Anders Boman har studerat personer som blivit arbetslösa på grund av en nedläggning eller kraftig neddragning av arbetsplatsen under åren 1986-1988, och deras möjligheter att få ett nytt arbete. I studien har han bland annat undersökt inkomsteffekterna för de som flyttat jämfört med de som inte flyttat efter arbetsförlusten.
Generellt uppvisas negativa effekter de första åren efter flytt, följt av positiva effekter kommande år. Om effekterna för män och kvinnor studeras separat finner man dock markanta skillnader i resultatet. Män upplever inga negativa effekter av flytt när det gäller inkomst. De första åren uppvisas ingen skillnad i inkomst mellan flyttande män och de som stannat kvar, men några år senare upplever männen en positiv inkomsteffekt som tilltar ytterligare med tiden efter flytten.
– Kvinnor upplever dock inga positiva effekter, utan istället en negativ effekt på inkomsten för samtliga år efter flytten, säger Anders Boman.
I sin avhandling har Anders Boman också undersökt möjligheterna för arbetslösa generellt att få en ny anställning, och har bland annat studerat hur dessa möjligheter påverkas av villigheten att flytta på grund av arbete.
Resultatet visar att sannolikheten att få jobb där man bor är större för sökande som använder ett utvidgat geografiskt sökområde. Om den arbetslöse alltså är villig att flytta för att få jobb har han eller hon större chanser att få ett arbete på den nuvarande bostadsorten.
Detta antyder att de personer som använder ett utvidgat sökområde även har andra egenskaper som påverkar sannolikheten att få ett nytt arbete, som exempelvis högre grad av motivation eller en större vilja att göra uppoffringar för att få ett arbete och att det är dessa egenskaper, snarare än det utökade sökområdet i sig, som ökar chanserna att få ett nytt arbete.
Avhandlingen, som består av tre fristående artiklar, presenterades den 16 januari 2008.
Författare: Anders Boman
Avhandlingens titel: ”Geographic Labour Mobility – Causes and Consequences”
Institution: Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Anders Boman:
031-786 2645
0702-345 647
anders.boman@economics.gu.se
Avhandlingen består av tre vetenskapliga artiklar. Två av dem undersöker hur likviditeten på aktiebörserna i Köpenhamn, Oslo och Stockholm varierar över tiden och om denna variation går att förklara. Att marknader torkar upp och blir illikvida, dvs. att likviditeten blir låg, har kännetecknat de flesta kriser på de finansiella marknaderna.
I sina studier finner Jonas Söderberg att likviditeten på de skandinaviska aktiemarknaderna och börserna har förbättrats sedan 1993, och detta gäller framförallt för de mindre bolagens likviditet. Dock är variationen stor från månad till månad, men vid ett stort fall så tenderar likviditeten att återhämta sig under nästa månad.
I sin avhandling finner Jonas Söderberg, i likhet med tidigare studier på de amerikanska börserna, att när börsen går ner alternativt att fluktuation på börsen ökar, så minskar likviditeten på börsen. Däremot påverkar handelsaktiviteten i större utsträckning likviditeten på de skandinaviska börserna i jämförelse med de amerikanska. Detta beror troligtvis på att handeln på de skandinaviska börserna är organiserad annorlunda mot i USA. Dessutom finner Jonas Söderberg att samvariation i likviditet mellan de skandinaviska börserna är hög och att en nedgång i likviditeten på en av dessa börser har en benägenhet att sprida sig till de andra skandinaviska börserna.
Vidare undersöker Jonas Söderberg om makroekonomiska faktorer kan förutspå förändringar i likviditeten på de skandinaviska aktiemarknaderna. Han finner att styrräntan för Danmark, tillväxten i penningmängden för Norge och den korta räntan och inflödet från aktiefonder för Sverige alla förbättrar prognoserna för nästa månads likviditet för respektive lands börs.
Denna avhandling är den första studien som påvisar att förändringar i likviditeten till viss del går att förutspå. Med tanke på den aktuella finanskrisen är detta resultat av stort värde, vilket också avspeglas i att Jonas Söderberg i oktober som enda doktorand blev inbjuden att presentera sina resultat på konferensen Liquidity: Concepts and Risks, arrangerad av Deutsche Bundesbank och CESifo och hölls i München.
I den sista artikeln i avhandlingen testas om det traditionella sättet att modellera samvariationen mellan aktier noterade på Stockholmsbörsen är korrekt. Jonas Söderberg finner att det inte är korrekt oavsett om han studerar aktier eller branschindex.
Konsekvensen av att modellera samvariationen felaktigt är att sannolikheten av att priset faller samtidigt för två olika aktier blir för låg och att risken på en aktieportfölj underskattas. Denna underskattning kan i sin tur leda till att finansiella institutioner, såsom banker, får för låga kapitaltäckningskrav i enlighet med Basel II.
Jonas Söderberg kommer ursprungligen från Malmö. Han är sedan 2000 doktorand i nationalekonomi vid Växjö universitet. Jonas Söderberg undervisar i finansiell ekonomi på Växjö universitet och har under finanskrisen har varit flitigt förekommande som expert i Sveriges Radios sändningar.
Avhandlingen ”Essays on the Scandinavian Stock Markets” försvaras onsdagen 28 januari 2009, kl. 13.00.
Disputationen äger rum i sal Myrdal. Växjö universitet.
Fakultetsopponent är professor Carsten Tanggaard, Århus universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jonas Söderberg, telefon: 0470-708410 e-post: jonas.soderberg@vxu.se.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.
Läkare och chefer inom hälso- och sjukvården behöver stöd och handledning för att hantera sina olika ledarroller. Det saknas dock i många fall utvärderingar som kan visa vilka former av ledarskapsutveckling som i praktiken fungerar.
Överläkaren David Bergman har i sin doktorsavhandling utvärderat och jämfört två vanliga tillvägagångssätt för ledarskapsutveckling i den svenska hälso- och sjukvården: Intensivkurser i ledarskap, samt utvecklingsgrupper där ledarskap utvecklas över längre tid under handledning av en coach.
De studerade utvecklingsgrupperna omfattade totalt 60 läkare och pågick under två år, medan intensivkurserna riktade sig till läkarstuderande och pågick under en vecka. Dessutom studerades ett ledarskapsprogram för chefer, bestående dels av en intensivkursvecka, dels ett program med utvecklingsgrupper pågående under 1 till 2 år. Studierna genomfördes vid Södersjukhuset i Stockholm.
Utvärderingarna, som genomfördes med hjälp av bland annat frågeformulär och fokusgruppintervjuer, visar att deltagarna upplever att metoderna stärker olika aspekter av ledarskapet och att de kompletterar varandra.
Enligt resultaten kan utvecklingsgrupper som pågår under längre tid ge chefer struktur och stöd att utvecklas i ledarrollen inom organisationen, minska negativa informella hierarkier, synliggöra genusaspekter i organisationen, underlätta uppbyggandet av en lärande organisation och förbättra arbetsmiljön. Intensivkurser ökar självmedvetenenheten och förståelsen för det egna ledarskapets betydelse och stödjer lärande om gruppdynamik, gruppers utveckling och kommunikation.
– Intensivkurser i ledarskap bör erbjudas till nuvarande och framtida ledare i sjukvården som ett första steg. Dessa bör sedan följas av utvecklingsgrupper som pågår över längre tid för att fortsatt understödja deltagarnas ledarkompetens i deras dagliga arbete, säger David Bergman.
Avhandling: Leadership development: A comparative evaluation of short-term and long-term programmes in Swedish health care, David Bergman, Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME). Disputation sker fredag 30 januari 2009.
För mer information, kontakta:
David Bergman, överläkare, doktorand
Tel: 070-791 18 58
E-post: david.bergman@ki.se
Katarina Sternudd, pressekreterare
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Eva Nybergs avhandling angående undervisning och lärande om växters och djurs livscykler visar att det kan vara svårt att undervisa så att eleverna får generella kunskaper.
Avhandlingen baseras på en fallstudie av undervisning i två elevgrupper under två olika perioder.
Det visar sig att eleverna bland annat lär sig hur en fröväxt, som en ärtplanta, förökar sig men att det därmed inte är givet att de vet hur en annan typ av fröväxt, som en ek, kan föröka sig.
I studien undersöks hur eleverna beskriver och upplever fenomen som rör biologiska livscykler och hur detta sedan förändras av den undervisning de får.
– Växters och djurs reproduktion är en förutsättning för livets kontinuitet på jorden. Min utgångspunkt är att ämnesområdet kan leda till insikter som är betydelsefulla för en hållbar utveckling, säger Eva Nyberg.
I studien visas hur lärarkompetensen utvecklas inom ämnesområdet och hur undervisningen förändras. En förklaring är användningen av så kallad formativ utvärdering, en utvärdering som syftar till att förändra undervisningen.
– Undervisningen utgår i ökande grad från den egna utvärderingen av vad eleverna lär sig och förstår. Det medför att lärarens kompetens att undervisa ökar och att undervisningen blir mer varierad och specifik, säger Eva Nyberg.
Avhandlingens empiriska och teoretiska del ger argument för att utveckla undervisningen om formativ utvärdering på lärarutbildningarna.
– Lärarstudenter borde få möjlighet att med god handledning under sin praktik pröva väl utprövade sätt att genomföra utvärdering på och få stöd i att förändra den egna undervisningen på grundval av utvärderingsresultaten. Detta skulle öka deras möjligheter att redan som nyutexaminerade lärare bedriva en undervisning som ger varje elev möjlighet att utvecklas på bästa sätt efter sina förutsättningar, säger Eva Nyberg.
Eva Nyberg lägger fram sin avhandling ”Om livets kontinuitet. Undervisning och lärande om växters och djurs livscykler – en fallstudie i årskurs 5” vid institutionen för pedagogik och didaktik fredagen den 23 januari, kl 13.15.
Opponent: Gustav Helldén, Kristianstad.
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg.
Avhandlingen har genomförts inom ramarna för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, vid Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
Kontakt: eva.nyberg@ped.gu.se, 031-7862310, 0736-676325
De flesta som insjuknar i stroke är äldre. I Sverige insjuknar närmare 30 000 varje år, medelåldern är 75 år och 5 % är yngre än 55 år. Även om andelen yngre som drabbas kan anses som ringa är denna grupp viktig då de befinner sig mitt i livet och oftast har en yrkes- och familjeroll att rehabiliteras tillbaka till.
Avhandlingen visar att yngre personer med stroke känner sig frustrerade och osynliga på grund av att deras specifika behov inte är tillräckligt tillgodosedda. Eftersom att dessa studier visar att det finns skillnader hos yngre män och kvinnor vad gällande behov och förmågor efter en stroke borde detta vara viktiga faktorer att ta hänsyn till vid rehabilitering. För att återgå i arbete verkar motivation och yttre stöd men också en bibehållet hög fysisk förmåga vara viktiga faktorer att beakta.
I en av studierna gällande förändringar i självskattad fysisk och kognitiv förmåga jämfört med innan stroke påvisas att kvinnorna i större utsträckning än männen var påverkade både gällande fysisk och kognitiv försämring. Flertalet visste heller inte hur mycket de fick anstränga sig fysiskt efter sin stroke, kvinnorna i en högre utsträckning än männen. Ett starkt samband mellan försämrad fysisk förmåga och försämrad kognitiv förmåga likväl som rädsla för att anstränga sig fysiskt påvisades också.
Mer än hälften av de yngre personerna med stroke var inte nöjda med livet som helhet. För män och kvinnor var det olika faktorer som spelade roll för livtillfredställelesen. Kvinnor med en blödning och nedsatt förmåga att koncentrera sig hade en ökad risk att inte vara tillfredställda med livet som helhet. För männen var dessa faktorer att inte leva med en partner, inte jobba samt ha en nedsatt förmåga att koncentrera sig.
Avhandlingen är baserade på en djupintervjustudie och ett rikstäckande enkätmaterial. 1068 personer i åldern 18-55 år med en stroke svarade på enkäten. De personer som besvarade enkäten var registrerade i kvalitetsregistret för strokesjukvård i Sverige, Riks-Stroke.
Fredag 30 januari försvarar Jenny Röding, Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, sjukgymnastik, Umeå universitet samt Inst. för hälsovetenskap, avdelningen för hälsa och rehabilitering, Luleå tekniska universitet (LTU), sin avhandling med titeln ”Stroke in the younger: Self-reported impact on work situation, cognitive function, physical function and life satisfaction: A national survey”
Disputationen äger rum klockan 13.00 i Vårdvetarhusets aula.
Fakultetsopponent är docent Lena von Koch, Karolinska institutet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1958
Kontaktinformation
Jenny Röding är leg. sjukgymnast och verksam vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, sjukgymnastik, Umeå universitet samt Inst. för hälsovetenskap, avdelningen för hälsa och rehabilitering, Luleå tekniska universitet (LTU). Hon nås på mobiltelefon 070-653 31 16, e-post jenny.roding@ltu.se.
Atomer är de små byggstenar som ligger till grund för allt material i universum, i såväl bord och människor som luft och stjärnor. I atomernas kärna finns kraftiga elektriska laddningar som egentligen borde göra det svårt för kärnan att hålla samman. Att atomkärnorna ändå inte faller sönder beror på något som kallas för den starka kraften. Under många år har kärnfysikerna undersökt denna kraft, men fortfarande återstår mycket som är oförklarat.
– Det enda sättet att utforska den starka kraften är att göra många olika experiment, säger Emma Johansson på avdelningen för kärnfysik vid Lunds universitet.
Emma Johansson har i en nyutkommen avhandling redovisat sin forskning kring vad som händer om man kolliderar olika typer av atomkärnor med varandra. Hon har exempelvis låtit grundämnet argon kollidera i extremt hög hastighet mot kisel för att se hur den starka kraften i atomkärnorna reagerar.
När atomer krockar i mycket hög fart kan de slås samman till en ny sorts atomer och därmed bilda ett annat grundämne. Exempelvis kan argon som kolliderar med kisel bilda nickel.
Emma Johansson gör en liknelse med om man skulle krocka en Volvo och en Saab med varandra. I kärnfysikens värld skulle en sådan krock inte resultera i förstörda bilar utan istället i en annan bilmodell.
Det är antalet protoner i atomkärnan som avgör vilket grundämne som bildas. Protoner är de små, elektriskt laddade partiklar som bygger upp kärnan tillsammans med neutroner. Det enda som skiljer exempelvis guld från kvicksilver är att guldets atomkärnor har en proton mindre än kvicksilvrets atomkärnor.
Atomerna förstörs alltså inte vid kollisionen utan skapar istället nya sorters atomer, fast med mycket högre energimängd på grund av kollisionsfarten. Det är denna energimängd som forskarna i sina experiment kan mäta för att få reda på vad som händer i atomkärnan.
Mätvärdena från experimenten används sedan för att förbättra de teoretiska modellerna för den starka kraften.
Vissa av atomkärnorna som skapades i Emma Johanssons experiment hade en ovanlig form. Dessa cigarrformade kärnor skickade oväntat ut en del av sin energi med hjälp av protoner. För att komma ut ur kärnan måste protonerna använda sig av ett fenomen som kallas för tunneling. Fenomenet kan liknas vid att man studsar en boll (en proton) mot en vägg (mot den starka kraften som håller ihop kärnan). Oftast studsar bollen tillbaka, men om tunneling inträffar så hamnar bollen på andra sidan väggen utan att varken bollen eller väggen blir förstörd.
Egenskaperna hos de uppmätta protonerna kan användas för att öka förståelsen för både tunneling och den starka kraften.
Avhandlingen presenteras vid Lunds universitet den 23 januari. För mer information, kontakta Emma Johansson, tel 046 – 222 76 82, Emma.Johansson@nuclear.lu.se
– Det som är slående är lärarnas förmåga att hantera sin komplexa vardag och lösa komplicerade och i princip olösliga problem. Och även om de kanske inte alltid uppnår det de förväntar sig, lyckas de alltid hantera situationen, säger Helge Räihä.
Han har följt lärarnas vardag i klassrummet, på lärarlagsmöten och i utvecklingssamtal, och undersökningen omfattar en rad exempel på dilemman som lärarna oväntat ställs inför i sitt jobb och som de omedelbart måste försöka lösa.
– Dilemman kan uppstå utan förvarning. Ett av fallen handlar om en lärare som ska demonstrera ett räknesätt för en mamma så att hon ska kunna hjälpa sitt barn med hemläxan i matte. Dilemmat uppstår när det visar sig att mamman inte förstår uträkningen.
Förälderns självförtroende och vuxenauktoritet står alltså plötsligt på spel och nu gäller det för läraren att snabbt försöka reparera skadan. Hennes strategi blir att få mammans misslyckande att framstå som normalt, eftersom det handlar om en ny räknemetod, som inte fanns när de båda var barn, och som det också har tagit tid för lärarna att vänja sig vid.
– Syftet är att få läraren och föräldern att framstå som jämbördiga vuxna, för vilka det både kan och får ta lite tid att lära sig något nytt.
Andra dilemman uppstår när lärarnas olika lojaliteter kolliderar. I ett exempel tvingas en lärare försvara en kritiserad kollega, men utan att äventyra relationerna till eleven och föräldern som angriper kollegan.
Enligt Helge Räihäs analys handlar det inte minst om ett skickligt utnyttjande av små ord, eller språkliga markörer, som används för att skapa samförstånd, nyansera, bekräfta eller något annat som situationen kräver.
Logiska markörer som ”och”, ”eller”, ”inte” och ”om” visar hur världen hänger samman. Markörer som ”alla”, ”någon”, ”ingen” ”ofta”, ”sällan”, ”aldrig” visar hur pass generaliserbar en bild av verkligheten är. Sedan finns det värderande (gärna, bra, dåligt), förstärkande (mycket, lite, extremt) och bestridande markörer (nej) som visar talarens övertygelse och inställning.
– Genom att analysera hur lärarna använder dessa indikatorer i språket, ser man vilka raffinerade språkstrategier de faktiskt använder.
– Min förhoppning är att min avhandling ska synliggöra vissa viktiga aspekter av lärarnas yrkeskompetens, genom att belysa hur de på ett imponerande sätt konstruerar rationalitet och trovärdighet i en komplex vardag, säger Helge Räihä.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Helge Räihä, 019-33 54 26 eller 0762-48 66 04.
Magali Ljungar-Chapelon, doktorand i digital gestaltning vid Högskolan för fotografi med bakgrund i performing arts, har i sitt forskningsarbete studerat upplevelserna i gränslandet mellan digital performance och installation.
– Med hjälp av Virtual Reality (VR) och digitala medier är det möjligt att skapa imaginära världar och konstverk som helt omsluter sin publik. Både åskådare och konstnär kan träda in som aktörer i verket och påverka gestaltningen. Men det som sker inom konstverket är illusioner utförda av tredimensionella artefakter; illusioner som är skapade genom animation, säger Magali Ljungar-Chapelon.
I sin avhandling myntar Magali Ljungar-Chapelon sin definition av denna nya gestaltningsform: en VR arts play.
I sitt forskningsarbete har Magali Ljungar-Chapelon skapat ett VR-konstverk i Chalmers så kallade Virtual Reality-kub.
Forskningsresultaten visar att publiken, såväl vuxna och barn, tycker att denna gestaltningsform öppnar möjligheter till nya upplevelser och crossovers mellan olika konstnärliga uttrycksformer och dataspel.
– Det som, i publikens ögon, framstår som mest unikt är möjligheten att upptäcka fiktiva världar och gestalter genom att rent fysiskt vara innesluten i den virtuella världen som både aktör och åskådare. En upplevelse som är svår att åstadkomma med andra medier än genom ett publikomslutande VR-baserat medium, säger Magali Ljungar-Chapelon.
Avhandlingen består av tre integrerade delar: text, VR arts play Le Beau, le Laid, le Bon et le Mauvais, (Det Vackra, det Fula, det Goda och det Onda), samt en DVD med bild och filmmaterial som illustrerar texten, produktionsprocessen samt presenterar en tolkning av konstverket och forskningsresultat.
Konstverket har presenterats vid flera tillfällen, under bl. a. Vetenskapsfestivalen, och i tv-programmet Vetenskapslandet.
I samband med disputationen presenterar Magali Ljungar-Chapelon bilder och filmen om verket som skapades i samarbete med fotografen/filmaren Sandra Andersson.
Avhandlingen är den första vid Högskolan för fotografi och resultatet av ett flerårigt tvärvetenskapligt samarbete mellan konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.
Avhandlingens titel: Actor-Spectator in a Virtual Reality Arts Play, Towards new artistic experiences in between illusion and reality in immersive virtual environments
Opponent är Pelle Ehn, fil dr i informatik och professor vid K3 – Konst, kultur och kommunikation vid Malmö högskola.
Tisdagen den 27 januari 2009, kl 13.00
Högskolan för fotografi, Göteborgs universitet
Storgatan 43, Göteborg, Robert Frank-salen
Kontaktinformation
Kontaktperson
Magali Ljungar-Chapelon
040-15 74 62, 031-786 1858
magali@hff.gu.se
Kulturgeografen Monika Jönsson-Brydsten har, genom att koppla ihop två genomförda studier om vårt boende, i sin avhandling vid Stockholms universitet utformat ett koncept av IT-tjänster som stödjer vardagslivet i boendet. Det handlar om vardagliga tjänster som till exempel att boka tvättstuga, kontakta fastighetsskötaren samt beställa varor och tjänster både lokalt och från andra platser. I avhandlingen görs också nedslag i kunskapsområden som rör boendefrågor och IT-utvecklingen relaterat till de geografiska begreppen plats, rum och tillgänglighet samt en genusbelysning av dem.
I den första studien identifierades vad som är viktigt för människor när det gäller deras boende, så kallade boenderelaterade värden och aktiviteter. Dessa visade sig vara kvaliteter som att bostaden ses som ett projekt, man får göra som man vill, bestämma själv och göra hemtrevligt. Bostaden ska också vara funktionell genom att ha en bra standard, vara praktisk och det ska finnas gott om utrymme. Det är också viktigt att få vara i fred, få lugn och ro och att inte störa andra.
Den andra studien beskriver ett samarbetsprojekt där en IT-lösning utformats och implementerats i ett försökshus med ett 40-tal lägenheter. I samarbetsprojektet deltog Svenska Bostäder, Ericsson, Hyresgästföreningen och Bredbandsbolaget som tjänste- och infrastrukturleverantörer. Hyresgästerna fick elektroniska nycklar, kunde ringa internt i huset och till grannarna samt fick en snabb datoruppkoppling. I intervjuer beskrev några hyresgäster hur de använde IT-lösningen. Dessutom diskuteras hur fastighetsförvaltningen skulle kunna använda tekniken.
Avhandlingen visar att IT stödjer att det blir lättare att upprätthålla relationer med människor, ger ökat inflytande och medför en lokal förankring.
– Sammantaget stärker IT hemmet som en nod i ett landskap av unika sammansättningar av relationer och funktioner. Det geografiska rum, som utgör platsen för boendet, definieras mer av vad som är möjligt för hushållet att utföra, vilka relationer man har och hur man är förankrad än av den fysiska utformningen. Den vardagliga praktiken som förknippas med hemmet kan också utföras på andra platser, där IT kan vara ett sammanbindande tekniskt stöd, säger Monika Jönsson-Brydsten.
IT öppnar för nya möjligheter i boendet genom ökad flexibilitet och tillgänglighet. Men IT kan också skapa dilemman genom en ökad sårbarhet i vardagslivet.
– Den teknik som installeras i byggnader kan också fallera. Ett starkare beroende av tekniska lösningar innebär också att hushållen blir mer sårbara, säger Monika Jönsson-Brydsten.
Avhandlingens namn: IT i boendet – en infrastruktur för vardagslivet.
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8386.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Monika Jönsson-Brydsten, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet och Region Dalarna, tfn 023-77 70 61, 070-689 65 09, e-post monika.j.brydsten@regiondalarna.se.
Avhandlingen bygger på intervjuer i fyra medelstora tillverkande småländska familjeföretag samt med deras affärspartners. Tidigare forskning har visat att just generationsskiften är kritiska och avhandlingen visar på betydelsen av att familjeföretag förändras under skiften så att arvtagare sätter sin prägel på dem samtidigt som överlåtare backar tillbaka och ser på när deras livsverk förändras.
Transformationsprocessen är ofta projektbaserad och arvtagarens framgång är beroende av att överlåtaren inte direkt eller indirekt motarbetar arvtagaren.
– Om en överlåtare motarbetar ett skifte sker det ofta omedvetet, på ett psykologiskt plan säger Christine Tidåsen. Ofta sker skiften på grund av åldrande eller sjukdom och det är något som människor för det mesta skjuter framför sej. Eller för att citera en överlåtare i pilotstudien ”Ja, ja om jag dör”.
På samma tema sa en kund att överlåtare ”Måste ha en eller två hjärtinfarkter innan dom förstår”. Studien visar också på att medarbetare och externa affärspartners kan spela nyckelroller i skiften, särskilt de som gått i stå. Om familjeföretagarfamiljerna låter dem, vill säga.
Christine Tidåsen har varit verksam som forskare och lärare i företagsekonomi vid Växjö universitet sedan 1996. Hon början en ny tjänst den 1 februari vid Högskolan i Kalmar.
Avhandlingen ”Att ta över pappas bolag. En studie av affärsförbindelser som triadtransformationer under generationsskiften i familjeföretag” försvaras fredagen 16 januari 2009, kl. 13.00.
Disputationen äger rum i sal Wicksell, Växjö universitet.
Fakultetsopponent är professor Leif Melin, JIBS, Högskolan i Jönköping.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Christine Tidåsen, e-post: christine.tidasen@vxu.se.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.
Leon Barkho, som själv har arbetat som journalist för nyhetsbyrån Reuters i Bagdad, analyserar i sin avhandling de tre tv-kanalernas nyhetsdiskurs och undersöker om de kan leva upp till sina anspråk på att vara opartiska, balanserade och neutrala.
– Det gör de knappast, menar Barkho. Han hävdar att de tre tv-kanalerna har åtskilliga gate-keeping-funktioner i form av interna Guide-Lines och redaktionella kontrollrutiner som nästan dikterar nyhetsrapporteringen.
– Boken är ingen trevlig läsning för dem som gör gällande att reportrarna på de olika nyhetskanalerna är fria att rapportera från händelser såsom de uppfattar dem och såsom de framstår i deras ögon, säger Barkho.
Avhandlingen har titeln ”Strategies of Power in Multilingual Global Broadcasters. How the BBC, CNN and Aljazeera shape their Middle East news discourse”. Den består av fem delrapporter, som alla har publicerats i internationella akademiska tidskrifter.
Avhandlingen påvisar ett intrigant spel bakom scenen i de tre tv-kanalernas täckning av Israel-Palestina-konflikten och kriget i Irak. Den bygger bl.a. på intervjuer med nyckel-personer på de tre tv-företagen, på interna dokument och på detaljerade språkliga analyser av innehållet i nyhetsrapporteringen.
Leon Barkho har även på plats studerat det redaktionella arbetet på de tre tv-bolagen och ordnat seminarier med ledande chefer från Aljazeera och BBC på Högskolan i Jönköping.
Leon Barkho kom till Sverige 2001. Han började sin bana som lärare i lingvistik på Mosul University i Irak innan han 1991 anställdes som reporter och senare som redaktionschef för nyhetsbyrån Reuters i Bagdad. Därefter var han korrespondent för AP (Associated Press) I Mellanöstern. I Jönköping arbetar Barkho som universitetsadjunkt vid Internationella Handelshögskolan.
Avhandlingen försvaras fredagen den 23 januari 2009 kl. 9.15 i sal Hc 218 på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Avhandlingen har handletts av professorna Robert Picard, Internationella Handelshögskolan och Lars-Åke Engblom, Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping.
Fakultetsopponent är professor Golam Rahman från Dhaka i Bangladesh, f.n. verksam vid The Papua New Guinea University of Technology.
Kontaktinformation
Leon Barkho, tfn 036-10 18 92 (arb.), 073-563 64 03 (mobil) eller 036-12 80 90 (bost.), Leon.Barkho@ihh.hj.se
Professor Lars-Åke Engblom, tfn 036-10 14 51 (arb), 0708-79 62 79, 036-14 43 70 (bost), lars-ake.engblom@hlk.hj.se
– Genom att studera framväxten av sinnessjukvården på 1800-talet kan man förstå varför vi har den psykvård som vi har idag, säger Cecilia Riving.
I sin forskning visar hon att det ända sedan den svenska psykiatrins födelse i mitten av 1800-talet har funnits ett glapp mellan teori och praktik.
Psykiatrin hade höga vetenskapliga ambitioner och med den medicinska vetenskapen som ideal sökte man biologiska förklaringar på psykisk sjukdom. Men läkarna hade svårt att hitta belägg för detta och i sin praktik på hospitalen använde de sig av de sociala bedömningar som familjen gjort av patienten i hemmiljön.
Man tog helt enkelt fasta på avvikande beteenden som gjorde att patienten inte ansågs kunna vistas hemma.
– Bilden av psykisk sjukdom är väldigt kulturbunden och uppfattningen om vad som är sjukt och vad som är friskt har varierat genom åren, säger Cecilia Riving.
I mitten av 1800-talet kunde en kvinna bli inspärrad på sinnessjukhus om hon ansågs vara sexuellt lössläppt och hade utomäktenskapliga barn. Onani och sexuella avvikelser kunde också klassas som sjukliga beteenden. Frikyrklighet ansågs vara ett tecken på religiös förvillelse och det gränsade därmed till psykisk sjukdom.
Den diagnos som förvånat Cecilia Riving mest var när en kvinna togs in på Malmö hospital för att hon var så ful att hon kunde vara skadlig för exempelvis gravida kvinnor. När hon skrevs ut stod det i journalen att hon inte var lika ful längre.
– Idag förfasar vi oss över vad som ansågs vara psykisk sjukdom på 1800-talet, men i själva verket är det fler beteenden idag som klassificeras som sjukliga, säger Cecilia Riving och nämner utbrändhet och utmattningssyndrom som exempel.
Ett av Cecilia Rivings viktigaste resultat i avhandlingen är att det fanns ett ömsesidigt beroende mellan psykiatrin och samhället; läkarna var beroende av de sjukdomstolkningar som familjen förmedlade och familjen var beroende av sinnessjukvården för att få avlastning.
Hon menar att denna utveckling banade väg för dagens psykvård som även den är medicinskt baserad men också ett sätt att ta hand om samhällets och patienten sociala problem.
Kontaktinformation
Cecilia Riving har disputerat med avhandlingen ”Icke som en annan människa. Psykisk sjukdom i mötet mellan psykiatrin och lokalsamhället under 1800-talets andra hälft”.
Hon nås på telefonnummer
046 184029
0733 967574
046 222 7954
cecilia.riving@hist.lu.se
Vigdis Ahnfelt förklarar att romanen Sefarad ger en röst åt offren för 1900-talets krig, förföljelser och trauman och förmedlar berättelser som ger näring till det kollektiva och kulturella minnet. Muñoz Molina tar sin utgångspunkt i händelser som relaterar till Spanien under slutet av 1400-talet då landets judiska befolkning, sefarderna, tvingades lämna sitt Sefarad och bosätta sig i andra länder.
– Romanen ger därmed en bild av det förlorade paradiset och den tid som flytt, säger Vigdis Ahnfelt. Sefarad är de spanska judarnas förlorade land och en metafor för den situation som drabbar människor i exil. Hon betonar att kärnan i romanen är själva upplevelsen av flykt, förföljelser och krig. Det handlar om hur maktspel och förtryck berövar människors identitet och leder till deras undergång.
I tolkningen av Sefarad beskriver Vigdis Ahnfelt hur romanen är konstruerad, vilken funktion metaforer och symboler har, och vilka berättartekniska strategier som används.
Analysen delas in i tre kapitel. I det första kapitlet behandlas verkets struktur. Den delen av analysen visar att huvudberättaren i boken – i många hänseenden författarens alter ego – under sin resa genom Europa möter romanfigurer som berättar om hur de på grund av krig och dess konsekvenser har förlorat fotfästet i tillvaron. Berättaren lyssnar till deras historier och binder dem samman med det han läser om t.ex. Walter Benjamin, Primo Levi, Jean Améry och Willi Münzenberg. Därmed fungerar andras berättelser som en spegel genom vilken berättaren jämför med sina egna erfarenheter och kommer till självkännedom.
– Detta förhållande ger läsaren möjlighet att reflektera över vilka sociala krafter som gör att vissa individer hamnar i identitetskris och går under. Samtidigt visar Antonio Muñoz Molina hur berättaren i sina möten med andra kulturer skapar sin identitet som författare, säger Vigdis Ahnfelt.
I kapitel två fokuseras hur intolerans hindrar ett fruktbart identitetsskapande, både på individuell och kollektiv nivå och hur kärlek, respekt och tolerans är dess räddning. Här behandlar Vigdis Ahnfelt tågresan som tema, en symbol för livet som delas in i väntan, avresa och ankomst. Dessa symboler har olika innebörd. Väntan betyder rädsla eller brist på mening, avresan innebär frigörelse eller rädsla inför det okända och med ankomsten menas marginalisering, undergång eller räddning.
Under resans gång passeras abstrakta eller konkreta gränser som är avgörande för romanfigurernas öden. Geografiska, politiska eller sociala gränser betyder hinder eller möjlighet, trygghet, rädsla eller undergång beroende på i vilken historisk tid eller på vilken plats man möter dem. I detta kapitel behandlas även en annan typ av gränsdragning – stigmatisering – som betyder att samhället hindrar sjuka, handikappade, drogberoende och oliktänkande i att uppnå socialt erkännande.
I avhandlingens tredje kapitel behandlas förhållandet till det förflutna. Med syfte att lätta sina hjärtan från trauman, skuldkänslor och melankoli berättar romanfigurerna om sina liv och hoppas återskapa sin identitet. Berättaren å sin sida lyssnar till dem och återberättar deras historier, sätter in dem i det kulturella och kollektiva minnet, samtidigt som han berättar om konstens värde för att bevara spansk och europeisk kultur.
– Därmed blir romanen en identitetskonstituerande produkt, en del av den spanska traditionen som ger både författaren och läsaren mening: det litterära skrivandet och möjligheten att tolka texten, säger Vigdis Ahnfelt.
Avhandlingens titel:
La recuperación de la identidad en la novela Sefarad de Antonio Muñoz Molina.
(På svenska: Återskapandet av identitet i romanen Sefarad av Antonio Muñoz Molina).
För ytterligare information
Vigdis Ahnfelt, tel. 0704-99 35 68 e-mail: vigdis@isp.su.se.
Avhandlingen ”Vi som stannade på Volvo” är en undersökning av hur många års industriarbete har påverkat människor och deras inställning till sitt arbete, livet utanför arbetet och sin egen framtid. Studien bygger på levnadshistoriska intervjuer med 16 arbetare på Volvo Torslandaverken, mellan 49 och 62 år gamla. Målet har varit att försöka förstå hur arbetarnas erfarenheter och deras åldrande har påverkat dem att tycka, tänka och handla på det sätt de gör nu.
Undersökningen visar att samtliga ville gå i pension före 65 års ålder, gärna vid 60 eller ännu tidigare. Många av dem, särskilt kvinnorna, känner av en fysisk trötthet och/eller har hälsoproblem som försämrar arbetsförmågan. Deras arbetsliv har präglats av underordning som förstärkts i och med åldrandet, vilket har resulterat i en mental trötthet. Det finns också flera normer som stärker viljan att gå i förtida pension. En företagsspecifik norm är de återkommande pensionserbjudanden som förekommit, en samhällelig norm är att det anses rätt att alla skall få uppleva några år som frisk pensionär, och en klassmässig norm är att arbetarna anser att det är rättvist att få gå i pension tidigare om man har haft ett fysiskt tungt arbete i många år.
Trots viljan att gå i pension i förtid betonar de hur mycket arbetet har betytt för dem och till viss del fortfarande betyder. Särskilt framhåller de den sociala gemenskapen på arbetsplatsen och den upplevelse av sammanhang som arbetet ger. Det relativt välbetalda arbetet har också gett dem möjlighet att skapa ett materiellt sett bra liv med en känsla av stolthet och värdighet.
På Torslandaverken har äldre sedan början av 1990-talet också haft en unik möjlighet att få arbeta med vanligt monteringsarbete men med lägre prestationskrav och bibehållen lön. Dessa särskilda seniorarbetsplatser avvecklades successivt i början av 2000-talet på grund av rationaliseringar, vilket är en orsak till att det idag är svårare att hitta lämpliga arbetsuppgifter för dem som behöver ett fysiskt mindre krävande arbete.
Inflytandet i arbetslivet och den underordning arbetarna känner är en del av deras klasstillhörighet. Känslan av utsatthet och vanmakt blir särskilt tydlig nu när bortåt två tusen arbetare på Volvo Personvagnar har sagts upp eller tvingats lämna sitt arbete på annat sätt, menar Björn Ohlsson.
Studien kan också ses som ett exempel på arbetslivets förändring i Sverige. Den utveckling som varit på Volvo de senaste åren riskerar att leda till ett arbetsliv som inte är långsiktigt hållbart, menar avhandlingsförfattaren.
– Förutom att nyansera diskussionen om problemet med en åldrande befolkning och hur arbetslivet har förändrats, hoppas jag att avhandlingen skall ge en förståelse för hur industriarbetare upplever sitt arbetsliv och att det kan finnas andra sätt att tänka och tycka än de som dominerar i medierna, säger Björn Ohlsson.
Avhandlingens titel: Vi som stannade på Volvo – en etnologisk studie om äldre bilindustriarbetares arbetsliv och framtidsplaner.
Disputationen äger rum fredagen den 23 januari 2009 kl. 13.00
Plats: Sal 10, Universitetets huvudbyggnad, Vasaparken
Opponent: Professor Anders Björklund, Stockholm
Avhandlingen kan beställas direkt från Bokförlaget Arkipelag, c/o Etnologiska föreningen i Västsverige, Göteborgs universitet, Box 200, 405 30 Göteborg
eller via tel 031-786 53 26 eller e-post: info@arkipelagforlag.se
Se också www.arkipelagforlag.se
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Björn Ohlsson, 031-786 45 42, 0733-09 92 04, 031-42 55 16 (hem) bjorn.ohlsson@ethnology.gu.se
Presskontakt: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
Schizofreni och bipolär sjukdom (även kallad manodepressiv sjukdom) är de två vanligaste psykossjukdomarna. Inom både klinisk verksamhet och forskning har man i över 100 års tid försökt särskilja de två sjukdomarna när det gäller karaktäristika och riskfaktorer. Allt fler har dock blivit tveksamma till en strikt uppdelning i två kategorier – bland annat på grund av att nyare genetisk forskning visat att vissa gener förefaller påverka båda sjukdomarna.
För att undersöka om schizofreni och bipolär sjukdom har gemensamma orsaker har nu svenska forskare analyserat registerdata från 2 miljoner familjer. I studien ingår 35,985 patienter med schizofreni och 40,487 patienter med bipolär sjukdom, samt släktingar till dessa.
Resultaten visar att medlemmar i familjer där någon har schizofreni eller bipolär sjukdom löper en förhöjd risk att ha samma sjukdom. Av resultaten framgår också att detta beror främst på genetiska faktorer, och endast i liten utsträckning på gemensam miljöpåverkan. Forskarna fann även att patienter med schizofreni också har ökad risk för bipolär sjukdom. Släktingar till patienter med en av sjukdomarna hade också ökad sannolikhet att ha släktingar med den andra sjukdomen.
De sammantagna resultaten ger enligt forskarna övertygande belägg för att schizofreni och bipolär sjukdom i hög grad är ärftliga sjukdomar, och att de dessutom delvis delar en gemensam genetisk bakgrund. Forskarna menar att det är viktigt för både kliniker och forskare att ta hänsyn till en gemensam genetisk bakgrund när man studerar och behandlar schizofreni och bipolär sjukdom.
Forskningen har finansierats av FAS och Vetenskapsrådet.
Publikation: “Common genetic determinants of schizophrenia and bipolar disorder in Swedish families: a population-based study”, Paul Lichtenstein, Benjamin H Yip, Camilla Björk, Yudi Pawitan, Tyrone D Cannon, Patrick F Sullivan, Christina M Hultman, The Lancet, 16 januari 2009
För mer information, kontakta:
Professor Paul Lichtenstein
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik
Tel: 08-524 874 24 eller 073-309 33 24
E-post: paul.lichtenstein@ki.se
Docent Christina Hultman
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik
Tel: 08-524 838 93 eller 070-362 10 31
E-post: Christina.Hultman@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Begreppet social engineering anspelar på konsten att genom sociala koder och kunskaper om mänskligt beteende få oss att lämna uppgifter eller utföra handlingar vi inte borde. Ett aktuellt exempel skedde alldeles nyligen i Sverige, då människor blev uppringda av en person som sade sig vara en representera IT-avdelningen på deras bank och bad dem identifiera sig med hjälp av sin bankdosa. Angriparen använde sedan dessa koder för att stjäla pengar från offrets konto:
– Redan för ett par år sedan förutspådde jag att den sortens attacker skulle bli vanliga, särskilt kontobedrägerier, säger Marcus Nohlberg.
Trots den allvarliga utgången då många bedrägeriförsök lyckas, har tekniken studerats ganska lite bland andra forskare. Marcus Nohlbergs forskning har lett till ökade kunskaper inom vilka metoder som angriparna använder och vad det är som gör människor och organisationer sårbara. Lite nedslående visar Marcus Nohlbergs forskning att information och utbildning inte fungerar så bra som man tror:
– Det finns alltid en liten grupp människor som inte gör som de lärt sig. Dessutom utbildas människor alltför sällan i säkerhetsfrågor generellt sett. För att förändra ett beteende måste man jobba med detta hela tiden inom en verksamhet. Det bästa är praktiskt träning och troligen måste organisationer gå mer mot att göra interna kontroller där man helt enkelt skapar fiktiva attacker för att se var svagheterna finns, menar Marcus Nohlberg.
Social engineering som bedrägerimetod är kostsamt för angriparen eftersom den kräver engagemang och tid. Redan idag finns dock programvaror och teknik som automatiskt kan interagera med andra människor:
– Det går bara att föreställa sig allvaret när sådana program i framtiden angriper offer via digitala mötesplatser som till exempel Facebook. När det blir lika enkelt som att sprida spam, då kan det bli stort hot mot social verksamhet på internet.
Med forskningen presenterar Marcus Nohlberg en beskrivning av bedrägliga brott utifrån offer-, gärningsman- och försvararperspektiv, men också förslag till åtgärder för att förebygga attacker, baserade på egna erfarenheter från kontrollerade angrepp.
Disputationen äger rum den 15 januari 2009, kl 13.00 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Sal C, Forum, Isafjordsgatan 39, Kista.
Opponent: Professor Angela Sasse, Department of Computer Science, University College, London. Disputationen hålls på engelska.
Avhandlingens titel: Securing Information Assets – Understanding, Measuring and Protecting against Social Engineering Attacks.
Kontaktinformation
Marcus Nohlberg, telefon: 0709-538575, e-post: marcus@nohlberg.com
För bild, kontakta press@su.se eller tfn 08-16 40 90