Otaliga produkter på marknaden doftar av citrusfrukt. Citrusdoften kommer från ämnet limonen som utvinns ur citrusskal och är ett av de mest använda parfymämnena i kosmetika och hushållsprodukter. Det används även inom industrin för avfettning och som miljövänligt lösningsmedel.
Men användningen har en baksida. När limonen kommer i kontakt med luft reagerar det med syret, och omvandlas till nya ämnen som kan ge allergiska kontakteksem.
En grupp sådana ämnen är hydroperoxider. För att ett kemiskt ämne ska kunna orsaka eksem måste det binda till proteiner i huden. När det gäller hydroperoxider tror man att denna reaktion sker med så kallade radikaler, en typ av mycket reaktiva molekyler. Forskaren Staffan Johansson vid Institutionen för kemi, Göteborgs universitet, har nu djupare kartlagt radikalernas roll när kontaktallergi uppstår av limonen.
Studien konstaterar att samtliga undersökta hydroperoxider är starka kontaktallergen och bildar stora mängder radikaler. En viktig upptäckt är att hydroperoxid som bildar en hög andel syrecentrerade radikaler, det vill säga radikaler som binder till en syreatom, blir ett betydligt starkare kontaktallergen.
De syrecentrerade radikalernas betydelse och kopplingen mellan mängderna syrecentrerade radikaler och hur starka kontaktallergen hydroperoxiderna är har inte tidigare påvisats. Resultaten är därför viktiga för den grundläggande förståelsen av hur allergiskt kontakteksem mot hydroperoxider uppstår.
Avhandlingen Limonene Hydroperoxides in Allergic Contact Dermatitis. Radical Formation, Sensitizing Capacity and Immunogenic Complex Formation försvarades vid disputation 15 maj.
Kontaktinformation
Kontakt
Staffan Johansson, Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
031-772 3849
0733-864 826
staffan.johansson@chem.gu.se
I studien ingår prover från totalt 4 500 patienter med gliom i Sverige, Texas (USA), England, Tyskland och Frankrike. Resultaten publiceras idag i den ansedda tidskriften Nature Genetics.
Alla fem genvarianter bidrar var och en för sig med en liten ökad risk för att gliom ska utvecklas. De har därigenom stor betydelse för kunskapen om vilka gener som påverkar att man drabbas av gliom.
I enstaka familjer med fall av gliom och malignt melanom har forskare tidigare kunnat påvisa att en av generna, P16, orsakar mutationer som har betydelse för sjukdomarnas utveckling. De nya rönen visar att även de normala genvariationerna i p16 har betydelse för glioms uppkomst.
Två av de andra fem genvariationerna sitter i områden i genomet som man tidigare har kopplat till andra vanliga cancerformer som lungcancer och tjocktarmscancer.
– Nu vill vi forska vidare för att se vad dessa genvarianter har för funktion och om och i så fall hur de samvarierar med miljöfaktorer, säger Beatrice Malmer forskare vid Umeå universitet.
Medförfattare till studien från Umeå universitet är: Beatrice Malmer, Ulrika Andersson, Roger Henriksson och Tommy Bergenheim.
Kontaktperson;
Beatrice Malmer, docent vid Umeå universitet och onkolog vid Norrlands universitetssjukhus
E-post: beatrice.malmer@onkologi.umu.se
Mobil: 073-091 80 28
Pressbild finns på: http://www8.presskontakt.umu.se/pressbilder/Malmer_Beatrice.jpg
Fotograf: Mattias Pettersson
Länk till artikeln: http://www.nature.com/ng/journal/vaop/ncurrent/abs/ng.407.html
Kontaktinformation
Kontaktperson;
Beatrice Malmer, docent vid Umeå universitet och onkolog vid Norrlands universitetssjukhus
E-post: beatrice.malmer@onkologi.umu.se
Mobil: 073-091 80 28
Högsäsong för båtlivet innebär högsäsong för utsläpp av obehandlat toalettavfall nära våra kuster. I dag finns uppskattningsvis 85 000 svenska båtar med toaletter som enbart kan tömmas till sjöss. Enbart längs Bohuslänskusten släppte dessa båtar ut 2,1 miljoner liter toalettavfall förra året, vilket motsvarar utsläpp av två ton fosfor och 17 ton kväve. Det visar en studie vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet, som genomförts i samråd med Länsstyrelsen Västra Götaland.
Totalt längs Sveriges kuster beräknas 3,4 miljoner liter fekalier och urin släppas ut från fritidsbåtar. Toalettömningarna bidrar till övergödningen och gynnar algblomningen, men skapar framför allt sanitära och estetiska problem med fekalier och toalettpapper som flyter i land längs stränderna. I ett gram fekalier kan det finnas tio miljarder virus och bakterier, vilka riskerar försämra badvattenkvalitén och smitta badande med sjukdomar.
Båtavfallet riskerar också drabba mussel- och ostronodlingar, visar studien. Ostron – som i regel äts råa – filtrerar 1 500 liter havsvatten per dag, vilket leder till 100 gånger högre koncentrationer av föroreningar jämfört med omgivande vatten.
Regeringen har föreslagit ett förbud mot toalettömningar till havs. Lagförslaget är ifrågasatt, bland annat med hänvisning till att det kan bli svårt att övervaka. Situationen kompliceras också av att få båtar – bara 14 procent – är utrustade med sugtömningsanordning. De båtägare som har en sådan anordning är dessutom skeptiska till att använda dem: 7 av 10 båtägare uppger i studien att de aldrig använt en sugtömningsstation.
En förklaring är att stationerna är få: längs hela Sveriges kust beräknas det finnas cirka 100 sugtömningsanläggningar, varav tolv längs Bohuslänskusten (att dela på uppskattningsvis 7 000 bohusländska båtar med suganordning). Enligt studien används stationerna mycket sällan – uppskattningsvis bara tio gånger per station och år. 43 procent av de intervjuade båtägarna är dessutom av åsikten att toalettavfall som töms i havet inte orsakar några miljöproblem.
För att komma tillrätta med fritidsbåtarnas obehandlade toalettavfall föreslår studien flera åtgärder, främst att antalet sugtömningsanläggningar minst bör fördubblas och att mer information måste ut till båtägarna, men också att nya tekniska innovationer krävs för fritidsbåtar och småbåtshamnar.
Rapporten ”Båtavloppet och miljön” har tagits fram på uppdrag av miljökonsultföretaget Melica.
Kontaktinformation
Kontakt: Sandra Johansson, magisterstudent Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet
0707-451 467
gusjsand85@student.gu.se
– De som i medelåldern har förlorat sin partner eller skilt sig löper tre gånger så stor risk att drabbas av demens, säger Miia Kivipelto.
Även om det har förekommit en rad studier som kopplar samman livet i en parrelation med god hälsa och långt liv är detta den första studien som har inriktats på sambandet mellan civilstånd och risk för demens.
Forskargruppen som är från Finland och Sverige intervjuade ett slumpmässigt urval av män och kvinnor från de 2000 vuxna. Deltagarna kom från två områden i östra Finland och intervjuades först när de var i 50-årsåldern och därefter igen efter cirka 21 år. Deltagarna delades in i följande grupper: gifta/sambor, singlar, skilda eller änkor/änklingar.
De undersökte också om det fanns ett samband mellan att leva ensam och att vara bärare av genvarianten (eller allelen) e4 av apolipoprotein E, den kända genetiska riskfaktorn för Alzheimers sjukdom.
Resultaten visar att människor som lever utan partner under medelåldern löper större risk att utveckla kognitiv nedsättning senare i livet jämfört med de som lever i en parrelation. Personer som förlorar sin partner i denna ålder löper tre gånger så stor risk att utveckla demens.
I studien dras också slutsatsen att bärare av genvarianten e4 av apolipoprotein E som förlorar sin partner och som fortsätter att leva ensamma löper större risk för att utveckla Alzheimers sjukdom.
– De här resultaten är viktiga för att förebygga demens och kognitiv nedsättning. Nu vet vi att det skulle vara värdefullt att erbjuda stödjande åtgärder till människor som har förlorat sin partner, menar Miia Kivipelto.
I takt med att livslängden ökar i olika delar av världen blir demens ett allt större hälsoproblem. År 2005 var uppskattningsvis 25 miljoner människor drabbade av demens och antalet drabbade förväntas öka till 81,1 miljoner år 2040.
För mer information, kontakta:
Docent Miia Kivipelto, Karolinska Institutet
Tfn: 073-994 09 22
E-post: Miia.Kivipelto@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tfn: 08-524 860 77
E-post: pressinfo@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser verje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Sexuallivet är en viktig omständighet i livet både före och efter en akut eller kronisk sjukdom, men det finns dåligt med belägg beträffande sexualliv, äktenskap och äktenskapliga funktioner hos patienter som drabbats av en hjärthändelse.
Mer än 50 procent av patienterna beskriver en nedgång i sexuell aktivitet och tillfredställelse efter en hjärtinfarkt. Den viktigaste anledningen uppges vara rädsla för att utlösa en (re-)infarkt, vilket ger upphov till stress och ängslan i det sexuella och äktenskapliga livet.
– Rådgivning ska inriktas på att uppmuntra patienterna att leva ett fysiskt aktivt liv och inte på att avhålla sig från sexuell aktivitet. Men sexualrådgivningen försummas ofta av hjärtpersonalen och detta område behöver mer evidensbaserad kunskap med avseende på det sexuella och äktenskapliga livet och göra gällande både primära och sekundära rekommendationer och åtgärder, säger professor Bengt Fridlund, Hälsohögskolan.
Följaktligen har European cardiovascular nurse researchers (UNITE forskargrupp) inom European Society of Cardiology, med stark anknytning till Hälsohögskolan, detta som ett huvudområde sedan 2009. De har genomfört en europeisk undersökning angående hjärtsjuksköterskors sexualinformation, rådgivning och attityd gentemot patienter som drabbats av en hjärthändelse.
Dessutom har SAMMI forskargrupp, som är hemmahörande på Hälsohögskolan och Växjö universitet, en nationell omfattande undersökning på gång där man studerar patienters och partners sexualliv och äktenskapliga funktion ett år före såväl som efter en första HI. CONCORDES forskargrupp, med anknytning till
Hälsohögskolan, Linköpings universitet och Högskolan i Kalmar, har genomfört en UNITE-liknande undersökning om kardiovaskulära teams kunskaper och attityder beträffande sexualliv och äktenskapliga funktioner i samband med en hjärthändelse i tre län i sydöstra i Sverige, och kommer att fortsätta med patienter såväl som partners.
Läs mer om Bengt Fridlunds forskning på www.hhj.hj.se/doc/7662
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Bengt Fridlund, mobil: 076-76 11 233
– Utöver sambandet mellan schizofreni och en sammanlagd effekt av ett stort antal gener, har vi även fått vissa indikationer på att enskilda gener som ingår i immunsystemet samtidigt kan verka skyddande mot schizofreni. Detta är något som vi nu ska titta närmare på, säger Christina Hultman, professor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet.
Den nu publicerade studien är ett samarbete mellan ett stort antal forskare runt om i Europa och USA genom International Schizophrenia Consortium. Forskargruppen vid Karolinska Institutet har de senaste tre åren kontaktat närmare 3500 personer med schizofreni och 3500 personer utan sjukdomen.
I den aktuella studien ingår 560 av dessa svenska patienter och 400 svenska kontroller, samt ytterligare cirka 6000 patienter och kontroller från Bulgarien, Storbritannien, Portugal och Irland.
Forskarna har funnit att schizofreni – som förekommer hos knappt 1 procent av befolkningen – förefaller vara resultatet av många samverkande gener som var och en för sig har liten effekt. Dessa gener uppskattas förklara en tredjedel av den totala genetiska sårbarheten och delas till stor del med bipolär sjukdom. Däremot finns ingen koppling med icke-psykiatriska sjukdomar, så som hjärt-kärlsjukdom, reumatism och diabetes.
I en studie som publicerades i The Lancet tidigare i år visade samma forskargrupp att risken att få bipolär sjukdom är förhöjd om någon i familjen har schizofreni och vice versa.
En ny strategi som forskarna använt i studien har varit att undersöka den sammanlagda effekten från ett mycket stort antal genetiska varianter som tillsammans representerar hälften av de vanliga genetiska varianterna i arvsmassan.
Varje genetisk variant har fått en riskpoäng som är baserad på hur förekomsten av den skiljer sig mellan gruppen med schizofreni och kontrollgruppen. Poängen har sedan summerats för alla varianter och en sammanlagd poängsumma per studiedeltagare har beräknats.
För att kunna verifiera resultaten har studiedeltagarna delats upp i två grupper, en i vilken riskpoängen härletts och en på vilken den applicerats. För att utesluta att den ökade risken för schizofreni beror på andra faktorer har grupperna delats upp på en mängd olika sätt, efter kön, nationalitet och liknande.
– Oavsett hur indelningen har skett kan vi se att den summerade riskpoängen är kopplad till schizofreni. Datorsimuleringar har sedan gjorts för att uppskatta hur stor del av den genetiska sårbarheten dessa varianter tillsammans bidrar med, säger Christina Hultman.
Publikation: “Common polygenic variation contributes to risk of schizophrenia that overlaps with bipolar disorder”, Christina M. Hultman, Paul Lichtenstein med flera forskare inom International Schizophrenia Consortium, Nature, online publication 1 juli 2009, DOI: 10.1038/nature08185.
Hämta pressbild: http://ki.se/pressbilder
För ytterligare frågor, kontakta:
Professor Christina Hultman
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik
Tel: 08-524 838 93
Mobil: 070-362 10 31
E-post: Christina.Hultman@ki.se
Professor Paul Lichtenstein
Tel: 08-524 874 24
Mobil: 073-309 33 24
E-post: Paul.Lichtenstein@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66
Mobil: 070-614 60 66
E-post: Sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning och utbildning medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Äldre personer som bor kvar i hemmet i Skandinavien är antingen gifta eller så bor de ensamma och den senare gruppen rapporterar mer ensamhet.
Mannen har en underlig fördel i att, två av tre äktenskap upphör genom hans död och om man tar hänsyn till civilståndet försvinner det mesta av ensamhetsskillnaderna mellan män och kvinnor.
Men i åldrarna över 80 år rapporterar ensamboende män mera ensamhetskänslor än ensamboende kvinnor. Detta mönster syns ännu tydligare bland personer som är 90 år eller äldre.
Vi tolkar resultaten som en selektionseffekt och att äktenskapet står för olika saker för män och kvinnor.
Överlevande män tillhör inte sällan arbetarklassen och de har sämre hälsa, medan kvinnorna som bor ensamma är en mera blandad grupp socialt och hälsomässigt.
Det kan också finnas en skillnad i betydelsen av äktenskapet, som färgar av sig på hur män och kvinnor ser på sin situation.
Männen har ofta hustrun som sin enda förtrogna medan kvinnorna har ett bredare socialt nätverk och kan i vissa fall rent av se sitt liv i ensamhet som en lättnad.
Läs mer om professor Bo Malmbergs forskning www.hhj.hj.se/doc/4881
Läs mer om professor Gerdt Sundströms forskning www.hhj.hj.se/doc/4883
Pressbild finns på www.hj.se/press/pressbild
Kontaktinformation
Ytterligare information lämnas av:
Bo Malmberg, mobil: 0768-25 52 23
Läskunnigheten och utbildningsnivån är generellt mycket låg i Bangladesh. Endast en dryg tredjedel av befolkningen kan läsa och skriva. För att få fler att börja studera måste utbildningen vara lättillgänglig och kostnaderna låga. Dator och internet är det få som har råd med i Bangladesh, men mobiltelefonnätet är väl utbyggt och dessutom billigt.
Mindre än en procent av befolkningen har en dator och större delen av dem bor i huvudstaden. Däremot har i genomsnitt varje hushåll en mobiltelefon. 97procent av befolkningen bor i områden som har mobiltelefontäckning. Unga människor vill ha mobiltelefoner och det har visat sig att även människor som inte har använt någon sorts telefon tidigare lär sig tekniken snabbt.
Genom att utnyttja mobiltelefonnätet har forskare vid Örebro universitet utformat en modell för distansstudier där studenter kan få information om kursen, prov och resultat genom SMS. Studenterna registrerar sig genom att skicka ett textmeddelande. Föreläsningarna sänds på TV eller skickas ut som VHS eller DVD, men för att delta interaktivt måste man vara registrerad. Antalet SMS ger läraren information om hur många som tar del av de olika föreläsningarna.
– Vi arbetar för att det tekniskt och ekonomiskt ska vara möjligt att ge distanskurser över hela Bangladesh. Genom att kombinera video och innovativ pedagogik, och samtidigt utnyttja mobiltelefoner, hoppas vi kunna nå ut även till människor på landsbygden, säger Åke Grönlund, professor i informatik vid Örebro universitet.
Med hjälp av internet kan man nå fram med mer information än med mobiltelefoner. Men det är inte bara information som är viktigt utan kommunikation. Få studenter, cirka 1 av 10, slutför distansstudier i Bangladesh.
– Ett av skälen är att det endast förekommit knapphändig eller ingen kommunikation mellan lärare och studenter. Tidigare spelade läraren in föreläsningar som sändes på TV. Nu är föreläsningen direktsänd och studenterna skickar svar med SMS och läraren ringer upp någon för att diskutera, säger Åke Grönlund.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Åke Grönlund, 070-585 17 90. E-post: ake.gronlund@oru.se
Hatbrott är när någon utsätter en annan person utifrån dess etniska bakgrund, religion, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet. Den nya definitionen är mer omfattande och inkluderar även till exempel hatbrott mot personer på grund av kristen religion. Brå har därmed närmat sig lagstiftningen på området och den definition polisen redan använder.
– Brå:s nya definition är mer inkluderande. Om du utsätts för ett främlingsfientligt eller rasistiskt hatbrott ska det inte spela någon roll om du är svensk, rom, afrosvensk, eller same, säger Anna Molarin, utredare på Brå.
För första gången särredovisas andelen främlingsfientliga/rasistiska hatbrott som riktas mot afrosvenskar och romer. Drygt 760 anmälningar identifierades med ett afrofobiskt motiv, där det till exempel klottrats ”apa” på en afrosvensk persons hus. Knappt 180 anmälningar bedömdes under året som antiromska. Utöver detta har ett fjärde motiv lagts till vid definitionsförändringen – hatbrott mot transpersoner.
– Genom att sätta siffror på angrepp mot människors lika värde får rättsväsendet ett effektivt stöd i sitt arbete mot hatbrott, säger Klara Klingspor, utredare på Brå.
Olaga hot/ofredande är den vanligaste brottstypen, följt av våldsbrott och ärekränkning. Men vid antisemitiska hatbrott är hets mot folkgrupp vanligare än vid övriga hatbrott, och skadegörelse/klotter är betydligt vanligare vid övriga antireligiösa hatbrott. Vid afrofobiska och homofobiska hatbrott är det vanligare att bli utsatt för våld än vid övriga hatbrott.
För samtliga hatbrott är det vanligt att utsättas på vardagsnära platser, som hemmet, arbetsplatsen, där den utsatta personen tränar eller på allmänna platser som i en park eller på torget. Det finns motiv som särskiljer sig, ett exempel är antiromska hatbrott där det är betydligt vanligare att brottsplatsen är till exempel en butik. För de hatbrott där det även ingår vit makt-ideologi i motivbilden är skolan den vanligaste brottsplatsen.
Under år 2008 identifierades knappt 5 900 hatbrott. Av dessa bedömdes:
· 72 procent (4 224) ha främlingsfientliga/rasistiska motiv
· 10 procent (602) ha antireligiösa motiv
· 18 procent (1 055) ha homofobiska, bifobiska och heterofobiska motiv
· 0,2 procent (14) ha transfobiska motiv
Rapporten Hatbrott 2008 kan beställas eller laddas ner på www.bra.se
Kontaktinformation
Ytterligare information: Klara Klingspor, 08-504 454 12, Anna Molarin, 08-401 87 90. Båda utredare på Brå och rapportförfattare.
”Vi tycker att det är värdefullt att få ta del av dina tankar, idéer eller klagomål – såväl positiva som negativa – det ger oss en chans att förbättra vår verksamhet.” Denna och liknande formuleringar återfinns i de flesta svenska kommuner.
Inte bara i Sverige, utan i flera EU-länder används liknande budskap där de äldre uppmanas att komma med synpunkter. Bland sina målsättningar skriver ”European Social Network” att äldreomsorgen i Europa ska lyssna på äldre medborgare och involvera dem i beslut som rör deras vård och omsorg.
Tove Persson menar dock att det är lite si och så med lyssnandet, i alla fall i Sverige. Trots att klagomål beskrivs som ett värdefullt led för att förbättra verksamheten visar två nya studier att klagomål som förs fram av äldre medborgare, ofta bagatelliseras av så väl ansvariga chefer som av äldreomsorgens personal.
I en av Perssons studier intervjuades 100 chefer för att ta reda på vad som händer med äldres klagomål. Studien visade att hanteringen är rörig och att det ofta är oklart vem som har ansvaret för att göra något åt de saker som de äldre är missnöjda med.
Vidare visade det sig att cheferna ofta trivialiserade betydelsen av äldres klagomål: ”De klagar mest på småsaker, att hemtjänsten inte kommer ibland och så där” (citat av en chef ).
I en annan av Perssons studier intervjuades personal på olika äldreboenden och här visade det sig att även personalen beskrev äldres klagomål som bagateller.
Studien visar hur sättet, som vårdpersonalen pratar om klagomål, skapar hinder för äldre att utöva inflytande. Trots kommunernas målsättning ”att lyssna på äldre medborgare”, tycks det vara en lång väg kvar innan målet är nått.
Kontaktinformation
Ytterligare information lämnas av:
Tove Persson, mobil: 0734-098727
Bäst mår de ungdomar som insjuknat tidigt i tonåren, och pojkarna mår överlag bättre än flickorna. Studien, som publiceras i den medicinska tidskriften Annals of Oncology, har gjorts av forskare vid Uppsala universitet, Stockholms universitet och Karolinska Institutet, och är en del av ett större projekt som uppsalaforskarna genomför.
– Vi kommer att följa de här personerna under minst tio års tid för att studera hur deras liv utvecklas i psykologiskt avseende, berättar professor Louise von Essen vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
Resultaten hittills visar att tonåringarna rapporterar bättre livskvalitet och mindre oro och nedstämdhet över tid. Detta tyder, enligt forskarna, på att en betydande andel av dem som drabbas av cancer i tonåren utvecklas positivt i psykologiskt avseende som en konsekvens av det trauma som en cancersjukdom och medföljande behandling medför.
– Trots detta är det oerhört viktigt att utveckla tillförlitliga metoder för att identifiera dem som mår dåligt i psykologiskt avseende, samt rätt behandling för att hjälpa dessa individer, säger Louise von Essen.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Louise von Essen, 018-471 34 84, 070-425 07 14 , e-post: Louise-von.Essen@pubcare.uu.se
”Vi är i princip lika unga, bara mer erfarna.” skriver M Magasin, en av tidningarna i en studie av ålder och åldrande i populärpress för kvinnor över 40 av Karin Lövgren, etnolog och nybliven doktor vid Linköpings universitet.
När penningstarka fyrtiotalister nått medelåldern blev annonsörerna tillräckligt intresserade för att tidningar för kvinnor över 40 skulle vara lönsamma. Karin Lövgren har analyserat innehållet i Tara, Laura och M Magasin, intervjuat medelålders kvinnor och verksamma i reklambranschen och veckopressen.
– Medelåldern hyllas och beskrivs som en period med framtida möjligheter och frigörelse från familjebanden, ungefär som i tonåren. Samtidigt får läsarna råd om hur ålderstecken som gäddhäng, muffinsmidja och julgranskropp ska motarbetas, berättar Karin Lövgren och konstaterar att budskapet om ålder och ungdomlighet inte bara är dubbelt utan också svårt att leva upp till.
– Tidningarnas och annonsörernas budskap är att ”se lika ung ut som man känner sig”. Stigande ålder ger erfarenhet och mognad men medför också ett slags statusförlust som måste kompenseras med ungdomlighet.
Medelålderstidningarnas läsare tycker att innehållet är bekräftande och gör det möjligt att hålla sig ajour med vad som är modernt. De talar om läsningen som underhållande småprat som man blädderläser – hoppar över det man inte vill läsa och engagerar sig i det som lockar eller berör.
I Karin Lövgrens textkritiska granskning blir medelålderstidningarnas ideologi tydlig. Artiklar som beskriver förebilder lägger stort ansvar på individen eftersom de inte tar upp strukturella hinder och möjligheter för människor på arbetsmarknaden.
Tidningarnas fokus på skönhet förstärker att utseendet är viktigt för kvinnor. Men tidningarna synliggör också medelålders kvinnor – en grupp som tidigare varit jämförelsevis osynlig i medierna.
Kvinnorna själva har en kluven inställning till ålder. De känner inte igen sig i spegeln och ser sig som tvungna att hålla sig unga på ett sätt som tidigare generationers kvinnor inte behövde. De nämner mormors kjolar med resår i midjan med avund men tycker ändå de kan åldras friare än förr. Samtidigt är det svårt att hitta en passande stil som inte är vare sig tantig eller desperat ungdomlig.
Avhandlingen lades fram vid Linköpings universitet, den 5 juni 2009. Den heter ”Se lika ung ut som du känner dig”. Kulturella föreställningar om ålder och åldrande i populärpress för kvinnor över 40.
Kontaktinformation
Kontakt: Karin Lövgren, 0733-764662, lovgren.karin@gmail.com
Turistnäringen påverkas kraftigt av väder och klimat. Ett varmare klimat förlänger turistsäsongen i norra Europa, samtidigt som kontinentens södra delar drabbas av värmestress och vattenbrist med höga kostnader som följd. I kombination med ändrad nederbörd och ökat vattenstånd får en framtida klimatförändring stor betydelse för ekonomi och social utveckling i Europas städer.
Enligt statliga Tillväxtverket sysselsätter turistnäringen fler personer än storföretagen Ericsson, Volvo, Saab, Scania, Skanska, Telia Sonera, Sandvik, Astra Zeneca, ABB och SCA gör tillsammans. Om det förändrade klimatet vänder turistströmmarna norrut kommer turismen få en ännu större strategisk och ekonomisk betydelse, där både turisternas förväntningar och stadsinnevånarnas välbefinnande måste mötas. Frågan är om Europa och Sverige är beredda på detta?
Städernas värmebuffrande förmåga gör dem särskilt känsliga för klimatförändringar, där den globala uppvärmningen kan komma att förstärka städernas ”värmeöar”. Temperaturen i bebyggda områden är nämligen mellan en halv och en grad högre än i det omgivande, öppna landskapet. Förklaringen är att solens energi och värmestrålningen från bilar och uppvärmda byggnader lagras i stadens byggnadsmaterial.
Fenomenet visar sig även inom staden: I Göteborg har forskare uppmätt en temperaturskillnad på sex grader mellan Slottsskogens parkområde och den angränsande, tätbebyggda Linnéstaden. I Kanadas näst största stad Montreal har forskare uppmätt temperaturskillnader på hela 12 grader mellan stad och park.
Med stöd från Formas inleds nu ett europeiskt samarbetsprojekt som koordineras från Göteborgs universitet, med syftet att studera medvetenheten om klimatförändringen och dess betydelse för stadsturismen i några europeiska städer. I projektet ingår forskargrupper i Sverige, Portugal och Turkiet, under ledning av professor Ingegärd Eliasson vid Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet:
–En hållbar stadsutveckling kräver ökad medvetenhet om klimatförändringens effekter. Målet är att upprätta en databas för analyser av relationen mellan stadsturism och klimatförändring i de tre aktuella länderna, säger hon.
Projektet, kallat ”Stadsturism och klimatförändring”, är tvärvetenskapligt. I den svenska forskargruppen ingår förutom Ingegärd Eliasson även naturgeografen Sofia Thorsson från Göteborgs universitet och psykologen Igor Knez från Högskolan i Gävle.
– Vår studie är ett första tecken på att så kallad epigenetisk programmering av immunsystemet till följd av negativ stress i samband med förlossningen kan ha betydelse för framtida hälsa, säger professor Mikael Norman, en av forskarna bakom studien.
Antalet förlossningar med kejsarsnitt ökar snabbt över hela världen och är för närvarande det vanligaste kirurgiska ingreppet bland kvinnor i fertil ålder. Fram till nyligen har de långsiktiga, medicinska konsekvenserna av denna metod att förlösa barn inte studerats. Forskarna tror nu att tidiga genetiska förändringar kan vara en förklaring till att personer som fötts med kejsarsnitt oftare drabbas av immunologiska sjukdomar som astma, diabetes och leukemi jämfört med dem som fötts på vanligt, vaginalt sätt.
I den presenterade studien analyserade forskarna blodprov från navelsträngen på 37 nyfödda barn direkt efter förlossningen. Nya prover togs mellan tre och fem dagar efter förlossningen. Forskarna tittade särskilt på graden av DNA-metylering (kemisk förändring av DNA) i de vita blodkropparna, en vital del av immunsystemet. Det visade sig då att de 16 barn som fötts med kejsarsnitt hade en högre grad av DNA-metylering än de 21 som fötts vaginalt. Efter tre till fem dagar hade graden av DNA-metylering sjunkit hos barnen som fötts med kejsarsnitt så att det inte längre var någon skillnad mellan de två barngrupperna.
Forskarna understryker i sin studie att det ännu är okänt varför nyfödda direkt efter ett kejsarsnitt uppvisar en högre grad av DNA-metylering i de vita blodkropparna och att detta är något som måste studeras ytterligare.
– Även om vi saknar kunskap om hur ett specifikt genuttryck påverkas vid kejsarsnitt och i vilken utsträckning dessa genförändringar kvarstår över längre tid, så tror vi att de här fynden öppnar upp ett nytt, viktigt forskningsområde, säger Titus Schlinzig, forskarassistent och studiens försteförfattare.
Publikation: “Epigenetic modulation at birth – altered DNA-methylation in white blood cells after Caesarean section”, Schlinzig T, Johansson S, Gunnar A, Ekström TJ, Norman M., Acta Paediatrica 2009, 98, 1096-99 (Invited commentary on pp 1082-84 in same issue of the journal).
För frågor, kontakta:
Professor Mikael Norman
Institutionen för kliniskt vetenskap, intervention och teknik
Tel: +46 (0)8-585 810 65,
Mobil: +46 (0)73-620 45 96
Epost: Mikael.Norman@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning och forskning bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Viktiga tankar, känslor och drömmar väcks i tjejers musikbruk. Deras musiksmak visar hur de vill vara både som tjejer och som svenskar, säger Ann Werner på Linköpings universitet.
Hon har nyligen doktorerat med en avhandling som bygger på etnografiska studier av hur 23 tjejer mellan 14 och 16 år i en mellanstor svensk stad använder musik. Hon har följt dem hemma och i skolan, tillsammans och med var och en för att undersöka musikens plats i deras vardag och vad den betydde för deras genusidentitet.
De lyssnade till vanliga musikstilar som R & B, hiphop och rock. Musik som handlar om kärlek fanns inom alla genrer och var särskilt omtyckt. Ballader och rap dramatiserade på olika sätt olycklig kärlek och tjejerna skapade en bild av hur framtiden som kvinna skulle kunna bli.
Hälften av dem hade helsvensk bakgrund, men alla gick på mångkulturella kommunala skolor och kände sig som en del av ett mångkulturellt sammanhang. Hiphop passade mångkulturen, men turkisk eller arabisk pop blev för mångkulturellt. Musiksmaken skulle samtidigt markera kvinnlighet, men den fick inte vara vare sig slampig eller tråkig.
Digitaliseringen gör det lätt att få tag på musik. Tjejerna i Ann Werners studie hämtade den på Internet eller fick den av kompisar, men hade inte alltid tillgång till de tekniska apparaterna som krävdes på lika villkor som sina syskon.
– Om det fanns en dator hemma hade en äldre bror ganska självklart företräde. Föräldrarnas ekonomi påverkade också medieutbudet i hemmet. För dem med både bröder och en knapp ekonomi var det svårast att få tillgång till medieapparater.
Ann Werner använder sig av smitta som en metafor för att beskriva hur musik överförs och förflyttar sig mellan medier, människor och sociala sammanhang.
– Musiksmitta kan underlättas av teknik. Men den kan också hindras av bristen på tillgång till apparater och det sociala spelet om smak.
Avhandlingen lades fram den 12 juni 2009 och heter Smittsamt. En kulturstudie av musikbruk bland tonårstjejer.
Kontaktinformation
Kontakt:
Ann Werner, ann.werner@liu.se, 070-5281619.
Statens folkhälsoinstitut har nyligen avslutat en första datainsamling i en stor befolkningsstudie om spel och hälsa. Studien vänder sig till 15 000 personer i åldern 16-84 år och ska upprepas flera gånger fram till 2014. Den senaste befolkningsstudien genomfördes 1997-98. Undersökningarna har genomförts med samma mätinstrument och resultaten går därför att jämföra.
Totalt sett ligger spelproblemen i Sverige oförändrat, det vill säga cirka två procent av befolkningen har spelproblem. Den nya studien visar att det är vanligare med spelproblem bland personer med låg inkomst än bland personer med hög inkomst.
En jämförelse mellan studierna visar att spelproblemen ökat markant bland unga män i åldern 18-24 år. Här har andelen personer med spelproblem ökat från 5 procent 1997-98 till 9 procent i årets undersökning. Bland kvinnor i åldern 45-64 år har det också skett en fördubbling av andelen med spelproblem, men här från en mycket låg nivå. Bland yngre kvinnor och äldre män har andelen personer med spelproblem minskat.
Resultaten visar också en ökad andel unga män med allvarliga spelproblem i åldersgrupperna 18-24 och 25-44 år. Bland män 25-44 år har andelen personer med allvarliga spelproblem fördubblats.
Resultaten visar att totalt sett har andelen som spelar spel om pengar i Sverige minskat. I den tidigare studien hade 88 procent av befolkningen spelat något spel om pengar det senaste året. Motsvarande siffra i årets undersökning är 70 procent. Män deltar oftare i spel än kvinnor. Den nya undersökningen visar att 74 procent av männen och 67 procent av kvinnorna hade spelat något spel om pengar det senaste året. Spelandet har minskat i alla åldersgrupper och för både kvinnor och män.
– Resultaten visar att spelproblem bidrar till en ökad ojämlikhet i hälsa. Och de ökade spelproblemen beror inte på ett ökat speldeltagande, varken generellt eller i de grupper där problemen har ökat, säger Marie Risbeck, projektledare för Spelberoendeprojektet på Statens folkhälsoinstitut.
Vidare analyser av data genomförs de närmaste månaderna och i slutet av november kommer en utförlig rapport.
– Studien är världsunik i sitt upplägg med upprepade mätningar och de data som publiceras under hösten förbättrar kunskapen på området avsevärt, säger Marie Risbeck.
Kontaktinformation
Marie Risbeck, projektledare för Spelberoendeprojektet, 063-19 97 24, e-post: marie.risbeck@fhi.se
