I den tidigare Kyrklundforskningen har man ofta framhållit en existentialistisk tematik eller lekstrategier av postmodernt slag som signifikativa för Kyrklunds särart. Med sin avhandling avser Sahlin att visa hur sådana synpunkter kan ges en annan och mer underordnad funktion, som medel i en mer övergripande problematik kring den mänskliga kunskapens förutsättningar och räckvidd.

Sahlin tar fasta på författarens starka koppling till analytisk filosofi och naturvetenskap, och i synnerhet den gamla frågan om hur kunskapens empiristiska respektive rationalistiska tendenser kan eller bör jämkas samman. Denna fråga präglar Kyrklunds föreställningsvärld på flera plan och Sahlin visar också hur Kyrklunds läsarinriktade prosa möjliggör upprättandet av en parallell mellan läsprocessen och kunskapsprocessen, hur litteraturen ges funktionen av ett kognitivt instrument.

Med hela författarskapet, samt flera av Kyrklunds litterära och filosofiska influenser som fond för undersökningen av Om godheten syftar Sahlin till att lyfta fram detta kunskapsproblem hos Kyrklund – som därmed kan placeras i en mer omfattande tankeströmning i 1900-talets litterära och filosofiska tänkande än den inhemska litteraturen. Avhandlingen syftar också till att uppmärksamma Kyrklunds litterära hybridform som en möjlighet för bearbetning av en problematik som inte fått någon tillfredsställande lösning i filosofin. Ytterligare en motivation för studien är det intresse hybrida former mellan litteratur och filosofi ofta drar till sig men som det råder delade meningar om hur man skall värdera och vilka slutsatser man kan dra av dem.

Johan Sahlin är född 1972, han är litteraturvetare verksam vid institutionen för humaniora vid Växjö universitet.

Avhandlingen försvaras den 20 december kl. 13.15 i sal Homeros, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är professor Anders Pettersson, Umeå universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Johan Sahlin, e-post: johan.sahlin@vxu.se.

Avhandlingen kan beställas från ellerströms förlag, Fredsgatan 6, 222 20 Lund, telefon och fax: 046-32 32 95, www.ellerstroms.se

Renewable energy development and the function of law. A comparative study of legal rules related to the planning, installation and operation of windmills är en doktorsavhandling i juridik, närmare bestämt miljö- och naturresursrätt med inriktning mot energirätt. I avhandlingen – med vilken Maria Pettersson disputerar den 16 december – undersöks de rättsliga förutsättningarna för att öka användandet av förnyelsebar energi, framför allt vindkraft, i enlighet med fastslagna miljö- och klimatpolitiska beslut och förutsättningar.

– Samhällets rättsliga och administrativa system har stor betydelse för möjligheterna att praktiskt genomföra energipolitiska mål, det handlar om gränser och riktlinjer för hur till exempel mark får användas, hur olika intressen ska viktas mot varandra eller vem som fatta vilka beslut, säger Maria Pettersson.

I avhandlingen har Pettersson jämfört det svenska rättssystemets funktion när det handlar om utvecklingen av förnyelsebar energi med motsvarande rättsliga funktioner i Danmark, Norge och England. Det innebär bland annat en analys av de regelsystem som är relaterade till fysisk planering, lokalisering, tillstånd och drift av energianläggningar.

– Analysen av svensk rätt visar att det finns omfattande hinder mot ett effektivt genomförande av de energipolitiska målen. De främsta stötestenarna återfinns i planerings- och tillståndssystemen även om enskilda regler också i flera fall har visat sig hindra en etablering. Bristen på tillräckliga kontrollfunktioner i kombination med en betydande lokal beslutsmakt bidrar också det till ett oförutsägbart och ineffektivt system för planläggning av förnyelsebar energi.

I dag kan det krävas åtskilliga tillstånd för att få uppföra en vindkraftsankäggning, vilket innebär att tiden från idé till genomförande riskerar att ta många år utan att investeraren vet om eller när arbetet kan påbörjas.

– Undersökningen av motsvarande funktioner i utländsk rätt visar på stora skillnader, inte minst när det gäller planeringssystem. Generellt kan man säga att det verkar finnas ett samband mellan å ena sidan en övergripande kontroll över den fysiska planeringen och möjligheten att effektivt genomföra nationella mål på lokal nivå å den andra.

I avhandlingen diskuterar Maria Pettersson också möjligheter att förbättra det svenska systemet, bland annat behovet av att ta bort det generella tillståndskravet för större vindkraftsanläggningar och att bryta igenom det kommunala planmonopolet.

Kontaktinformation
Upplysningar: Maria Pettersson, tel. 0920-49 21 95, maria.pettersson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Den nyutkomna boken ”Musik och politik hör ihop: Diskussioner, ställningstaganden och musicerande 1965-1980” är resultatet av ett forskningsprojekt om det svenska musiklivet under dess mest politiska period. Alf Arvidsson, professor i etnologi, har undersökt hur politiska frågor omsattes till handling och ställningstaganden på musikens område, och hur musikaliska frågor lyftes till ett politiskt plan.

– Politisk medvetenhet förväntades av alla konstnärer under den här perioden, säger Alf Arvidsson. Musiken kunde tolkas som en politisk handling, och socialrealism och funktion var viktiga estetiska principer.

För att hitta svaren på sina frågor har han gått igenom musiktidskrifter, politiska tidskrifter och debattinlägg i dagstidningar. Även om boken till största del handlar om den progressiva musikrörelsen, så är den inplacerad i ett större sammanhang av visor, folkmusik, jazz och konstmusik.

Det var många faktorer som samverkade till att musik fick en så betydelsefull politisk roll. Internationellt vänsteruppsving och ungdomsuppror var viktiga drivkrafter, men också snabba förändringar i medielandskap och mediekonsumtion, Sveriges Radios monopolsituation och en livaktig kulturpolitisk debatt förstärkte musikens betydelse i samhällslivet.

Att musiken blev politik öppnade för delvis nya roller för musiker. Alf Arvidsson skriver om ”aktivisterna” vars musikskapande hade ett direkt agitatoriskt syfte, ”animatörerna” som arbetade för att göra musiklivet mindre elitistiskt och konsumtionsinriktat, och de ”alternativa artisterna” som avstod stjärnstatus och divalater för att istället agera som socialistiska föredömen.

Tydligast var det politiska inflytandet på sångbaserade, breda genrer som visa och rockmusik, de mest populära inom den ungdomsgeneration som de flesta musiker själva tillhörde. Smalare och instrumentalt dominerade genrer som jazz och modern konstmusik var mindre intressanta att använda för politiska budskap. För spelmansmusik, en marginaliserad musik med folkligt ursprung, kunde utövandet i sig själv vara en tillräcklig politisk handling.

Musik kunde också bedömas utifrån sina politiska effekter, t ex texternas budskap, om musiken skapade gemenskap eller kunde användas till arbete eller icke-kommersialiserad dans, eller om musikernas syfte var att aktivera publiken eller nå ut till arbetarklassen.

– Musik bedömdes också utifrån klass och produktionssätt, förklarar Alf Arvidsson. Man noterade till exempel om det var folkmusik, arbetarmusik eller på annat sätt fristående från musikindustrin eller överklassmiljöer.

”Musik och politik hör ihop: Diskussioner, ställningstaganden och musicerande 1965-1980” är utgiven vid Gidlunds förlag [www.gidlunds.se]. För recensionsexemplar, vänligen kontakta förlaget.

Alf Arvidsson är professor i etnologi vid Umeå universitet. Han har tidigare skrivit bl.a. Sågarnas sång (1991), Livet som berättelse (1998) och Folklorens former (1999).

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta Alf Arvidsson på
tel 090 – 786 62 44 eller e-post alf.arvidsson@kultmed.umu.se

Samer är ingen kulturellt homogen grupp. Renskötande familjer i samebyar, familjer som exkluderas av rennäringslagen och de som av andra skäl har tonat ned sin samiska härkomst har olika förutsättningar att forma en samisk identitet. Etnologen Christina Åhrén har i sin doktorsavhandling intervjuat unga människor med olika relation till den samiska kulturen.

– Min bok ”Är jag en riktig same?” handlar om hur det är att växa upp och vara ung i samiska miljöer fyllda av traditioner, säger Christina Åhrén. Men också hur samiska ungdomar i andra miljöer hanterar sin härkomst i relation till sin livssituation.

I ett modernt allt mer fragmenterat samhälle är identiteten ett projekt för den enskilda individen. Då kan den etniska gemenskapens klara kulturella ramar vara inbjudande. Skillnader mellan samerna gör att dörren till det samiska samhället inte står lika öppen för alla – frågan om vem som är same ställs på sin spets. Christina Åhrén visar i sin studie att samerna har skapat en kulturell stege. De samer som har störst kulturell kompetens har ett högre värde än andra.

I avhandlingen kommer unga samer med olika bakgrund till tals. Några av dem har exkluderats av rennäringslagen och försöker med olika strategier bli medlemmar i en sameby. Åhrén visar hur de påverkats av utanförskapet och hur deras familjer skapat en samisk kultur baserad på alternativa värderingar och normer. Hon har också intervjuat ungdomar från fjällrenskötande familjer som genom sin uppväxt har fått de kulturella kompetenser som är nödvändiga i deras samhälle. Men när de traditionella kraven möter det moderna samhällets till synes oändliga valmöjligheter uppstår svårigheter.

– Har pojken en reell möjlighet välja en annan väg än renskötsel? Kan flickan bli renskötare, eller måste hon gifta sig med en för att föra familjens tradition vidare? En av dem jag talade med valde att helt bryta med sin familj för att få leva som det moderna samhället lovat att hon kan, berättar Christina Åhrén.

I avhandlingen möter man också ungdomar som växt upp i familjer som tonat ned eller helt dolt sin härkomst och som idag söker efter sin samiska identitet. Vi får veta hur situationen har uppkommit och vilka faktorer som påverkar dessa unga människor i deras sökande efter samisk identitet idag.

Torsdagen den 18 december försvarar Christina Åhrén, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Är jag en riktig same? En etnologisk studie av unga samers identitetsarbete. Disputationen äger rum i hörsal E, humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är fil. dr. FoU-leder Vigdis Stordal, Sami National Centre for Mental Health, Karasjok.

Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Christina Åhrén på
tel 070-286 77 77 eller e-post christina.ahren@kultmed.umu.se

Under de senaste decennierna har andelen utrikes födda i Sverige ökat kraftigt genom invandring. Internationellt sett är idag en förhållandevis stor del av vår befolkning utrikes födda. Regering och riksdag har fastställt att målet med den svenska integrationspolitiken är ”lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund”.

Avhandlingen utgörs av tre separata uppsatser.

Den första studien analyserar effekterna av pensionsreformen 1979, som förändrade reglerna för rätten till förtidspension.

Före reformen fastställdes rätten till folkpension för utländska medborgare boende i Sverige genom bi- och multilaterala konventioner om social trygghet mellan Sverige och andra stater. Utländska medborgare i Sverige som inte omfattades av några av dessa konventioner hade sålunda ingen rätt till folkpension. Genom reformen gavs alla utländska medborgare i Sverige rätten till folkpension efter en kortare kvalifikationstid.

För dem som dessutom omfattades av sociala konventioner, gav dessa även efter reformen mer förmånligare villkor. Resultaten av studien visar att reformen hade en avsevärd effekt på graden av förtidspensioneringar för den grupp av utrikes födda som före reformen saknade rätt till folkpension. Dessa resultat bekräftar tidigare forskning, som visar att ersättningsnivåerna inom pensionssystemet påverkar tillströmningen till förtidspension.

Den andra studien fokuserar på effekterna av avregleringarna av den lokala kollektivtrafiken per buss (1989) och av taximarknaden (1990) i Sverige och dess effekter på skillnader i arbetsinkomster mellan inrikes och utrikes födda inom dessa sektorer.

I studien uppskattas förändringen av skillnaderna i arbetsinkomster mellan inrikes och utrikes födda till följd av avregleringen. Resultaten visar att de genomsnittliga arbetsinkomsterna för män inom bussbranschen före avregleringen var högre för inrikes födda än för utrikes födda. Dessa skillnader i arbetsinkomst påverkades inte nämnvärt av avregleringen. Vidare visar studien att skillnaderna i genomsnittliga arbetsinkomster mellan inrikes och utrikes födda inom taxibranschen var mycket små under perioden före avregleringen. För individer som var sysselsatta inom taximarknaden både före och efter avregleringen sjönk de genomsnittliga arbetsinkomsterna relativt sett mer för utrikes födda jämfört med inrikes födda. Inflödet av sysselsatta inom taxisektorn ökade efter avregleringen relativt sett mer för utrikes födda jämfört med inrikes födda, vilket kan ha förändrat sammansättningen av utrikes födda inom denna bransch.

Den tredje studien undersöker effekten av att bli svensk medborgare på de årliga arbetsinkomsterna. En hypotes är att möjligheterna på arbetsmarknaden förbättras genom medborgarskap. En annan hypotes är att processen att bli svensk medborgare är relaterad med ökade investeringar hos individen, vilket i sig kan ha en positiv effekt på arbetsinkomsterna.

Resultaten av studien visar på en positiv effekt av att bli svensk medborgare för individer födda i Afrika och Asien, en effekt som inte enbart kan tillskrivas högre inkomster hos de individer som väljer att söka svenskt medborgarskap. Effekten är i allmänhet större för män än för kvinnor. Studien visar att ett svenskt medborgarskap kan öka möjligheterna på arbetsmarknaden, men den antyder även att processen att bli svensk medborgare kan vara relaterad med ett förändrat beteende hos individen på arbetsmarknaden, vilket i sig kan påverka arbetsinkomsten positivt.

Mikael Ohlson kommer ursprungligen från Partille men är numera bosatt i Växjö. Han är doktorand i nationalekonomi vid Växjö universitet sedan 1999.

Avhandlingen ”Essays on Immigrants and Institutional Change in Sweden” försvaras den 19 december kl. 13:00 i sal Myrdal, Växjö universitet.

Opponent är professor Per Lundborg, Stockholms universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Mikael Ohlson på telefon 0470-708761 eller e-post: mikael.ohlson@vxu.se.

Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.

När det gäller komplexa tekniska system, till exempel militära flygplan med lång livslängd, är hanteringen av underhållsrelaterad information avgörande för att kunna uppnå hög driftsäkerhet, låga underhållskostnader och rigorösa säkerhetskrav. I dag finns informations- och kommunikationsteknik (IKT) som möjliggör en så kallad e-underhållslösning för den nödvändiga informationslogistiken – det som saknas är lämpliga ramverk, arbetssätt och verktyg som möjliggör en tjänsteinriktad ansats mot e-underhåll.

– Mitt forskningsarbete har därför haft syftet att undersöka och beskriva hur en lösning för e-underhåll kan utvecklas så att den tillhandahåller informationstjänster som stödjer underhållet av komplexa tekniska system. Jag har bland annat utfört en fallstudie inom militär luftfart och stöttat den med två mindre fallstudier inom sjukvårdssektorn och processindustrin, säger Ramin Karim som disputerade den 2 december med avhandlingen A service-oriented approach to eMaintenance of complex technical systems.

Resultatet handlar bland annat om att underlätta förståelsen för vad e-underhåll står för, helt enkelt för att det är viktigt att verkligen förstå ett fenomen innan man utformar lösningar som kan användas för att förändra en eventuell problemsituation.

– Jag har också tagit fram ett ramverk, baserat på ett process- och tjänsteorienteras synsätt, som kan användas vid utformning av e-underhållslösningar. Ramverket innehåller både en processmodell och en designmodell med förslag på stöttande verktyg och teknologier som kan användas för att utveckla informationstjänster som är relevanta för underhållsprocessens aktörer.

Ramin Karim disputerade den 2 december.

Det blir allt vanligare att byta yrkesbana, och en ganska ny grupp i sammanhanget är akademiker som i slutet av sina karriärer söker sig till näringslivet och vice versa. Idag finns ingen bra metod för att värdera meriter och anställningsbarhet för äldre personer med långa karriärer bakom sig och gamla examensbetyg. Jens Graff har i sin avhandling utvecklat nya konkreta bedömningsmetoder och verktyg som kan hjälpa arbetsgivare att välja ut rätt slutkandidater vid en rekrytering.

Teoretiska kunskaper är en förutsättning för att en person ska ha rätt kompetens, men praktiska erfarenheter av t ex konflikthantering, samarbete och undervisning, och personliga egenskaper kan avgöra om en person passar för ett särskilt arbete. I avhandlingen ingår intervjuer med tio äldre karriärbytare, som fick berätta om sina arbetserfarenheter och kompetenser. Genom att använda Jens Graffs modeller kunde kandidaterna därefter rangordnas utifrån olika kriterier.

De nya modellerna ger särskilt äldre kandidater möjlighet att korrekt värdera och beskriva sin kompetens och anställningsbarhet, och informera arbetsgivare om sina långa yrkesliv. Särskild vikt läggs vid att beskriva vad som har motiverat dem i olika tidsperioder, och vad som fick dem att vilja byta karriär.

Torsdagen den 11 december försvarar Jens Graff, Handelshögskolan, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Career as an Experiential Learning Voyage. Development of Experiential Assessment Methodology in a Lifelong Learning Context. Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal C, Lindellhallen, Samhällsvetarhuset. Opponent är professor Marin Marinov, University of Gloucestershire (UK).

Kontaktinformation
Kontaktupggifter:

Jens Graff,
Handelshögskolan,
Umeå universitet,
E-post: jens.graff@usbe.umu.se
Telefon: 090-786 67 98