Schizofreni och bipolär sjukdom (även kallad manodepressiv sjukdom) är de två vanligaste psykossjukdomarna. Inom både klinisk verksamhet och forskning har man i över 100 års tid försökt särskilja de två sjukdomarna när det gäller karaktäristika och riskfaktorer. Allt fler har dock blivit tveksamma till en strikt uppdelning i två kategorier – bland annat på grund av att nyare genetisk forskning visat att vissa gener förefaller påverka båda sjukdomarna.
För att undersöka om schizofreni och bipolär sjukdom har gemensamma orsaker har nu svenska forskare analyserat registerdata från 2 miljoner familjer. I studien ingår 35,985 patienter med schizofreni och 40,487 patienter med bipolär sjukdom, samt släktingar till dessa.
Resultaten visar att medlemmar i familjer där någon har schizofreni eller bipolär sjukdom löper en förhöjd risk att ha samma sjukdom. Av resultaten framgår också att detta beror främst på genetiska faktorer, och endast i liten utsträckning på gemensam miljöpåverkan. Forskarna fann även att patienter med schizofreni också har ökad risk för bipolär sjukdom. Släktingar till patienter med en av sjukdomarna hade också ökad sannolikhet att ha släktingar med den andra sjukdomen.
De sammantagna resultaten ger enligt forskarna övertygande belägg för att schizofreni och bipolär sjukdom i hög grad är ärftliga sjukdomar, och att de dessutom delvis delar en gemensam genetisk bakgrund. Forskarna menar att det är viktigt för både kliniker och forskare att ta hänsyn till en gemensam genetisk bakgrund när man studerar och behandlar schizofreni och bipolär sjukdom.
Forskningen har finansierats av FAS och Vetenskapsrådet.
Publikation: “Common genetic determinants of schizophrenia and bipolar disorder in Swedish families: a population-based study”, Paul Lichtenstein, Benjamin H Yip, Camilla Björk, Yudi Pawitan, Tyrone D Cannon, Patrick F Sullivan, Christina M Hultman, The Lancet, 16 januari 2009
För mer information, kontakta:
Professor Paul Lichtenstein
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik
Tel: 08-524 874 24 eller 073-309 33 24
E-post: paul.lichtenstein@ki.se
Docent Christina Hultman
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik
Tel: 08-524 838 93 eller 070-362 10 31
E-post: Christina.Hultman@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Begreppet social engineering anspelar på konsten att genom sociala koder och kunskaper om mänskligt beteende få oss att lämna uppgifter eller utföra handlingar vi inte borde. Ett aktuellt exempel skedde alldeles nyligen i Sverige, då människor blev uppringda av en person som sade sig vara en representera IT-avdelningen på deras bank och bad dem identifiera sig med hjälp av sin bankdosa. Angriparen använde sedan dessa koder för att stjäla pengar från offrets konto:
– Redan för ett par år sedan förutspådde jag att den sortens attacker skulle bli vanliga, särskilt kontobedrägerier, säger Marcus Nohlberg.
Trots den allvarliga utgången då många bedrägeriförsök lyckas, har tekniken studerats ganska lite bland andra forskare. Marcus Nohlbergs forskning har lett till ökade kunskaper inom vilka metoder som angriparna använder och vad det är som gör människor och organisationer sårbara. Lite nedslående visar Marcus Nohlbergs forskning att information och utbildning inte fungerar så bra som man tror:
– Det finns alltid en liten grupp människor som inte gör som de lärt sig. Dessutom utbildas människor alltför sällan i säkerhetsfrågor generellt sett. För att förändra ett beteende måste man jobba med detta hela tiden inom en verksamhet. Det bästa är praktiskt träning och troligen måste organisationer gå mer mot att göra interna kontroller där man helt enkelt skapar fiktiva attacker för att se var svagheterna finns, menar Marcus Nohlberg.
Social engineering som bedrägerimetod är kostsamt för angriparen eftersom den kräver engagemang och tid. Redan idag finns dock programvaror och teknik som automatiskt kan interagera med andra människor:
– Det går bara att föreställa sig allvaret när sådana program i framtiden angriper offer via digitala mötesplatser som till exempel Facebook. När det blir lika enkelt som att sprida spam, då kan det bli stort hot mot social verksamhet på internet.
Med forskningen presenterar Marcus Nohlberg en beskrivning av bedrägliga brott utifrån offer-, gärningsman- och försvararperspektiv, men också förslag till åtgärder för att förebygga attacker, baserade på egna erfarenheter från kontrollerade angrepp.
Disputationen äger rum den 15 januari 2009, kl 13.00 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Sal C, Forum, Isafjordsgatan 39, Kista.
Opponent: Professor Angela Sasse, Department of Computer Science, University College, London. Disputationen hålls på engelska.
Avhandlingens titel: Securing Information Assets – Understanding, Measuring and Protecting against Social Engineering Attacks.
Kontaktinformation
Marcus Nohlberg, telefon: 0709-538575, e-post: marcus@nohlberg.com
För bild, kontakta press@su.se eller tfn 08-16 40 90
Genen det rör sig om heter COMT och är inblandad i nedbrytningen av östrogen. Stigande halter av östrogen i blodet är det som gör att flickors pubertetsutveckling startar.
COMT-genen förekommer i två varianter, en långsam och en snabb. Detta beror på att DNA-sekvensen i COMT-genen skiljer sig åt mellan olika individer. Cirka 30 procent av alla nordbor har två kopior av den långsamma genvarianten och cirka 20 procent har två kopior av den snabba. Resterande 50 procent har både en långsam och en snabb kopia.
– I en studie på 246 flickor, 10-12 år gamla, som precis var på väg in i puberteten såg vi att flickor med två kopior av den långsamma genvarianten hade kommit längre i sin pubertetsutveckling än flickor med två kopior av den snabba genvarianten. Bland annat var de 5,4 cm längre än flickorna med långsam COMT, vilket motsvarar 6-12 månader i pubertetstid, säger leg läkare Anna-Lena Eriksson som skrivit avhandlingen.
När forskarna mätte östrogenhalterna i blodet såg de att flickorna med långsam COMT hade mer östrogen än de med snabb COMT. Det berodde antagligen på att de med långsam COMT bryter ner östrogen sämre, och följden av det blir högre östrogenhalter och en tidigare pubertetsstart.
– Många kvinnor tar ju idag östrogen i form av p-piller, eller för att lindra klimakteriesymtom. Dessa behandlingar innebär en viss risk för biverkningar som till exempel blodpropp. Kanske har COMT betydelse där genom sin påverkan på östrogenhalterna. I så fall skulle långsam COMT kunna vara en riskmarkör som indikerar att lägre östrogendoser bör ges. Men om det verkligen är så måste naturligtvis studeras, säger Anna-Lena Eriksson.
I avhandlingen studerades också COMT hos män i olika åldrar. Forskarna fann då samband mellan COMT och bentäthet hos unga män, samt mellan COMT och risken att drabbas av ett benbrott någon gång under livet. Dessutom sågs samband mellan långsam COMT och en lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt.
– Vi vet att östrogen är inblandat i både tillväxt och pubertetsutveckling, benets hälsa och uppkomsten av hjärtinfarkt, och att det finns en ärftlig komponent inblandad i alla dessa processer. Våra data talar för att den genvariant i COMT som vi undersökt kan vara inblandad i flera av dessa processer, kanske genom styrning av östrogenomsättningen, säger Anna-Lena Eriksson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin
Avhandlingens titel: COMT genotype, sex steroids, and bone phenotype in mice and men
Avhandlingen försvaras fredagen den 16 januari, klockan 9.00, hörsal Arvid Carlsson, Academicum, Medicinaregatan 3, Göteborg.
Opponent: docent Peter Nordström, institutionen för samhällsmedicn och rehabilitering, Umeå universitet, Umeå
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg läkare Anna-Lena Eriksson, telefon 031-342 45 85, 0706-77 53 34,
e-post anna-lena.eriksson@pharm.gu.se
Handledare:
Professor Claes Ohlsson, telefon 031-342 28 73, e-post: claes.ohlsson@medic.gu.se
GullBritt Rahm försvarar den folkhälsovetenskapliga avhandlingen ”Ut ur ensamheten. Hälsa och liv för kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen och nu deltar i självhjälpsgrupp”. Hon blir nu Doctor of Public Health.
Som kurator och psykoterapeut har hon träffat många kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp. Utsatta kvinnor bör erbjudas professionell hjälp där det finns kunskap om sexuella övergrepp och dess efterverkningar.
– Men om vårdpersonal ska våga fråga om och lyssna till berättelser om sexuella övergrepp behövs ökad kunskap om övergrepp och vilka efterverkningar de kan ha, säger GullBritt Rahm.
Att ge möjlighet till deltagande i självhjälpsgrupper kan vara ett utmärkt komplement, menar GullBritt Rahm. Kvinnorna har hon mött inom barnpsykiatri, familjerådgivning, ungdomsmottagning men kanske allra mest inom den ideella kvinnojouren Alla Kvinnors Hus i Karlstad där hon arbetat med samtal för kvinnor.
– Kvinnor som varit sexuellt utsatta under barndomen efterfrågade ofta gruppverksamhet, berättar GullBritt Rahm.
Efter ett seminarium i Värmland där Riksorganisationen stödcentrum mot incest, Rsci, presenterade sina självhjälpsgrupper beslöt Alla Kvinnors Hus att starta sådana i Värmland.
– Jag blev intresserad av att forska kring hur de kvinnor som sökte sig till den här typen av gruppverksamhet mådde, vad det var som gjorde att de ville delta i en grupp, hur de såg på sina liv och att sätta det i relation till vad de varit utsatta för som barn.
Avhandlingen är baserad på material från frågeformulär och intervjuer med kvinnor från självhjälpsgrupper som anordnats av olika organisationer.
En anledning till att kvinnor inte berättar om sina övergrepp är rädslan för att de inte ska bli trodda och respekterade. En del kvinnor menar att de försökt berätta men inte känt att någon velat lyssna till dem. Andra beskriver att deras kurator eller läkare lyssnat till dem men att det ändå saknats en dimension, nämligen att få prata med någon som varit med om något liknande. Det senare har varit det skäl som de flesta angett som skäl till att vilja vara med i en självhjälpsgrupp.
Resultaten i avhandlingen visar att kvinnornas psykiska hälsa var dålig, klart jämförbar med kliniska grupper inom psykiatrin. Deras känsla av sammanhang i livet var låg och skammen en trogen, negativ följeslagare.
Kvinnorna beskrev att gruppen användes som en trygg bas där man kunde träna på att ta konflikter, att argumentera och ta sig själv på allvar. Erfarenheter som man kunde pröva i verkliga livet för att sedan återvända till den trygga gruppen och reflektera kring.
GullBritt Rahm menar att självhjälpsgruppers styrka kan ligga i att de är deltagarstyrda, man ger och får stöd, man måste ta ansvar för både sig själv och andra.
– När detta fungerar kan man börja uppleva sig själv mer positivt och möjligheten till empowerment – att ta mer makt över sitt liv och sin hälsa, kan uppstå, säger GullBritt Rahm.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 16 januari 2009, kl 13.00 Aulan NHV, Fredrik Bloms väg 25, Nya Varvet, Göteborg
Beställ avhandlingen för 150 kr exklusive porto: kirsi.gomes@nhv.se
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Ut ur ensamheten. Hälsa och liv för kvinnor som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen och nu deltar i självhjälpsgrupp
Avhandlingsförfattare: GullBritt Rahm
Tel: (+46) 0550 550 51 (bostad) (+46) 054 61 42 80 (arbete) (+46) 070 314 20 56 (mobil)
E-post: Gullbritt.Rahm@kau.se
Huvudhandledare: Professor Karin Ringsberg, NHV: (+46) 69 39 71
Bihandledare: Docent Barbro Renck, Karlstads universitet: (+46) 070-543 61 49
Perioden 1985–1991 innebar försök till ombyggnad (perestrojka) av det sovjetiska socialistiska samhället. Debatten inklusive den akademiska ekonomisk-teoretiska blev mer öppen. Alla skulle få göra sin röst hörd (glasnost).
Fram till 1989-90 var de akademiska ekonomernas uppgift att försvara Sovjetunionens ekonomiska teoribyggnad och attackera marknadsekonomiska teorier. Därefter blev debatten helt fri och enigheten var stor om att Sovjetunionen skulle övergå till marknadsekonomi.
Diskussionen handlade nu om på vilket sätt som övergången skulle ske. Skulle det bli en snabb övergång, en chockterapi, eller skulle övergången ske gradvis?
Under den första perioden blev det alltmer uppenbart att den sovjetiska planekonomin led av besvärande problem. Den kunde inte hantera sedan länge ökade krav på flexibilitet.
Plansystemet kännetecknades av rigiditet både när det gällde volymer och priser. Dock ansågs socialismen överlägsen kapitalism och marknadsekonomi men det fanns ett fåtal ekonomer som bestred denna grundprincip.
– Det är uppenbart att de ekonomer som försvarade socialismen var kunniga i marknadsekonomi . De försökte tillgodogöra sig dess begrepp och tillämpa dessa på planekonomin utan att direkt säga det, berättar Bengt Svensson vid Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet.
Det talades om en socialistisk marknad. Man misslyckades till stor del men lärde sig mycket som kunde användas när övergången till marknadsekonomi skulle genomföras.
– Men på det hela taget är det rimligt att hävda att den ekonomiska debatten fram till 1989-90 inte hade en stabiliserande effekt på systemet utan snarast bidrog till dess upplösning, menar Bengt Svensson.
Den officiella sovjetiska statistiken kunde till slut också öppet ifrågasättas. 1990/91 fick landet ta ställning till en ekonomisk rapport sponsrad av G7-gruppen, som förordade en övergång till marknadsekonomi och som ansågs förorda chockterapi.
I avhandlingen analyseras begreppet chockterapi. Slutsatsen är att de åtgärder som förslogs knappast kan ses som chockterapeutiska i den utsträckning som det självständiga Ryssland försökte genomföra och som urartade till ”vild kapitalism” , menar Bengt Svensson.
– De flesta ekonomer förordade en gradvis övergång till marknadsekonomi och argumenterade att Ryssland var ett specialfall som hade mycket litet att lära av andra länder. Detta är inget nytt i diskussionen. Många studier har visat på ”sega strukturer” från långt tillbaka i den ryska historien. I min avhandling argumenterar jag för att sådana strukturer är skönjbara också i den ekonomisk-teoretiska debatten, säger Bengt Svensson.
Avhandlingens namn: Seven years that shook Soviet economic and social thinking. Reflections on the revolution in communist economics 1985-1991.
Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8353.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Bengt Svensson, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 0709- 415934, 08-6623388, e-post : kvbs@telia.com
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
En aktuell avhandling från Umeå universitet ställer frågorna med utgångspunkt från hur sovjetiska etnografer hanterade problemet i sina beskrivningar av världsåskådningar hos samojediska jägar- och renskötarfolk på de ryska och sibiriska tundrorna. Förutom den principiella diskussionen är den religionshistoriska avhandlingen också en källkritisk studie av tidigare forskning om samojedisk världsåskådning.
Det mesta av den forskning som publicerats om samojedisk världsåskådning är nedtecknad av sovjetiska etnografer och vilar på marxist-leninistiska teorier, med andra ord ateistiska och religionsfientliga.
– Den sovjetiska etnografiska forskningen skulle understödja kommunistpartiets omvandlingar, inte minst av tankesystemen bland de etniska minoriteterna i landet, förklarar religionsvetaren Olle Sundström. Därför är det intressant hur dom här forskarna försökte lösa problemet med terminologi för ”övernaturliga väsen”.
Att använda kristna termer kan innebära en underförstådd jämförelse med den kristna världsåskådningen. I Olle Sundströms avhandling framgår att de sovjetiska forskarna strävade efter att undvika kristna ord som t ex gud, ande eller djävul. De såg de samojediska kulturerna som ”primitiva”, nära det ursprungliga mänskliga samhälle som enligt marxismen var ”primitivt kommunistiskt” och saknade religion.
– Samojedernas världsåskådningar var inte egentliga religioner utan bara förstadier i de sovjetiska forskarnas ögon. Det ursprungliga samhället skulle i sovjetiskt tänkande ha varit matriarkalt och det gjorde att etnograferna sökte – och fann – långt fler framträdande feminina väsen i de samojediska världsåskådningarna än vad tidigare forskare hade gjort, berättar Sundström.
Med sina för tiden nya perspektiv öppnade de sovjetiska etnograferna dörrar till nya insikter om samojediska världsåskådningar. Men avhandlingen visar också att de sovjetiska forskarnas beskrivningar i många stycken är en säkrare källa till kunskap om marxist-leninistiskt tänkande än till samojediskt. En annan av slutsatserna är att det inte går att upprätta någon neutral eller ideal vetenskaplig terminologi för beskrivningar av övernaturliga väsen.
– Varje forskare måste vara fri att välja de termer han eller hon vill för att forskningen ska kunna komma till nya resultat och insikter, säger Olle Sundström. Men för att läsaren ska kunna bedöma en beskrivning av en främmande religion, måste valet av bärande termer vara genomskinligt, det vill säga noggrant motiverat och redogjort för.
Fredagen den 16 januari försvarar Olle Sundström, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, sin avhandling i religionshistoria med titeln ”Vildrenen är själv detsamma som en gud”: ”gudar” och ”andar” i sovjetiska etnografers beskrivningar av samojediska världsåskådningar.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal S205h, Samhällsvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Anna-Leena Siikala, Department of Folklore Studies, Helsingfors universitet, Finland.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna Olle Sundström via
e-post olle.sundstrom@religion.umu.se eller tel 090-786 67 99.
Syskons inkomster i vuxen ålder tenderar att vara likartade (korrelerade), vilket kan tolkas som att människors familjebakgrund på något sätt är relaterad till framtida inkomst (se faktaruta om korrelationer). En av studierna som ingår i Lena Lindahls avhandling är baserad på syskondata och undersöker närmare vad det är i barns hemmiljö och uppväxtförhållanden som är betydelsefulla för syskons likhet när det gäller framtida inkomst.
– Vi vet från tidigare studier att föräldrars utbildningsnivå, inkomster och yrke påverkar hur pass lika syskonens framtida inkomster blir. Det nya i min studie är att vi har tillgång till mycket rik information som beskriver barns hemmiljö, med bland annat uppgifter om föräldrars attityder och inställningar till olika frågor. Den viktigaste variabeln i studien visade sig vara i vilken utsträckning föräldrar planerar tillvaron på lång sikt, säger Lena Lindahl.
En tänkbar förklaring till detta är att föräldrar som planerar på lång sikt även organiserar sina barns tillvaro, till exempel med rutiner och annat som kan ge struktur och trygghet i tillvaron menar Lena Lindahl.
Faktaruta:
En syskonkorrelation är ett samlingsmått på betydelsen av familjebakgrund och omgivning. Korrelationen innefattar allt som är gemensamt för syskonen som till exempel föräldrars utbildning och inkomstnivå men även mer abstrakta faktorer som föräldrars förhållningssätt, ambitionsnivå etc. Dessutom ingår även influenser utanför hemmet från till exempel närområdet och skolan.
Avhandlingens titel: Family Background and Individual achievement – Essays in Empirical Labour Economics
Disputationen har ägt rum vid Stockholms universitet den 5 december.
Studien som refereras till ovan heter ”What more than parental income? An exploration of what Swedish siblings get from their parents” och återfinns här: http://www2.sofi.su.se/~lli/
Kontaktinformation
För mer information:
Lena Lindahl, forskare vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, tfn 08-163459, 070-603 87 87, e-post Lena.Lindahl@sofi.su.se.
Porträttbild kan laddas ner via http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=5918&a=55186.
– Bland annat kommer prioriteringar på sin spets när kundorientering ska införas i en statlig miljö, berättar Fredrika Wiesel.
Om kundorientering ska få en reell effekt måste den påverka verksamhetens styrning och genomförandet av olika åtgärder som riktar sig mot kunderna, vilket ställer krav på genomförandet av prioriteringar mellan kunder och kundbehov. Det talar dock mot myndighetens roll att företräda samtliga medborgare.
I sin avhandling belyser Fredrika Wiesel hur ett införande av kundorientering påverkar ekonomistyrningen i två statliga myndigheter: Banverket och Vägverket.
Avhandlingens forskningsfråga innefattar både myndigheternas anslagsfinansierade förvaltande verksamheter och verksamheter i myndigheterna som är utsatta för olika grader av konkurrens och är avgifts- eller intäktsfinansierade.
Avhandlingen visar att kundorientering och de logiker som underbygger ett hänsynstagande till kundernas behov (laterala styraspekter) i styrningen står i konflikt med de logiker som utgör grunden för myndigheternas traditionella vertikala styrning (toppstyrning). Därför riskerar spänningar att uppstå mellan utvecklingen av en mer lateralt orienterad styrning och den vertikala styrningen.
Samtidigt är dessa spänningar inte lika uttalade i de verksamheter i Banverket och Vägverket som är utsatta för ekonomiska faktorer i form av konkurrens och betalande kunder. Detta är kopplat till att det finns ett tryck från såväl en institutionell/politisk nivå som från myndigheternas huvudkontor på att verksamheternas styrning ska ha ett tydligt finansiellt fokus.
För att verksamheterna ska kunna uppfylla vertikala krav på vinst respektive kostnadstäckning lyfter de också fram vikten av att deras produkter och tjänster är efterfrågade av kunderna. Arbetet med kundorientering i dessa delar av myndigheterna har således kommit att tätt kopplas till finansiella aspekter, vilket lett till att spänningarna mellan den vertikala styrningen och utvecklingen av en lateral styrning har neutraliserats i en större utsträckning.
Närvaron av ekonomiska faktorer underlättar också genomförandet av prioriteringar och har resulterat i en närhet till kunderna, något som i sin tur underlättar identifikationen av kundbehov och inflytandet från laterala styraspekter i den vertikala styrningen.
Inom Banverkets och Vägverkets anslagsfinansierade och förvaltande verksamheter finns däremot inget motsvarande inflytande från ekonomiska faktorer. Avsaknaden av ekonomiska faktorer som kan agera som en katalysator för en sammansmältning av de två styrmodellernas underliggande och konflikterande logiker har lett till att laterala styraspekter inte har inbäddats i den dominerande vertikala styrningen i någon högre utsträckning.
– Då Vägverket i relation till Banverket har genomfört en större satsning på kundorientering och att arbetet med kundorientering ska få ett genomslag i styrningen, har spänningarna mellan de två styrmodellerna blivit extra tydliga i denna myndighet, berättar Fredrika Wiesel. Samtidigt har skillnaderna i myndigheternas satsning på kundorientering inte lett till några skillnader i resultatet av arbetet, utan ett hänsynstagande till laterala styraspekter i form av kundernas behov har endast i en mindre utsträckning utvecklats till en integrerad del av styrningen.
Avhandlingens titel: Kundorientering och ekonomistyrning i offentlig sektor
Disputationen äger rum den 14 januari kl 13 i Philipssalen, hus 3, Kräftriket.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Fredrika Wiesel, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 11 67, 070-306 16 46, e-post fw@fek.su.se.
För foto, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
– Det är av stor vikt att arbeta aktivt med tidiga interventioner för att förebygga alkoholproblem och därmed främja folkhälsan, säger Kristina Berglund som disputerar vid Psykologiska institutionen. Det är också angeläget att på ett tidigt stadium upptäcka dem som har utvecklat ett alkoholproblem men som ännu inte har sökt vård, dvs. har ett ”dolt” alkoholproblem.
De faktorer som framförallt tycks fördröja varför dessa personer inte söker vård är just att de har en stabil psykosocial livssituation och en upplevelse av att vara psykiskt friska.
Syftet med avhandlingen är att studera socialt stabila personer med en problematisk alkoholkonsumtion både utifrån dryckesvanor, personlighet och hälsa.
– Ju fler år med alkoholproblem, desto mer uttalat ängslig personlighetsläggning. Men även mer problem med den fysiska och psykiska hälsan samt med arbete och relationer.
En fråga som undersöks i avhandlingen är om personer som ännu inte hade sökt hjälp för sina alkoholproblem skiljde sig från dem som hade erfarenhet av någon form av vård för sina alkoholproblem. Totalt intervjuades 367 personer.
– De som ännu inte hade sökt vård mådde bättre psykiskt. De levde i större utsträckning i en relation och förvärvsarbetade i högre grad än de som hade sökt vård för sina problem. De hade inte heller haft en lika långvarig alkoholproblematik. Men å andra sidan hade de en konsumtionsnivå som var jämförbar med dem som hade erfarenhet av vård.
I en delstudie, som består av intervjuer med 100 personer, har Kristina Berglund även undersökt personlighetsegenskaperna hos socialt stabila personer med alkoholproblem.
– Majoriteten var inte avvikande i sina personligheter. Endast ett fåtal hade en mer ängslig eller impulsiv läggning. Flera personer med problematisk alkoholkonsumtion som pågått mer än nio år hade dock en mer ängslig personlighetsläggning.
Ett annat syfte med avhandlingen var att undersöka om dryckesvanor, psykosocial bakgrund och hälsa skiljde sig mellan vårdsökande män och kvinnor med ett diagnostiserat alkoholberoende.
– Förutom ett fåtal skillnader i dryckesvanor fanns inga skillnader mellan könen, säger Kristina Berglund. När jag i stället gjorde en jämförelse utifrån olika åldrar visade det sig att yngre individer visade mer psykisk ohälsa medan äldre led av mer kroppslig ohälsa. De yngre hade dessutom fått alkoholproblem betydligt tidigare i livet.
Avhandlingens titel: Socially stable alcoholics: What characterises them? Drinking patterns, personality and health aspects of psychosocial and clinical importance.
Opponent: Professor Mats Fridell, Institutionen för psykologi, Lunds universitet
Tid och plats för disputation: Fredagen den 16 januari kl 10.00-12.00, sal F1, Psykologiska institutionen, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare:
Kristina Berglund 031 – 786 18 78, kristina.berglund@psy.gu.se
I ett projekt som genomförs i samarbete mellan Högskolan i Kalmar, HortResearch på Nya Zeeland och brittiska Cranfield University tar forskarna fram och testar “smarta material” för detta användningsområde. Materialen är plaster med förmåga att känna av specifika substanser, i detta fall narkosmedlet propofol.
Tekniken kallas på engelska “molecular imprinting” och är en avgjutningsteknik på nanonivå där specifika molekyler gör avtryck i ett plastmaterial. Plasten minns därmed molekylen och kan användas i en så kallad biosensor för att kontinuerligt “känna av” den önskade substansen.
Metoden utvecklas vidare av ett brittiskt företag i Cambridge som är specialiserade på biosensorer och används nu också i kliniska studier. Den första artikeln som mer ingående beskriver hur dessa material fungerar publicerades förra veckan i den ansedda tidskriften Journal of Molecular Recognition.
Doktoranden Miruna Petcu, som i september disputerade med sin avhandling vid Högskolan i Kalmar, har varit anställd hos HortResearch under sin forskarutbildning och arbetat med metoden.
Hennes handledare i Kalmar, professor Ian A Nicholls, säger skämtsamt att resultaten av arbetet blir tydligt för alla i operationssalen, förutom patienten, som sover och inte märker någonting.
-Detta är ett gott exempel på hur avancerade material och analysmetoder kan bidra till att förbättra morgondagens hälso- och sjukvård. Dessutom är det ett tydligt exempel på att Kalmarforskarna tillhör forskningsfronten inom området bioteknologi/materialutveckling, säger Ian A Nicolls.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Professor Ian A Nicolls
Naturvetenskapliga institutionen
Tel: 070-757 6868
ian.nicholls@hik.se
Elisabeth Björklund har analyserat i vilka sammanhang barnen använder berättande bilderboksläsning och annat textbaserat material. Hon har vidare undersökt hur samspelet ser ut när barnen är engagerade i litteracitet – i att berätta, läsa och skriva – och hon visar också vilket innehåll barnens kommunikation då har.
Videoinspelningar av barn från en förskola utgör materialet för studien. Barnen är mellan ett och ett halvt och tre år gamla.
Resultatet visar att barnens berättande, läsande och skrivande innefattar mer än att bläddra, peka och titta på bilder och att barnen på ett varierat sätt ständigt verkar i sin litteracitet. Att det är frågan om just litteracitet betonar en del av barnen själva när de säger ”jag läser” eller ”det står där”.
– Barnen ser sig som läsare eller skrivare, inte att de just då härmar eller leker. De är alltså kompetenta och förmögna att göra mycket alldeles på egen hand, säger Elisabeth Björklund.
Två övergripande former framträder som beskriver vad barnens litteracitet består av. Den ena är berättande och den andra formen är läsande och ritande/skrivande. Den fördjupade analysen visar hur barnen själva bygger både en egen berättarkunskap och skapar ett eget litteracitetsmanifest. Barnen understryker vad de gör genom att uttrycka och definiera sig själva som både läsare och skrivare/ritare.
– Mitt vetenskapliga intresse är inte riktat mot att små barn tidigt ska lära sig att läsa och skriva, utan istället är det riktat mot vad de små barnen faktiskt gör när det gäller aktiviteter och handlingar som rör skrivande och läsande, säger Elisabeth Björklund.
Hon anser att litteracitetens betydelse när det gäller de yngsta barnen borde omprövas, där enbart kunskap om barns språkutveckling inte räcker för att fånga hela bredden.
– En annan slutsats är att berättandet, läsandet och skrivandet i den vidare meningen har en så tydlig plats i barnens vardag. Detta förmedlas tydligt till omgivningen genom det sätt de deltar, bidrar, skapar meningsfulla sammanhang, interagerar och kommunicerar, säger Elisabeth Björklund som sedan 30 år arbetar inom lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle.
Elisabeth Björklund lägger fram sin avhandling ”Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan” vid institutionen för pedagogik och didaktik fredagen den 9 januari, kl 13.15.
Plats: Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg.
Kontaktinformation
Kontakt: ebd@hig.se, 026-648500, 0707-197852
Fettcellers tillväxt och ämnesomsättning är beroende av syre och näringsämnen som tillförs genom blodet. Ett möjligt sätt att reglera kroppens fettmängd, till exempel för att motverka fetma, kan därför vara att påverka tillväxten av blodkärl i fettvävnaden.
En forskargrupp vid Karolinska Institutet har nu visat att det hos möss som utsätts för låga temperaturer sker snabb utveckling av blodkärl i fettvävnaden. Blodkärlstillväxten följs i sin tur av en omvandling av fettvävnaden, från vitt fett till så kallat brunt fett. Det bruna fettet har en högre metabolisk aktivitet och bryts ned snabbare än det vita fettet.
– Det är första gången det visas att blodkärlstillväxt påverkar ämnesomsättningen i fettvävnad, snarare än tvärtom. Om vi lär oss att reglera blodkärlstillväxten hos människor skulle det öppna nya möjligheter att behandla fetma och metaboliska sjukdomar som diabetes, säger professor Yihai Cao som har lett studien.
Brunt fett alstrar värme när det bryts ned och finns framförallt hos djur som sover vintersömn. Hos människor finns brunt fett hos nyfödda, men forskarna tror att det genom reglering av blodkärlstillväxt kan vara möjligt att främja omvandling av vitt fett till brunt fett även hos vuxna människor.
Publikation: ”Cold triggers VEGF-dependent but hypoxia-independent angiogenesis in adipose tissues and anti-VEGF agents modulate adipose tissue metabolism”, Yuan Xue, Natasa Petrovic, Renhai Cao, Ola Larsson, Sharon Lim, Shaohua Chen, Helena M Feldmann, Zicai Liang, Zhengping Zhu, Jan Nedergaard, Barbara Cannon, Yihai Cao
Cell Metabolism, 6 januari 2009
För mer information, kontakta:
Professor Yihai Cao
Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi
Tel: 08-524 875 96 eller 08-524 872 13
Mobil 070-559 75 96
E-post: Yihai.Cao@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Barbara Honigmann (född 1949) är både författarinna och konstnär med judiska rötter, född och uppvuxen i Östtyskland, som sedermera utvandrat till Strassbourg i Frankrike.
Redan i en sådan kort beskrivning antyds en komplex identitet. En komplexitet som ofta förbises i förenklingen till en judisk identitet, där offerproblematiken från minnena av förintelsen ligger som grund. Eftersom Honigmann är född efter kriget utgör denna stigmatisering en konflikt med hennes självbild.
Tidigare forskning kring Honigmanns texter har framförallt fokuserat på det judiska som grund för formandet av karaktärernas identitet. Anna Kuschel ansluter visserligen till denna forskning i analyserna av berättarstrukturen i texterna: Roman von einem Kinde, Eine Liebe aus nichts, Damals, dann und danach och Ein Kapitel aus meinem Leben. Men avhandlingsförfattaren visar vidare att man måste se längre än bara till enskilda och isolerade aspekter.
Honigmanns romanfigurer kan inte längre positionera sig på den ena eller andra sidan gränsen, t.ex. som judinna, tyska eller fransyska, mor eller dotter, författare eller konstnär. Snarare äger en vandring på gränsen rum. Varje enskild identitetsaspekt återspeglar i sig inte mångfalden utan först genom samspelet dem emellan.
Fenomenet att befinna sig mittemellan blir således själva utgångspunkten för hennes skrivande. Därför beskriver Anna Kuschel de poetiska grepp som ligger till grund för att synliggöra dessa identitetsskapande processer. Ett ifrågasättande berättande, kontrastiva skildringar och ironi är några exempel på hur ett gränsland öppnas upp i texten för att påvisa det ofärdiga och komplexa som kännetecknar den identitetsskapande processen.
Texten som gränsland blir till en arena där figurerna kan skapa och reflektera dynamiken i den identitetsskapande processen. Ett oavbrutet sökande där de olika aspekterna fortlöpande ställs mot varandra i olika konstellationer likt ett kaleidoskop. Gränslandet är med andra ord själva förutsättningen för att synliggöra komplexiteten i denna fortlöpande process.
Avhandlingens titel: Transistorische Identitäten – Zur Identitätsproblematik in Barbara Honigmanns Prosa.
Disputationen äger rum lördagen den 17 januari 2009 kl. 10.00
Plats: Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6
Opponent: Professor Beatrice Sandberg Bergen, Norge
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Anna Kuschel
031- 786 4594, 0709-75 12 42 anna.kuschel@tyska.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
– Att nå fram med ett budskap i dagens mediala brus är mer problematiskt än vad man tidigare har uppmärksammat. I diskussionerna ligger fokus ofta på mängden budskap, men aspekter som samtidig exponering av konkurrerande varumärken och konsumentens upplevelse av kommunikationen är minst lika viktiga, säger Sara Rosengren.
Dessa olika aspekter av brus ställer de kommunicerande företagen inför en mängd olika utmaningar. Exempelvis gör ett högt brus konsumenter mer benägna att undvika och misstro marknadskommunikationen. Samtidigt är det upplevda bruset inte direkt kopplat till antalet budskap.
– Till exempel uppfattas Gula Sidorna som mindre brusig än en tidning, trots att innehållet enbart består av reklam, säger Sara Rosengren.
Genom att studera marknadskommunikation i brusiga miljöer sätter Sara Rosengren frågetecken för en rad etablerade ”sanningar” i reklambranschen. Exempelvis visar sig slogans medföra risk för varumärkessammanblandning, opassande medieval faktiskt kunna öka kommunikationseffekterna av en annons och reklam vinna över publicitet när det kommer till att skapa uppmärksamhet kring ett varumärke.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Sara Rosengren
Tel: 08-736 9567
E-post: Sara.Rosengren@hhs.se
Det är ett resultat av en omfattande studie bland äldre personer med symtom på hjärtsvikt, utförd i Kinda kommun i Östergötland. Personer i åldern 65-82 år, som själva uppsökt vårdcentralen, genomgick en utredning av en hjärtspecialist och fick samtidigt besvara en enkät angående depressiva symtom. Efter sex år följdes alla deltagare upp via befolkningsregistret.
Data från 437 individer ingick i analysen, som visade att 24 procent led av hjärtsvikt och depression. Dessa personer hade den sämsta överlevnaden – deras risk att dö i hjärt-kärlsjukdom var fyra gånger högre än hos personer med hjärtsvikt men utan depression.
– Detta visar att vi i vården måste ta depression mer på allvar. Har vi en hjärtsviktspatient som visar tecken på depression bör vi inte se detta bara som en självklar följd av den kroniska sjukdomen, säger Peter Johansson, kardiologisjuksköterska som lägger fram resultaten i sin doktorsavhandling vid Avdelningen för kardiologi.
Det finns också en risk att missa en depressionsdiagnos eftersom många av symtomen, som dålig sömn, trötthet och viktminskning, även passar in på hjärtsvikt.
I Peter Johanssons avhandlingsprojekt ingick också en av de större studier som gjorts av sömnapné. Denna åkomma som medför andningsuppehåll i sömnen är förknippad med hjärtsvikt, men även med hög ålder. Av de 331 personer vars andning registrerades under en natts sömn hade 23 procent måttlig till svår sömnapné. Hos dem med hjärtsvikt var andningsuppehållen dubbelt så vanliga som hos dem med normal hjärtfunktion.
– Om detta har någon betydelse för deras överlevnad kommer att visa sig i mortalitetsuppföljningen, säger Peter Johansson.
Kronisk hjärtsvikt innebär att hjärtat inte klarar av att pumpa ut blod i den utsträckning kroppen behöver för att fungera optimalt. Typiska symtom är andfåddhet, trötthet och svullna ben. Tillståndet finns hos omkring en tiondel av befolkningen över 65 år och vården beräknas kosta 3-6 miljarder kronor om året.
Disputionen ägde rum 19 december 2008 vid Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Kontakt:
Peter Johansson, e-post: peter.johansson@aries.vokby.se, telefon bostaden 0494-21086, mobil 0702-582795
Enligt professor Lars Samuelson är det ett genombrott både i kontrollen av den kristallbildning som sker vid tillverkningen och förståelsen av processerna som framför allt Kimberly Dick har åstadkommit.
– Det här stadfäster vår ställning på området och ger våra ambitioner ökad trovärdighet, säger han. De nyttiga tillämpningarna kommer inte att låta vänta länge på sig.
Man har länge sett att kristallstrukturen hos framför allt det halvledarmaterial, indiumarsenid, som används i trådarna drabbas av oregelbundenheter av olika slag. Dessa ändrar materialets egenskaper som ledare för elektronik eller för optisk överföring och är därför inte önskvärda. Men nu visar Kimberly Dick Thelander att dessa oregelbundenheter är möjliga att styra, vilket kan utnyttjas i tillverkningen så att trådarna får nya funktioner.
Nu är det möjligt att inte bara göra helt jämna och felfria trådar utan också att växla mellan olika typer av växtsätt för kristallerna på valfritt avstånd längs med tråden (att tillverka så kallade supergitter).
– Två nyckelparametrar för att få kontroll över kristallväxten är trådens diameter och temperaturen som processen sker i. Men det finns totalt minst 10–12 olika parametrar att hålla kontroll över när man tillverkar nanotrådar, säger Kimberly DickThelander.
Även om man främst arbetat med indiumarsenid tror man att kontrollmekanismerna är tämligen generella för liknande material som används inom nanotekniken.
Med den här tekniken kan forskarna växa fram helt regelbundna trådar med ett flätat utseende. Elektromikroskopbilder visar att atomerna är arrangerade exakt så som teoretiska simuleringarna förutspått. Exakt vilka egenskaper sådana trådar får är inte utforskat.
Dessa nanotrådar har en typisk bredd på 100 nanometer (en nanometer är en miljondels millimeter) och en längd på någon mikrometer (en tusendels millimeter).
Trådarna ”bakas” i ugnar under tryck av ämnen som tillförs i gasform med början från små mikroskopiska gulddroppar. Kimberly Dick disputerade förra året på en avhandling full av elektronmikroskopiska bilder av sådana trådar. Forskarna arbetar bl a inom Nanometerkonsortiet för att finna kommersiella tillämpningar för dessa trådar bl a inom elektroniken.
Den aktuella artikeln, ”Controlled polytypic and twin-plane superlatticees in III-V nanowires” författad av Lundafysikerna P Caroff, K A Dick, J Johansson, M E Messing, K Deppert och Lars Samuelson finns redan att läsa på www.nature.com/naturenanotechnology.
Den är också översiktligt beskriven i en artikel i Semiconductor Today, http://www.semiconductor-today.com/news_items/2008/DEC/LUNDUNIVERSITY_021208.htm.
Bilder kan laddas hem från www.lth.se/formedia/bildbank/
