Ofta framförs åsikten om att alltför mycket datorspelande ökar risken för övervikt och asocialt beteende. I nästa generations datorspel – så kallade pervasive games – lösgörs spelaren från skärm och tangentbord när gränsen mellan den virtuella och verkliga världen suddas ut.
– De nya datorspelen utmanar dagens spelutvecklare, eftersom det krävs nya typer av kunskaper för att skapa underhållande och spännande spel. Bland annat måste man veta mer om vad som utmärker en bra och rolig spelupplevelse, menar Kalle Jegers vid Umeå universitet.
Han har i sin avhandling studerat hur man kan förstå vad spelare gör och upplever när de spelar, och hur datorspelen kan designas för att spelbarheten ska bli bättre. Drygt nittio testpersoner har identifierat de faktorer i tre pervasive games som är betydelsefulla för att få en lyckad spelupplevelse.
– En viktig egenskap är att det går att använda befintliga tekniker som spelarna redan äger och behärskar, som exempelvis webb och mobiltelefoner. Man måste även på ett enkelt sätt kunna lämna och återkomma till spelen, och då snabbt kunna uppdatera sig om spelvärldens tillstånd och hur den har utvecklats.
Enligt Kalle Jegers låter bra spel också spelaren röra sig obehindrat mellan olika fysiska och sociala sammanhang, utan att spelaktiviteterna krockar med vad som är acceptabelt i den miljö spelaren för tillfället befinner sig.
– Ett spel som kräver att spelaren exempelvis beter sig misstänkt i en banklokal eller talar högt i mobiltelefon under en biofilm kommer troligtvis inte att leverera en optimal spelupplevelse.
Spelen får inte heller utsätta spelaren för fara genom att förflytta alltför mycket av spelarens fokus till den virtuella världen i situationer där detta blir problematiskt, exempelvis vid promenad i trafikmiljö.
– Bra pervasive games smälter ofta in fint som aktivitet i olika sammanhang, och låter spelaren koncentrera sig lagom mycket på spelet och den omkringliggande miljön.
Kalle Jegers har också kopplat samman resultaten från utvärderingen med teoretisk kunskap om optimala upplevelser, hämtad från den så kallade Flow-teorin, i en ny modell kallad Pervasive GameFlow.
– Det nya verktyget kan både användas av spelutvecklare för att designa spel med bättre spelupplevelser, och av forskare för att underlätta analyser av dessa spel, förklarar Kalle Jegers.
I pervasive games utgörs spelplanen delvis av fysiska platser och miljöer, något som är både tekniskt och socialt utmanande. För att föra spelet vidare måste spelaren ibland träffa andra medspelare, och utföra handlingar i båda världarna. Spelen saknar ofta en tydlig start- och slutpunkt, och kan spelas var och när som helst med hjälp av t ex mobiltelefoner och olika typer av GPS-teknik.
De testade spelen är SupaFly – en virtuell såpopera där spelarna skapar relationer till varandra och interagerar för att bli virtuella kändisar.
Pervasive Treasure Hunt – ett enkelt skattletarspel där spelarna söker efter olika typer av virtuella skatter utplacerade på fysiska platser.
Furiae – ett fantasyrollspel där spelarna kommer åt den virtuella världen både genom webb och mobiltelefoner, och där de ibland måste samarbeta för att lösa uppgifter.
Fredagen den 15 Maj försvarar Kalle Jegers, institutionen för informatik, sin avhandling med titeln Pervasive GameFlow: Identifying and Exploring the Mechanisms of Player Enjoyment in Pervasive Games.
Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal MA 121, MIT huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är docent Staffan Björk, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Kalle Jegers,
institutionen för informatik, Umeå universitet
Telefon: 090-786 6593, 070-863 2607
E-post: kalle.jegers@informatik.umu.se
Att producera läkemedel med hjälp av växter är ett snabbt växande forskningsfält som skapar nya möjligheter att bekämpa sjukdomar. Vid Örebro universitet har forskarna bland annat målet att ta fram ett billigt och säkert skydd mot HIV, i form av växter som innehåller ett vaccin mot viruset och som kan odlas över hela världen. Om de lyckas är det svårt att överskatta betydelsen för miljontals människor över hela världen, inte minst i de fattigaste länderna.
– Ett stort problem med HIV-viruset är att det muterar snabbt och därför finns i flera olika varianter. Det går alltså inte att skapa ett effektivt vaccin som utgår från hela viruset. Dessutom skulle det vara alltför riskfyllt. Vi har i stället valt ut ett protein, p24, som finns i alla HIV-virus och som i stort sett ser likadant ut i de olika virusstammarna, säger Ingrid Lindh, som skrivit avhandlingen.
För att få växterna att producera p24-proteinet måste den gen som ligger bakom processen bli en del av deras egen arvsmassa, men eftersom det inte går att föra över genen direkt från virus till växt, fick forskarna ta en omväg. Det skedde genom att genen först fördes in i en bakterie som sedan i sin tur kunde föra den vidare till växterna. Försöket fungerade, växterna producerade p24 och har dessutom lämnat förmågan i arv till sin avkomma.
I nästa fas matades möss med p24-växterna och även här blev resultatet positivt. Mössens immunförsvar reagerade som forskarna hoppades och producerade antikroppar mot proteinet, det vill säga fungerade som ett vaccin. Det väcker förhoppningar om att en liknande reaktion hos människor skulle göra dem immuna mot HIV.
– Sannolikheten är stor för att människans immunsystem kommer att svara på samma sätt, men det betyder inte att det skulle räcka för ett fullständigt skydd.
För att öka kraften hos vaccinet ska forskarna därför lägga till fler HIV-protein tillsammans med andra ämnen som förstärker kroppens reaktion på de HIV-specifika proteinerna. Parallellt med detta arbetar de för att välja ut en lämplig grönsak som är lätt att odla i olika klimat och som accepteras i olika kulturer. Hittills har backtrav (Arabidopsis thaliana) använts som försöksväxt, en vanlig vild växt som är släkt med senap och kål och har den stora fördelen att vara genetiskt väl kartlagd .
– Morot är en bra kandidat för att producera ätbart vaccin, inte minst för att den kan ätas rå, vilket minskar risken för att proteinerna förstörs vid uppvärmning. Dessutom är den tvåårig, vilket innebär att den inte sätter frö första året, och det gör det lättare att kontrollera att den inte sprider sina arvsanlag till andra växter runt omkring, berättar Ingrid Lindh.
HIV-forskningen vid Örebro universitet har väckt stort internationellt intresse, och lyftes nyligen fram som ett av de 20 mest lovande av 500 pågående projekt vid en HIV/Aids-konferens i Sydafrika.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ingrid Lindh, 070-657 40 75, eller epost ingrid.lindh@oru.se.
I avhandlingen jämförs norrbottniska patienter som sökt för bruten handled efter fallolycka med kontrollpersoner med samma kön, ålder och bostadsort i Norrbotten avseende riskfaktorer för benskörhet (osteoporos), sjuklighet och självuppskattad livskvalitet.
Bland patienterna undersöks om ett frågeformulär för benskörhet samt tester för balans och benstyrka kan identifiera dem som har lågt bentäthet eller löper risk för nya fall. Även effekt av en osteoporosskola undersöks, där patienterna bland annat lär sig förebygga fallolyckor. Tyvärr kan riskfaktorformulär bara i begränsad omfattning, och tester inte alls, påvisa behov av vidare undersökning eller ökad tendens att falla. Inte heller osteoporosskolan har effekt på benskörhet, fall eller testresultat.
– Det kan tyckas vara ett nedslående resultat, säger Helena Nordvall, men vad det innebär är att bättre riskvärderingsformulär måste utvecklas och kombineras med mätning av bentäthet. Dessutom måste bättre förebyggande program utvecklas, och vi måste bli duktigare på att känna igen de patienter som verkligen behöver förebyggande insatser.
Patienter med handledsbrott uppvisar större sjuklighet i sjukdomar som kräver vård på sjukhus och också högre dödlighet än förväntat jämfört med data från en kontrollgrupp. Avhandlingen visar att patienter som är äldre än 64 år när de får sitt handledsbrott oftare råkar ut för nya fallolyckor jämfört med kontrollgruppen. Däremot finns inte någon säkerställd skillnad i benskörhet, mätt med s. k. DXL-värde, mellan patienterna och kontrollerna, även om en tendens i den riktningen finns bland de patienter som var mellan 45 och 64 år vid frakturtillfället, säger Helena Nordvall.
I Sverige drabbas varje år cirka 25 000 personer av benbrott som är relaterande till benskörhet. Detta utgör 37 % av alla benbrott och kostar samhället betydande resurser, förutom ett stort lidande för den som drabbas. Ett handledsbrott kan vara en varningssignal för begynnande benskörhet, ohälsa och ökad risk för fall.
Onsdag 20 maj försvarar Helena Nordvall, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, sjukgymnastik och Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, ortopedi, Umeå universitet, försvarar sin avhandling med titeln ”Factors in secondary prevention subsequent to distal radius fracture. Focus on physical function, co-morbidity, bone mineral density and health-related quality of life”.
Disputation äger rum klockan 9.00 i Vårdvetarhuset, sal B 101. Fakultetsopponent är professor Margareta Möller, Hälsoakademin, Örebro universitet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-22102
Kontaktinformation
Helena Nordvall nås på mobiltelefon 070-531 59 84 eller e-post Helena.Nordvall@nll.se.
Fredrik Pettersson har under sitt avhandlingsarbete studerat bakteriers uppbyggnad av en viss klass av gener som är nödvändiga för cellens överlevnad, s.k. transfer-RNA (tRNA) gener. De genprodukter som dessa gener ger upphov till produceras först i en omogen form som sedan trimmas till sin slutliga, mogna form med hjälp av ett flertal enzymer. Resultaten visar att den omogna formens utseende påverkar hur mycket av den mogna formen som produceras och därmed även hur snabbt bakterier växer.
Han har främst studerat tre olika bakterier: den industriellt viktiga Streptomyces coelicolor som tillhör en grupp av bakterier känd för produktion av en mängd antibiotika, Pseudomonas aeruginosa som är den främsta orsaken till dödsfall bland brännskadepatienter och patienter med cystisk fibros, och tarmbakterien Escherichia coli som är främsta orsaken till urinvägsinfektioner, men som även kan orsaka matförgiftning (tex EHEC-infektioner).
Genprodukter från tRNA-gener är den centrala länken mellan den genetiska informationen som lagras i DNA och den klass av genprodukter (proteiner) som ansvarar för de flesta funktioner i cellen. Proteiner produceras i två steg: först genereras en mall för att bygga proteinet genom att en kopia av genen produceras, sedan används mallen för att sammanfoga proteinbyggstenarna i en specifik ordning med hjälp av tRNA. En del av varje tRNA bär på en specifik byggsten, medan en annan del interagerar med en specifik del av mallen. Proteinbyggstenarna sammankopplas sedan till en proteinkedja och tRNAt frigörs och kan återanvändas. För att proteinproduktionen ska fungera effektivt är det därför viktigt att tillräckligt med funktionellt tRNA finns tillgängligt.
tRNA produceras i en omogen form i en sammanlänkad kedja av tRNA-byggstenar som sedan veckas ihop till en specifik form. I början och slutet av kedjan finns extra byggstenar som måste avlägsnas för att tRNAt ska kunna delta i proteinproduktionen. För att skapa ett moget tRNA klipper enzymet RNase P (Nobelpris 1989) bort extrabyggstenarna i början, medan en mängd enzymer klipper bort extrabyggstenarna i slutet av kedjan.
Fredrik Pettersson har framför allt studerat extrabyggstenarnas betydelse för mängden moget tRNA. Resultaten visar att extrabyggstenarna i både början och slutet av den omogna tRNA-kedjan påverkar mängden moget tRNA och därmed även effektiviteten i proteinproduktionen, och som konsekvens därav också bakteriens tillväxthastighet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Fredrik Pettersson, tel: 018-471 45 91, mobil: 073-740 19 43, e-post: Fredrik.Pettersson@icm.uu.se
”Utbildningskapital” är de tillgångar som elever och studenter tillägnar sig i utbildningssystemet. Hit hör förstås betyg och examina, men också mycket annat som värderas högt när man rör sig uppåt i utbildningssystemet och senare ut i arbetslivet och det sociala livet i övrigt.
Under sin väg genom utbildningsväsendet samlar de mest lyckosamma på sig en växande skatt av tillgångar, allt från exklusiva kunskaper och färdigheter till en förvissning om att tillhöra de utvalda.
Ida Lidegran har i sin avhandling riktat ljuset mot de mest bemedlade, både i fråga om nedärvt kapital, det vill säga tillgångar som medförts från föräldrahemmet, och i fråga om förvärvat kapital, det vill säga sådant som elever och studenter själva tillägnat sig i skolan och på annat håll.
För att utforska just utbildningskapitalets egenart jämförs en region, Uppsala, där detta är särskilt koncentrerat, med några förorter norr om Stockholm – Danderyd, Lidingö, Täby och Sollentuna – där det ekonomiska kapitalet väger tyngre. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur olika sociala gruppers söner och döttrar använder sig av utbildningssystemet.
Resultaten visar att det ser mycket likartat ut i de två regionerna om man ser till de tillgångar individer har med sig hemifrån och de val de gjorde i gymnasieskolan.
Elever från hem med mycket utbildningsresurser var mest framgångsrika i att överföra detta till eget utbildningskapital. Väsentliga skillnader fanns dock i vilka typer av högskoleutbildningar som eleverna valde. Uppsalaeleverna valde naturvetenskapliga utbildningar i stor utsträckning medan eleverna från norra Stockholm oftare sökte sig till civilingenjörsutbildningar och studier i företagsekonomi.
Det finns många olika saker som styr dessa elevers preferenser när det gäller utbildning, t ex hur svårt det är att komma in på utbildningen, undervisningens svårighetsgrad, vilka yrkesbanor som utbildningen förbereder för – sammantaget leder detta till att eleverna koncentreras både geografiskt och till ett fåtal utbildningar.
– De individer som kan välja i stort sett vilken utbildning de vill – det vill säga utbildningselitens barn – visar sig välja mellan ytterst få utbildningar och allra mest selektiva var utbildningselitens söner, säger Ida Lidegran.
Resultatet blir att ju mer utbildningskapitalet koncentreras desto mer eftersträvansvärd blir utbildningen.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ida Lidegran, 070-962 47 34, ida.lidegran@edu.uu.se
Förträngning av artärerna som försörjer njurarna (njurartärstenos= NAS) orsakas oftast av atheroskleros, en kärlsjukdom som ökar med stigande ålder.
Med en befolkning där gruppen äldre fortsätter att öka kan man förvänta sig att sjukvården kommer få fler fall av NAS att vårda. Att säkerställa normalt blodflöde till njurarna har visats kunna förbättra blodtrycket och därigenom sannolikt minskat risken för hjärtinfarkt och stroke.
Överlevnaden för patienter med NAS är betydligt lägre än för normalbefolkningen i samma ålder. Men den verkliga nyttan av att återställa normalt blodflöde till njurarna genom kirurgi eller ballongvidgning har ifrågasatts av många.
Den aktuella studien visar att klinisk nytta i form av bättre blodtryck eller bättre njurfunktion ses i 63 procent av de patienter som blev behandlade i Uppsala med ballongvidgning av NAS.
Fem patienter av 25 med mycket nedsatt njurfunktion och alla aktuella för dialys/ njurtransplantation förbättrades radikalt och var fortfarande vid liv utan behov av dialys eller njurtransplantation ett år senare, tre av dem även efter 5 år. Dödligheten inom 30 dagar efter ballongvidgningen var 1,5 procent medan någon form av lindrig eller allvarig komplikation inom samma tid sågs hos 35 procent.
– Slutsatsen är att ballongvidgning av njurartärstenos är tekniskt lyckade i 95 procent av fallen. Drygt 60 procent av patienterna uppnår målet förbättrad njurfunktion eller förbättrad blodtryckskontroll, säger Hampus Eklöf, överläkare vid röntgenkliniken och forskare vid institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Hampus Eklöf, 018-611 00 00, hampus.eklof@radiol.uu.se
Dagböckerna har bidragit med mycket kunskap om hur företag blir till. Entreprenörerna i studien grundar företag vid Lunds universitets företagsinkubator Venture Lab. De jobbar i team, och många har lyckats mycket väl med att komma ut på marknaden med sina företag. Men besluten som utgör vägen dit förvånar ibland Jaqueline Bergendahl, som nyligen disputerade vid Ekonomihögskolan i Lund:
– Jag trodde att grundarna skulle ha inställningen att de var öppna för nya affärsmöjligheter hela tiden. I stället visade det sig att de under hela företagsetableringen pendlade mellan dels att vara väldigt målinriktade och dels att ha mer föränderliga mål och att vara öppna för nya möjligheter, säger hon.
Exempelvis är grundarna av företagen väldigt målinritade när det är dags att ta fram en affärsplan.
– Planen utvecklas inför speciella situationer, till exempel Venture Cup som är en tävling mellan affärsplaner, och finansieringstillfällen som bankbesök och att söka starta eget-bidrag. Affärsplanen användes däremot inte i det dagliga arbetet.
Väldigt öppna i sina attityder är dock de unga företagarna när det gäller annat arbete.
– Entreprenörerna är väldigt aktiva. De har konsultverksamheter eller ett annat projekt, och många studerar samtidigt som de startar företag. Sidoprojekten är viktiga, de bidrar med pengar och ger större kontaktytor för företagsprojektet. Eftersom det är svåra projekt som entreprenörerna jobbar med så är det avkopplande och utvecklande att arbeta med något annat vid sidan av företagsprojektet.
Avgörande för etableringen är att utveckla en prototyp. Först när något färdigt finns att visa potentiella kunder tar projekten ordentlig fart. I team där medlemmarna har olika mål med företagsetableringen kommer man inte framåt, utan projektet stagnerar. Medlemmar som är för lika varandra har också svårt att hitta sina roller – mer heterogent sammansatta grupper fungerar bättre.
– Då exempelvis en ekonom och en ingenjör arbetar tillsammans blir rollfördelningen tydligare. En kan satsa på att ta fram prototypen och den andra på att marknadsföra och att ta fram en affärsplan.
Att upprätta ett avtal kompanjoner emellan vid projektets start är viktigt så att alla är överens och har det gemensamma målet att sikta på. Att göra entreprenörskapsresan helt på egen hand är inget hon rekommenderar:
– Det är viktigt att ha ett team, att kunna bolla idéer och ha roligt tillsammans. Man behöver någon att prata med, och om man är ensam blir man väldigt sårbar exempelvis vid sjukdom.
Stödet från familjer och vänner är viktigt, även finansiellt, för grundare av företag. Men entreprenörens tillvaro är tuff. Vad driver dem?
– De tycker att det är så himla roligt, och det är mycket skratt och humor i inkubatorn. De är glada, oerhört engagerade och tror på sina idéer.
Att följa entreprenörernas beslutsprocesser genom elektroniska dagboksanteckningar är något forskaren gjort som pionjär. Med hjälp av en databas kunde entreprenörerna fylla i ett användarvänligt frågeformulär.
– Den elektroniska formen var också ett sätt att skydda konfidentiella uppgifter. Med tiden blev entreprenörerna mer och mer intresserade av sina dagböcker, och de poängterade att det var så intressant också för dem själva att gå tillbaks och läsa, säger Jaqueline Bergendahl.
Hon tror att elektroniska dagböcker kan fungera väl inom exempelvis sjukvården, där man med hjälp av dem kontinuerligt skulle kunna följa patienter och samtidigt behålla sekretessen.
Jaqueline Bergendahl disputerade den 19 mars vid Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Avhandlingen heter ”Entreprenörskapsresan genom beslutsprocesser i team – en elektronisk dagboksstudie i realtid”
Kontaktinformation
Kontakta Jaqueline Bergendahl på 070-489 67 92 eller jaqueline.bergendahl@fek.lu.se
Vid en bakterieinfektion har kroppen två typer av immunsvar som skydd, medfödd immunitet och förvärvad immunitet. Innan dessa mekanismer sätts igång kan koagulationen spela en viktig roll.
När en skada uppstår aktiveras omedelbart ett kaskadsystem bestående av ett stort antal blodproteiner som leder till att ett fint nätverk av proteiner och blodplättar bildas, ett så kallat koagel, som pluggar igen såret.
Vissa av proteinerna har ”klibbiga” egenskaper som gör att eventuella bakterier kan fastna där och därmed förhindras eller försvåras en spridning inne i kroppen. Infektionen begränsas således till koaglet dit immunförsvaret sedan kan dirigeras mha olika meddelande-molekyler.
Studier på människa har visat att många sjukdomsframkallande bakterier har flera olika strategier för att sprida sig och orsaka infektion i kroppen. Ett exempel är att använda enzym som aktiverar värdens egen nedbrytning av koagel och på så vis underlättas spridningen av bakterier.
Ett annat exempel är att maskera sig genom att binda värd-eget protein, fibrinogen, på bakterieytan för att skydda sig mot upptäckt och ett tredje exempel är bakterier som stimulerar immunceller att frisätta heparin-bindande protein, vilket leder till större genomsläpplighet i blodkärlen.
För att lära sig mer om koagulation som försvarsmekanism har forskargruppen i Stockholm använt bananflugan, Drosophila melanogaster, som modellsystem, bl. a. eftersom det är lätt att framställa flugmutanter.
Inledande studier visade att även koagel från Drosophila kan fånga in mikrober av olika slag. Genom att studera muterade flugor med koagulationsdefekter har de dessutom kunnat avslöja den bakomliggande mekanismen.
I samarbete med en forskargrupp vid Lunds universitet upprepades försöken på humant blod och resultaten var förvånansvärt lika dem från Drosophila. Studierna tyder på att ju farligare bakterien är för värden desto starkare reagerar koaglet mot dem.
Det är ännu oklart om denna immunmekanism enbart leder till minskad bakteriespridning eller om det dessutom har tillväxthämmande eller till och med avdödande effekt på bakterierna.
– Min avhandling visar hur grundforskning på en modellorganism stegvis kan leda till en ökad kunskap om våra egna fysiologiska försvarsmekanismer, säger Christine Wilhelmsson.
– Om vi lär oss mer om samspelet mellan bakterier och koagulationen skulle det kunna leda till nya strategier för att behandla allvarliga bakterieinfektioner där koagulationsproteiner skulle kunna bli vårt nya vapen, tillägger Christine Wilhelmsson.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Christine Wilhelmsson, Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik, Stockholms universitet, tfn 0768-542347, 08-6747571, e-post christine.wilhelmsson@molbio.su.se
Porträttbild kan laddas ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=6936&a=62878.
Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i världen. De senaste tio åren har luftföroreningar uppmärksammats som en riskfaktor, tillsammans med rökning, övervikt och brist på fysisk aktivitet. Sedan tidigare vet man också att åderförkalkning är en inflammatorisk process som bland annat kan leda till hjärtinfarkt.
I en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet (KI) visar nu läkaren Petter Ljungman och hans kollegor att vissa personer reagerar med inflammation i kroppen efter att de exponerats för luftföroreningar. Personer med vissa genuppsättningar är särskilt känsliga, vilket i förlängningen alltså kan innebära ökad risk för hjärtinfarkt.
I en annan delstudie i avhandlingen har forskarna undersökt hur luftföroreningar påverkar hjärtat mer direkt.
I studien följde de cirka 200 personer i Göteborg och Stockholm, som fått en så kallad defibrillator (en liten livräddande apparat för elstötar) inopererad på grund av särskilt hög risk för hjärtstopp.
Störningar i de elektriska banorna genom hjärtats muskulatur kan leda till att hjärtat rusar och efter ett tag helt slutar att slå. Under studieperioden observerade forskarna ett hundratal sådana livshotande hjärtrustningar. Risken att drabbas av hjärtrusning visade sig vara högre när luftkvaliteten var sämre och effekten kom redan efter två timmar med högre partikelhalter i stadsluften.
– Den positiva sidan av saken är att man kan minska riskerna genom att förbättra miljön. Det kan också vara så att vi från vårdens sida bör råda patienter med särskilt hög risk för plötslig död, exempelvis efter en hjärtinfarkt, att undvika onödig vistelse i stadstrafik, säger Petter Ljungman.
Avhandling: Cardiovascular Effects of Short-term Exposure to Air Pollution av ST-läkare Petter Ljungman, Institutionen för klinisk forskning och utbildning vid Södersjukhuset (KI SÖS).
Handledare har varit docent Tom Bellander, Institutet för miljömedicin, KI, och professor Mårten Rosenqvist, hjärtkliniken vid Södersjukhuset och KI SÖS.
Disputation sker den 15 maj
Opponent är docent Murray A Mittleman från Harvard Medical School.
För mer information, kontakta
Doktorand, ST-läkare Petter Ljungman
Institutionen för klinisk forskning och utbildning
Tel: 073-2055330
E-post: petter.ljungman@ki.se
Docent Tom Bellander
Institutet för miljömedicin
Tel: 08-5248 0003 (kopplas om till mobil)
E-post: tom.bellander@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
De etablerade fysikaliska teorierna kan idag förklara universums historia från en bråkdels sekund efter Big Bang. Innan denna tidpunkt var universum så varmt och sammanpressat att nya teorier behövs. Strängteori är den ledande kandidaten för en sådan teori. En förutsägelse från strängteori är att vårt universum bara är ett i en ofantlig mängd olika universa: strängteorins landskap.
Niklas Johansson och Magdalena Larfors vid institutionen för fysik och astronomi har undersökt olika aspekter av landskapet, bland annat hur existensen av andra universa kan påverka vårt eget. I avhandlingarna ”Making Maps and Keeping Logs” och ”Pierced, Wrapped and Torn” beskrivs en del av landskapet. Ett typiskt drag som upptäcks är långa serier av sammanlänkade universa. Det förklaras att, och hur, det är möjligt att röra sig mellan dessa världar. En annan aspekt som studeras är hur svarta hål ser ut i den här typen av universa.
Båda har dessutom deltagit i internationella samarbeten. Niklas har i samarbete med forskare på MIT undersökt gravitation i två rumsdimensioner, vilket ger en förenklad modell för svarta hål. Resultaten har gett upphov till en livlig debatt med forskare på bland annat Harvard.
Magdalena har i samarbete med forskare på Caltech undersökt hur kvantmekaniska effekter begränsar livslängden för universa i strängteorilandskapet. Resultaten tyder på att många universa är mycket mer stabila än man tidigare trott.
Båda doktoranderna är födda och uppvuxna i Uppsala men kände inte varandra innan de började doktorera.
Avhandlingarna försvaras den 15:e maj (Magdalena) och den 20:e maj (Niklas).
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Magdalena Larsfors, tel: 018-471 32 44, magdalena.larfors@fysast.uu.se eller Niklas Johansson, tel: 018-471 32 44, eller niklas.johansson@fysast.uu.se
Hodgkins lymfom drabbar främst unga människor mellan 20 och 40 år. I de flesta fall går sjukdomen att bota med strålbehandling och cytostatika – en behandling som är nödvändig, men som på sikt ger risk för att patienten ska drabbas av andra tumörsjukdomar eller andra allvarliga biverkningar. Därför är det viktigt att skräddarsy behandlingen så att patienten får den mängd som behövs men inte mer.
– Problemet för läkaren är att kunna förutsäga hur det kommer att gå för patienten redan innan behandlingen påbörjats. Det här gör man utgående från vissa riskfaktorer, förklarar Ingrid Glimelius vid institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi.
I sin avhandling har hon bland annat identifierat sådana riskfaktorer.
– Att tumören innehåller många blodkärl är till exempel en riskfaktor som försämrar prognosen. Patienter med stora tumörer i området mellan lungorna löper också stor risk för återfall och behöver därför mer intensiv behandling, berättar hon.
Man har sedan tidigare vetat att många vita blodkroppar av en viss typ inuti tumören är ytterligare en faktor som ger sämre prognos. Dessa celler tror man är av vikt för att tumörcellen ska överleva i tumören. Ingrid Glimelius avhandling visar att patienter som tidigare i livet har haft astma eller nässelutslag har fler av dessa vita blodkroppar i sina tumörer än genomsnittet, medan rökare däremot har färre.
– Att egenskaper hos patienten påverkar hur tumören ser ut är helt ny kunskap. Med Hodgkin lymfom som modellsjukdom kan vi nu fortsätta studera om de här egenskaperna hos individen också påverkar risken att drabbas av lymfom, säger Ingrid Glimelius.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ingrid Glimelius, 070-225 39 12, e-post: ingrid.glimelius@onkologi.uu.se
Aveln av kor i Indonesien har lett fram till moderna nötraser som är väl anpassade för ett subtropiskt klimat.
Det visar ett forskningsprojekt där forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) har samarbetat med forskare i Holland och Indonesien. Med hjälp av DNA-analyser visar de hur indonesiska zebu nötboskap har utvecklats.
Forskningen beskrivs i en artikel i den vetenskapliga nätbaserade tidskriften PlosOne (en s k ”open acess” tidskrift) som nyligen publicerades.
Nötboskap hålls i mycket skilda klimat runt om i världen. I västvärldens tempererade områden är nötboskap som härstammar från Bos taurus vanligast. I heta och torra områden i Afrika och Asien är zebuboskap vanliga. Dessa har domesticerats från den Indiska underarten Bos indicus. I höglänta områden i Asien finns jaken som är härdig i dessa extrema områden.
Forskarna visar i sina studier att zebu tamboskap i Indonesiens subtropiska områden delvis härstammar från underarten banteng (Bos javanicus). Det är sedan tidigare känt att tamboskap från Bali har domesticerats från banteng. Balinötboskap är småväxta och extremt väl anpassade till subtropiskt och tropiskt klimat. Kött från balikor är mycket uppskattat i Indonesien och är en för landet viktig naturresurs. Korsningar mellan zebu och baliboskap har skett tidigare och sker sporadiskt även nu.
Indonesiska myndigheter verkar aktivt för att begränsa detta. De nu publicerade DNA analyserna visar att de berömda Madura tjurarna som används vid kapplöpningar, härstammar från banteng och att den “urgamla” rasen galekan från östra Java härstammar från korsningar mellan zebutjurar och bantengkor.
Zebuboskap från Sumatra har också tydliga inslag av banteng. Resultaten visar med tydlighet att avel har bedrivits för att optimera användandet av de genetiska resurser som funnits tillgängliga.
Indonesiska uppfödare har kunnat anpassa indisk zebuboskap genom inkorsning av banteng och lyckats skapa boskap som är väl anpassade till indonesiska omständigheter.
Forskningsprojektet är delvis finansierat av Vetenskapsrådet – “Swedish Research Links” och har bedrivits av Göran Andersson, Sofia Mikko och Mia Olsson vid institutionen för husdjursgenetik och av Heriberto Rodriguez-Martinez på institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU.
SLU-forskarna har samarbetat med holländska forskare från Utrecht universitetet och indonesiska forskare från lantbruksuniversitetet i Bogor .
Kontaktinformation
För mer information: Göran Andersson goran.andersson@hgen.slu.se 018-471 49 03 Heriberto Rodriguez-Martinez heriberto.rodriguez@kv.slu.se 018-672172
System S ger forskare vid IRF möjlighet att bättre kunna förutsäga det s k rymdvädret, som kan påverka kraftöverföring, radio- och TV-kommunikationer, luft- och rymdfart samt satellitsystem.
Rymdradioprojektet LOIS med stationer under uppbyggnad i sydöstra Sverige har utvecklat ett unikt mätkoncept med tredimensionella radiomätningar.
Genom att använda dessa radiomätningar, kommer forskarna att kunna använda System S för att hantera och analysera de insamplade mätdata som produceras av antennerna med sina digitala radiomottagare.
Eftersom forskarna mäter radiosignaler från rymden under långa tidsintervall blir mängden rådata som ska hanteras enorm.
Vid full kapacitet genererar en mätstation upp till 6 Gigabyte data per sekund, eller 21 600 Gigabyte per timme, svarande mot alla webbsidor på hela Internet.
System S har utvecklats vid IBM Research i USA och har delvis testats med data från LOIS-mottagare i Sverige.
En av LOIS-projektets medlemmar har under tre månader arbetat på IBM Research i Hawthorne, NY, USA.
Kontaktinformation
Professor Bo Thidé, Institutet för rymdsfysik, Uppsala, tel. 018-471 5914, bt@irfu.se
Dr Jan Bergman, forskare, Institutet för rymdsfysik, Uppsala, tel. 018-471 5916, jb@irfu.se
Forskarna följde på våren variationen i täthet hos bladbaggen Phratora vulgatissima, som äter på videbladen.
Insekternas antal visade sig vara stabilt i de naturliga bestånden, på en hög eller låg nivå, medan de fluktuerade kraftigt i flera av odlingarna.
I naturliga bestånd finns det ofta många naturliga fiender som håller skadepopulationen nere på en låg nivå, men blir antalet bladbaggar för många uppstår konkurrens om blad att äta på.
I en monokultur är det i en sådan situation lätt för larven att krypa över till nästa planta, och brist på föda begränsar inte larvernas antal.
Dessa resultat är ett steg mot att kunna förutsäga risker för, och kontrollera, skadeinsektsutbrott i energiskogar och andra monokulturer, t.ex. intensivskogsbruk, spannmål och potatis.
Kontaktinformation
Peter.Dalin@ekol.slu.se, 018-67 23 83
Avhandlingen behandlar relationerna mellan utkomstmöjligheter och skogsskötsel i torra områden i sydvästa Iran. Syftet har varit att finna strategier för ett hållbart nyttjande av naturresurserna och även komma med förslag till hur befolkningens försörjningsmöjligheter skulle kunna förbättras och bli mångsidigare.
Studien har gjorts genom att flygfotografier från två olika år, 1969 och 1993, har jämförts, samt genom intervjuer och fältstudier. Inkomsterna från skogen kommer genom att marken upplåts för bete och genom att man samlar ved, frön och foder. Det stora beroendet av skogen kan leda till sämre föryngring och risk för att nyttjandet inte förblir hållbart. En satsning på flera inkomstkällor kan, tillsammans med bättre utbildning, minska beroendet av skogen och förbättra levnadsvillkoren för befolkningen.
Olika skogsskötselmetoder för persisk ek (Quercus persica) redovisas i doktorsavhandlingen, metoder som skulle kunna bli ett effektivt redskap i arbetet att tillsammans med olika aktörer ta fram en skötselpolicy.
Fredagen den 15 maj 2009 klockan 13.00 försvarar Alireza Salehi, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU i Umeå, sin avhandling med titeln Livelihood Dependency and Management on Semiarid Oak Forests. The Case of Southern Zagros, Iran.
Opponent: Lektor Jonas Ardö, Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys, Lunds universitet.
Lokal: Sal Björken, SLU i Umeå.
Kontaktinformation
Alireza Salehi, inst för skoglig resurshushållning, SLU i Umeå, tel 090-786 81 51, mobil 076-804 00 78.
ali.salehi@srh.slu.se
I en ny avhandling från Växjö universitet uppmärksammar företagsekonomen Elin K. Funck hur Balanced Scorecard har tagits emot, utvecklats och används inom sjukvårdsorganisationer.
Elin K. Funck har studerat och jämfört erfarenheterna av arbetet med Balanced Scorecard vid ett svenskt landsting med erfarenheterna inom den kanadensiska sjukvården.
– Det kan kännas lockande att kopiera styrinstrument som används av framgångsrika organisationer, säger Elin K. Funck. Det som ofta glöms bort är däremot att ett och samma styrinstrument sällan utvecklas på liknande sätt eller får samma styreffekter i olika organisationer.
Avhandlingens resultat visar att hur Balanced Scorecard kommer att utvecklas och användas, bland annat är beroende av om syftet i första hand är att kontrollera de anställda och ställa dem till svars för sina prestationer eller om syftet är att få till stånd handling och ett ömsesidigt ansvar för förändring.
Studien visar att Balanced Scorecard kan utvecklas till ett externt instrument för att tydliggöra ansvar och göra jämförelser mellan sjukvårdsorganisationer eller till ett internt instrument för kvalitetsutveckling, men även användas av den medicinska professionen i deras strävan efter att hävda sin verksamhet.
Avhandlingen resultat indikerar vidare att det finns en risk att ett styrinstrument vars syfte är att disciplinera de anställda kan leda till att organisationen fastnar i måttkonstruktioner och en jakt efter de perfekta måtten. Ett styrinstrument som bygger på ömsesidigt ansvar torde däremot vara mer tolerant för brister i måtten och istället leda till att organisationen lägger vikt vid processer och handling.
Elin K. Funck kommer ursprungligen från Hemse på Gotland. Hon är sedan 2004 doktorand i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Växjö universitet där hon undervisar och forskar i ekonomistyrning.
Avhandlingen ”Ordination Balanced Scorecard. Översättning av ett styrinstrument inom hälso- och sjukvården” försvaras onsdagen den 20 maj 2009, kl. 13.00.
Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet.
Fakultetsopponent är docent Katarina Östergren, Norges Handelshøyskole, Bergen.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Elin K. Funck, telefon: 0470- 70 87 67 eller e-post: elin.funck@vxu.se.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se.
