För ca 4 500 år sedan uppstod en ny typ av samhällsekonomi i norra Europa. Det var en ekonomi som inte baserades på produktion och arbete, utan där gåvoutbyten av speciella yxor genererade sociala och ekonomiska mervärden.

I den typen av prestigeekonomi byggdes socialt inflytande genom allianser och skuldsättning, där risktagande och spekulation spelade in. De s.k. stridsyxorna – särpräglat utformade skafthålsyxor av slipad sten – förekom under större delen av den yngre stenåldern i norra och mellersta Europa.

– Yxorna har inte använts praktiskt, utan representerade en typ av symboliskt värde, säger Roger Edenmo.

Mot slutet av stenåldern ökade dessa yxor kraftigt i antal och fick en tidstypisk utformning. I Sverige och Norge sker detta inom den samhällsform som kallas båtyxekulturen.  

Roger Edenmo har i sin avhandling studerat dessa yxor inom delar av Mälardalen, med avseende på kronologi, regionalitet och utformning.

Den drastiska ökningen av yxorna under perioden tolkas som ett resultat av en framväxande prestigeekonomi, där yxorna har cirkulerat mellan lokala gruppföreträdare. Det kan visas att den geografiska omfattningen av dessa nätverk förändrades över tid, från att inledningsvis ha varit i huvudsak regional till att i ökande grad bli interregional. Det lokala ledarskapet kom med tiden att legitimeras genom långväga kontakter.

– Prestigeekonomin kan därmed identifieras som den ”start-mekanism” som ledde till att sociala rangordningar konsoliderades och i förlängningen kom att bli bestämmande för de ekonomiska relationerna i samhället.. säger Roger Edenmo.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Roger Edenmo, 08-542 425 51, 073-903 01 94, eller roger.edenmo@lansstyrelsen.se

– Det är ingen fara att vara trött när man kommer hem efter en hård dag på jobbet, det viktiga är att man är ”fit for fight” och känner sig utvilad när man kommer till jobbet dagen därpå. Om man är utmattad redan när dagen börjar är risken för ohälsa i framtiden nästan tre gånger högre, säger Ulrica von Thiele Schwarz, psykolog på Previa och doktorand vid Psykologiska institutionen på Stockholms universitet.

Studien visar också att höga krav och brist på inflytande på jobbet bidrar till att kvinnor har svårt att återhämta sig. Ännu värre blir det för de kvinnor som har svårt att släppa tankarna på jobbet när de kommer hem. Däremot behöver inte stress i sig vara farligt, så länge det finns möjlighet till återhämtning.

Det bästa sättet för återhämtning är att vara fysiskt aktiv och att umgås med sin familj och sina vänner. Detta kan bero på att tankarna då kopplas bort från det som stressar, vilket är nödvändigt för att kroppen ska återhämta sig.

– Det är viktigt att veta att återhämtning inte nödvändigtvis är detsamma som vila. Återhämtning är inte heller en lyx som man kan vänta med tills man har tid, utan en biologisk förutsättning för att undvika ohälsa, precis som mat och sömn, säger Ulrica von Thiele Schwarz.

Forskningsprojektet har bedrivits och utvärderats som ett samarbete mellan Previa och Psykologiska institutionen på Stockholms universitet. Doktorsavhandlingen läggs fram vid Stockholms universitet torsdagen den 11 december. I studierna, som pågick under en tvåårsperiod, ingick ca 300 kvinnor anställda inom vårdsektorn i Stockholms län.

Så kan arbetsgivare underlätta återhämtning:
1. Var uppmärksam på utmattade medarbetare och ta varningstecken på allvar
2. Ge tydliga instruktioner om vad som ska göras
3. Möjliggör för medarbetarna att se resultatet av sitt arbete
4. Ge tid för fysisk aktivitet på arbetstid
5. Inkludera bristande återhämtning och arbetsrelaterad trötthet i arbetsmiljökartläggningar

Kontaktinformation
För mer information:
Ulrica von Thiele Schwarz, psykolog på Previa och doktorand vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet: 08-722 24 30, 070-203 23 22

Den 12 december disputerar Göran Brante med avhandlingen Lärare av idag. Om konstitueringen av identitet och roll.

– Läraryrket är en av samhällets viktigaste professioner eftersom lärarna påverkar hur våra barn tänker. Trots det har lärarna en svag roll med låg lön och låg status, och undersökningar visar att många lärare mår dåligt idag, säger Göran Brante, som själv har en bakgrund som både grundskole- och gymnasielärare.

– I min avhandling undersöker och diskuterar jag ett antal mekanismer som, både på ett medvetet och omedvetet plan, ligger till grund för uppkomsten av lärare, som tänkande och handlande individer och som kollektiv.

Göran Brante försvarar sin avhandling vid Högskolan Kristianstad i aulan i hus 7 fredagen den 12 december kl 13.00.

Länk till en artikel om avhandlingen: http://www.hkr.se/templates/page____7301.aspx

Länkt till avhandlingen: http://dspace.mah.se/dspace/handle/2043/6859

Kontaktinformation
Kontaktperson: Göran Brante
Tfn: 044-20 32 60

För att få en bild av isländskans nuvarande ställning spelades ett antal vardagliga gruppsamtal in. Totalt deltog 108 informanter med varierande social bakgrund och dessa kommer från olika orter i Island.

Samtalen analyserades sedan utifrån ett antal språkliga variabler som antas nu genomgå förändring. Ungefär hälften av informanterna bidrog även med skriftspråksmaterial som analyserades på samma sätt. Slutligen intervjuades alla informanter med avseende på deras sociala bakgrund och attityder till språkförändringar.

Avhandlingens resultat tyder på att isländska fortfarande kan karakteriseras som ett stabilt språk. Således hittades exempel på de påstådda förändringarna mycket sällan i de inspelade samtalen liksom i det inlämnade skriftspråksmaterialet.

Det förefaller även vara så att den lilla variation som ändå finns är relativt stabil, dvs. mönstret är i stort sett detsamma i alla åldersgrupper. Yngre talare visar inga tydliga tecken på att avvika i högre grad från standardspråket än vad äldre talare gör, men ett sådant mönster ses vanligtvis som ett tecken på pågående förändring.

Vad gäller informanternas attityder till språklig förändring så verkar de både vara mycket medvetna om de variabler som studerades och allmänt vara negativa gentemot de påstådda förändringarna. Denna hållning verkar även vara en starkt bidragande faktor till den språkliga stabiliteten.

Det framkom ett tydligt samband mellan attityder och språkbruk, nämligen att de informanter som uttryckte sig negativt om de relevanta icke-standardformerna var mindre benägna än övriga informanter att använda dem.           
                                       
Informanternas intervjusvar antyder även att andra faktorer, såsom en stark språklig nationalism och en stabilitetsinriktad språkpolicy, bidrar till isländskans stabilitet. Finnur Friðriksson menar att dessa faktorer generellt sett fungerar som bidragande till språklig stabilitet, även om andra faktorer, som kan gälla specifikt i andra språksamhällen, bör tas med i räkningen.          

Avhandlingens titel: Language Change vs. Stability in Conservative Language Communities. A case study of Icelandic.

Disputationen äger rum fredagen den 19 december 2008 kl. 9.15

Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6

Opponent: Associate Professor Natalie Schilling-Estes, Washington DC, USA

Avhandlingen kostar 125 kr och kan beställas från Institutionen för lingvistik, ritwa@ling.gu.se

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Finnur Friðriksson,
tel. +00 354-4608575 (arb.), +00 354-4615610 (hem), mobiltel. +00 354-8464353,
e-post: finnurf@unak.is

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se

”Knalleandan – drivkraft och begränsningar” heter den flervetenskapliga studie av utvecklingen av näringsliv och förvaltning i Sjuhäradsbygden som nyligen blev klar. Den omfattar nästan 50 intervjuer med företagsledare i trakterna kring Borås, en region som har lång tradition av företagande och goda affärsidéer.

– Faktum är att Sjuhäradsbygden har en tradition att lyckas väl i affärer, även när andra inte gör det. Detta gäller även den offentliga sektorn och flera kommuner i bygden är finansiellt starka, konstaterar professor Björn Brorström, en av författarna och specialist på offentlig förvaltning.

De två andra författarna som trängt in i begreppet ”knalleandan” är Anders Edström, professor i företagsekonomi med specialintresse för entreprenörskap och regionalt företagande och Margareta Oudhuis, docent och arbetsvetare som i rapporten framför allt inriktat sig mot de utlandsägda företagen.

Idén till en tvärvetenskaplig studie av utvecklingen av näringsliv och förvaltning i Sjuhäradsbygden har funnits ett tag på högskolan, men tack vare en 30-årspresent som högskolan fick från Industri- och handelskammaren i Sjuhärad förra året togs idén upp igen.

Presenten var nämligen ett erbjudande att arrangera 30 intervjuer med företagsledare i Sjuhäradsbygden.

– Erbjudandet passade bra in i våra tankar och i och med ett management-seminarium började vi konkretisera studien, förklarar Björn Brorström.

Med vad är då den här speciella knalleandan?

– Handlingskraftig, att spara och vara kostnadsmedveten, att leva nära verksamheten, lösa problem och vara delaktig är några beskrivande ord som alla tre använder för att beskriva ordet knalleanda.

– En favorithistoria, som berättas och som kan säga något om vad som utmärker företagsklimatet, är följande:

En av de ledande företagarna i bygden sa någon gång under 60-talet vid en anställningsintervju, när det kom fram att den sökande hade realexamen, att det ska nog inte vara något hinder. Eftersom historien fortfarande berättas och det ofta så är det uppenbart att den har betydelse, förklarar Björn Brorström.

Det här menar han är ett förhållningssätt som har gått igen även i kontakten med högskolan. Utbildning har inte värderats lika högt som att man praktiskt kan genomföra saker och ting.

– Här ser jag det som viktigt att vi på högskolan kan övertyga om att utbildning också kan innebära utveckling, säger Björn Brorström.

Utomstående experter och konsulter ses också med skepsis. Det är ett ideal som ifrågasatt utbildning och bildning. I det handlingsorienterade företaget prioriteras erfarenhetsbaserad kunskap framför teori.

Utmärkande för företagen i Sjuhärad har varit en hög legitimhet att bedriva näringslivsinriktad verksamhet.

Borås är en entreprenörslik stad och Jantelagen är inte så stor som i andra delar av landet säger en av de intervjuade företagsledarna i rapporten och fortsätter: ”Det är ok att vara framgångsrik”.

– Att göra affärer har hög status och är viktigt. I vissa kamratsammanhag, så har man haft ett ideal till att antingen ta över familjeföretaget eller starta eget med egen affärsidé, förklarar Anders Edström.

Han menar att när man har koll på affärerna så inser man också kostnadernas betydelse. Vissa av de intervjuade menar att det här är erfarenheter som man fått från konjunkturnedgångar och strukturkriser.

– Företagen vill heller inte ha någon statlig inblandning – samtidigt så har ju det här självständighetsidealet en baksida, tillägger Björn Brorström.

– Man samarbetar inte gärna och har viss slutenhet och berättar inte för grannföretaget om en affär som kunde ha betydelse för dem, fyller Margareta Oudhuis i samtidigt som hon tror att det här är en attityd som håller på att förändras.

Den ledningsfilosofi som många i rapporten ger uttryck för tycks inte ha ändrats drastiskt.

Viktiga kärnvärden är enkelhet, handlingsorientering, kostnadsmedvetande och kundorientering. Ibland måste man kämpa mot gamla invanda beteenden som fostrats i en produktionsdominerad miljö. D

e som tagit över familjeföretaget har vuxit upp med företagande vid köksbordet och har arbetat under lång tid i samma företag innan de själva tagit över.

Men den nya generationen kan också ha arbetat en del i andra företag under perioder av sin karriär och gått utbildningar vilket gjort att de inte varit direkt involverade i verksamheten. Genom sina erfarenheter från andra miljöer och att de tillhör en yngre generation försöker de också påverka strategi och värdering i det egna företaget.

Sjuhäradsbygden är också rekryteringsbasen för så gott som alla företag. En av de större arbetsgivarna bedömde att 95 procent av personalen bor inom en mil från Borås.

– Samtidigt ger också Sjuhäradsbygdens geografiska placering en slags begränsning. Närheten till Göteborg är en styrka många gånger, men fördelarna hämmas av en bristfällig infrastruktur. Många stora företag som exempelvis JC och MQ har flyttat, säger Anders Edström.

Margareta Oudhuis berättar att 300 av Sjuhäradsbygdens företag är utlandsägda och man har över 12000 anställda. Trenden mot ett allt större inslag av internationalisering i betydelsen utlandsägda företag är stark i bygden säger hon. En viktig fråga för henne i studien har varit att granska om det lokala syns i det globala och vad det betyder att vara utlandsägt.

– Det kan vara både en möjlighet och hot att befinna sig på en lokal och global arena. Det som nämnts som negativt har varit att de här företagen till stor del är mer centraliserade och att man har en ökad administration, vilket av de anställda setts med frustration. De här företagen har också ett annat ledarskap, förklarar hon.

– Ökad sårbarhet vid konjunkturnedgång är också sådant som man tagit upp. Något som vi ser en del av idag, fortsätter Margareta Oudhuis och tillägger att det hade varit intressant att göra intervjuer med utlandsägda företag nu efter den finansiella krisen.

Svenska kärnvärden som företagsledare med utländsk bakgrund beskriver är ”den svenska kollektivismen”.

– Svenskar har en attityd där man hela tiden arbetar som ett lag, svenskar menar de också inte vill bli bedömda eller bedöma andra.

Att det är något speciellt med Sjuhäradsbygden går inte att ta miste på i rapporten. Det finns starka traditioner både bakåt i tiden och en naturlig fallenhet för att driva affärer. Dessutom har den blivit populär utanför högskolans väggar och haft strykande åtgång. Nästan direkt efter tryck fick den tryckas om för att så många vill ha den.

– Det är väl inte helt vanligt när det gäller forskningsrapporter, avslutar Björn Brorström som berättar att nästa steg är att gå djupare i intervjumaterialet och därefter kan det bli ytterligare en rapport om bygdens företagsklimat.

Kontaktinformation
Björn Brorström, prorektor
E-post: bjorn.brorstrom@hb.se
Telefon: 033-435 43 73
Mobil:0709-453470

Idag får privata företag konkurrera med offentliga aktörer inom områden som utbildning, vård och omsorg. Ofta hänvisas till att en ökad konkurrens är positiv för kvaliteten inom verksamheten. Men många kommuner engagerar sig också på det egentliga näringslivets område, och enligt Tobias Indén är det vanligt med konflikter mellan privata företag och kommunala restauranger, konferensanläggningar eller gym.

– Den positiva synen på konkurrens tycks inte gälla överallt där kommunala aktörer är engagerade, i och med att det kommunala engagemanget ofta inte sker på samma villkor som det privata, säger han.

Enligt Tobias Indén drar kommunala aktörer ofta nytta av olika typer av förmåner, allt från fördelaktiga hyresvillkor och gynnsam finansiering till rena kontantbidrag.

– Kommunerna borde förbjudas att stödja egna företag, något som idag är ett oreglerat område i kommunallagen, anser Tobias Indén.

Men kommunernas självkostnadsprincip tvingar också kommunala aktörer att erbjuda billiga tjänster, något som leder till att privata företag får svårt att möta konkurrensen. Tobias Indén menar att denna princip också utesluter att de kommunala agerandena kan angripas på konkurrensrättslig väg. Han konstaterar att varken kommunallagen, konkurrenslagen eller EG:s statsstödsregler är anpassade för att hantera de aktuella problemen.

– Kommunallagen borde ändras för att uppnå en sundare konkurrens.

Fredagen den 12 december försvarar Tobias Indén, Juridiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Kommunen som konkurrent.

Disputationen äger rum kl. 13.00 i Hörsal B, Samhällsvetarhuset.

Fakultetsopponent är professor Ulla Neergaard, Juridiskt institut, Copenhagen Business School.

Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:

Tobias Indén,
juridiska institutionen,
Umeå universitet,
E-post: tobias.inden@jus.umu.se
Telefon: 090-786 94 78, 0733-86 18 87

Realismen i Alice Munros noveller har länge debatterats och beskrivits av forskare och kritiker. För att beskriva det verklighetsnära draget i Munros berättelser och ändå göra rättvisa åt dess säregenhet har forskare antingen sett en dialektal motsättning mellan verklighet och fiktion eller tillgripit etablerade termer som magisk realism, metarealism, eller hyperrealism. I sin avhandling beskriver Ulrica Skagert, vid Engelska institutionen, Stockholms universitet, istället Munros berättelser som ett slags utforskande av det verkliga där fiktion och verklighet blir varandras möjligheter.

– Min avhandling visar att karaktärerna istället för att möta sina liv som öden möter dem som möjlighet; och paradoxalt nog är det nödvändigheten som konstituerar möjligheten. Man kan prata om ett ödets tillfällighet eller eventualitet som inte har sin grund i ett deterministiskt förklaringssätt med ett orsaks- och verkanmönster utan snarare liknar vissa teoretiska antaganden inom kvantfysiken där plötsliga och oväntade ”quantum events” bestämmer vilken möjlighet som ska styra själva skeendet. Karaktärerna låter sig styras av precis sådana här energigivande skeenden och upplever därmed en radikal frihetskänsla, säger Ulrica Skagert.

En utgångspunkt för avhandlingen är att novellen som genre särskilt belyser just sådana plötsliga, oväntade och extrema situationer där en väletablerad kontext inte räcker till som förklaringsmodell.

– Om det finns en Joyceansk epifani i Munros noveller är den kopplad till framträdandet av det förunderliga och gåtfulla i tillvaron och inte till en plötslig kognitiv uppenbarelse, säger Ulrica Skagert.

I fokus för avhandlingen står de elva novellsamlingar som Alice Munro publicerat mellan 1968–2006 men inkluderade är också de allra senaste novellerna som publicerades i The New Yorker under våren och sommaren 2008.

Avhandlingen är baserad på närstudier och omläsningar av ett stort antal av de mest omskrivna novellerna där vissa genomgående kvaliteter i Munros författarskap har lyfts fram. Avhandlingen avslutas med att understryka dessa kvaliteter i en sann tour de force, novellen ”Post and Beam” från samlingen ”Hateship, friendship, courtship, loveship, marriage” (2001).

Avhandlingens namn: Possibility-Space and Its Imaginative Variations in Alice Munro’s Short Stories

Disputationen äger rum den 13 december kl 10 i hörsal 11, hus F, Stockholms universitet, Universitetsvägen 10.

Avhandlingen finns att ladda ner på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8292.

Kontaktinformation
Ytterligare information: Ulrica Skagert, Engelska institutionen, Stockholms universitet, tfn mobil 0702-348933, hem 0455-18704, arbete 08-163624, e-post ulrica.skagert@english.su.se

För porträttbild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.

Hon har i sin avhandling studerat hur rektorer och lärare talar med varandra, och hur kommunikationen förhåller sig till skolans resultat och pedagogiska ledarskap. Hon menar att den interna kommunikationen behöver utvecklas på alla skolor, och att viktiga delar i processen är information, feedback och tolkning.

Helene Ärlestigs studie bygger på intervjuer och enkätundersökningar med rektorer och lärare. Hon visar att när rektorer och lärare samtalar handlar det oftast om vardagshändelser och enskilda elever, och samtalen har ofta inte någon positiv betydelse för skolans resultat på lång sikt.

Lärarna tycker att det är lätt att prata med rektorerna, och många möten präglas av väl inarbetade rutiner. Men att bekräfta och ge feedback på lärarnas arbete i klassrummet är inte så vanligt.

– I många skolor finns en kultur som inte lämnar utrymme till att diskutera lärande och undervisning, menar Helene Ärlestig.

I framgångsrika skolor gör rektorer fler klassrumsbesök och pratar oftare om frågor som rör lärande och undervisning, jämfört med i andra skolor. Helene Ärlestig menar att en bra kommunikation inte bara beror på rektorernas individuella förmåga.

– Lika viktigt är hur rektor leder skolans sätt att kommunicera, och skapar strukturella och kulturella förutsättningar för en god kommunikation.

Studien är en del i det större projektet Struktur, Kultur, Ledarskap – förutsättningar för framgångsrika skolor? I projektet ingår 24 vanliga 7–9-skolor över hela landet, och skolorna grupperas beroende på hur de har lyckats i arbetet med kunskapsmålen och de sociala målen.

Helene Ärlestig har tidigare arbetat som rektor i Umeå kommun, och arbetar idag som rektorsutbildare vid Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet.

Fredagen den 12 december försvarar Helene Ärlestig, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Communication Between Principals and Teachers in Successful Schools.

Svensk titel: Kommunikation mellan rektorer och lärare i framgångsrika skolor.

Disputationen äger rum kl. 10.00 i Hörsal D, Samhällsvetarhuset.

Fakultetsopponent är professor Jorunn Møller, Universitetet i Oslo, Norge.

Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:

Helene Ärlestig,
pedagogiska institutionen,
Umeå universitet,
Telefon: 090-786 6223, 070-256 4556
E-post: helene.arlestig@pedag.umu.se

Den ekonomiska utvecklingen i ett land hänger i hög grad samman med invånarnas benägenhet att starta företag, men också med graden av byråkratiskt krångel. Byråkratisk reglering av entreprenörskap är särskilt problematisk för entreprenörer som vill starta ett företag som bygger på nya idéer.

– Byråkratins ärendehantering bygger på regler som inte alltid förmår att hantera nyheter och nya situationer, säger Fredrik Svensson. Men de är bra på att hantera rutinärenden.

En minskning av byråkratiska hinder för entreprenören kan också få stora positiva effekter när det gäller långsiktig ekonomisk tillväxt.

Fredrik Svensson vid Mittuniversitetets institution för samhällsvetenskap disputerade den 5 december med avhandlingen Essays on Entrepreneurship and Bureaucracy.

Kontaktinformation
Fredrik Svensson, telefon 063-16 66 45. E-postadress fredrik.svensson@itps.se