen idag.
Bara detaljer ger underkänt
En av fyra elever får dock underkänt, vilket är mycket jämfört med många andra provfrågor, enligt forskarna. Vissa får underkänt på frågan om Förintelsen för att de har svarat för kort eller inte verkar ha någon kunskap. Andra har skrivit långa svar och ändå inte blivit godkända.
– Eleverna kan beskriva vad som hände i lägren, hur många som dog och beskrivningar av vad som hände, men inte om vetenskapliga orsaker, säger Fredrik Alvén.
Minnesmonument över Förintelsen, Berlin. Bild: Unsplash/Jared Lisack
– Många av de underkända svaren fokuserar också på förövarna som Hitler, nazisterna och tyskarna, ofta förenklat avbildade som drivna av avsikten att begå folkmord, utan den historiska kontexten. Hitler beskrivs ibland nästan som att han genomförde Förintelsen på egen hand.
Många svar har moralisk aspekt
För en del elever verkar den vetenskapliga kunskapen saknas, samtidigt som eleverna ger uttryck för en moralisk aspekt, en upprördhet.
Både den vetenskapliga och moraliska aspekten är viktig, menar Fredrik Alvén. Men det är viktigt i historiebeskrivningen att se större strukturer.
– Sedan är det både för elever och forskare svårt att inte känna avsky för det som hände under Förintelsen, men kunskapsmässigt måste man också distansera sig och se vad som hände runt om.
Inte ett misslyckande
Resultaten kan inte tolkas som att undervisningen misslyckats, menar Fredrik Alvén, utan just att eleverna fokuserar på två olika sätt att beskriva historien: vetenskapligt eller moraliskt.
– Det är en diskussion som pågår, hur vi kan dra lärdomar av historien. Historieämnet blir ointressant om vi inte ser ett moraliskt perspektiv i det som hänt, och samtidigt väldigt förblindande om vi bara ser historien ur ett känslomässigt perspektiv, säger Fredrik Alvén.
Populärkulturen spelar in
Att andra världskriget och Förintelsen väcker känslor hos många elever är inte så konstigt, menar forskarna. Otaliga böcker och filmer beskriver dessa historiska händelser, ofta på känsloladdade sätt.
– Orsakerna till exempelvis den industriella revolutionen är inte en lika genomgående berättelse i vår kultur. Men jag kan spekulera i att med ökat klimatperspektiv och fler klimatkatastrofer så kan den industriella revolutionen få en annan betydelse framöver: ett historiskt innehåll med uppmaningar om ett mer moraliskt ansvar, säger Fredrik Alvén.
Det menar forskarna Mary Ingemansson och Jenny Edvardsson från Högskolan i Kristianstad, som båda arbetar med skönlitteratur och didaktik*.
*Didaktik kan definieras som vetenskapen om alla faktorer som påverkar undervisning och dess innehåll.
Mary använder termer som historiemedvetande och historisk empati när hon förklarar vad det handlar om. Första termen är vetskapen om att människor existerar i tid och rum och alltid på något sätt präglas av detta. Det vill säga att de har en härkomst och en framtid, samt vetskapen om att ingenting är oföränderligt.
– Skönlitteraturen kan ge barn och ungdomar kunskap om historien genom att de får uppleva den och identifiera sig med karaktärer som lever i andra tider, förklarar Mary och ger sig i kast med den andra termen.
– När man läser historiska texter är det viktigt att försöka sätta sig in i de dåtida människornas situation och förstå deras handlingar utifrån den kontext de levde i. Att göra det brukar kallas historisk empati.
Ett gemensamt arbete i klassen
Hur ska då läraren gå till väga med eleverna och den skönlitterära boken för att nå de önskade resultaten? De båda forskarna menar att arbetet med boken behöver vara ett gemensamt klassarbete, där eleverna läser, samtalar, skapar och skriver.
– Eleverna arbetar helt enkelt med boken, det lästa, på olika sätt. Det är också viktigt att kontextualisera, påpekar Jenny. Boken och handlingen måste sättas in i ett historiskt sammanhang. När var den aktuella tidsepoken? Hur såg samhället ut? Hur levde man? En del elever behöver denna information innan de börjar läsa boken.
– Läraren för lämpligen textsamtal* med något förhållningssätt, olika lässtrategier. Exempelvis kan man inspireras av receptionsteoretikerna Aidan Chambers eller Judith Langers arbete, föreslår Mary.
*Textsamtal är ett vedertaget sätt att bearbeta gemensam läsning av litteratur såväl i skolans undervisning som på lärarutbildningar. Det är ett arbetssätt och ett redskap som stöttar elever att nå förståelse om en text de läst där samtalen har en nyckelroll i språk- och kunskapsutveckling. Aidan Chambers och Judith Langer är två framstående förespråkare för textsamtal och båda har fått stort inflytande i Sverige.
Precis som Mary anser Jenny att samtalet med eleverna är centralt. I det kan eleverna få sätta ord på sina egna tankar samtidigt som de får lyssna på andra.
– På det sättet kan förståelsen för texten, och ämnet, både breddas och fördjupas. I samtalet kan jag som lärare även hjälpa till att dra paralleller mellan dåtid och nutid, och kanske också komma in på framtiden.
Dåtiden ger perspektiv åt samtiden
Genom att förstå historien förstår man också samtiden bättre enligt forskarna. En del frågor är allmänmänskliga – existentiella frågor som handlar om makt, relationer, kärlek, död och utanförskap.
– Det är frågor som människan i alla tider uppehållit sig vid och som man genom skönlitteraturen kan närma sig och samtala om. Tillsammans med läraren kan eleverna då diskutera skillnaderna mellan dåtid och nutid, och eleverna kan fundera hur de själva skulle lösa liknande problem i dag, föreslår Jenny och konstaterar.
– Du kan alltså använda litteraturen för att få både exempel och svar, som du sedan kan ta med dig in i ditt eget liv.
Högskolan på Bokmässan
Om du besöker Bokmässan i Göteborg har du möjlighet att lyssna till Mary och Jenny som kommer att prata om hur skönlitterära berättelser kan användas för att barn ska kunna lära sig historia. Som underlag för samtalet har de den skönlitterära boken ”Den försvunna staven” som är skriven av Jenny Edvardsson.
När och var: Lördag 24 september klockan 15.00 på Lärarscenen.
Mary Ingemansson, universitetslektor i svenska inriktning litteraturvetenskap vid Högskolan Kristianstad, mary.ingemansson@hkr.se
Jenny Edvardsson, doktorand i pedagogiskt arbete och universitetsadjunkt i utbildningsvetenskap vid Högskolan Kristianstad, jenny.edvardsson@hkr.se
Människor behöver kunna känna rädsla för att komma undan livshotande situationer och för lära sig att undvika dem i framtiden.
Men vid vissa tillstånd, som posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och flera ångestsjukdomar, blir rädsloreaktionerna överdrivna och finns kvar även när de inte längre är har någon hjälpsam funktion. Man kan få intensiv ångest trots att det man är rädd för inte längre finns där.
Vissa mer sårbara för stark rädsla
Forskare tror att en del människor är mer sårbara för att utveckla sådan överdriven rädsla – och att det kan hänga ihop med störningar i hur hjärnan processar skrämmande minnen. I en råttstudie vid Linköpings universitet har forskare undersökt vilka mekanismer i hjärnan det skulle kunna handla om.
Hotfulla situationer aktiverar amygdala
Amygdala i hjärnan sägs vara kopplingen mellan inkommande sinnesinformation och de fysiologiska och beteendemässiga förändringar som kopplas till emotionella reaktioner. Amygdala reagerar starkt vid snabba förändringar i omvärlden, stressfyllda situationer och händelser som kräver emotionell reaktion. Då påverkas kroppens balans och människans beteende genom ändrad hormonbalans. Till exempel verkar stark aktivitet i amygdala vid uppkomsten av plötsliga hot vara det som aktiverar kroppens sympatiska nervsystem och göra oss redo för strid eller flykt.
Vid dubbelsidig amygdalaskada försvinner förmågan att uppleva rädsla och reagera vid fara, vilket visats via djurstudier och skadestudier på människor.
Källa: Wikipedia
Förändrad aktivitet mellan två viktiga hjärndelar
Två delar av hjärnan är extra viktiga för att bearbeta skrämmande minnen. När vi upplever något som hotfullt aktiveras amygdala, se ovan. Amygdala arbetar tillsammans med delar av hjärnans pannlober, eller prefrontala cortex, som är viktiga för känsloreglering.
– Hos individer med PTSD och andra ångesttillstånd är kopplingen mellan dessa hjärnstrukturer förändrad, säger Estelle Barbier, Linköpings universitet.
Ett särskilt protein kan vara viktigt
Det verkar, enligt forskarna, finnas en viktig nyckel: Ett speciellt protein som förkortas PRDM2 och som har förmåga att stänga av vissa gener.
Forskarna har tidigare sett att nivåerna av det här proteinet minskar vid alkoholberoende. Hos människor är det mycket vanligt att alkoholberoende och ångestrelaterade tillstånd förekommer samtidigt och forskarna misstänker att det beror på gemensamma bakomliggande mekanismer.
Med andra ord kan nivåerna på det studerade proteinet vara ett av skälen till att alkoholberoende och ångestproblematik hos människor ofta går hand i hand.
Hjärnan förstärker fler skrämmande minnen
I sin studie har forskarna visat att om man sänker nivån av proteinet PRDM2 ökar också hjärnans så kallade konsolidering av skrämmande minnen, det vill säga den process när hjärnan förvandlar ett minne till ett långtidsminne.
Fler känsloreaktioner
En sänkning PRDM2 verkade också påverka vissa gener. Det ledde till en ökning av aktiviteten i nervceller som kopplar ihop pannloberna och amygdala. En ökad aktivitet tycktes leda till ökade inlärda känsloreaktioner.
Ökar kunskap om alkoholberoende och ångest
Kanske skulle en ökning av PRDM2 i framtiden kunna hjälpa människor med svår ångest. Det är dock inget som går idag.
– Patienter med ångestsjukdomar kan bli hjälpta av behandlingar som kan försvaga eller utplåna skrämmande minnen. Den biologiska mekanismen som vi har identifierat i den här studien innebär att PRDM2 är nedreglerat och i dag har vi inget sätt att höja det, säger Estelle Barbier.
– Men mekanismen kan vara en del av förklaringen till varför en del individer har en sårbarhet för att utveckla ångestrelaterade tillstånd. Den kan också förklara varför dessa tillstånd och alkoholberoende så ofta förekommer tillsammans.
Vetenskaplig artikel:
An epigenetic mechanism for over-consolidation of fear memories (Riccardo Barchiesi, Kanat Chanthongdee, Michele Petrella, Li Xu, Simon Söderholm, Esi Domi, Gaelle Augier, Andrea Coppola, Wiskerke Joost, Szczot Ilona, Ana Domi, Louise Adermark, Eric Augier, Claudio Cantù, Markus Heilig och Estelle Barbier), Molecular Psychiatry.
Kontakt:
Estelle Barbier, biträdande universitetslektor vid Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, samt institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, Linköpings universitet estelle.barbier@liu.se
Kvinnor och män har i stort sett samma riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Det framgår av en global studie som omfattade drygt 150 000 personer utan tidigare hjärt-kärlsjukdom.
De riskfaktorer som studerades var:
metabola, som högt blodtryck, fetma och diabetes
beteendemässiga, som tobaksrökning och kost
psykosociala, som ekonomisk status och depression
Under cirka tio år registrerades alla fall bland deltagarna av hjärt-kärlsjukdom med dödlig utgång, hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.
Kön och inkomster inga vattendelare
De metabola riskfaktorerna var likartade hos kvinnor och män, med undantag för höga värden av dåligt kolesterol, där kopplingen till hjärt-kärlsjukdom var starkare hos män. Just det fyndet behöver dock bekräftas i fler studier, menar forskarna.
Symtom på depression utgjorde också en högre riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom hos män än hos kvinnor. Däremot var kopplingen mellan dålig kost och hjärt-kärlsjukdom starkare hos kvinnor. Rökning var betydligt vanligare hos män, men som riskfaktor var rökningen lika illa för kvinnor.
Sammantaget konstaterar forskarna att kvinnor och män i stort sett hade liknande riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Det understryker vikten av att strategierna för att förebygga sjukdomarna också behöver vara lika.
Större likheter än skillnader
Den lägre risken för hjärt-kärlsjukdom, främst hjärtinfarkt, i gruppen kvinnor som helhet kan förklaras av de yngre kvinnornas högre tålighet mot riskfaktorer. Deras östrogen ger mjukare kärlväggar och påverkar leverns förmåga att ta hand om dåligt kolesterol.
I gruppen kvinnor i studien registrerades 5 fall av stroke, hjärtinfarkt eller kardiovaskulär sjukdom per 1 000 personer och år. Motsvarande i gruppen män var 8,2 fall.
– När det gäller hjärt-kärlsjukdom hos män och kvinnor är likheterna i riskfaktorer betydligt större än skillnaderna, men män är mer känsliga för höga nivåer av dåligt kolesterol och det stämmer bra med att män utvecklar sjukliga förändringar i kranskärlen vid lägre ålder än kvinnor och börjar utveckla hjärtinfarkt betydligt tidigare. Skillnaderna när det gäller tidig stroke är mindre uttalade, vilket vi sett också i andra studier, säger Annika Rosengren, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet.
Så gjordes forskningen:
Studien som publiceras i tidskriften The Lancet inkluderar deltagare i både höginkomstländer och låg- och medelinkomstländer.
I studien ingick 155 724 personer i 21 länder på fem kontinenter.
Deltagarna var 35–70 år gamla och utan tidigare hjärt-kärlsjukdom när de inkluderades.
Under uppföljningstiden på i snitt tio år registrerades alla fall av hjärt-kärlsjukdom med dödlig utgång, hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.
De riskfaktorer som studerades var metabola (som högt blodtryck, fetma och diabetes), beteendemässiga (tobaksrökning och kost) och psykosociala (ekonomisk status och depression).
Annika Rosengren, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet, annika.rosengren@wlab.gu.se
Det är forskare vid zoologiska institutionen, Stockholms universitet, som har undersökt beteendet hos tio vargar och tolv hundar. De fann att 23 veckor gamla vargar kan skilja mellan en känd person och en främmande person lika bra som hundar kan.
Vargar blev extra lugna av människor
Inte nog med det, vargarna verkade i högre grad än hundarna lugnas när de återsåg en, för dem, välkänd människa.
Detta trädde fram i en testsituation där hundar respektive vargar lämnades utan sina bekanta personer. Hundarna var inte särskilt påverkade av testsituationen. Men vargarna var det. De vankade av och an i rummet.
– Det anmärkningsvärda är att när den välbekanta personen, en skötare som varit med dem under hela deras liv, kom tillbaka slutade vargarna att gå omkring. Det tyder på att den välkända personen fungerade som en social stressbuffert för vargarna, säger Christina Hansen Wheat vid zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Bild: Christina Hansen Wheat/Stockholms universitet
Vargarna lugnades alltså av skötarens närvaro, inte helt olikt ett oroligt barn som återser en förälder eller annan känd och betrodd person.
– Jag tror inte att någon har visat detta tidigare för vargar och resultatet visar att det finns ett starkt band mellan djuren och den välbekanta personen, säger Christina Hansen Wheat.
Går på tvärs med vad man trott
Att vargar gör så här går delvis emot vad man tidigare trott om vargars och hundars förmåga att knyta band till människor. Det finns nämligen en hypotes som säger att de förmågor som är nödvändiga för att skapa anknytning uppstod hos hundar först efter att de tämjts av människor för minst 15 000 år sedan.
Det faktum att vargar kan visa tillgivenhet mot människor kan ha varit ett urvalskriterium en gång i tiden när hunden blev ett tamdjur, tror forskarna.
En forskargrupp vid Göteborgs universitet har upptäckt att skratt kan vara en nyckel till att dialogsystem – se förklaring nedan – ska kunna förstå någons avsikt.
Dialogsystem imiterar människor
Dialogsystem syftar på teknologier, exempelvis chattbotar, som människor kan prata med. Systemen använder stora mängder data, maskininlärning och naturlig språkbehandling för att kunna imitera mänskliga interaktioner och för att känna igen tal och textinmatningar.
Saker som länge varit en utmaning för språkteknologer som arbetar med dialogsystem är sådant som retoriska frågor, alltså att man ställer en fråga utan att egentligen vilja ha svar på den. Och det är här skratten kommer in.
– Våra studier har lagt grunden för att kunna integrera skratt i talade dialogsystem, säger Vladislav Maraev, Göteborgs universitet, som nyss har lagt fram en avhandling i ämnet.
Artificiella neurala nätverk:
Artificiella neurala nätverk är datormodeller baserade på algoritmer som försöker efterlikna mänskligt beteende. Nätverken härmar hur mänskliga hjärnceller interagerar med varandra.
Källa: Vladislav Maraev, Göteborgs universitet
Avhandlingen visar att artificiella neurala nätverk, som det här handlar om, effektivt kan förutsäga skratt från utskrifter av dialoger.
Bättre än människor
– Dessutom gav vi samma uppgift till människor och det visade sig att neurala nätverk var betydligt bättre på det än otränade människor, säger Vladislav Maraev.
Det tyder på att människor inte har en uppfattning om varför de skrattar vid vissa tillfällen – trots att deras skratt följer regelbundna mönster.
Skratt hänger ihop med ögonrörelser
För ett dialogsystem med en avatar, alltså en bild som representerar en användare, är det viktigt att lära sig hur skrattet är kopplat till andra beteenden. Det är viktigt för att kunna lägga in skratt på rätt ställe med hjälp av artificiell intelligens.
Forskarna har därför undersökt hur skrattet förhåller sig till ögonrörelsemönster när människor interagerar med varandra.
– Vi visar att skrattets funktion är relaterat till olika ögonrörelsemönster, i synnerhet att ögonen kan avslöja början och slutet på skrattet, säger Vladislav Maraev.
Olika typer av skratt, olika rörelser
Ett annat fynd är att olika typer av skratt följs av olika ögonrörelsemönster. Det gäller både personen som skrattar och den som personen interagerar med.
Framtidens konversationsagenter bör inte hantera alla skratt på samma sätt, är slutsatsen.
– De måste vara känsliga för en exakt koordination mellan skratt och blick, som är helt beroende av vilken typ av skratt det handlar om, säger Vladislav Maraev.
Bildliga uttryck är knepiga – men skratt kan hjälpa
Avhandlingen studerar också hur ett skratt påverkar tolkningen av en användares avsikter. Som vid retoriska frågor, som ytligt ser ut som en fråga men där avsikten inte är att ställa en fråga och ett svar därför inte behövs.
För språkteknologiska tillämpningar, det vill säga datorprogram som används för att analysera och producera naturligt språk, har det länge varit en utmaning att förstå bildliga betydelser. Men forskarna i Göteborg upptäckte att skratt är användbara vad gäller just det.
– Det var fascinerande att se att skratt hjälper till att klargöra betydelsen när systemet skulle förstå användarens avsikt. Detta gällde såväl bokstavliga som bildliga tolkningar av yttranden. Vi visade att skratt på helt egen hand kan avslöja den kommunikativa avsikten, säger Vladislav Maraev.
Skratt kan betyda ”nej”
Genom att dra paralleller mellan skratt och det som i språkvetenskapliga sammanhang kallas för grounding – det vill säga signaler som visar att alla i ett samtal är med på tåget, genom att till exempel uttala ett ”mhm” – tittade forskarna bland annat på skratt som användes som nekande svar på frågor.
– Detta bidrag till forskningen är ett exempel på hur skratt kan användas inom dialogsystem och visar potentialen för att utvidga forskningen till andra typer av skratt, som när det används som positiv återkoppling på ett skämt.
Frossa, snabb andning och förvirring är några av symtomen vid sepsis. Men symtomen är ofta diffusa och lätta att missa – och de kan komma snabbt.
Det är inte enkelt att veta om någon verkligen är på väg att utveckla sepsis, men följande symtom ska man vara extra uppmärksam på:
Feber och frossa. De flesta har aldrig upplevt skakfrossa, men drabbas man är det stor sannolikhet att man har bakterier i blodet. Tänk dig att du har ett glas med vatten – efter skakfrossa finns det inget vatten kvar. Däremot är det bara 60 procent av alla som drabbas av sepsis som har feber eller skakfrossa.
Låg urinproduktion. Vid sepsis utsöndras proteiner som gör att blodkärlen börjar läcka, vilket i sig gör att man då inte får tillräckligt blod och syre till organen. Ett av de organen som drabbas är njurarna och när de inte fungerar som de ska får man en nedsatt urinproduktion.
Ansträngd andning. Normalt andas vi mellan 12 och 16 gånger per minut. En andning på över 20 och upp till 30 gånger per minut är ofta ett allvarligt och tidigt symtom vid sepsis.
Diarré/lös avföring och kräkningar. Gör att sepsis ibland misstolkas som vinterkräksjuka. Behöver inte innebära att det kommer stora mängder.
Förvirring och sluddrande tal. Nytillkommen förvirring och oklarhet är också ett tidigt och allvarligt tecken vid sepsis. Det är oklart varför man blir förvirrad, men det är ofta en signal att ta på allvar.
I Helsingborg finns det blandade boendet Sällbo hos det kommunala bolaget Helsingborgshem. Idén är socialt umgänge mellan grupper, närmare bestämt ensamstående äldre människor och unga flyktingar.
Hyresgäster väljs ut
Hyresgästerna handplockas och undantas från bostadskön. Ju Liu, innovationsforskare vid Malmö universitet som har studerat Sällbo och Helsingborgshem, berättar hur bostadsbolaget resonerade inför starten:
– De ville ha olika människor, även introverta och personer som var skeptiska till att bo med flyktingar. De ville prova.
Blandning av gamla och unga
Fastigheten som Sällbo ryms i har 51 tvårummare. 31 av dem är för äldre personer från 70 år.
20 lägenheter är vikta åt yngre personer, hälften av dem nyanlända flyktingar. I byggnaden finns gemensamma ytor som kök, vardagsrum, träningsrum, konstnärsateljé, spelrum och bibliotek.
Man lovar att umgås med grannarna
Man kan ha ett vanligt hyreskontrakt. Men man kan också ha ett särskilt hyreskontrakt där man skriver under på att umgås minst två timmar i veckan med grannar, vilket inte kontrolleras. Man accepterar även att delta i ett månatligt husmöte. Grannarna är blandade på varje våningsplan.
Fått stor internationell uppmärksamhet
Ju Liu är imponerad av hur det gått för projektet, som har fått stor uppmärksamhet internationellt men mindre uppmärksamhet i Sverige.
– Det är mycket innovativt. Det som kännetecknar Sällbo rör inte bara Helsingborg eller Sverige. Ensamhet bland äldre och integration är ett problem i hela världen.
Pandemin skapade nya band
Kort efter inflyttningen i slutet av 2019 kom pandemin som innebar att man skulle dra ner på just det sociala umgänget.
– Då trodde jag att man skulle behöva stänga programmet, men de började hjälpa varandra. De yngre knackade på hos de gamla som vill isolera sig för att höra hur de mådde. Det är fantastiskt, säger Ju Liu.
Äldre hjälper flyktingar med läxor
Helsingborgshem trodde att de yngre etablerade svenskarna skulle bli bryggan mellan grupperna. Istället har de äldre tagit den rollen, enligt Ju Liu.
– De bakar och lagar mat tillsammans, de hjälper flyktingarna med läxor. En flyktingpojke från Afghanistan, där många män syr, startade ett syrum. Det är många äldre också intresserade av, säger Ju Liu.
Här är framgångsfaktorerna
Ju Liu har identifierat det hon betraktar som ett innovativt bostadsbolag, en trovärdig kommunikation, en bra husvärd och ett flexibelt ledarskap.
Ju Liu såg också, i sina studier, hur dessa faktorer varit till hjälp under flyktingkrisen och pandemin.
– Det är motsatsen till toppstyrt. Ledningen informeras, men på Sällbo är det projektledaren och hennes arbetslag som fattar besluten.
Ju Liu, docent i innovationsstudier vid Malmö universitet ju.liu@mau.se
– Trots att sepsis är ett livshotande tillstånd, är det många som inte hört talas om det. Ändå är det relativt vanligt.
Det säger Adam Linder som är infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus. Han forskar vid Lunds universitet om sepsis och tog för ett par år sedan initiativ till Sepsis-fonden, en stiftelse som informerar om och stöttar forskning om sepsis.
– Sepsis är kraftigt underforskat. Vi vet inte exakt hur vanligt det är, vi kan inte diagnostisera det ordentligt och det finns inga riktade effektiva behandlingar, förutom antibiotika. Vi är ungefär där man stod inför hjärtinfarkter för 50 år sedan, säger Adam Linder.
Infektion som blir livshotande
Förenklat innebär sepsis att en infektion i kroppen blir livshotande. Kroppens immunförsvar överreagerar på infektionen, en överreaktion som kan skada kroppens organ. Ett exempel på vad som då sker är att de vita blodkropparna, som ska skydda kroppen mot infektionen, utsöndrar gifter för att ta kål på det som angriper. Dessvärre har denna process även en negativ påverkan på kroppens egna celler.
Adam Linder liknar det vid ett land som angrips av en annan nation och som för att försvara sig släpper en atombomb i sin egen huvudstad. Fienden dör, men det gör även invånarna i staden.
– Vad vi tror, för vi vet väldigt lite om sepsis, är att det inte är själva infektionen som dödar, utan infektionsförsvaret i kroppen. Den allmänna uppfattningen är idag att sepsis är ett slags autoimmun sjukdom, alltså att immunförsvaret vänder sig mot kroppens egna organ och skadar dem.
Kan börja var som helst
Sepsis kallas ibland felaktigt för blodförgiftning. Adam Linder förklarar att blodförgiftning inte är en diagnos man kan ge en patient, den finns helt enkelt inte.
– De flesta som använder det uttrycket menar då att någon fått bakterier i blodet, men det är inte alla som har bakterier i blodet som vi kan upptäcka med dagens diagnostiska metoder.
Den ursprungliga infektionen kan rent teoretiskt uppstå var som helst: urinvägarna, lungorna eller huden. Men även om infektionen först uppstod i lungorna kan patientens njurar upphöra att fungera. Det beror på att de vita blodkropparna utsöndrar substanser som gör att blodkärlen läcker i hela kroppen och inte bara i det primärt angripna organet.
– Det kan gå snabbt. På ett par timmar kan en patient man tidigare inte uppfattat som sjuk vara livshotande sjuk eller till och med ha dött, säger Adam Linder.
Sepsis ingen ny sjukdom
Även om namnet sepsis varit relativt okänt, så är tillståndet inget nytt. Begreppet sepsis betyder förruttnelse, och myntades av läkekonstens fader, Hippokrates, 400 f.Kr.
– I samband med alla stora krig, under pesten eller under spanska sjukan, var det ofta sepsis som människor dog av, berättar Adam Linder.
Vi har mycket att tacka Alexander Fleming för hans upptäckt av antibiotikan.
– Det finns siffror som visar att om man under tiden före antibiotikan var 40 år och drabbades av lunginflammation med påföljande bakteriellt orsakad sepsis, var det 80 procents risk att man dog. Idag är dödligheten 20 procent. En skillnad som till stor del beror på antibiotika och på att vården förbättrats.
Antibiotika enda behandlingen
När vården misstänker sepsis tar man odlingar från blodet och från det ställe man tror infektionen etablerat sig. Odlingen tar normalt en till två dagar och i väntan på provsvaret behandlas patienten med vätska och bredspektrumantibiotika*.
*Ett bredspektrumantibiotika kan bekämpa många bakteriesorter.
– Ett problem för vården är att sepsis är väldigt svårt att upptäcka tidigt, säger Adam Linder.
Symtomen är i de flesta fall diffusa: lågt blodtryck, feber, hög puls, värk och förvirring – och det finns än så länge inga tydliga biomarkörer som gör att sjukvårdspersonalen får hjälp att avslöja sepsis.
I likhet med cancer, som inte är en enda sjukdom utan fler än 200, är sepsis ett paraplybegrepp. Men till skillnad från cancervården, som idag i hög grad behandlar patienten individuellt beroende på vilken cancer de drabbats av, behandlas sepsis som en enda sjukdom.
– Jag hoppas att vi i framtiden ska kunna göra som cancervården: ha en mer individualiserad behandling. Problemet är bara att sepsisförloppet är så mycket snabbare än cancerförloppet. Vi har tiden emot oss.
Sepsis svårbedömt
I media rapporteras det ibland om patienter som inte fick hjälp i tid, och där sepsis orsakat svåra skador och ibland dödsfall. Adam Linder berättar att när det går fel, så har det inte sällan uppstått missförstånd eller har missats viktig information om symtom vid de första kontakterna med sjukvården, vilket gjort att man ofta inte misstänkt sepsis.
– Man ska komma ihåg att sepsis är väldigt svårbedömt, men ju fler som lär sig vilka varningstecknen för sepsis är, desto bättre. Det är bara bra om patienten eller anhörig själv frågar ”Kan det vara sepsis?” när man har kontakt med sjukvården.
De kallades tröstekvinnor – kvinnor som exploaterades sexuellt och systematiskt i Japan 1932 till 1945. Kvinnorna fanns på så kallade tröstestationer. Idag beskrivs systemet som antingen slaveri eller prostitution.
Det har uppskattats att systemet omfattade allt från 20 000 till 400 000 kvinnor.
Tre huvudskäl
Systemet med tröstekvinnor för den kejserliga japanska armén kom till av tre huvudsakliga anledningar, säger Anna-Karin Eriksson som har doktorerat i ämnet vid Linnéuniversitetet:
– Man ville minska mängden våldtäkter som skedde där det japanska imperiet drog fram. Man ville också minska mängden sexuellt överförda sjukdomar och det gjorde man då genom att kontrollera kvinnorna. Och man kan också se det som en sorts avslappning efter att ha fört krig; som rekreation.
En minnesstaty i Sydkorea över ”tröstekvinnorna”. Bild: Unsplash/hakannural.
Kvinnor väntar på upprättelse
80 år efteråt väntar de kvinnor som exploaterades sexuellt av den kejserliga japanska armén fortfarande på ett juridiskt erkännande. De vill på så sätt få upprättelse för sitt lidande. Men de stöter hela tiden på motstånd.
Den främsta anledningen till att kvinnorna inte har fått ett erkännande, menar Anna-Karin Eriksson, är att ockupationsmakten efter kriget gjorde om Japan från ett imperium till en nationalstat.
– För att kunna genomföra det och få folket med sig behöll man kejsaren, som formellt var den som var ytterst ansvarig för kriget. Han blev ett slags offer för krigsmaskineriet och också den som skulle ena nationen. Det man gjorde var alltså att frånta den nya staten ansvar för kriget och säga ”ni är alla offer”. Därmed blir det omöjligt att lyfta fram enskilda offer som hade det värre än andra.
Frågan har ”låsts”
De exploaterade kvinnorna under andra världskriget var från Korea, Kina och andra länder i området. Saken har i viss mån gjorts till en fråga enbart mellan de japanska och koreanska staterna. Det låser frågan politiskt, säger Anna-Karin Eriksson.
– Problemet blir att övriga kvinnor, inte minst de allra första i den japanska historien som de facto var japanskor, blir osynliggjorda. Och när man gör det här till en fråga om statliga makthavare tappar man överlevarna, som ju borde vara huvudrollsinnehavarna. Det blir ännu ett feministiskt bakslag.
Ingen isolerad händelse
Det råder inga tvivel om att systemet med tröstekvinnor fanns och att det var fruktansvärt och brutalt, menar Anna-Karin Eriksson. I ett större historiskt perspektiv går det dock inte att se det massiva utnyttjandet av kvinnor i Japan under kriget som en isolerad företeelse. Det tycks till exempel ha funnits ett liknande system i det romerska imperiet.
– Och i den japanska historien finns flera system både i och utanför landet, så det finns en tydlig historisk utveckling. Det finns även en global historia av underordning av kvinnor; det här är inte exklusivt för det japanska imperiet.
Kvinnor satte upp egen tribunal – ”otrolig upprättelse”
Efter andra världskrigets slut hölls en rättegång mot högt uppsatta japanska politiska och militära ledare, den så kallade Tokyoprocessen. Trots att den pågick under två och ett halvt år, tog man inte upp genusbaserat våld.
Efter att tröstekvinnor, efter många års tystnad, trätt fram skapades år 2000 ett stort medborgarinitiativ i Tokyo, kvinnotribunalen.
– Man insåg att det var lönlöst att söka juridisk rättvisa och bestämde sig därför för att sätta upp en tribunal ändå, med domare och fackfolk från hela världen. Man använde lagstiftning från Tokyoprocessens tid och ställde kejsaren inför rätta. Denne dömdes också för brott mot mänskligheten, säger Anna-Karin Eriksson.
– Det blev en otrolig upprättelse för de överlevare som kom till Tokyo och deltog i tribunalen. Men innan den dokumentär som gjordes om tribunalen sändes på nationell tv i Japan, censurerades den. Existensen av offer av annan nationalitet än koreaner togs bort. Domen mot kejsaren togs också bort. Det ser jag som ett exempel på ett feministiskt bakslag.
Produktionen av foder till sådant som boskap och fiskodlingar binder upp naturresurser som annars skulle kunna användas för att producera mat åt människor. Samtidigt står miljontals människor i världen inför hot och svält och undernäring.
Men görs förändringar i hur boskap och fisk utfodras kan mer mat bli tillgänglig för människor – samtidigt som djurproduktionen är kvar på samma nivå. Det skriver forskare från Sverige och Finland i en ny studie.
Djur får annan föda
För närvarande används ungefär en tredjedel av jordens spannmålsproduktion som djurfoder. Och ungefär en fjärdedel av all fisk används inte som människoföda.
Tanken är att djur skulle kunna få annan mat än idag. Till exempel skulle boskap och odlad fisk kunna utfodras med biprodukter från livsmedelssystemet som sockerbetor eller citrusmassa – en i hög grad outnyttjad potential, menar forskarna. Då frigörs samtidigt utrymme för att producera mat åt människor.
Mat för upp till en miljard människor
Det som forskargruppen har gjort är att analysera flödet av mat och foder i världen, inklusive biprodukter och rester. Sedan har de räknat på sätt att optimera matproduktionen.
Med de föreslagna förändringarna kan, enligt forskarna, upp till en fjärdedel av den totala spannmålsproduktionen och 17 miljoner ton fisk omdirigeras från djurfoder till människomat.
Fiskodling på havet.
Beroende på det exakta scenariot skulle vinsterna i livsmedelsförsörjningen vara 6–13 procent i termer av kaloriinnehåll och 9–15 procent i form av proteininnehåll.
– Det låter kanske inte så mycket, men det är mat för upp till en miljard människor, säger forskaren Vilma Sandström vid Aalto-universitetet i Finland.
Viktigt att veta mer om djurens hälsa
Max Troell, forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet samt Beijerinstitutet, Kungliga Vetenskapsakademien, säger att mer kunskap kring förändrad djurföda behövs.
– Kartläggning av resurser på denna globala nivå ökar vår förståelse för möjligheten att styra mot en cirkulär ekonomi, men fortfarande fattas mer detaljerad kunskap om till exempel hur ersättning av foderresurser påverkar djurhälsa, kvalitet och även miljön.
Max Troell, forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och Beijerinstitutet, Kungliga Vetenskapsakademien max@beijer.kva.se
Ett jobb kan ge meningsfull sysselsättning och social samvaro. Men långt ifrån alla som jobbar är inkluderade. Vilka som upplever sig inkluderade eller exkluderade i arbetslivet är en komplex fråga.
– Exkludering kan ske på arbetsplatsen, exempelvis genom mobbning eller subtila trakasserier. En person kan också uppleva att jobbet är meningsfullt och kollegorna bra, men ändå inte få förutsättning att utföra sitt arbete. Det är också exkluderande. Ett exempel är barnmorskors situation, vilket uppmärksammats på senare tid, menar Peter Gladoić Håkansson, docent i ekonomisk historia och en av redaktörerna för boken Plats för vem? Om arbetets inkludering och exkludering.
Boken tar upp vem som får och kan ta plats på arbetsmarknaden, samt hur känsla av inkludering kan påverkas av arbetsmiljö, relationer och organisation.
Subtil maktutövning drabbar samhället
Ett kapitel handlar om – med läraryrket som exempel – subtil, oreflekterad och ofta svårgripbar maktutövning. Sätt att vara, prata eller se ut kan få högre status på bekostnad av andra, som i sin tur ifrågasätts på olika sätt. Ifrågasättandet kan göras med så kallade mikroaggressioner.
– Det handlar om ord, blickar och beteenden som riktar sig mot hudfärg, ålder, sexuell läggning och så vidare. Man kallar en kvinna för lilla flicka, säga till en invandrare att ”du pratar ändå bra svenska” eller kommentera någons religion, säger Peter Gladoić Håkansson.
– Även om det är harmlöst menat blir det nedvärderande och skiljer på ”vi och dem”. Att regelbundet utsättas påverkar personer negativt och en långgående konsekvens är att personen lämnar yrket. Det är därmed en samhällsfråga. Trakasserier och mobbning på arbetsplatsen handlar dessutom ofta om organisatoriska problem, men samhället ser dem ofta som individproblem mellan förövare och offer.
Vägledning viktig för val kring arbetsliv
Arbetet är inte alltid är en central beståndsdel i allas liv.
– Ungdomars val styrs mycket av socioekonomisk bakgrund, bostadsort, kön och etnicitet. Vi lyfter fram att studie- och yrkesvägledning är en central funktion, för att ge ungdomarna mer kunskap om utbildningar och arbetsmarknaden – och kompetens att göra egna val, säger Peter Gladoić Håkansson.
– Även vuxna som är i ett skifte behöver vägledning och utbildning. Det kan vara av Arbetsförmedlingen, Trygghetsstiftelsen, kommunens arbetsmarknadsenhet, Komvux och inte minst SFI. För utrikes födda är kunskap om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar är central för att kunna göra bra val.
Egen prioritering att bo på landsbygd
En strukturfråga är platsens betydelse för yrkesvalet. Att bo i en mindre kommun i stället för en större stad kan vara en viktig prioritering för en person att kunna odla eller få bättre miljö.
– Ibland ser vi väldigt endimensionellt på följden av att bo på landsbygden. Personer som bor på mindre orter eller landet är inte exkluderade utan har själva valt att bo där eller stanna kvar. Jobbet är inte allt i livet och löser inte all inkludering.
Bra nätverk gör det lättare att hitta jobb
Olika grupper har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Generella exempel är personer som är födda utomlands eller har någon funktionsvariation. Brist på användbara kontakter och nätverk är en förklaring.
– Det hjälper väldigt mycket att ha bra nätverk för att komma in på arbetsmarknaden. Att ha en arbetsplats i sig skapar nätverk, så har du redan ett jobb och träffar människor utan för den egna kretsen är det lättare att få nya jobb.
Mot bakgrund av de snabbt stigande bensin- och dieselpriserna under 2022 sänkte ett antal europeiska länder bränsleskatterna.
”Viktigt att kompensera hushållen”
Sverige sänkte sin bränsleskattesats med 1,81 kronor per liter den 1 maj, varav 1,31 kronor är en tillfällig sänkning som löper ut i slutet av september. När skattesänkningen tillkännagavs kommenterade finansminister Mikael Damberg: ”Jag är pragmatisk, för mig är det viktigt att vi kan kompensera hushållen”.
Men kom den här skattesänkningen verkligen konsumenterna till del? Det är osäkert. För i samma veva som skatten sänktes höjde också bolagen bensinpriserna till nya rekordnivåer. För att ta reda på hur mycket konsumenterna fick ut av skattesänkningen har forskare från Handelshögskolan i Stockholm jämfört Sverige med Danmark, där bränsleskatten inte förändrades.
Hushållen fick bara en del av pengarna
Deras slutsats är att skattesänkningen i Sverige återspeglades fullt ut i konsumentpriset på bensin. Men de menar också att det finns spridningseffekter som driver upp bensinpriserna utanför Sverige som kan medverka till att snedvrida den beräkningen. Slutsatsen är dock att endast en del av skattesänkningen fördes vidare till de svenska konsumenterna.
En policy brief är en sammanfattning av en specifik frågeställning, med alternativa lösningar och rekommendationer för det bästa alternativet. Den riktar sig till beslutsfattare och andra som är involverade i eller intresserade av att formulera och påverka politiken.
Det är Gunilla Almström Persson, retorikforskare vid Stockholms universitet, som har studerat vilka ord och uttryck som var vanliga i valrörelsen 2022. I stort alla partiledare, konstaterar hon, gav uttryck för en kärlek till Sverige.
Det visade sig i uttryck som ”I mitt Sverige” och ”Sverige, som jag älskar”. Pronomen som vi, vår och oss har använts mycket under valrörelsen 2022.
Annorlunda fyra år tidigare
Detta skiljer sig från valrörelsen 2018, säger Gunilla Almström Persson.
– Andra ämnen var viktiga i valrörelsen 2022 jämfört med valet 2018. Då arbetade man mycket med uttrycket ”att bygga upp Sverige”. Då kunde man höra ”Här är Sverigebilden”, ”Det här är Sverige” eller ”Min berättelse av Sverige”. Det har man inte gjort i den här valrörelsen.
Här är viktiga ord 2022
En annan förändring 2022, i anslutning till uttrycket ”Mitt Sverige”, är orden tillsammans och gemenskap, säger Gunilla Almström Persson.
– Det såg eller hörde vi inte under valet 2018. Andra ord som inte varit lika tydliga men som används under Almedalstalen och debatterna är plikt, rätt och förpliktelse – och detta oberoende av partitillhörighet.
Två partiledare sticker ut
Två partiledare utmärkte sig retoriskt under valrörelsen, nämligen Magdalena Andersson (S) och Johan Pehrson (L), enligt Gunilla Almström Persson.
– Magdalena Andersson har valt en annan strategi jämfört med de andra partiledarna. Under partiledardebatterna har det stundtals varit rörigt och partiledarna har pratat i munnen på varandra. När det skett har Magdalena Andersson varit knäpptyst och avstått från att delta. När hon fått ordet har hon i stället hänvisat till sina kollegor i EU och ute i världen; på så vis försöker hon visa att hon är en landsmoder och en större ledare. Magdalena Andersson aspirerar till att vara en trygg och säker ledare för Sverige, likt Angela Merkel för Tyskland, säger Gunilla Almström Persson.
Om Johan Pehrson säger hon:
– Han är inte mediatränad som de andra förefaller sig att vara. Johan Pehrson är naturlig och inte tillgjord. Han har fått kritik för att han skämtar men det gör honom samtidigt folklig. Johan Pehrson skapar känslan av igenkänning och någon som är bekant, i positiv bemärkelse.
Valrörelse-trend: Mindre argumentation
Gunilla Almström Persson ser trender i svenska valrörelser. En trend är att valrörelser blir mindre argumenterande och mer budskapsdrivande.
– Det vill säga, var och en kommer till debatterna med sina talepunkter och budskap men lyssnar litet på vad de andra partiledarna har att säga.
Mycket viktigt för politiker att välja ord noga
En annan trend är att val av ord har stor betydelse. Partierna och politikerna söker ord som ska kunna sätta sig. Det handlar om ord med metaforiska drag, som ska styra hur vi människor tänker om världen kring oss.
– Ett exempel är ordet ”utanförskap”. Det styr tanken till att det finns en gräns. Metaforen och ordvalet av utanförskapsområden har använts under valet 2022. Det låter väldigt negativt – vem vill bo i ett utanförskapsområde? De metaforiska orden får gärna vara slagfärdiga. Man söker slagkraftiga formuleringar som ökar engagemang och interaktion och därmed möjlighet att styra rapporteringen från valet, säger Gunilla Almström Persson.
Problematiskt för demokratin
För demokratin är det mindre bra om politiker inte bemöter varandras argument. Väljarna behöver höra argument och motargument, annars är det svårt att fatta välgrundade beslut. Det är också negativt om politiker i ökad grad inte lyssnar på varandra i debatter, menar Gunilla Almström Persson.
– Samtalet och bemötandet, politiker emellan, hör samman med hur vi som medborgare påverkas och politikernas roll som förebilder. Det är viktigt för att leva i en demokrati och vara människa; att man lyssnar på och bemöter varandra respektfullt. Det är viktigt, även när man inte håller med eller delar samma synsätt.
Det var inte bättre förr
Det är lätt att tro att debattklimatet har hårdnat och att de politiska samtalen var mer respektfulla förr. Men det är inte sant, säger Gunilla Almström Persson. Lyssna bara på debatterna på 1970- och 1980-talet mellan socialdemokraten Olof Palme och moderaten Gösta Bohman. Deras ton var hård.
– De använde personangrepp som verkligen inte var hyggliga. Däremot är det nytt att man använder sociala medier utöver tal och debatter. På sociala medier tillåts det att ha en retorik som är mer polariserad, onyanserad och förenklad. Det kan bidra till känslan och tanken att debattklimatet är hårdare nu än förr. I sociala medier, med de korta och snabba inläggen, blir det hårdare.
Kontakt:
Gunilla Almström Persson, universitetslektor, Stockholms universitet gunilla.persson@su.se
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
.jpg){kind=link}