Internationellt görs det stora ansträngningar för att lyfta fram socialt ansvarstagande i företag och organisationer*. FN verkar för principer som ligger i linje med dess målsättningar för miljö, utveckling och mänskliga rättigheter och även inom EU har det tagits fram riktlinjer för multinationella företags sociala ansvarstagande. År 2010 beräknas det också finnas en rådgivande standard inom området, ISO 26000.

Agneta Sundströms avhandling handlar om hur storföretag tar socialt ansvar för lokalsamhället, vad som motiverar dem till detta och hur samverkan mellan olika sektorer kan leda till framgångsrik utveckling för både företag och samhälle. I fallstudier visar hon hur två storföretag är engagerade i socialt ansvarstagande på orter (Sandviken och Skutskär) som länge dominerats av ett stort företag. Det visade sig bland annat att företag tar socialt ansvar i lokalsamhället så länge de ekonomiska motiven är positiva.

– När de ekonomiska motiven upphör, försvinner företagets incitament, säger Agneta Sundström. Samhället uppfattar omfattande uppsägningar som svekfullt och bandet mellan företag och samhälle försvagas. Försök att återupprätta lokal tillit, till exempel genom sponsring eller donationer, får vagt gehör. Det är svårt för ledarna i dessa företag att bygga upp ny lokal legitimitet när de t.ex. tvingas söka samverkan utanför lokalsamhället för att intressera ny arbetskraft.

Att hantera krissituationer och skapa social legitimitet både i och utanför det lokala samhället kan vara svårt för den lokala ledningen. Globaliseringen kan leda till att företagsledare plötsligt ställs inför kriser som orsakas av beslut som fattats på ett avlägset huvudkontor.

Agneta Sundström anser att företagsledare behöver träning eller utbildning i frågor om företags samhällsansvar. Hon menar att det är effektivt att samverka med lokala intressenter och i avhandlingen presenterar hon en modell som visar hur ”sektorsöverskridande partnerskap” kan bidra till fördelar och utveckling som gynnar både företag och samhälle.

Avhandlingsarbetet har genomförts vid både SLU och Högskolan i Gävle.

* I den vetenskapliga litteraturen används ofta begreppet CSR, Corporate social responsibility.
—————————–

Agneta Sundström, institutionen för ekonomi vid SLU och institutionen för ekonomi vid Högskolan i Gävle, försvarade sin avhandling Globalization, CSR and Business Legitimacy in Local Relationships den 3 april 2009. Opponent var professor Martin Johanson från företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.

Mer information: Agneta Sundström, 026-64 85 00, 070-644 96 18, Agneta.Sundstrom@hig.se

Pressbilden får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf (Ove Wall, HiG) ska anges.

I studien ingår 191 dotterbolag till svenska industriföretag i Storbritannien, Tyskland och USA. Pehrsson har undersökt samband mellan dotterbolagens marknadsstrategier och lokal förekomst av viktiga funktioner. Hit hör produktutveckling, produktion, marknadsföring, försäljning och service. Han har vidare tittat på samband mellan antalet lokala funktioner och dotterbolagens lönsamhet. Studien är unik eftersom den utgår ifrån ett dotterbolagsperspektiv.

– I debatten får man intrycket att det alltid är bäst för alla företag om de flyttar ut produktion och annat menar Anders Pehrsson. Men företag behöver noga utvärdera vad som leder till lönsamhet och också ta hänsyn till lokala marknadsstrategier.

Studiens resultat visar att ju fler produkter och typer av kunder ett dotterbolag har desto fler funktioner svarar bolaget för. Dotterbolagets erfarenhet av marknaden har också en positiv inverkan på antalet funktioner. I studien gjordes kontroller som visade att antalet lokala funktioner även påverkas positivt av ökande olikheter mellan dotterbolagets och moderbolagets produkter samt om moderbolagets försäljning ökar. De dotterbolag som verkar i USA har i genomsnitt fler funktioner än de övriga.

När det gäller lokal lönsamhet visar studien att ett dotterbolags vinstmarginal ökar med fler lokala funktioner. Lönsamheten ökar dessutom om dotterbolagets marknadsföring blir mer olik moderbolagets.

– Det är ett komplext beslut att avgöra vilka funktioner som ett företag ska lokalisera till olika länder säger Anders Pehrsson. Min studie visar att förnuftig utlokalisering kan ge bra
lönsamhet men också att varje företagsledning i hög grad behöver ta hänsyn till de lokala dotterbolagens strategier och erfarenheter.

Anders Pehrsson är professor i företagsekonomi, civilingenjör och forskningsledare vid Ekonomihögskolan vid Växjö universitet.

Sedan kriget i Irak startade år 2003 har det inträffat flera våldsamma incidenter där privata säkerhetsföretag har varit inblandade. Den internationella debatten om säkerhetsföretagens roll i väpnade konflikter har samtidigt intensifierats.

De privata företagen utför ofta uppdrag som traditionellt förknippats med militära förband. Och många debattörer hävdar att företagen är otillräckligt reglerade och att den statliga översynen av verksamheten fungerar dåligt eller inte alls.

– Privatiseringen bidrar till att sudda ut gränserna mellan privata och offentliga aktörer vilket gör frågorna om statlig kontroll komplexa, säger Joakim Berndtsson.

Joakim Berndtsson har undersökt hur privatiseringen av säkerhet utmanar invanda tankemönster kring staten och dess roll i relation till våld och säkerhet och hur användandet av privata säkerhetsföretag i Irak påverkar staters kontroll över våldsmedlen.

I Irak, som har kallats ”det första privatiserade kriget”, uppskattas som mest nästan 50 000 personer ha arbetat för de privata säkerhetsföretagen, bland annat på uppdrag av amerikanska och brittiska företag och myndigheter.

– Med ett så stort antal privata aktörer i konfliktområdet, varav en stor del utför beväpnade uppdrag, är det rimligt att anta att den statliga kontrollen över våldsanvändningen och våldsmedlen förändras, säger Joakim Berndtsson.

Privatiseringen medför också en ökad vilja att söka privata eller ”marknadsanpassade” lösningar på det som uppfattas som säkerhetsproblem och hot. En grundläggande utgångspunkt i avhandlingen är att även om privatiseringen kan ses som en utmaning mot idén om det statliga våldsmonopolet, så är det inget nytt fenomen.
¨
– Man skall komma ihåg att tanken om ett statligt våldsmonopol är en modern konstruktion, främst förknippat med konsoliderade stater. Staters faktiska kontroll över våldsinstrumenten och deras användning varierar kraftigt i tid och rum. I ett längre historiskt perspektiv framstår dagens privatisering av säkerhet mer som en återkomst för privata aktörer än som något helt nytt, säger Joakim Berndtsson.

Men att statens kontroll förändras innebär inte att den alltid försämrats.

– Å ena sidan kan man se hur privatiseringen av säkerhet under vissa omständigheter lett till ökad flexibilitet och funktionalitet för stater som USA och Storbritannien. Men samtidigt har den bristande regleringen och problematiska förhållanden mellan säkerhetsföretagen och annan militär och civil personal lett till ökad osäkerhet och en underminering av den statliga kontrollen över våldsanvändningen i Irak.

Avhandlingens titel: The Privatisation of Security and State Control of Force: Changes, Challenges and the Case of Iraq

Fakultetsopponentens namn: Dr. Christopher Kinsey, Defense Studies Department, Kings College, London

Tid och plats för disputation: fredagen den 3 april 2009, kl. 13.15, Hörsal SA 326, Campus Linné, Seminariegatan 1, Göteborg.

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare:
Joakim Berndtsson, tel 031-786 5927, mobil: 0705-690100, e-post: joakim.berndtsson@globalstudies.gu.se

Antalet funktioner i våra bilar ökar stadigt. Förutom radion ska vi nu kunna använda MP3-spelare, navigationssystem och telefon.

Istället för att som förr med handen känna oss fram bland vred och knappar är allt fler funktioner samlade i en multi-funktionell display. För att hitta rätt måste man släppa blicken från vägen vilket skapar onödiga risker i trafiken.

Annie Rydström, doktorand vid Luleå tekniska universitet, har i ett forskningsprojekt i samarbete med Volvo Personvagnar undersökt om det går att använda känselinformation istället för syn för att hitta och välja funktion via en display.

I sin doktorsavhandling har hon undersökt hur man kan nyttja ledtrådar som simulerar känselinformation och därigenom göra bilkörningen säkrare.

Upplysningar: Doktorand Annie Rydström tel. 070 423 82 55           

Kontaktinformation
Upplysningar:
Annie Rydström / 070 423 82 55

Forskargruppen har studerat kommunikationen om vattenkraft i Vilhelmina kommun. Studien är unik och belyser områdena strategisk kommunikation, medier och opinion.

– Det är ingen lätt uppgift att kommunicera om miljöfrågor säger en av forskarna, Catrin Johansson.

Vattenfall och Vilhelmina kommun har använt en tidigare oprövad modell för ökad miljöhänsyn och samarbete och dialog med närboende och kommuninvånare.

Resultaten visar att informationens trovärdighet är en central fråga. Trovärdigheten påverkar opinionsbildningen och får konsekvenser för kommunikationsarbetet. Nya medieformer som bloggar jämnar ut maktförhållanden men tappar i trovärdighet.

Dialogmodellen behöver utvecklas mer i framtiden om Vattenfall ska förbättra sina relationer med alla de som berörs i sitt dagliga liv av vattenkraften. En bra dialog bygger på samarbete och jämställdhet. För att kunna utveckla den behöver båda sidor i god lära känna varandra bättre.

Forskargruppen tillhör Mittuniversitetets avdelning för medie- och kommunikationsvetenskap, MKV.

Kontaktinformation
Catrin Johansson, Telefon 060-14 88 04 eller 070-554 26 69. E-post Catrin.Johansson@miun.se

Modellen beskriver olika typer av konkurrenshinder och samband med bredden på ett företags produkt/marknadsområde och hur företaget konkurrerar.

För att utveckla modellen studerar Pehrsson vilka hinder för expansion som svenska företag uppfattar i Sverige och Polen. Hindren härrör från affärsmiljön och från myndigheters krav t ex i form av konkurrensregler. I studien har 98 företagsledare i Sverige och 72 företagsledare i Polen besvarat en enkät.

De fem viktigaste hindren i Sverige härrör från affärsmiljön (produkter måste kundanpassas, det finns många konkurrenter, etableringskostnaderna är höga, få konkurrenter dominerar och stora konkurrenter dominerar). I samtliga signifikanta skillnader mellan länderna som avser affärsmiljön upplever företagsledarna i Sverige större problem än de i Polen.

Hit hör svårigheter med att produkterna måste kundanpassas, kunder är lojala mot tidigare leverantörer, lokala företag dominerar och det är dyrt för en kund att byta leverantör.

– Detta pekar på att det i Sverige är svårt att bryta igenom de relationer som byggts upp mellan kunder och leverantörer säger Anders Pehrsson. Men ett litet lokalt företag har å andra sidan stora möjligheter att försvara sin position på marknaden.

I Polen härrör de fem viktigaste hindren både från affärsmiljön och den politiska miljön. Till de senare hindren hör att det är svårt att identifiera och leva upp till myndigheters krav i Polen. När det gäller den politiska miljön upplever företagsledarna i Polen större problem än sina kollegor i Sverige. I Polen behöver företagen alltså utöver en effektiv marknadsstrategi också en välutvecklad politisk förmåga.

Forskningen finansieras av Nicolinstiftelsen CN70 vid Svenska Nationalkommittén av Internationella Handelskammaren.

Anders Pehrsson är professor i företagsekonomi, civilingenjör och forskningsledare vid Ekonomihögskolan vid Växjö universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Anders Pehrsson, tel. 0470/708000, e-post: Anders.Pehrsson@vxu.se

NO-lärare i den svenska grundskolan vill främst att laborationerna ska leda till att eleverna utvecklar förståelse av begrepp och fenomen, intresse för naturvetenskap och förmåga att tänka och reflektera kring det laborativa arbetet. Lärarna vill att eleverna ska fundera över genomförandet och ställa sig frågor som: ”Är resultaten rimliga?”.

När lärarna beskriver specifika laborationer från undervisningen visar det sig vara viktigare att stimulera aktivitet och upplevelser, d.v.s. ”att göra” blir viktigare än att undersöka något. De skriftliga laborationsinstruktionerna är i hög grad inriktade på att hjälpa eleverna att se fenomen och bearbeta begrepp och i lägre grad på att stimulera deras undersökande arbete och deras reflekterande över det laborativa arbetet.

Avhandlingen bygger på fyra delstudier där intervjuer med lärare och elever har genomförts, laborationsinstruktioner har analyserats och autentiska laborationer har videofilmats för att beskriva hur lärarnas mål blir synliga och eftersträvas i praktiken.

– Det visar sig att avsikterna med laborationerna inte är uppenbara för eleverna. Läraren har ofta fler mål än vad som kommer fram under genomförandet. En del av målen uttrycks inte explicit för eleverna utan det är via samspelet mellan läraren och eleverna som målen blir tydliga, vilket medför att eleverna får hjälp att se vad laborationen ska visa, säger Per Högström.

Laborationsinstruktionerna används flitigt av både lärare och elever och mycket av det samspel som sker tar sin utgångspunkt i dem. Då laborationsinstruktionen förmedlar samma budskap som läraren gynnar det elevernas möjligheter att bearbeta laborationen.

En del av laborationerna inbjuder till ett undersökande arbete. Det används främst för att det stimulerar elevernas intresse och inte för att lära eleverna hur man systematiskt undersöker fenomen i naturen eller hur man gör naturvetenskapliga undersökningar.

– Ett resultat som förvånar är att lärarna tyckte att fysiklaborationerna var lättast att göra konkreta och verklighetsförankrade och kemilaborationerna ansågs vara mest problematiska i och med att de har en hög abstraktionsnivå, berättar Per Högström.  

I avhandlingen jämförs de mål lärare i den svenska grundskolan har med mål som lärare i andra länder och andra skolformer har.  En slutsats från avhandlingen är att det är viktigt att uppmärksamma laborationernas mål för att tydliggöra vilka kunskaper och färdigheter man vill ge eleverna möjlighet att utveckla via det laborativa arbetet.

Per Högström är uppvuxen i Luleå och har tidigare arbetat som NO-lärare i grundskolans senare år, samt arbetat på lärarutbildningen i Luleå.

Fredagen den 17 april försvarar Per Högström, Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap, sin avhandling med titeln ” Laborativt arbete i grundskolans senare år – lärares mål och hur de implementeras”

Disputationen äger rum kl.10.00 i sal N450, Naturvetarhuset.

Fakultetsopponent är professor Andreas Redfors, Högskolan Kristianstad.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Per Högström
Telefon: 0920-49 1756
E-post: per.hogstrom@ltu.se