Maxtaxereformen inom barnomsorgen innebar att det blev hälften så dyrt för ett genomsnittligt hushåll att ha ytterligare ett barn i barnomsorg tills barnet fyller 10. Detta medförde att barnafödandet ökade med knappt fem procent. Det var framförallt hushåll med yngre (än 35 år) och deltidsarbetande kvinnor som reagerade på sänkningen. Bland familjer som redan hade barn är det främst sannolikheten att skaffa ett tredje barn som har påverkats.

– Eftersom de flesta familjer i Sverige skaffar två barn tyder det ökade antalet tredjebarn på att den totala fruktsamheten ökat. Reformen kommer att ha långsiktiga effekter på barnafödandet, säger Anna Sjögren som är en av forskarna bakom rapporten.

Sänkta avgifter inom barnomsorgen
Maxtaxan innebär att kommunen får ta ut en viss procent av hushållens inkomst för varje barn i barnomsorgen, upp till ett tak. Maxtaxan infördes den första januari 2002 och sänkte utgifterna avsevärt för de flesta hushåll. Kommunernas barnomsorgsavgifter blev också mer lika varandra. Kommuner som valde att införa maxtaxa inom förskola och skolbarnomsorg fick ett extra statsbidrag för att täcka intäktsförluster.

Metod
Rapporten jämför barnafödandet i familjer som är lika varandra men bor i olika kommuner under perioden 1997–2003. Eftersom kommunernas barnomsorgsavgifter varierade mycket innan maxtaxan infördes innebar maxtaxan olika stora avgiftssänkningar för liknande familjer beroende på var de bodde. Vi tar hänsyn till att barnafödandet för kvinnor i en viss familjetyp kan skilja sig mellan kommuner och över tiden av andra skäl än förändringar i barnomsorgstaxorna. Undersökningen baseras på data från SCB och en enkät om kommunernas barnomsorgstaxor före och efter maxtaxereformen.

Kontaktuppgifter
Rapport 2008:30 ”Effekter av barnomsorgsavgifter på barnafödandet” bygger på IFAU Working Paper 2008:29 av Eva Mörk, Helena Svaleryd och Anna Sjögren. Eva Mörk är verksam vid IFAU och Uppsala universitet, Helena Svaleryd är verksam vid Institutet för näringslivsforskning och Anna Sjögren är verksam vid IFAU.

Kontaktinformation
Vill du veta mer kontakta Anna Sjögren på telefon 0733-36 77 99, 018-471 60 58 eller via e-post anna.sjogren@ifau.uu.se.

Sydamerikas enastående artrikedom har förklarats med flera hypoteser. En går ut på att djur och växter “följt med” när den sydamerikanska kontinenten bröt sig loss från Afrika för 100 miljoner år sedan. En annan hypotes föreslår att många arter bildades när regnskogen krympte till mindre arealer under istiderna, och sedan åter expanderade.

Forskaren Alexandre Antonelli, född i Brasilien och doktorand vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet, har gjort flera resor i Sydamerika där han i forskningssyfte samlat in hundratals arter. Med hjälp av DNA-teknik har han kunnat spåra när och var vissa av Sydamerikas växt- och djurgrupper utvecklades, genom att studera arternas släktskap, hur länge sedan det är som de skiljdes åt från en gemensam förfader, samt vilken geografisk utbredning denna förfader hade när arterna bildades.

Resultaten tyder på att de flesta av Sydamerikas växt- och djurgrupper är alldeles för unga för att ha kunnat leva då Afrika och Sydamerika bildade en gemensam kontinent. Å andra sidan är de flesta djur- och växtgrupper för gamla för att deras ursprung ska kunna kopplas till vegetationsförändringar under istiderna, vilket ansetts vara den främsta orsaken till Sydamerikas mångfald.

Däremot, visar avhandlingen, finns det en stark koppling mellan norra Andernas höjning och den massiva artbildningen. Det är första gången en sådan koppling påvisas.
–Spridningen söderut längs Anderna möjliggjordes först när den norra delen av bergskedjan kom i kontakt med dess centrala delar, något som inträffade för cirka 10 – 12 miljoner år sedan. Dessförinnan hade en lång låglandskorridor, tidvis täckt av havsvatten, fungerat som en effektiv spridningsbarriär, säger Alexandre Antonelli.

Vid samma tidpunkt ledde Andernas höjning också till slutet av Lago Pebas, en gigantisk sjö som täckte hela västra Amazonas. Därmed kunde många arter sprida sig från norra Anderna till områden som Amazonas, Karibien och Centralamerika, där nya arter utvecklades.
–På så sätt blev Anderna en “artpump” för hela den Amerikanska kontinentens biodiversitet.

Upptäckten att de flesta av Sydamerikas arter är flera miljoner år gamla ger stor anledning att värna om deras fortlevnad, och Alexandre Antonellis avhandling visar på vikten av långsiktighet när strategier för arternas bevarande ska utformas.

Avhandlingen Spatiotemporal Evolution of Neotropical Organisms: New Insights into an Old Riddle försvarades vid en disputation den 28 november. Handledare var doktor Claes Persson.

Kontaktinformation
Kontakt:
Alexandre Antonelli, Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet
031-786 2658
073-7208196
031-315 5070
alexandre.antonelli@dpes.gu.se

Så här dagarna före jul är leksakskatalogerna barnens bibel. Varje bild och leksak studeras noga och drömmarna om vad man ska få julklapp är stora.

– Barnens lekar speglar vuxenvärlden, men även stereotypa föreställningar beträffande kön och genus. Detta blir tydligt då man exempelvis tittar i leksakskataloger av olika slag.

Och katalogerna speglar verkligheten när det gäller försäljning av leksaker.

– Trenden under de senaste åren är, om man jämför med slutet av 1970-talet och 1980-talet har varit att vi går mot allt mer könssegregerade leksaker.

För andra året i rad har forskaren Yvonne Eriksson studerat bilderna ur ett genusperspektiv i ”Önskeboken – Barnens stora leksaksbok”, en reklamkatalog på över 100 sidor som delas ut gratis till många svenska hushåll lagom till julhandeln.

– Redan i innehållsföreteckningen görs en skillnad mellan flickor och pojkar. Avsnittet/kapitlet ”Dockor och leksaker” omringas med rosa färg medan ”Bilar och actionleksaker” omges av blått.

– Flickorna uppmuntras i katalogen att intressera sig för mode, heminredning och skötsel av husdjur.

– Byggsatser, bilar och olika typer av experimentlådor vänder sig till pojkar, i den bemärkelse att det alltid är pojkar som är avbildade i samband med den typen av leksaker, både i kataloger och på förpackningar.

Yvonne Eriksson påpekar dock att det i årets katalog Önskeboken 2008, förekommer många upplag med både flickor och pojkar, vilket i sig är positivt.

– Men vad sysselsätter sig flickorna respektive pojkarna med i bilderna? Jo, pojkarna är aktiva medan flickorna ofta är passiva som exempelvis i reklamen för V.Smile TV Leraring system. (s.43) Här sitter en pojke och manövrerar en joystick medan flickan sitter bredvid och klappar händerna.

Könsrollerna i katalogen är tydliga även när det gäller musikinstrument.

På ett uppslag gör man reklam för olika musikinstrument där flickor och pojkar spelar tillsammans. Flickorna spelar piano och sjunger medan pojkarna spelar gitarr och trummor.

Konsekvensen av att barn leker med flick- respektive pojkleksaker blir, enligt Yvonne Eriksson att de förmodligen tränas in i könsroller,

– Särskilt gäller detta pojkar eftersom mjukare lekar är så behäftade med ”flickighet” och det i sin tur betraktas inte som något eftersträvansvärt i vårt samhälle där kvinnor i stor utsträckning fortfarande tillhör det Andra.

Studien av Önskebokens motsvarighet 2007 finns med som en del i Yvonne Erikssons nya bok. ”Bildens tysta budskap. Interaktion mellan bild och text”.

Boken omfattar mycket mer än studier av leksaker och julkataloger. T ex läromedel och medier är andra aktuella ämnen i studien.

– Det finns många fallgropar dagens mångkulturella samhälle i val av bilder i t ex tidningar, reklam och läroböcker. Vi förutsätter att barn och unga kan tolka visuella budskap. Redan tidigt i skolan förväntas elever inte bara förstå texten i läroboken utan också att klara av att tyda illustrationer och hur de förhåller sig till texten.

Kontaktinformation
Yvonne Eriksson. Mälardalens högskola, nås på tel 0708 – 86 40 27.

Läs mer om Mälardalens högskola i Eskilstuna/Västerås www.mdh.se

Ett av de största hindren nya företag möter är avsaknad av viktiga kunskaper och resurser i hur man blir konkurrenskraftig. En enkätstudie bland företag som startade under 2003 visade att nya företag med hjälp av nätverksrelationer och sin förmåga att initiera, utveckla och tillvara dessa relationer, förbättrar företagens entreprenöriella strategi i ett tidigt skede – det vill säga företagens benägenhet att agera innovativt, proaktivt och risktagande. Företagen kan genom nätverkande nå ut till sina kunder och öka sin konkurrenskraft på ett snabbare och enklare sätt.

– Min forskning visar också att det framför allt är de komplexa nya företagen som använder nätverkande aktiviteter och en entreprenöriell strategi i större omfattning för att öka sina prestationer. Med komplexitet menas i det här fallet företag som har stor variation i sina arbetsuppgifter och metoder, och att de riktar sig mot en marknad som ännu inte är medveten om sina behov och därmed inte heller förstår hur den nya produkten eller tjänsten ska användas – som exempelvis akademiska avknoppningar, säger Sari Roininen.

För att öka antalet högpresterande nya företag i Sverige och för att få dem att överleva och växa, är det med andra ord viktigt för entreprenörer med nya och komplexa företag att utnyttja olika nätverkande aktiviteter i ett tidigt skede för att öka det entreprenöriella agerandet i företagen.

Kontaktinformation
Upplysningar: Sari Roininen, tel. 0920-49 28 24, 070-236 38 49, sari.roininen@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Marie-Louise Jung, Avdelningen för industriell marknadsföring och e-handel, har undersökt attityder och perception av två e-hälsotjänster bland 768 svenskar mellan 16 och 69 år. De som medverkat i undersökningen har svarat på frågor om hur de ser på två befintliga e-hälsosajter på Internet, en on-linetjänst som erbjuder hälsorådgivning och en fråga doktorn-tjänst.
Trots att majoriteten av dem som deltog i undersökningen inte var medvetna om vilka e-tjänster som finns att tillgå var den generella inställningen till sådana tjänster övervägande positiv.

Trovärdighet, att användaren uppfattar den som levererar tjänsten som seriös och att informationen är uppdaterad och av hög kvalitet, samt i hur hög grad man använder sig av andra Internettjänster, är nyckelfrågor som i hög grad styr inställningen till e-hälsotjänster.
Den personliga integriteteten och att användaren känner sig säker när man använder e-hälsotjänsten är även detta viktigt för att man ska välja att använda sig av tjänsterna. I dagsläget poängteras även att e-hälsotjänster än så länge endast betraktas som ett komplement till traditionell sjukvård.

Många sjukvårdstjänster på Internet är i dag relativt okända för svenska medborgare. För att få fler att söka hjälp on-line krävs därför att leverantörerna av e-hälsotjänsterna är mer aktiva i marknadsföringen av dem samtidigt som man tydligt visar på de kundfördelar som följer med tjänsten.

Marie-Louise Jung är ursprungligen från Tyskland och kom till Luleå tekniska universitet som utbytesstudent 2003. Efter en grundexamen i ekonomi fortsatte hon sin utbildning med en masterexamen i e-handel. Hon har även en tysk masterexamen i ekonomi. 2005 påbörjade hon sin forskarutbildning i e-handel vid Luleå tekniska universitet.

Kontaktinformation
Upplysningar: Marie-Louise Jung, tel. 0920-49 28 26, marie-louise.jung@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

En sk dependensanalys av meningar kan man göra automatisk genom att man skapar en parser. En parser är ett dataprogram där man kan mata in en eller kanske flera tusen meningar och få ut varje mening med dess grammatiska analys. Vanligtvis behöver parsern en grammatik eller explicita regler på hur orden kan kombineras med varandra i tillägg till en instruktion, som anger hur programmet ska gå till väga för att skapa den önskade analysen. I stället för att använda explicita regler finns det möjlighet att parsern lär sig grammatiken från en samling meningar som redan är analyserade av lingvister, den så kallade trädbanken. En sådan metod för inlärning och parsning kallas för datadriven.

Marinovs doktorsavhandling handlar om hur man kan skapa en parser för bulgariska som returnerar dependensanalyser. För att göra detta används datadrivna metoder i samband med en trädbank, där meningarnas analyser är dependensbaserade. Ursprungligen har analyserna i trädbanken ett helt annat, icke-dependensbaserat format.

Avhandlingen tar också upp hur man automatiskt kan skapa det nödvändiga formatet från ett annat. Slutligen testas och utvärderas parsern. Marinov har tittat på konstruktioner och fenomen i språket som gör det mycket svårt och ibland omöjligt för parsern att korrekt analysera vissa meningar.

En sådan studie av dependensparsning för bulgariska ökar inte bara förståelsen av själva språket utan ger också insikt i hur man kan förbättra metoder för att automatisk analysera uttryck i språk med friare ordföljd.

Avhandlingens titel: Dependency-Based Syntactic Analysis of Bulgarian.
Disputationen äger rum fredagen den 9 januari 2009 kl. 10.00
Plats: Sal T 307, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6
Opponent: Dr Adam Przepiorkowski, Warszawa

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Svetoslav Marinov
0733-24 86 83,
sedalti99@yahoo.com

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se

Det faktum att vi i dag använder olika IT-system i snart sagt alla tänkbara situationer innebär att det sätt på vilket människor använder IT, liksom vilka behov och krav de ställer på olika IT-produkter, har förändrats. Tidigare fokuserade de flesta tillverkare på att tillhandahålla ett effektivt sätt att hitta och lagra information, i dag fokuserar man i stället på att stödja enskilda användares skapande av innehåll och relationer – exempelvis genom tjänster som YouTube, Wikipedia och Facebook.

– Min forskning visar att det är viktigt att grunda utveckling av nya IT-system i användarnas behov, även om det är ett mål som möter många utmaningar. Det handlar bland annat om att användare kan ha svårt att uttrycka sina behov av nya produkter och tjänster eftersom de kan vara omedvetna om sina egentliga behov, men det kan också handla om att användarnas behov förändras i takt med att de får mer kunskap och insikt. En användares åsikt påverkas starkt av den situation de befinner sig i just för tillfället, säger Anna Ståhlbröst som disputerar den 18 december.

Anna Ståhlbrösts avhandling Forming future IT – The Living Lab way of user involvement är den första avhandlingen i världen med temat Living Labs och hon har bland annat kommit fram till att man inte kan förvänta sig att användare ska kunna uttrycka sina behov, utan att man i stället ska låta dem berätta historier om sin situation, berättelser ur vilka man sedan kan vaska fram behoven.

– Därför är det viktigt att de som är involverade i användarcentrerade Living Labs-processer har ett öppet sinne, att de erbjuder en öppen och återkommande process och att de är öppna med sina resultat. Då kan andra intressenter bidra och på så sätt kan man skapa den bästa lösningen.

För att stödja användarmedverkan i Living Labs med fokus på att förstå användares behov, har Anna Ståhlbröst utvecklat en metod som fått namnet FormIT. Metoden bygger på tio grundläggande principer som stödjer processen att utveckla framtida IT-system baserade på behov, vilket ökar sannolikheten för att systemet blir en succé. Principerna är identifiera, informera, interagera, iterera, involvera, influera, inspirera, illuminera, integrera och implementera. Användningen av metoden leder till nya IT-lösningar, ny kunskap, ny inspiration samt till nya perspektiv, nya relationer och nya affärer.

Anna Ståhlbröst är född och uppvuxen i Luleå och började sin yrkeskarriär som ekonomibiträde inom Luleå kommun. 2002 tog hon en fil.mag. i informatik och systemvetenskap vid Luleå tekniska universitet och påbörjade därefter sina doktorandstudier i ämnet informatik.

Kontaktinformation
Upplysningar: Anna Ståhlbröst, tel. 0920-49 20 91, anna.stahlbrost@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Avhandlingen, som bygger på fältarbete i Etiopien, visar att kvinnors möjlighet att få del av värdefulla tillgångar är begränsad och att vid uppdelning av ansvar i hushållet ges de minst inkomstbringande uppgifterna till kvinnorna. Det finns också restriktioner i kvinnors rörlighet som hindrar deras tillgång till viktiga delar av marknaden och till sociala gemenskaper.

– Därför är handeln ett viktigt levebröd för kvinnor, den utmanar deras isolering och ökar valen och arenorna där de kan verka, säger Åsa Torkelsson vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

Det finns en stark koppling mellan hur pass täta sociala nätverk man har och ens möjligheter att skaffa tillgångar, speciellt för kvinnorna.

– Könsstrukturerna tillåter män att dra fördel av sina resurser mer effektivt än kvinnor. Men kvinnor kan skapa utrymme och makt åt sig själva genom att leda lokala organisationer och bli aktiva handlare, säger Åsa Torkelsson och fortsätter:

– Framtida försök att stärka lokala marknader och institutioner måste därför ta hänsyn till att kvinnor och män möter olika hinder och möjligheter.

Avhandlingen baseras på intervjuer med och observationer av drygt 600 manliga och kvinnliga lantbrukare från fyra lantliga områden och tre lokala marknadsplatser i Etiopien.

Avhandlingens titel: Trading out?: A study of farming women’s and men’s access to resources in rural Ethiopia

Avhandlingen försvaras 2008-12-17 i hörsal 4, hus B, Universitetsvägen 10, Stockholm, 10:00, Engelska.

Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8339.

Kontaktinformation
Ytterligare information:
Åsa Torkelsson, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 076-2372844, e-post asa.torkelsson@sociology.su.se

För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.

I motsats till den Europeiska Centralbanken tar den svenska Riksbanken ingen större hänsyn till utvecklingen i penningmängden när de bedömer framtida inflationsrisker.

– Jag ser i min analys att det finns ett stabilt samband mellan penningmängdstillväxt och inflation på lång sikt, även för låginflationsländer. Eftersom penningmängden har vuxit snabbt under de senaste åren finns det en poäng för Riksbanken att vara försiktig med sina räntesänkningar. Det finns annars en risk att Riksbanken kan hamna i en svår situation i framtiden, säger Fredrik NG Andersson, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Även om Riksbankens modeller visar på ett lägre inflationstryck framöver, visar en monetär analys – det vill säga en analys av penningmängden – av ekonomin att det underliggande inflationstrycket är ganska högt just nu. Det kan leda till högre inflation inom några år om Riksbanken inte motverkar det trycket. Det är därför inte helt säkert att en stor räntesänkning hjälper Riksbanken att uppnå sitt inflationsmål i framtiden, utan det kan vara precis tvärtom.

Fredrik NG Andersson har också analyserat trender och cykler inom transportarbete i Sverige. Transportarbete handlar om godstransporter och beräknas enligt hur många ton som färdas i relation till hur långt de transporteras.

I den här studien handlar det om transporter på väg, järnväg och till sjöss. Studien visar att ekonomiska variabler har ett stort inflytande på transportarbetet på kort och medelfristig sikt, det vill säga mindre än cirka åtta år.

– Om det är högkonjunktur blir det mer transporter, och det måste vår infrastruktur klara så att det inte uppstår flaskhalsar. Därför är det viktigt att staten tar hänsyn till svängningarna i ekonomin när den gör infrastruktursatsningar, säger forskaren.

– Den metod som vi analyserar transportdata med kan även användas till att studera trafikströmningar över tid och konstruera olika skatter och trängselavgifter som jämnar ut trafikmängden över tiden. Till exempel kan man titta på hur avgiften ska variera över olika tidpunkter på dygnet för att få en så jämn användning av vår infrastruktur som möjligt och slippa trängsel. Det kan exempelvis handla om att öka avgiften under förmiddagen så att fler som kan köra under natten gör det i stället.

Metoden kan även användas av företag och andra organisationer.

– Exempelvis kan företag analysera utvecklingen av sin produktion, sitt lager, eller sina transporter till och från lager under året, dygnet eller under konjunkturcykeln. Med den informationen blir det lättare att planera sin produktion och få ett jämnare produktionsmönster. Det kan även hjälpa till att minska behovet av stora lager och ändå kunna möta en efterfrågeökning.

Fredrik NG Anderssons avhandling handlar förutom transporter och penningmängd även om inflation ur ett amerikanskt perspektiv och bedömningen av olika empiriska modeller. Gemensamt för de olika områdena är att de med hjälp av Wavelet-analysen studerar cykler och trender i ekonomisk data på ett mer strukturerat sätt än vad som är vanligt.

Disputationen äger rum den 20 december på Nationalekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Avhandlingen  heter ”Wavelet Analysis of Economic Time Series”.

Kontaktinformation
Kontakta Fredrik NG Andersson på 070-288 08 93 eller fredrik.andersson3@nek.lu.se