De gigantiska tidningsarkiven innehåller såväl nyhets- och featureartiklar och ledare som kommersiella och privata annonser. Sammanlagt uppgår antalet ord till tiotals miljarder. I sin avhandling i engelsk lingvistik har Donald MacQueen undersökt ordet miljon på engelska, i synnerhet hur språkbruket ändrades från uttryck som det tidigare nästan ensamt förekommande ”five millions of inhabitants” till dagens ”five million inhabitants”.
Med hjälp av de elektroniska textsamlingarna som alldeles nyligen blivit tillgängliga har han lyckats precisera när och var det moderna uttrycket började ta över.
– Då man studerar förekomsten av ovanliga ord i mindre textarkiv på någon eller några miljoner ord hittar man ofta bara några exempel att analysera. Den här samlingen är mycket större, och har gjort det möjligt för mig att få fram mycket pålitlig historisk data för ett år i taget. På det sättet har jag kunnat spåra utvecklingen med en precision som inte tidigare funnits i lingvistiska studier, förklarar han.
Det visade sig att den moderna konstruktionen tog över i amerikanska tidningar i mitten på 1880-talet, och i brittiska The Times först i mitten på 1910-talet. Dessutom blev det klart att övergångsperioden var kortare i The Times. Dessa förhållanden tyder på att språkbruket i amerikanska tidningar påverkade och skyndade på ändringen i den brittiska tidningen.
Detta skedde under det brittiska imperiets storhetstid, och ungefär när USA:s ekonomi växte om den brittiska för första gången. Enligt Donald MacQueen är en möjlig orsak till det förändrade språkbruket, förutom båda dessa uttryck plötsligt började användas mer frekvent, att människor har en större benägenhet att omfamna nymodigheter under svåra samhällskriser, i det här fallet det amerikanska inbördeskriget och första världskriget. Det är också möjligt att dessa krig orsakade stora flyttströmmar som kan ha påverkat språkbruket.
– Ett annat upptäckt jag gjort, tack vare den enorma mängden data, är att när användningen av de båda konstruktionerna började lika vanligt förekommande valde tidningarna att helt enkelt undvika sådana konstruktioner och ersätta dem med siffror. När det, kring tiden efter andra världskriget, inte längre rådde någon tvekan om vilken konstruktion var den “riktiga” blev det igen vanligare att skriva ut talen med bokstäver, berättar han.
I avhandlingen ingår också en jämförelse med språk som franska och tyska, där motsvarande grammatisk förändring av ordet miljon från substantiv till ett vanligt räkneord ännu inte skett.
– Men på längre sikt kan man förvänta sig en likadan förändring. Den här tendensen är alltså ett universellt fenomen vad gäller nummerord, säger Donald MacQueen.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Donald MacQueen, tel: +1 734 998 1724 (Michigan, USA) eller e-post: donald.macqueen@engelska.uu.se eller donaldmq@umich.edu.
Professor Olle Lindvall ingår i Lunds Stamcellscentrum och forskar om stamceller i samband med Parkinsons sjukdom och stroke. På uppdrag av International Society for Stem Cell Research har han och Insoo Hyun lett en grupp som tagit fram internationella riktlinjer för hur stamcellsforskningen ska kunna föras ut till sjukvården på ett säkert och effektivt sätt.
Etablerad stamcellsbehandling finns idag nästan bara för blodsjukdomar, och alla försök att tillföra stamceller till patienter med andra sjukdomar utgör experimentella och oprövade behandlingar.
De båda forskarna ser i sin artikel de oseriösa stamcellserbjudandena som en bekymmersam ny form av medicinsk turism. Inte nog med att de berörda patienterna betalar stora summor pengar utan att få bot, de kan också bli skadade. Ett barn med en ovanlig ärftlig rörelsesjukdom fick t.ex. tumörer i hjärnan och ryggmärgen efter att ha behandlats med stamceller av en dåligt studerad typ.
Ändå är det ju förståeligt att svårt sjuka människor griper efter varje halmstrå. Det kan också vara så att det finns en etablerad behandling, men bara utanför patientens eget land. Därför går det inte att generellt förbjuda ”stamcellsturism”, utan målet måste vara att skilja på oseriösa respektive vetenskapligt välgrundade behandlingsförsök.
Nu när stamcellsbehandlingar börjar bli redo att föras ut till patienterna finns det tre tänkbara vägar, menar Olle Lindvall och Insoo Hyun:
• efter att ha godkänts av forskarvärlden och etiska kommittéer i s k peer review testas metoden i kliniska prövningar på samma sätt som andra behandlingar.
• metoden underkänns av forskarvärlden för att den saknar teoretisk grund och djurstudier som tyder på att behandlingen är säker och effektiv. Den ska då stoppas och inte testas på patienter.
• kliniska prövningar går inte att göra, t.ex. för att det ännu inte finns tillräckligt mycket stamceller av den aktuella typen för större försök. Om forskarvärlden anser att metoden uppfyller kraven på vetenskaplighet och säkerhet bör den ändå kunna prövas på en liten grupp svårt sjuka patienter.
Denna tredje väg kallas ”medicinsk innovation” och har använts bl.a. för nya kirurgiska metoder. Man kan ju inte försöksoperera friska personer, och hjärttransplantationer och titthålskirurgi har därför utvecklats utan kliniska prövningar. Visar försöken med medicinsk innovation att en viss stamcellsbehandling lyckas bra, så måste man ändå senare försöka göra kliniska prövningar som jämför den nya metoden med traditionell behandling.
– Stamcellsforskningen börjar nu närma sig praktisk tillämpning. Det gör det allt mer angeläget att klargöra vilka villkor som gäller för att ny stamcellsbehandling ska kunna provas som ”medicinsk innovation”, menar Olle Lindvall och Insoo Hyun i sin Science-artikel.
Kontaktinformation
Olle Lindvall kan nås på olle.lindvall@med.lu.se, 046-2220543 eller 0705-171466. Artikeln finns att läsa på http://www.sciencemag.org.
Många organismer, särskilt insekter, flyttar sina utbredningsgränser norrut, enligt ett flertal nyare studier. Orsaken tycks vara det varmare klimatet. Det finns dessutom en allmänt utbredd oro för att de pågående klimatförändringarna kommer att öka problemen med skadeinsekter i odlade grödor. Denna oro har dock lite stöd i faktiska observationer.
Förutsägelserna om ökande problem baserar sig också ibland på ett alltför enkelt resonemang. Det går i korthet ut på att en förhöjd temperatur leder till snabbare utveckling från ägg till könsmogna insekter och fler generationer av insekter varje år, vilket i sin tur leder till fler och allvarligare utbrott.
Sedan tidigare är det känt att växter, såväl som växtätande insekter och rovinsekter (predatorer), kommer att svara positivt på en temperaturökning upp till en viss kritisk nivå, där en ökad temperatur har negativa effekter.
Forskarna vid SLU nyanserar nu bilden och presenterar en modell, som visar att man kan förvänta sig att växter, växtätare och rovdjur reagerar olika mycket på en temperaturökning.
– Växterna är de som förväntas svara svagast, växtätarna medelstarkt och rovdjuren allra mest på en ökad temperatur, säger Åsa Berggren.
Det är främst fysiologiska skillnader mellan växter och djur som är orsaken till detta. Insekter som lever som rovdjur (t ex parasitsteklar) har exempelvis möjlighet att inte enbart svara fysiologiskt, utan även beteendemässigt (t.ex. med ett aktivare födosök) på ändrade förhållanden.
– Det är alltså inte responsen hos enskilda arter som är avgörande, utan samspelet mellan arter och grupper av organismer.
Med ett sådant angreppssätt bör det, enligt forskarna, kunna bli lättare att svara på frågor om vad som kommer att hända med vår natur i framtiden, och då särskilt när det gäller effekter av klimatförändringar.
Kontaktinformation
Mer information
Åsa Berggren, asa.berggren@ekol.slu.se, 018-67 23 44
Christer Björkman, christer.bjorkman@ekol.slu.se, 018-67 15 32
Helena Bylund, helena.bylund@ekol.slu.se, 018-67 23 28
Matthew P. Ayres, Matthew.P.Ayres@Dartmouth.EDU
The distribution and abundance of animal populations in a climate of uncertainty. Åsa Berggren et.al. 2009. Oikos Volume 118 Issue 6
Pressfoto
En parasitstekel (Cotesia congregata) lägger ägg i sitt värddjur, en fjärilslarv. Genom att ta reda på vem av dem som påverkas mest av ett ändrat klimat kan vi bättre förutse risken för insektsangrepp i framtiden.
Foto: Alex Wild, University of Illinois, 2008
Alzheimers sjukdom karakteriseras av sänkt koncentration av peptiden Abeta42 och höga nivåer av tauproteiner i hjärn- och ryggmärgsvätskan, även kallad cerebrospinalvätska (CSV).
Liknande förändringar har konstaterats vara vanligt förekommande hos patienter med mild kognitiv svikt av amnestisk typ (minnessvårigheter), utan att dessa personer har en fastställd demenssjukdom. Men förekomsten en Alzheimersliknade förändringar hos patienter med subjektivt upplevd mild kognitiv svikt eller icke-amnestisk mild kognitiv svikt har tidigare varit okänd.
I den nu publicerade studien har forskarna vid Karolinska Institutet, i samarbete med forskare från flera andra europeiska universitet, undersökt förekomsten Alzheimersliknande förändringar i ryggmärgsvätskan hos patienter med mild kognitiv svikt, samt hur dessa proteiner korrelerar med minnessvikt hos patienter med amnestisk typ (aMCI), subjektiv mild kognitiv svikt (SCI) och icke-amnestisk mild kognitiv svikt (naMCI).
Patienterna i studien rekryterades från 20 olika minneskliniker runt om i Europa och matchades mot friska kontrollpersoner. Studien pågick i tre år med årliga uppföljningar. Forskarna analyserade ryggmärgsvätskan avseende markörerna Abeta42 och tauprotein, samt deltagarnas kognitiva profil avseende bland annat minnesförändringar, dagliga aktiviteter och eventuell utveckling mot en konstaterad Alzheimers sjukdom.
Slutsatsen av studien är att Alzheimers sjukdom är den vanligast förekommande diagnosen med utgångspunkt från prov från ryggmärgsvätskan inom gruppen av patienter med SCI, naMCI och aMCI, framförallt kopplad till minnesnedsättning i grupperna med naMCI och aMCI.
Patienter med SCI kan uppvisa mycket tidiga stadier av Alzheimers sjukdom, men en mätbar objektiv kognitiv nedsättning kan vara uppenbar först efter en längre observationstid.
Forskarna menar att förändringar i ryggmärgsvätskan kan användas som en prognostisk markör hos patienter med aMCI och naMCI. Studien måste dock upprepas för att validera resultaten.
– För att få en så bra behandling mot Alzheimers sjukdom som möjligt är det viktigt att börja i god tid. De nya behandlingar som finns kan börja användas tidigare i förloppet innan sjukdomen är manifest, säger Yvonne Freund-Levi, en av forskarna bakom studien.
Publikation: “Prevalence and prognostic value of CSF markers of Alzheimer’s disease pathology in patients with subjective cognitive impairment or mild cognitive impairment in the; a prospective cohort study”, Pieter Jelle Visser, Frans Verhey, Dirk L Knol, Philip Scheltens, Lars-Olof Wahlund, Yvonne Freund-Levi, Magda Tsolaki, Lennart Minthon, Åsa K Wallin, Harald Hampel, Katharina Bürger, Tuula Pirttila, Hilkka Soininen, Marcel Olde Rikkert, Marcel M Verbeek, Luiza Spiru, Kaj Blennow, Lancet Neurology, Jul;8(7):619-27, Epub 2009 Jun 10, DOI:10.1016/S1474-4422(09)70139-5.
För mer information, kontakta:
Professor Lars-Olof Wahlund
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Mobil 070-7892045
E-post: Lars-Olof.Wahlund@ki.se
Med dr, överläkare Yvonne Freund-Levi
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Mobil: 073-6841130
E-post: Yvonne Freund-Levi@ki.se
Presskontakt: 08-524 860 77 eller pressinfo@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Giftiga algblomningar i hav och sjöar är en välkänd hälsorisk och en sommarplåga som medför stora kostnader för vattenrening, vattenbruk och turism. Fortfarande vet forskarna inte varför algblomningarna uppstår, och vad som får vissa arter av mikroalger att föröka sig och bilda täta blomningar.
I en studie som publiceras i internationella tidsskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), presenterar forskare inom forskningsplattformen MARICE (marine chemical ecology) vid Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet, en ny tänkbar förklaring till algblomningarnas uppkomst.
Den gällande teorin säger att algerna framställer giftet dels för att hämma konkurrerande arters tillväxt, dels för att skydda sig mot rovdjur. Men ur ett evolutionärt perspektiv är en sådan konkurrenshämmande strategi svår att motivera. Havets turbulenta ytvatten gör att den enskilda algarten helt enkelt har svårt att få ensamrätt på effekten av ett konkurrenshämmande gift – alltså måste giftbildningen ha fler och andra orsaker.
Marinekologen Per Jonsson och hans kollegor visar att de konkurrenshämmande effekter som tidigare forskning funnit bara är en sidoeffekt av ett betydligt mer aggressivt beteende, där giftiga alger skadar eller dödar konkurrerande alger för att komma åt näringen i deras celler.
–Man kan likna födoupptaget med det man finner hos blodsugande insekter, som till exempel myggor. Vår studie visar att denna stöld av näringsämnen kan vara en viktig mekanism vid uppkomst av giftiga planktonblomningar, säger Per Jonsson.
Upptäckten kommer leda till vidare experimentella studier, som på sikt förhoppningsvis kan bidra till att lösa gåtan om algblomningarnas uppkomst.
Artikeln Formation of harmful algal blooms cannot be explained by allelopathic interactions publicerades i PNAS den 15 juni och är skriven av Per Jonsson, Henrik Pavia och Gunilla Toth, samtliga forskare vid Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Kontakt:
Per Jonsson, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
0526-68627
0732-594 366
per.jonsson@marecol.gu.se
Bilden, tagen med ljusmikroskop, visar mikroalgen Chrysochromulina palpebralis. FOTO: Sergio Seoane.
Fakta:
MARICE är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram inom området marin kemisk ekologi. I programmet deltar forskare från institutionerna för marin ekologi, växt- och miljövetenskaper, cell- och molekylärbiologi och kemi.
– Syftet med antologin är att skapa förståelse för klimatfrågans komplexitet och de konsekvenser detta har för samhällets sätt att möta denna utmaning, säger Ingemar Elander, professor i statskunskap vid Örebro universitet och redaktör för antologin tillsammans med Ylva Uggla, docent i sociologi.
I Global uppvärmning och lokal politik (Santérus Academic Press, 2009) ligger fokus på svenska kommuner och deras roll i klimatpolitiken, som ställer stora krav och förväntningar på kommunerna. Det finns en spänning mellan frihet och beroende när det gäller kommunernas roll och handlingsutrymme.
Kommunerna förväntas följa riksdagsbeslut men samtidigt är de inte tvingade att aktivt bidra till minskad klimatpåverkan varken inom den egna verksamheten eller i samarbete med andra aktörer. Men kommunerna arbetar över gränserna i nätverk och genom nätverken möts representanter för olika städer och utbyter erfarenheter från det lokala klimatarbetet.
Det finns skäl för kommunerna att inte prioritera klimatarbete. Sett ur ett globalt perspektiv så gör enskilda kommuners insatser endast en marginell nytta och dessutom är effekterna svåra att mäta. Insatserna för miljön står dessutom ofta i konflikt med ekonomisk tillväxt och de ska finansieras med resurser som behövs inom andra kommunala verksamheter.
Trots detta är kommunerna med och skapar klimatpolitik. De omvandlar de nationella miljömålen till lokala mål, men går även längre och formulerar egna mål. Att kommunerna bedriver ett aktivt klimatarbete beror bland annat på att det finns partipolitiska drivkrafter och initiativrika ”eldsjälar”, men också på att idén ekologisk modernisering har fått fotfäste. Idén bygger på att hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt kan gå hand i hand. Genom att samverka med andra kommuner i nätverk inom och utanför landet kan en kommuns insatser få stor betydelse i arbetet med att möta den globala uppvärmningen och hantera dess konsekvenser.
Vetenskap, medier och politik
Medierna har däremot en tendens att framhålla bristen på ansvarstagande institutioner på lokal och nationell nivå och att ha en mer negativ ton jämfört med vetenskapen som är försiktig och politiken som försöker vara mer positiv.
Medierna använder extrema väderhändelser och hotade arter för att åskådliggöra möjliga lokala konsekvenser, medan forskarna är noga med att framhålla att enskilda väderhändelser inte på ett entydigt sätt kan kopplas till pågående klimatförändring. Klimatförändring handlar om successiva förändringar som förhöjd medeltemperatur, höjning av havsnivån och förändrade nederbördsmönster.
För kommunerna handlar det inte bara om att påverka utvecklingen utan också att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Klimatanpassning handlar delvis om att förebereda sig för extrema väderhändelser, men det handlar också om långsiktig anpassning till förändrade förutsättningar för exempelvis skogs- och jordbruk, turism och infrastruktur.
– Klimatfrågan är en komplex och mångfasetterad fråga som utmanar på många olika områden och som med all sannolikhet kommer att fortsätta att debatteras och initiera omfattande insatser framöver, säger Ingemar Elander.
Författarna – Eva Gustavsson, Ingemar Elander, Rolf Lidskog, Mats Lundmark, Stig Montin, Ulrika Olausson och Ylva Uggla – representerar fyra olika discipliner: kulturgeografi, medie- och kommunikationsvetenskap, sociologi och statsvetenskap, och är samtliga verksamma vid Centrum för urbana och regionala studier (CUReS) vid Örebro universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ylva Uggla, ylva.uggla@oru.se, eller Ingemar Elander, ingemar.elander@oru.se.
Bakom den aktuella studien står Dr. David Prangishvilis forskargrupp i virusbiologi vid Pasteurinstitutet, som är huvudansvariga för arbetet, och professor Rolf Bernanders forskargrupp vid Uppsala universitets avdelning för molekylär evolution vid Evolutionsbiologiskt centrum (EBC). Tillsammans har de studerat interaktionen mellan viruset SIRV2 och dess värdorganism Sulfolobus islandicus. Den senare är en mikroorganism tillhörande livets tredje utvecklingslinje, arkéerna, och återfinns runt om på Jorden i heta källor i vulkaniska områden. I den åttio grader varma syran återfinns även viruset, som är anpassat till att överleva och infektera celler under de extrema förhållanden som råder i dessa miljöer.
Den nya mekanismen fungerar enligt följande: När viruspartiklarna är hopfogade och redo att ta sig ut ur cellen för att infektera nya celler tillverkas ett antal pyramidlika strukturer som sticker ut genom cellhöljet. De små pyramiderna öppnas sedan upp, ut mot cellens omgivning, varefter viruspartiklarna kan lämna cellen genom de hål som bildats.
– Tidigare kända mekanismer bygger på att virus knoppar av från cellytan i form av membranblåsor, eller på att cellen bryts ner så att viruspartiklarna kan komma ut i omgivningen, förklarar professor Rolf Bernander, som tillsammans med doktoranderna Karin Ekefjärd och Erik Karlsson står bakom den svenska delen av studien.
– Att hål bildas i cellhöljet är känt sedan tidigare men mekanismen med små pyramider, som ger cellen ett igelkottliknande utseende och sedan öppnas ut mot omgivningen, är helt ny.
Många spännande frågor återstår att lösa: hur ”vet” viruset när det är dags att tillverka pyramiderna, och hur sammanfogas dessa? Hur öppnas pyramiderna, och hur tar sig viruset ut genom de hål som bildas? Är det viruset som bär på ritningen till pyramiderna, eller utnyttjas värdcellens gener och proteiner? Finns det fler virus som utnyttjar liknande system?
– Det är oerhört spännande att få vara med om att upptäcka och försöka förstå tidigare okända biologiska mekanismer, säger Rolf Bernander, som ser fram emot fortsatt samarbete med Dr. David Prangishvilis forskargrupp.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Rolf Bernander, tel: 018-471 46 98, 070-866 75 74, rolf.bernander@ebc.uu.se
För att kunna behålla sin form och storlek måste allt levande kunna reglera vattenflödet in och ut ur sina celler. Regleringen sker genom särskilda proteiner, så kallade aquaporiner, som genom att fungera som vattenkanaler styr vattenflödet till och från cellen.
Aquaporiner finns hos de flesta organismer, och de anses involverade i flera sjukdomstillstånd som till exempel cancer. Forskning på möss har visat att man genom att slå ut aquaporinernas funktion i cellen drastiskt kan minska en tumörs spridning och tillväxt. Ökade kunskaper om aquaporiner är därför i högsta grad angeläget för cancerforskningen.
Forskare vid Göteborgs universitet har nu nått ett mindre genombrott inom området. I en studie, som publiceras i tidskriften Plos Biology, har Karin Lindkvist vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi tillsammans med Richard Neutze vid Instutionen för kemi, Göteborgs universitet, lyckats bestämma den tredimensionella strukturen av jästcellens aquaporin.
Strukturen, som bestämts med hjälp av röntgenkristallografi, är den hittills mest detaljerade som tagits fram på ett membranprotein.
Den unikt höga upplösningen har gjort det möjligt för forskarna att besvara en av biologins olösta gåtor. Jästcellens aquaporiner är nämligen utrustade med långa ”svansar”, som vetenskapligt kallas för amino-terminaler. Fram till nu har forskarna inte förstått vad svansarna har för funktion.
–Vår studie visar att amino-terminalen i jäst fungerar som ett lock, som kan stängas och öppnas beroende på hur mycket vatten cellen vill ta upp eller släppa ut. Datorsimuleringar och biologiska experiment antyder att kanalen regleras med en kombination av mekanisk reglering och fosforylering, säger Karin Lindkvist.
Eftersom jästens celler i stor grad liknar människans celler, kommer Karin Lindkvist forskning till direkt nytta för bland annat cancerforskningen.
–Den struktur vi bestämt för jästens aquaporin kan användas för att skapa inhibitorer för mänskliga aquaporiner, vilket på sikt kan möjliggöra läkemedel som bromsar en cancertumörs tillväxt, säger Karin Lindkvist.
Artikeln Crystal Structure of a Yeast Aquaporin at 1.15 A° Reveals a Novel Gating Mechanism publicerades i PloS Biology den 15 juni.
Kontaktinformation
Kontakt:
Karin Lindkvist, Instititutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet
0734-222786
031-7863912
karin.lindkvist@cmb.gu.se
Illustrationen föreställer aquaporinens tredminsionella struktur.
Huden utgör den första barriären mot skador och infektioner. Trauma, operation och kroniska sår är vanliga orsaker till sjukhusvård. Ett viktigt mål för medicinsk forskning är att förstå och skynda på sårläkningen.
Forskare använder embryon från bananflugan (Drosophila melanogaster) som ett enkelt modellsystem för att utforska sårläkning och för att upptäcka molekyler som påskyndar läkning av skadad hud.
Nature Cell Biology har i dagarna lagt ut en vetenskaplig artikel av doktoranden Shenqiu Wang och hans medarbetare vid Wenner-Gren Institut, Stockholms universitet, på sin webbplats. Det publicerade arbetet förlitar sig på omfattande genetisk screening i bananflugan, avancerad lasermikroskopi av levande embryon samt molekylärbiologiska metoder.
– Vi har hittat ett nytt protein som känner av skador i huden och aktiverar läkningsprocessen. Liknande molekyler finns i de flesta djurarter, inklusive människan, men deras funktion vid sårläkning har varit okänd. Dessa resultat klarlägger en ny mekanism inom cellbiologin och kan även bidra med en molekylär bakgrund för utveckling av nya läkemedel för bättre och snabbare sårläkning, säger Christos Samakovlis, professor i utvecklingsbiologi vid Wenner-Gren Institut, Stockholms universitet.
Artikeln ”The tyrosine kinase Stitcher activates Grainyhead and epidermal wound healing in Drosophila” finns tillgänglig på Nature Cell Biologys webbplats, http://www.nature.com/ncb/journal/vaop/ncurrent/index.html.
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Professor Christos Samakovlis, e-post christos@devbio.su.se, tfn 08-161564 eller mobil 070-3453352.
För bild: press@su.se eller tfn 08-16 40 90
Alla levande organismer är uppbyggda av celler. Cellen består av olika ”rum” som har olika funktioner. I ett av rummen, cellkärnan, finns den genetiska informationen om hur organismens proteiner ska se ut, och när de ska tillverkas. Cellkärnan omsluts av ett dubbelt lipidmembran, en typ av skiljevägg, som kallas kärnhöljet. All transport in och ut ur kärnan sker genom porer i kärnhöljet. Man uppskattar att det finns ca 100 olika proteiner i kärnhöljet, men forskare idag vet ännu inte riktigt hur de fungerar.
Det protein som Södertörnsforskarna nu upptäckt, kallat Samp1, finns normalt i det membranhölje som omger cellkärnan (Fig. 1). Under celldelningen visade det sig bli en del av den process som fördelar arvsmassan lika mellan dottercellerna, den s.k. ”mitotiska spindeln” (Fig.2). Proteinet döptes därför till Samp1 (Spindle associated membrane protein 1).
– Upptäckten är oväntad eftersom man tidigare inte trott att proteiner som sitter inbäddade i membraner kunde finnas i mitotiska spindeln, och man har heller inte förstått vad proteiner skulle kunna ha för funktion där, konstaterar professor Hallberg.
Fördelningen av arvsmassan under celldelningen är enormt hårt reglerad och minsta fel kan leda till uppkomst av tumörer. Samp1 blir nu en viktig pusselbit att undersöka inom cancerforskningen.
Studien, som nyligen publicerats i Journal of Cell Science (”An integral protein of the inner nuclear membrane localizes to the mitotic spindle in mammalian cells” Journal of Cell Science 122, 2100-2107), ingick i den doktorsavhandling vid Karolinska institutet som försvarades på Södertörns högskola av Dr. Charlotta Buch den 20:e februari 2009.
Einar Hallbergs forskargrupp upptäckte under studien att proteinet Samp1 har en koppling till cellskelettet utanför cellkärnan. Detta sker mellan celldelningarna, när proteinet sitter i cellkärnans innermembran. Det är möjligt att Samp1 kan spela en viktig roll när mekaniska signaler från cellens utsida förmedlas till arvsmassan i cellkärnan.
Professor Hallbergs forskargrupp koncentrerar sig nu på att visa vilken roll Samp1 kan ha i överföring av mekaniska signaler från cellers utsida till arvsmassan.
Mekanisk signalering har på senare tid visat sig vara mycket viktig för hur kroppens celler organiseras för att bilda olika organ. Till exempel kan stamceller i odling utvecklas till nervceller, muskelceller eller benceller beroende på stelheten i det material de växer på. Ökade kunskaper om mekanisk signalering har stor betydelse för stamcellsforskning och framtida regenerativ medicin.
Kontaktinformation
Kontakt:
Professor Einar Hallberg,
e-post: einar.hallberg@sh.se,
telefon: +46 (0)8-608 47 33
mobil:+46 (0)73-635 93 10
Databasen som är framtagen av professor Erik Sonnhammers forskargrupp heter FunCoup vilket syftar på funktionell koppling mellan gener/proteiner. Denna koppling kan vara av olika karaktär – antingen direkt fysisk kontakt, medlemmar av ett komplex, eller medlemmar av en viss biologisk process. Att kartlägga biologiska processer i form av nätverk kan ses som nästa steg efter identifikation av alla gener och grundläggande klassifikation av deras biokemiska funktioner. Varje gen och protein utövar sin funktion genom interaktioner med andra molekyler, oftast andra proteiner eller gener. Det är dessa interaktioner som FunCoup kan förutsäga.
– Fördelen med att kombinera olika datatyper är att de kompletterar varandra. Alla former av experiment har specifika svagheter, men genom en kombinationsstrategi kan vi uppnå en bättre täckande totalbild, säger Erik Sonnhammer.
Även om FunCoup baseras på allmänt tillgänglig data så är det i praktiken inte möjligt för en enskild forskare att bearbeta den på det sättet som görs på SBC.
– Till exempel räknar vi fram korrelationen i proteinuttryck över hundratals experiment mellan alla proteinpar i en art. Det är cirka 200 miljoner par, bara i människa. Mängder av korrelationer och andra indikatorer analyseras sedan statistiskt för att översätta en rå signal till en enhet av funktionell koppling. En unik finess med FunCoup är att typen av koppling förutsägs, till exempel att ”medlem i komplex” är mer sannolikt än ”direkt fysisk kontakt”. Vidare kan nätverket i flera arter analyseras samtidigt för att undersöka om processen är bevarad i modellorganismer, säger Erik Sonnhammer.
I artikeln i tidskriften Genome Research visas exempel på hur FunCoup förutsäger nya gener i Alzheimer, Parkinson och cancer.
– Vi hoppas att många kommer att upptäcka nya relevanta gener för sin forskning i FunCoup. Biomedicinska forskare känner ofta till ett antal gener som är viktiga för en sjukdom, och alla resurser läggs på dessa. De borde oftare vidga perspektivet till andra gener som ligger nära i nätverket, säger Erik Sonnhammer.
Databasen med verktyg för att analysera nätverken runt valfria gener finns på http://FunCoup.sbc.su.se/
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Erik Sonnhammer, professor i bioinformatik, Stockholms Bioinformatik Centrum, Stockholms universitet, tfn 08-55378567, 070-5586395, e-post Erik.Sonnhammer@sbc.su.se, hemsida http://sonnhammer.sbc.su.se
Bild kan laddas ner på http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=6936&a=64669.
I studien medverkar tre lärare i grundskolans år 4–6 och deras klasser. Det empiriska materialet består dels av elevernas texter, dels av intervjuer med elever och lärare samt observationer av den undervisning som texterna vuxit fram inom.
Det övergripande syftet med studien var att undersöka kvaliteter i argumenterande texter skrivna av 10–12-åriga elever. Mer specifikt analyseras perspektiv i nio elevtexter som ett sätt att fånga texterna i sin helhet – deras innehåll, funktion och form – genom granskning av så kallade perspektivdimensioner, röster och uttryck för värderingar.
Genom analyserna skapas förståelse dels för elevers möjligheter att skriva funktionella argumenterande texter i grundskolans mellanåldrar, och dels för lärares behov av didaktiska verktyg för en medveten och systematisk skrivundervisning och skrivhandledning.
Elevtexterna är skrivna inom en undervisning där lärarna genom skrivprocessen erbjudit stödstrukturer som kan relateras till så kallas genrepedagogik, där explicit undervisning om och i innehållsmässiga och textuella strukturer är central. Eleverna har dels tillsammans med klasskamrater och lärare, dels självständigt, producerat egna texter samt tolkat och studerat andras texter.
Resultaten visar att undervisningen har erbjudit eleverna möjligheter att skapa grundläggande och funktionella strukturer i sina argumenterande texter. Det verkar också som om undervisningen har skapat mening och engagemang hos flertalet elever.
En jämförelse mellan textanalyserna och lärares värderingar av texterna är samstämmiga; de texter som visar på komplexa, varierade och funktionella textuella strategier och mönster för perspektivdimensioner, röster och värderande uttryck är i stor utsträckning också de texter som lärare värderar högt.
Resultatet stärks genom en jämförelse med texter skrivna före detta skrivprojekt eftersom elevtexterna inom denna studie på många sätt är textuellt annorlunda och värderas högre av både lärare och elever.
Nestlog framhåller att en skola som tar eleverna på allvar borde göra det möjligt för dem att bli experter på sina egna texter så att de får självförtroende att göra sina röster hörda och bli trovärdiga också i offentliga sammanhang utanför skolan. Textanalyserna i denna avhandling visar några 10–12-åriga pojkars och flickors potentialer att skriva argumenterande texter och en slutsats man kan dra är att undervisning gör skillnad.
Ewa Bergh Nestlog är ämneslärare i svenska och har mångårig undervisningserfarenhet från ungdomsskolan och lärarutbildningen. Nestlog är doktorand vid Växjö universitet och arbetar nu som undervisningsråd vid Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling på Skolverket.
Ewa Bergh Nestlog examinerades på sin licentiatavhandling i Svenska språket med didaktisk inriktning den 5 februari 2009 vid Växjö universitet. Avhandlingen har titeln Perspektiv i elevtexter. Skriftligt argumenterande i grundskolans mellanår och opponent var professor Lars Sigfred Evensen, Trondheim.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ewa Bergh Nestlog på mobiltelefon: 0702-13 16 89 eller e-post:
Boken kan beställas av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se
– Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och strukturellt betingat problem, men det får inte hindra att bilden av relationsvåld nyanseras och att vi strävar mot att alla brottsoffer behandlas lika av rättssystemets myndigheter, säger Klara Hradilova Selin, utredare på Brå.
Rapporten beskriver våld i nära relationer enligt offrens egna upplevelser utifrån Brå:s omfattande Nationella trygghetsundersökning, NTU.
För första gången i Sverige redovisas männens utsatthet för våld i nära relationer, vilket synliggör ett problem som hittills fått begränsad uppmärksamhet.
Sammanlagt 505 händelser av relationsvåld har rapporterats av 304 personer. En femtedel av de utsatta är män. Det är alltså relativt få, under en procent bland samtliga intervjuade, som uppger att de under det senaste kalenderåret utsatts för misshandel, sexuellt våld, trakasserier och/eller hot av sin nuvarande eller tidigare partner.
Medan männen främst uppger utsatthet för trakasserier, rapporterar kvinnorna fler händelser av misshandel och hot. Kvinnor, unga personer och ensamstående föräldrar förefaller vara särskilt utsatta grupper.
I hälften av fallen är förövaren påverkad av alkohol eller droger. De flesta incidenterna sker inomhus, oftast i offrets eget hem.
Rapporten tar också upp hur kvinnor och män som utsatts för relationsvåld upplevt sina kontakter med, och förtroendet för, rättsväsendet.
Offer för relationsvåld har bättre erfarenheter av kontakter med polisen, jämfört med offer för annat våld. Däremot har män utsatta för relationsvåld betydligt sämre förtroende för rättsväsendet både jämfört med kvinnor med samma erfarenheter och med män som blivit utsatta för annan typ av våld.
– Det är viktigt för rättssäkerheten att alla känner att de blir väl behandlade, även när man inte motsvarar bilden av det typiska brottsoffret, säger Klara Hradilova Selin.
Rapporten Våld mot kvinnor och män i nära relationer – Våldets karaktär och offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet kan beställas eller laddas ner på www.bra.se
Kontaktinformation
Ytterligare information: Klara Hradilova Selin, rapportförfattare 08-504 454 19
Resultaten, som rönt stor uppmärksamhet i forskarvärlden, kan därför innebära en ny vändning i kampen mot tbc-bakterier eftersom den bakterie Kirseboms grupp studerat förorsakar tbc hos fiskar.
– Ja, detta öppnar ett helt nytt kapitel inom mykobakteriologin. Nu kanske vi kan lära oss förstå hur mykobakterier ”övervintrar” och förorsakar latenta infektioner, säger Leif Kirsebom.
För att ”övervintra” bildar många bakterier sporer, en av de mest kända är antraxbakterien. Sporer är stabila och kan befinna sig i ett sovande stadium under många år. Oftast bildas sporer under förhållanden då t ex näringstillgången drastiskt minskar. Upptäckten att mykobakterier sporulerar innebär att även denna bakteriegrupp har förmåga att ”övervintra” som sporer. Uppsalaforskarnas nya banbrytande forskningsrön var helt oväntade – och egentligen sprungna ur ett sidospår i en RNA-studie med en helt annan frågeställning.
– I våra studier hade vi sett något konstigt som vi undrade över, men det var inte förrän jag fick ett anslag för att ta upp något helt nytt spår som vi tog chansen att titta närmare på det, säger Leif Kirsebom.
Bakterien Mycobacterium tuberculosis, som förorsakar tbc, identifierades 1882 av den tyske mikrobiologen Robert Koch. Årligen diagnostiseras 10 miljoner nya fall av tbc och 2-3 miljoner människor dör i sjukdomen. Dessutom ökar förekomsten av tbc-bakterier som är resistenta mot ett stort antal antibiotika, vilket försvårar behandlingen. Man uppskattar också att en tredjedel av jordens befolkning bär på latenta infektioner av tbc-bakterien utan att uppvisa några sjukdomssymptom.
– Sjukdomen kan därför blossa upp under ett senare skede, flera decennier efter primärinfektionen, förklarar Leif Kirsebom.
Kunskapen om tbc-bakterien under denna latenta period är minimal och det har föreslagits att bakterien träder in ett ”sovande” stadium eller att tbc-bakteriens tillväxt motverkas med hjälp av immunförsvaret. Den knapphändiga kunskapen om hur tbc-bakterien ”övervintrar” gäller även för andra mykobakterier som finns i vår omgivning, t ex i grund- och kranvatten, i marken samt hos djur och människa.
Ett flertal mykobakterier, utöver tbc-bakterien, förorsakar allvarliga sjukdomar hos djur och människor, som t ex buruli ulcer, lepra och Johns sjukdom som drabbar boskap. Även tarmsjukdomen Crohns sjukdom tycks ha en koppling till mykobakterier. Att det nu visar sig att mykobakterier kan bilda sporer öppnar helt nya möjligheter till hur denna bakteriegrupp inte bara ”övervintrar” utan dessutom hur vissa mykobakterier sprids.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Leif Kirsebom, tel: 018-471 40 68 (kopplar till mobil), leif.kirsebom@icm.uu.se
Mängden DNA i bakteriers kromosomer kan snabbt förändras; antingen genom att öka, s k genamplifiering, eller minska, s k gendeletion. Dessa processer är evolutionärt mycket viktiga och upptäckten av ny mekanism som är inblandad då DNA försvinner har stor betydelse för att förstå vad som påverkar kromosomers stabilitet och varför mängden DNA kan minska i vissa typer av bakterier.
– Hur snabbt och genom vilka mekanismer DNA kan försvinna från kromosomen är en central genetisk och evolutionär fråga, säger professor Dan I Andersson, som är huvudansvarig för studien.
Tidigare har denna typ av drastiska genminskningar, deletioner, mest studerats i artificiella modellsystem med två långa identiska och närliggande DNA-sekvenser. Normala spontana deletioner bildas däremot på ett annat sätt och där DNA-sekvenserna dessutom ofta är långt ifrån varandra.
I den aktuella studien har doktoranden Sanna Koskiniemi genomfört omfattande genetiska analyser av Salmonellamutanter och visar att en speciell typ av DNA-syntetiserande enzymer är nödvändiga spontana deletioner ska bildas i bakterier. Denna nya funktion har tidigare aldrig beskrivits hos dessa enzymer. Genom att genetiskt inaktivera eller överproducera dessa enzymer kunde forskarna visa att deletionshastigheten sjönk eller ökade upp till 30 gånger.
– Dessa resultat kan förklara hur och varför olika organismers DNA-innehåll varierar och vilka genetiska mekanismer som styr detta, säger professor Dan Andersson, som menar att bakterier som antingen lever som parasiter inne i celler eller i symbios med andra organismer, är av särskilt intresse.
– Det har nämligen ofta små kromosomer på grund av att DNA försvunnit under evolutionen. Med dessa nya data kan vi bättre förstå och förutsäga hur DNA elimineras från kromosomer.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Dan I Andersson, tel: 018-471 41 75, dan.andersson@imbim.uu.se
Proteiner består av aminosyrekedjor som veckar sig i en tredimensionell struktur. De produceras i cellerna utifrån en plan som är inbyggd i generna. ”En gen ger ett protein”, var länge regeln, men i dagens molekylärbiologi känner forskarna till många sätt på vilka proteiner formas: Molekyler läggs till, nya kemiska bindningar, aminosyror tas bort eller kopplas till, proteinkedjor bryts etc. Dessa många möjligheter är förklaringen till att människan klarar sig med ca 30 000 gener (lika många som en mus).
En typ av proteinomvandling är fosforylering, då proteinets funktion kontrolleras genom att det binds eller spjälkas av en fosfatgrupp. Cellerna använder fosforylering för att vidarebefordra signaler i sin ämnesomsättning. Proteiner som överför fosfatgrupper till signalproteiner, kinaser, har en central roll i detta. De är också viktiga för uppkomsten av sjukdomar eller tumörer. Det som forskarna i Umeå och Wien upptäckt är en alldeles ny grupp av kinaser, närmare bestämt en s.k. argininkinas i jordbakterien Bacillus stearothermophilus som forskarna kallar McsB. Bakterien använder den nyupptäckta kinasen särskilt när den utsätts för hetta. Ju bättre en bakterie kan handskas med värme, som under feber, desto allvarligare blir den infektion den framkallar.
Bacillus-bakterien har för egen del ingen sjukdomsframkallande förmåga hos människan. Den trivs bäst vid ca 55 grader C vilket gör att den är robust även mot de hårdare undersökningsmetoder som krävdes för att upptäcka McsB. Det riktigt nya i upptäckten är att forskarna fann en hittills okänd mekanism: Under värmechock sätter McsB fast en fosfatgrupp vid aminosyran arginin. Normalt fästas fosfatgrupper till aminosyrorna serin, threonin eller tyrosin. Att arginin kunde vara målgrupp för fosforylering var hittills helt okänt.
För att hitta den nya signalvägen krävdes ett internationellt samarbete under ledning av strukturforskaren Tim Claussen och proteinexperten Karl Mechtler vid Institut für Molekuläre Pathologie och Max F. Perutz Labor i Wien samt infektionsbiologen Emmanuelle Charpentier, som nyss flyttade sin forskargrupp från Max-Perutz-labb i Wien till Umeå Centre of Microbial Research (UCMR) och Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS), båda knutna till Inst. för molekylärbiologi vid Umeå universitet.
– Vi är övertygade om att vår upptäckt leder till utveckling av nya och mer specifika antibiotika, säger Emmanuelle Charpentier. Stafylokocker och listera-bakterier är släktingar till Bacillus stearothermophilus och aktiverar samma stressproteiner. Vår upptäckt bekräftar att det är mycket framgångsrikt när forskare samarbetar för att hinna i kapp problemen med resistensbildning mot nuvarande antibiotika.
För mer information, kontakta forskare Emmanuelle Charpentier, Inst. för molekylärbiologi, UCMR/MIMS, Umeå universitet, tel. 090-785 08 07,
e-post emmanuelle.charpentier@molbiol.umu.se eller
informatör Eva-Maria Diehl, UCMR,
tel.090-786 57 31, e-post eva-maria.diehl@plantphys.umu.se
mobil 070-544 82 08
Referens:
J Fuhrmann, A Schmidt, S Spiess, A Lehner, K Turgay, K Mechtler, E Charpentier, T Clausen. McsB Is a Protein Arginine Kinase That Phosphorylates and Inhibits the Heat-Shock Regulator CtsR. Science 5 June 2009: 1323-1327.
