Jörgen Mattlar har i sin avhandling studerat fem läroböcker i svenska som andraspråk, avsedda att användas på gymnasiet av unga eller vuxna elever som invandrat till Sverige samt i vissa fall även av personer som är födda och uppvuxna i Sverige. Syftet är att undersöka vilken bild av Sverige som ges, och hur synen på den målgrupp som böckerna vänder sig till är. Han diskuterar och analyserar de ideologier som förmedlas med särskild tonvikt på kön, etnicitet och klass, och visar att läromedlen bygger på en rad mer eller mindre dolda värderingar och uppfattningar.
– De framstår som en arena för ideologisk maktkamp på den numera fria läromedelsmarknaden, säger han.
Enligt Jörgen Mattlar är det framför allt två läroböcker – Dikt och verklighet (1996) och På G (2004) – som utgår från en ensidig socialdemokratisk ideologi. Eleverna får till exempel i uppgift att öva sig i att uttala ”socialdemokratiska ungdomsförbundet”. I läroboken På tapeten (2002) däremot finns samhällskritiska inslag. Bland annat behandlas civil olydnad och aktivism, och kritik framförs mot multinationella företag. Staten kan enligt denna bok utgöra ett hot mot individens integritet. De övriga två läromedlen har liberala och konservativa tendenser.
– Den konservativa ideologin blir tydligt bland annat i den historiesyn som boken ger uttryck för, medan den liberala ideologin blir tydlig genom individfokus och ett större antal varumärken och företag.
Undersökningen visar även att förväntningarna på målgruppen är lågt ställda. Eleverna förutsätts sakna förkunskaper och i läroböckerna ges inte heller några förebilder, t.ex. inom näringslivet eller inom väletablerade yrken.
– Ambitionen tycks vara att få målgruppen, som i det segregerade svenska samhället är socioekonomiskt underordnad, att anamma svenska värderingar om sekularisering, jämställdhet och barnuppfostran, säger Jörgen Mattlar.
En sådan strävan strider enligt Jörgen Mattlar mot den mångkulturella modell som är grunden för officiell svensk integrationspolitik, enligt vilken skillnader ska bejakas.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jörgen Mattlar, 018-471 24 46, eller jorgen.mattlar@did.uu.se
Genom att miniatyrisera utrustning för medicinska och kemiska analyser går det att göra analyserna effektivare på flera sätt. Det går åt mindre mängd analysvätskor och prover, och eftersom analysvätskor ofta är dyra och det i vissa fall bara finns små mängder av proverna kan det göra analyser både billigare och att de ger bättre resultat.
Analyserna går även snabbare.
– Det är mindre volymer som ska transporteras och molekylerna ska vandra kortare väg. En liten utrustning går också snabbare att värma eller kyla om man behöver göra det, säger Roger Bodén på Institutionen för teknikvetenskaper, Uppsala universitet.
Miniatyrisering innebär ofta också att det blir möjligt att köra flera analyser parallellt.
En annan fördel är att en liten utrustningen kan göras portabel och till och med rymmas i handen. Roger Bodén presenterar i sin avhandling ett helt analyschip, för detta ändamål. Chippet är stort som ett kreditkort, och där sitter pumpar, analysvätskor, tvättvätskor, samt en kammare där reaktionerna och analyserna ska ske.
– Med hjälp av en portabel analysutrustning kan sjukvårdspersonal eller till och med patienten själv göra hälsodiagnoser. Ett exempel är att analysera om det finns proteiner i kroppen som avslöjar om det finns en inflammation. Chippet skulle även kunna användas för miljöanalyser ute i fält.
Chippet är framtaget inom Uppsala BIO-X som är ett samarbetsprojekt mellan universiteten och bioteknikföretag i Uppsala.
En nyhet är att Roger Bodén använder volymexpansionen hos smältande paraffin för att driva motorerna. När paraffin smälter ökar dess volym 10–20 procent, en expansion som fungerar som ”motor” i pumpen. Paraffinets expansion ger stora krafter, att jämföra med frysande is som kan spräcka berg.
De starka mikropumparna gör att man kan öka pumptrycket, vilket gör att det nu på allvar går att börja utforska möjligheten att miniatyrisera exempelvis högupplösande vätskekromatografi, en analysteknik som kräver just höga tryck för att fungera bra.
– Det är en teknik som används vid analys och rening i läkemedelsutveckling samt vid analys av kemiska substanser, som miljögifter. Krymper man utrustningen så blir analysen bättre och snabbare, säger Roger Bodén.
Det finns även andra användningsområden för de små och starka motorerna. Roger Bodén har bland annat i ett samarbete med NASA utvecklat en motor för att rikta teleskopspeglar i satelliter.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Roger Bodén på 018-471 32 35, 070-336 28 38 eller roger.boden@angstrom.uu.se.
– Våra resultat innebär ett genombrott i förståelsen av vilka gener som påverkar nivåerna av våra vanligaste blodfetter, och öppnar nya möjligheter att ta fram mediciner för behandling av höga blodfettnivåer”, säger Ulf Gyllensten.
Mängden av blodfetter såsom kolesterol, LDL, HDL och triglycerider påverkar risken att utveckla bland annat hjärt- kärlsjukdomar. Man vet sedan tidigare att det vi äter och hur aktiva vi är påverkar mängden av dessa fetter i våra blodbanor. Genetikens betydelse har dock hittills varit mindre känd.
Ett stort internationellt forskarlag, med deltagande från bland annat Uppsala universitet, har nu för första gången i en populationsbaserad undersökning med cirka 20 000 deltagare och 16 delstudier genomfört en kartläggning av de gener som påverkar våra vanligaste blodfetter. Studien har koordinerats av professor Leena Peltonen, hedersdoktor vid Uppsala universitet, och en av ingående delstudierna har letts av professor Ulf Gyllensten vid Rudbecklaboratoriet, Uppsala universitet.
Resultaten visar på 22 olika gener, eller regioner i arvsmassan, som på ett markant sätt påverkar mängden av dessa blodfetter. Åtta av dessa har man inte tidigare vetat att de kan påverka fettreglering.
– Studien visar också att internationella samarbeten av denna storleksordning gör det möjligt att identifiera de gener som påverkar risken att utveckla våra folksjukdomar, säger Ulf Gyllensten.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ulf Gyllensten, tel: 070-899 3413, eller ulf.gyllensten@genpat.uu.se
Informationsextraktion handlar om att analysera text i syfte att identifiera och plocka ut information om fördefinierade typer av entiteter, händelser i vilka entiteterna är engagerade samt relationer mellan entiteter och händelser. Det handlar alltså om att få tillgång till strukturerad information från en till synes ostrukturerad informationskälla.
En av anledningarna till att informationsextraktion inte är tillgänglig för alla är att det krävs mycket arbete och tid för att anpassa ett system till att fungera för nya uppgifter i en ny textdomän. Ett system som hanterar ovanstående exempelscenario skulle förmodligen inte fungera alls om uppgiften ändrades till att identifiera interaktioner mellan proteiner beskrivna i biomedicinsk text.
Ett vedertaget sätt att angripa problemet med domänanpassning av system för informationsextraktion är att realisera dess komponenter med hjälp av maskininlärning, dvs. lärande datorprogram. Maskininlärning bygger i mångt och mycket på att det finns exempel att lära sig av.
En komponent i ett extraktionssystem behöver se exempel på de fenomen det ska lära sig att identifiera, t.ex. entiteter och relationerna mellan dessa. Grunden till den här typen av maskininlärning är alltså
tillgången till stora mängder exempel. Dock finns det stora utmaningar i att ta fram bra exempel: det är mödosamt, tar tid och kräver en människa som känner domänen väl för att märka upp exempel i texter.
Att känna igen namn på t.ex. personer, företag och platser är grundläggande för informationsextraktion. Genom att känna igen namn kan vi också börja leta efter t.ex. relationerna, uttryckta i texten, mellan bärarna av namnen.
Fredrik Olsson beskriver i sin avhandling arbetet med att utveckla och utvärdera en metod, kallad BootMark, för att märka upp förekomster av namn i textdokument.
BootMark bidrar till att reducera den mängd dokument en mänsklig annoterare behöver märka upp för att träna en namnigenkännare med prestanda som är lika bra eller bättre än en namnigenkännare som är tränad på ett slumpmässigt urval
av dokument från samma korpus.
Avhandlingens titel: Bootstrapping Named Entity Annotation by Means of Active Machine Learning. A method for creating corpora.
Disputationen äger rum fredagen den 19 december 2008 kl. 13.15
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Opponent: Dr Miles Osborne, Edinburgh
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för svenska språket, erik.falk@svenska.gu.se
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Fredrik Olsson, 0704 -15 54 10
fredriko@sics.se
www.sics.se/people/fredriko
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten
Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
Västerbottningar i allmänhet, och Umeåbor och Skelleftebor i synnerhet, brukar sägas prata nasalt. En jämförelse med akustisk mätning av barns tal i Umeå, Stockholm och Göteborg visar dock att det inte är några mätbara skillnader i graden av nasalt tal, dvs resonans i näshålan, i de olika dialekterna.
Orsaker till detta kan vara att Karin Brunnegård inte hittat just de grupper som talar nasalt, det kan också handla om att de dialektala drag som vi kallar nasala egentligen inte har med röstklang i näsan att göra. Nasal röstklang i talet uppfattas både av lekmän och logopeder men är ändå svårt att bedöma. Till hjälp i bedömningen kan logopeden använda Nasometern, men den kan inte ersätta logopeden, visar Karin Brunnegårds studier.
Det är känt från tidigare studier att lyssnarbedömning av nasalt tal är svårt. I denna avhandling visas att trots att lyssnarna är specialiserade logopeder och metodiken har anpassats efter aktuella rekommendationer så är överensstämmelsen mellan olika lyssnares bedömningar och för samma lyssnare vid upprepad bedömning inte alltid tillfredställande.
Därför behöver logopedernas bedömningar kompletteras med mätning av talet i svårbedömda fall och för att få ett mått på nasalt tal. Nasometern är ett instrument som spelar in talet i en dator med hjälp av två mikrofoner fästade på var sida om en platta. Den ena mikrofonen spelar in ljud från näsan, den andra spelar in ljud från munnen.
Innan man beslutar om behandling av nasalt tal rekommenderas att man både gör en bedömning genom lyssning och genom Nasometermätning. Om man inte har möjlighet att mäta kan två logopeder göra bedömningen för att den ska bli säker. I en studie i avhandlingen har det tagits fram normvärden för svenska barn så att Nasometern nu kan användas i svensk sjukvård. I flera länder, t ex i USA, är den redan mycket använd.
Avhandlingen visar också att det finns en samstämmighet mellan logopeder och otränade bedömare om vilka personer som har mest nasalt tal och att dessa behöver hjälp med sitt tal. Detta ger bekräftelse på att de patienter som remitteras för operation av gommen har tillräckligt allvarliga talsvårigheter för att behöva behandlas. Att talet är nasalt är inget problem i sig om det inte gör att personen är svår att förstå eller gör att man uppfattas negativt av omgivningen.
Enheten för logopedi vid Umeå universitet har funnits sedan 1997 då där startades grundutbildning för logopeder. Karin Brunnegård är den första som doktorerar i logopedi vid Umeå universitet. Handledare har varit professor Jan van Doorn vid enheten för logopedi, Umeå universitet och biträdande handledare professor Anette Lohmander, Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet, enheten för logopedi och foniatri.
Karin Brunnegård nås på e-post karin.brunnegard@logopedi.umu.se
eller telefon 090-785 89 95.
Fredag 12 december försvarar Karin Brunnegård, Inst. för klinisk vetenskap, logopedi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Evaluation of nasal speech: a study of assessments by speech-language pathologists, untrained listeners and nasometry”.
Disputationen äger rum klockan 13.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Fiona Gibbon, Queen Margaret University, Edinburg, UK.
Kontaktinformation
Bilder där Karin Brunnegård demonstrerar nasometern kan hämtas på
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Lövträ är ett uppskattat material i framförallt möbler, snickerier och inredning. Detta beror på att lövträ i många fall har en vacker textur och dessutom mycket goda tekniska egenskaper, t.ex. en hög hårdhet och är lätt att bearbeta.
Materialets egenskaper utnyttjas dock inte till fullo i nya produkter. Detta är delvis en följd av liten utveckling av såväl det sågade lövvirket som produktionen i den mekaniska lövträindustrin.
I en ny avhandling presenterar Jimmy Johansson studier om den svenska lövträindustrin i syfte att hitta sätt att utnyttja råvaran effektivare samtidigt som nya attraktiva produkter av svenskt lövträ skapas. Idén bygger på att lövträ har inneboende egenskaper som inte utnyttjas tillfullo genom dagens användning.
Svenskt lövträ är idag att betrakta som en outnyttjad materialresurs. Användningen är idag koncentrerad till tillverkning av pappersmassa och för energiändamål.
Den andel som vidareförädlas genom mekanisk bearbetning är liten och skulle kunna öka om bättre möjligheter fanns för att utnyttja trämaterialets egenskaper. Detta skulle kunna leda till högre värde på skogsråvaran och en balanserad, fungerande värdekedja från skogen till konsumentprodukter. Därmed skulle incitament och intresse för att sköta och odla lövskog skapas, vilket skulle öka förutsättningarna för en större biologisk mångfald i svensk skog samtidigt som konkurrenskraften inom mekanisk lövträindustri skulle stärkas.
Jimmy Johansson presenterar i sin avhandling ett nytt sätt att såga och förädla lövträ till produkter ämnade för såväl interiör som exteriör användning. Virket får genom det nya produktionssättet stående årsringar vilket leder till förbättringar av flera materialegenskaper i form av minskade fuktrörelser, minskad sprickbildning och en annorlunda textur.
Idag är användningen av sågat lövvirke främst koncentrerad till interiör användning inom möbel och snickeriindustrin. Med det nya sättet att producera virket skulle möjligheterna att använda materialet utomhus förbättras vilket skulle utöka avsättningsmöjligheterna. En speciell aspekt i exteriör användning är ett materials kapillära egenskaper vilka studeras i avhandlingen.
Jimmy Johansson är civilingenjör och är verksam som forskare och lärare vid Institutionen för teknik och design vid Växjö universitet.
Avhandlingen ”Mechanical processing for improved products made from Swedish hardwood” försvaras den 12 December kl. 10:00 i Tegnérsalen, Växjö universitet. Opponent är professor František Hapla, Georg-August-Universität Göttingen.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jimmy Johansson på telefon 0470-70 80 33 eller e-post: jimmy.johansson@vxu.se
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se.
Strålning är en vanlig behandlingsform vid cancer. Tekniken utvecklas ständigt och precisionen blir allt bättre. Kombinationen av hög teknisk nivå och nolltolerans för fel ställer emellertid höga krav på kvalitetssystemen vid strålbehandling.
I avhandlingen presenteras metoder för en oberoende verifiering av de dosberäkningar som ligger till grund för behandlingen och hur denna verifiering ska fogas in i den totala kvalitetssäkringskedjan. Målsättningen har varit att göra rutinerna effektivare utan att tumma på säkerheten.
Metodiken för att verifiera dosberäkningarna har analyserats och utifrån detta beskrivs ett effektivt sätt att upptäcka både enskilda allvarliga fel och mindre men systematiska felaktigheter.
Baserat på analysen har beräkningsalgoritmer tagits fram och optimerats för detta ändamål. De har sedan implementerats i ett datorprogram som med goda resultat testats på kliniker i Danmark, Tyskland, Frankrike, Österrike och Sverige.
I samarbete med ett större holländskt företag har Umeåföretaget Umbio AB utvecklat en kommersiell produkt, EqualDose, som baseras på de nya algoritmerna. Lanseringen av denna programvara är nära förestående.
Tufve Nyholm är doktorand vid enheten för radiofysik, tel. 090-785 84 32, e-post tufve.nyholm@radfys.umu.se
Fredagen den 12 december försvarar Tufve Nyholm, Inst. för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Verification of dose calculations in radiotheraphy
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal 244, by. 7, NUS.
Fakultetsopponent är professor Ben Mijnheer, The Netherlands Cancer Institute, Amsterdam.
En tredjedel av alla våra proteiner har cellmembranet som sin naturliga miljö där de utför flera av de mest grundläggande livsuppehållande biologiska processerna. Ungefär hälften av dagens vanligaste mediciner är riktade mot receptorproteiner i membran. Förståelsen av membranproteiner är därför väsentlig i modern läkemedelsutveckling.
Den nya biosensorn baseras på nanostrukturer som består av hål i tunna metallfilmer där olika sorters membran med membranproteiner kan bildas. Det gör det möjligt att analysera egenskaperna hos proteinerna som normalt är känsliga och instabila utanför sin naturliga miljö. Fredagen den 12 december disputerar Andreas Dahlin på sin forskning.
– Alla processer som utvecklats är spontana under rätt förutsättningar och sker ”av sig självt”. Avhandlingen visar även hur biokemiska reaktioner som sker på membran kan studeras genom att mäta färgen på den nanostrukturerade ytan, berättar han.
Färgförändringarna beror på den lokala kemiska miljön på den nanostrukturerade metallytan och ger information om olika processer de proteiner som studeras deltar i.
– Större kunskap om reaktionerna hos membranproteiner leder till en bättre förståelse av hur läkemedel fungerar, vilket i förlängningen bidrar till att vi kan utveckla fler läkemedel snabbare, säger Andreas Dahlin.
Färgfenomenet uppkommer på grund av så kallade plasmoner – en vågrörelse som uppstår när ljus får elektroner att röra sig i en bestämd rytm på en metallisk yta. De starka färger som plasmoner ger upphov till har utnyttjats i årtusenden av människor.
De första alkemisterna i Kina tillverkade elixir som innehöll guldnanopartiklar med en klar röd färg och påstods ha livsförlängande egenskaper. Denna typ av alternativmedicin förekommer än i dag. Ett annat vanligt exempel på plasmoner är de klara färgerna i kyrkfönster från medeltiden.
En stor del av arbetet har utförts vid avdelningen för fasta tillståndets fysik vid Lunds universitet. Samarbete har även förekommit med avdelningen för klinisk kemi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samt med Duke University i Durham, USA. Resultaten har uppmärksammats inom det internationella forskningsfältet och refereras ofta till i internationella tidsskrifter.
Kontaktinformation
Kontakt
Andreas Dahlin, Biologisk fysik, 031-772 5172, andreas.dahlin@chalmers.se
– För att få bästa effekt är det viktigt att styra uttaget av el så att det inte sammanfaller med tider då hushållen och industrin förbrukar som mest. Det enklaste laddningssättet är ett eluttag med en timer, säger Lisa Göransson vid Avdelningen för energiteknik på Chalmers.
Om denna laddningsstrategi tillämpas när kolkraft kombineras med storskalig vindkraft är miljövinsterna av en övergång till plug-inhybrider avsevärda. Styrs laddningstillfället istället av körmönstret riskerar klimatfördelen försvinna så länge elproduktionssystemet har kol som dominerade energikälla. Om vindkraft i stor skala ska integreras i ett energisystem som domineras av värmekraftverk blir produktionen ojämn och mindre effektiv. Därmed blir klimatnyttan av vindkraften mindre.
– Genom att ladda plug-in hybrider på tider med låg efterfrågan på el och hög vindkraftproduktion blir belastningen på värmekraftverken jämnare och effektiviteten högre. Dessa tillfällen infaller oftast på natten, då en stor del av bilflottan är parkerad, säger Lisa Göransson.
Studien visar att om bilen kopplas till laddning i samband med hemkomst på kvällen så sammanfaller efterfrågan av el från bilarna med efterfrågan av el från hushållen. Det leder till en minskad effektivitet i elproduktionssystemet och ökade koldioxidutsläpp. Att köra på el är under dessa omständigheter inte mer miljövänligt än att köra på bensin.
Studien ”Integration of plug-in hybrid electric vehicles in a regional wind-thermal power system” och skriven av Lisa Göransson, Avdelningen för energiteknik, Sten Karlsson, Avdelningen för fysisk resursteori, och Filip Johnsson, Avdelningen för energiteknik. Studien är del av Göranssons licentiatuppsats ”Wind power in thermal power systems”.
Arbetet har gjorts inom ramen för det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Pathways to Sustainable Energy Systems. Syftet är att visa på möjliga utvecklingsvägar för Europas energisystem fram till år 2050. Tonvikten ligger på att studera utvecklingsvägar som uppfyller klimatmål under upprätthållande av leveranssäkerhet.
Pathways to Sustainable Energy Systems görs inom ramen för Alliance of Global Sustainability, AGS, som är en allians mellan fyra internationella toppuniversitet: Chalmers tekniska högskola, Massachusetts University of Technology (MIT), Boston, USA, Swiss Federal Institute of Technology (ETH), Zürich, Schweiz samt University of Tokyo, Japan och ledande industriföretag, i syfte att lösa de globala miljöproblemen.
Kontaktinformation
Mer information:
Lisa Göransson, Avdelningen för energiteknik, Chalmers.
Tel: 031 772 1452
E-post: edqvist@chalmers.se
Filip Johnsson, professor i Uthålliga energisystem, Chalmers.
Tel: 031 772 1449
E-post: filip.johnsson@chalmers.se
Den 1-12 december samlas politiker från 190 länder för att försöka enas om ett nytt globalt klimatavtal på FN:s klimatmöte i Poznan, Polen. Där står frågan om att inkludera koldioxidutsläppen från regnskogsavverkning högt på agendan. Något som många hoppas ska leda till minskad tropisk avskogning.
Skövling av tropiska skogar står idag för cirka 20 procent av de globala koldioxidutsläppen, vilket motsvarar utsläppen från hela den globala transportsektorn. I dagsläget finns dock inga incitament för tropiska länder att minska dessa utsläpp, något som man alltså nu hoppas åtgärda genom att inkludera dem i ett framtida klimatavtal.
– Med ett pris på koldioxidutsläppen från regnskogsavverkning menar många att avskogningen kommer att bli olönsam och att tropiska länder istället kommer att tjäna på att skydda sina skogar. Samtidigt riskerar en ambitiös internationell klimatpolitik att öka efterfrågan på mark för att producera bioenergi och därmed kommer även skogsskövlingen bli mer lönsam, säger Martin Persson, forskare på Avdelningen för fysiskt resursteori vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
I en ny studie visar Martin Persson och Christian Azar, professor i Hållbara energi- och materialsystem, att skogskövling för produktion av biodiesel och bioenergi från palmolja kan komma att vara fortsätt mycket lönsamt i framtiden, även om man får betala för de koldioxidutsläpp som avverkningen orsakar.
Utbredningen av palmoljeplantager är redan idag en viktig drivkraft bakom avskogningen i Sydostasien, även om andelen palmolja som går till biodiesel än så länge är liten. Dessutom finns stor en risk att expandera palmoljeproduktionen i Amazonas och Kongo-områdena, på mark som idag täcks av en stor del av världens återstående regnskogar.
– Ta inte våra resultat som ett argument för att inte inkludera koldioxidutsläppen från tropisk avskogning i ett klimatavtal, det skulle bara göra avverkningen än mer lönsam. Vad resultaten säger är att vi kommer att behöva ytterligare, och starkare, skydd för världens skogar i framtiden, i takt med att konkurrensen om mark hårdnar, avslutar Martin Persson.
Kontaktinformation
Kontakt och mer information:
Martin Persson, Fysisk resursteori, tel: 070 207 8198
E-post: martin.persson@chalmers.se
Studien, ”Preserving the world’s tropical forests: a price on carbon may not do”, ingår i den avhandling som Martin Persson nyligen lade fram vid institutionen för Energi och miljö vid Chalmers tekniska högskola.
I flera vävnader finns proteiner som begränsar upptaget av främmande ämnen i kroppen. En sådan grupp proteiner är de s.k. ABC-transportproteinerna som sitter i cellmembranen och transporterar ut substanserna ur cellerna. En annan grupp proteiner är de s.k. cytokrom P450 (CYP)-enzymerna, som bryter ner de främmande ämnen som tagit sig in i cellerna. Av särskild stor betydelse är enzymet CYP3A. Tillsammans utgör ABC-transportproteinerna och CYP-enzymerna en skyddsbarriär mot upptag av främmande ämnen.
Eva Tydén har i sitt doktorandarbete vid SLUundersökt förekomsten av CYP3A och några ABC-transportproteiner hos häst. Det visade sig att CYP3A och ABC-transportproteinerna hos häst finns i avsevärda mängder i tarmen, levern och njuren. De kan här ha betydelsefulla effekter på omsättning av läkemedel i kroppen genom att påverka upptaget från tarmen, nedbrytningen i levern och utsöndringen via galla och urin.
Nivåerna av CYP3A och ABC-transportproteinerna visar flera särdrag hos häst som skiljer sig från förhållandena hos andra djurslag och hos människa.
De data som kommit fram är av betydelse för förståelsen av hur läkemedel och andra främmande ämnen omsätts hos häst. Detta är i sin tur viktigt för att man ska kunna ge hästar optimala doser av läkemedel vid behandlingar av sjukdomar och för att minska riskerna för biverkningar.
——————-
Bioteknolog Eva Tydén, institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ” Cytochrome P450 3A and ABC-transport Proteins in Horse”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Tid: fredagen den 12 december 2008 klockan 9.15
Plats: Ettan, Klinikcentrum, Ultuna, Uppsala
Opponent: professor Hans Lennernäs, Uppsala Universitet.
Mer information
Eva Tydén, 070-574 32 03, eva.tyden@bvf.slu.se
Abstract och avhandlingen i sin helhet http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001900/
Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap http://www.bvf.slu.se
Läkemedel och miljögifter-kinetik och dynamik http://pft.bvf.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=6193
Barncancer ger alltid upphov till en psykologisk påfrestning hos föräldrarna. Tidigare forskning har visat att reaktionen i vissa fall är mycket kraftig och kan bestå långt efter att sjukdomen botats och barnet friskförklarats. Det har dock varit oklart i vilken utsträckning föräldrarnas reaktion är kopplad till olika medicinska faktorer hos cancersjukdomen, och hur det skiljer sig mellan olika cancerformer.
För att besvara den frågan har forskarna med hjälp av psykologiska mätskalor studerat sammanlagt 321 föräldrar till barn som behandlats för olika typer av barncancer vid barncancerklinikerna i Stockholm och Linköping. Diagnoserna skiljde sig beträffande medicinska faktorer, bland annat i fråga om behandling och risk för sena biverkningar av sjukdom och behandling.
Resultaten, som publiceras i Journal of Pediatric Hematology/Oncology, visar att föräldrar till barn med vissa cancerdiagnoser visade en större psykisk belastning än andra. Psykisk stress, känsla av osäkerhet, oro och upplevelse av förlorad kontroll var starkare om barnet hade drabbats av hjärntumörer eller olika former av skelettcancer än vid exempelvis leukemi.
– Den psykiska belastningen var särskilt stor vid cancerformer som är komplicerade i den meningen att exempelvis osäkerheten om den långsikta utgången är relativt stor. Det här är första gången som vi med säkerhet tycker oss kunna fastslå faktorer som är avgörande för hur allvarlig föräldrarnas reaktioner blir vid den här typen av sjukdomsframkallad kris, säger Krister Boman, som leder projektet där studien ingår.
Forskarna menar att en nyanserad kartläggning av specifika sjukdomsrelaterade stressfaktorer behövs för att förstå familjernas olika behov av särskild uppmärksamhet och stödåtgärder. Resultaten skall användas till att i vården motivera en mera individualiserad syn på omhändertagande och information till familjer med barn med cancer.
Studien har genomförts med stöd från Barncancerfonden och Cancer- och trafikskadades riksförbund och ingår i ett större projekt om konsekvenser, insatsbehov och uppföljning vid barncancer.
Publikation: “The influence of pediatric cancer diagnosis and illness complication factors on parental distress”, Hovén E, Anclair M, Samuelsson U, Kogner P, Boman K J Pediatr Hematol Oncol. 2008;30(11):807-14.
För mer information, kontakta:
Docent Krister K Boman
Barncancerforskningsenheten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Tel: 08-517 749 31 eller 070-788 33 05
E-post: krister.boman@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 86066 eller 070-614 60 66
E-post: sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Vid tillverkning används så kallade specifikationsgränser för att avgöra om en produkt är fullgod eller inte. Produkter som faller utanför specifikationsgränsernas skrotas, tas tillbaka in i processen för återbearbetning till stora kostnader eller säljs som andrasortering till reducerat pris. För att undvika detta ställs givetvis krav på att processerna ska vara dugliga och produkter som produceras av en duglig process har i regel alla viktiga mått inom sina specifikationsgränser. För att undersöka om processen verkligen är duglig används ofta så kallade duglighetsindex.
Doktorsavhandlingen Contributions to process capability indices and plots – med vilken Malin Albing disputerar den 8 december – omfattar teoriutveckling av statistiska verktyg för att studera processers duglighet med fokus på att ta fram enkla beslutsregler som är användarvänliga och lättolkade.
– Jag har bland annat tagit fram en ny klass av duglighetsindex som går att använda för områden där de vanligast förekommande indexen som finns i dag inte är lämpliga att använda. Jag har också tagit fram nya grafiska metoder som kan användas för att bedöma om en process är duglig. Tidigare studier har visat att duglighetsstudier inte alltid genomförs på ett korrekt sätt, vilket gör att fördelarna med duglighetsstudier till stor del går förlorad. Jag tror att grafiska metoder är en värdefull del i arbetet med att öka förståelsen för hur duglighetsanalys bör utföras, säger Malin Albing.
29-åriga Malin Albing (född Ekengren) är uppvuxen i värmländska Hagfors och flyttade till Uppsala och studier i kemiteknik direkt efter studenten. Efter två års studier förde kärleken henne till Luleå och hon tog en civilingenjörsexamen i industriell ekonomi vid LTU 2003. Direkt därefter inledde Malin Albing sina doktorandstudier och när hon disputerar den 8 december blir hon den första vid LTU som disputerar inom forskarutbildningsämnet matematisk statistik med inriktning industriell statistik.
Kontaktinformation
Upplysningar: Malin Albing, tel. 0920-49 19 74, malin.albing@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
– Jag ville studera andraspråkselevers pedagogiska praktik vid språkliga möten och min utgångspunkt var den obligatoriska skolans utbildning, säger Ann-Christin Torpsten. I praktiken uppfattas ofta svenska som andraspråk som en enklare variant av svenska som förstaspråk eller som ett stödämne till andra skolämnen. Det råder också oklarheter kring vilka elever som ska komma i fråga för undervisning i ämnet, vad det ska innehålla och hur betygssättning av andraspråkselever och svenska som andraspråk ska göras. Elever med utländsk bakgrund når i mindre utsträckning än elever med inhemsk bakgrund målen både när det gäller grund- och gymnasieskolan.
Ann-Christin Torpsten har med hjälp av en läroplanshistorisk analys tolkat vilket lärande grundskoleämnet svenska som andraspråk erbjuder andraspråkselever. Med en narrativ analys av andraspråkselevers berättelser om upplevelser i mötet med svenska som andraspråk och den svenska skolan tolkar hon deras upplevda lärande.
Resultaten visar att det ställs stora krav på eleverna att snabbt lära sig svenska. Kraven kommer såväl inifrån som utifrån. De förstår att svenska språket är nyckeln till samspel med andra och till att tillgodogöra sig undervisningen. Dock upplever de att rådande diskurs med svenska som andraspråk och modersmål är förknippat med negativa attityder och låga förväntningar.
Resultaten visar också att eleverna uppfattar det som positivt att erbjudas undervisning i sitt modersmål och detta påverkar den fortsatta språkutvecklingen positivt. I modersmålsundervisningen utgår lärarna från elevernas språkliga och kulturella bakgrund och tar till vara på deras erfarenheter. I den övriga undervisningen är detta förhållningssätt näst intill obefintligt.
Ann-Christin Torpsten är sedan 2000 verksam som universitetsadjunkt med inriktning specialpedagogik vid Humanvetenskapliga institutionen vid Högskolan i Kalmar med huvudsakligt arbete inom lärarutbildningen och fristående kurser i special- och interkulturell pedagogik. Hon har en mångårig erfarenhet av undervisning i svenska som andraspråk inom både grund- och gymnasieskolan.
Avhandlingen ”Erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som andraspråk och svensk skola” försvaras den 12 december kl. 10:15 i sal Weber, Växjö universitet. Opponent är professor Pirjo Lahdenperä, Mångkulturellt Centrum, Fittja gård.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Ann-Christin Torpsten på telefon 0480 446127 eller e-post: ann-christin.torpsten@hik.se
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se.
Agneta Tinnfält, har mångårig bakgrund som skolsköterska. Hon har intervjuat 101 ungdomar i 12-19-årsåldern om deras uppfattning om psykisk hälsa, att vara i riskzonen och hur vuxna kan stödja och främja psykisk hälsa.
Skolsköterskan har bl a hälsosamtal med ungdomarna i högstadiet. Agneta Tinnfält har frågat hur ett samtal med skolsköterskan ska vara för att det ska bli hälsofrämjande. Men hon har också frågat vad psykisk hälsa är för ungdomarna, och studerat om det är skillnad mellan pojkar och flickor i det här avseendet.
– Överraskande nog var flickorna i 16-årsåldern – som man tror är en ålder när man tar avstånd från föräldrar – de som starkast betonade att relationen med föräldrarna var de som var viktigast för hur de mådde psykiskt. Kompisar är förstås också väldigt viktiga.
Föräldrar kunde lika gärna vara orsak till att man mådde dåligt, som att man mådde bra, något som framkom i intervjuerna med de ungdomar som hade alkoholproblem hemma.
Hur ska vi kunna se att ni behöver hjälp för att ni inte mår bra, frågade hon dem. Svaren varierade mellan beskrivningar att vara ledsen, aggressiv, bråkig till att försöka sätta ord på vad de kände i en dagbok eller genom att chatta på Internet. Ibland kunde en kompis se till att en vuxen informerades om situationen blev för allvarlig.
– Några berättade att de skrivit uppsats i skolan. De förväntade sig att läraren skulle fatta att det handlade om dem. De som faktiskt gick till en vuxen och berättade om sina problem förväntade sig också att bli tagna på allvar och att den vuxne skulle samarbeta med dem.
Sammantaget gav dessa ungdomar många prov på hur det går till att berätta om sin situation. Det viktigaste – nästan att likna vid ett risktagande – var att hitta en vuxen som det gick att lita på.
Stödgrupper som finns för barn och ungdomar i familjer med alkoholproblem upplevs som viktiga av ungdomarna. Dock är det ganska få som har tillgång till dessa stödgrupper.
Agneta följde nio små kommuner, 3 000-99 000 invånare, som fått en liten summa projektpengar, 40 000 kronor, till sitt arbete från Socialdepartementet.
– Även små medel hade stor betydelse för aktiviteten i kommunerna, och ledde till att projekt kom igång, som annars hade dröjt. Däremot tillämpades inte barnkonventionen så att man frågade barnen efter deras synpunkter när man planerade hur pengarna skulle användas. Kanske hade resultatet kunnat bli ännu bättre då!
Kontaktinformation
Agneta Tinnfält lägger fram avhandlingen ”Adolescents’ perspectives – on mental health, being at risk, and promoting initiatives” kl 13.00 den 10 december 2008 i hörsal P2, Prismahuset, Örebro universitet.
För mera information kontakta Agneta Tinnfält, tel: 019 – 30 12 58 eller 0731-43 36 56,
e-post: agneta.tinnfalt@oru.se
Bild på Agneta Tinnfält kan hämtas på www.orebroll.se/forskning/bildbank
Språket har betydelse för hur handlingar av olika slag kan motiveras och rättfärdigas och därmed också betraktas som tillåtna. Genom att motivera att en handling utförs för personens eget bästa blir det möjligt att t.ex. använda tvång för att duscha äldre personer som bor i särskilt boende. Eller genom att identifiera och beskriva en äldre person som avvikande mot vad som anses vara normalt beteende i samhället kan personen mot sin vilja flyttas in i särskilt boende.
Avhandlingen kan användas som grund för att ifrågasätta och utmana normer och föreställningar som har betydelse för att våld uppkommer mellan personalen och de äldre. De normer och föreställningar som kan behöva utmanas handlar om äldreomsorgen och särskilt boende som organisation och verksamhet, om äldre personer som individer och som social grupp och som bor i eller som kan vara i behov av särskilt boende. Men det handlar också om att utmana föreställningar om våld och om omvårdnad. Ett sådant ifrågasättande och utmanande behöver ske i det vardagliga arbetet på den omvårdnadspraktiska nivån, men också på en arbetsledande, organisatorisk och politisk nivå.
Avhandlingen bygger på intervjuer med personal som arbetat inom kommunalt särskilt boende och som själva rapporterat att de varit inblandade i händelser där våld förekommit. De berättade om våldet som ett svårt och oundvikligt problem bland annat i relation till den sjukdom den äldre hade och att våldet ofta uppstod när personalen skulle sköta om de äldres kroppar. För personalen var sjukdomen något centralt byggt på föreställningen om den äldre personen, inte som sjuk eller frisk, utan som en person med en faktisk pågående sjukdom. De uttryckte också ett behov av specifik kompetens.
Forskningsresultaten visar att händelserna är komplexa och att det inte är så enkelt som att en part utövar våld mot en annan part, dvs. det handlar inte om antingen våld mot de äldre eller våld mot personalen. Snarare framstår det som om de inblandade parterna både utövar och utsätts för våld.
Åsa Sandvide är sjuksköterska men arbetar som adjunkt på Humanvetenskapliga institutionen, Högskolan i Kalmar sedan drygt 10 år tillbaka. Hon har vuxit upp i Kalmar och har tidigare själv arbetat inom kommunalt särskilt boende för äldre under många år.
Fredagen den 12 december försvarar Åsa Sandvide, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet sin avhandling med titeln ”Våld i särskilda boenden – språk och sociala interaktioner”.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Aulan i Vårdvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är Professor Margareta Grafström, Alzheimer Disease Research Center and Aging Research Center, Karolinska institutet.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1934
Kontaktinformation
Åsa Sandvide nås på telefon 0480-44 69 44, mobiltelefon 070-578 44 45 eller e-post asa.sandvide@hik.se.
