Bakgrunden till studien, som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Nursing Studies, är statistik som vittnar om höga ohälsotal inom vården och bristande kunskap om vad driftsformen betyder i sammanhanget.
– När vi tittat på produktiviteten på sjukhusen ser vi att det privata sjukhuset har en högre belastning på personalen. En tolkning till att utbrändheten är högre på det privat vinstdrivna sjukhuset kan därför vara att personalen pressas hårdare genom att färre ska göra mer. Våra data indikerar också att upplevelsen av att ha för mycket att göra och konflikter i sin arbetsroll är en starkt bidragande faktor till att beskriva sig själv som emotionellt utmattad och distanserad gentemot sina patienter, säger Niklas Hansen som tillsammans med professor Magnus Sverke och docent Katharina Näswall vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, genomfört studien.
I studien, som genomfördes 2001-2002, ingick 1100 legitimerade sjuksköterskor i Stockholmsregionen från tre akutsjukhus med olika driftsform: det privat vinstdrivna Capio S:t Görans sjukhus, det bolagiserade Danderyds sjukhus och Södertälje sjukhus som är förvaltningsdrivet. Forskarna jämförde även nivåerna i arbetskrav och arbetsresurser men fann ingen större skillnad mellan sjukhusen.
I tidigare forskning har högre nivåer av utbrändhet bland sjuksköterskor visat sig kunna öka risken för missnöjda patienter och fler medicinska felbehandlingar.
För närvarande planerar forskarna ett nytt projekt som syftar till att studera sambanden mellan positiva faktorer i personalens arbetsmiljö och patienters upplevelser av vårdkvalitet, samt studera huruvida faktorerna skiljer sig åt beroende på driftsform.
– Om sjukhusen på allvar ska kunna infria sina visioner om en högkvalitativ vård och välmotiverade medarbetare är det av avgörande vikt att studera vilka faktorer som genererar dessa tillstånd, enligt Niklas Hansen.
Läs hela studien:
Hansen, N., et al., Predicting nurse burnout from demands and resources in three acute care hospitals under different forms of ownership: A cross-sectional questionnaire survey. (in press). Int J Nurs Stud. Länk till artikeln, http://dx.doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2008.08.002
Kontaktinformation
Ytterligare information
Doktorand Niklas Hansen, Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-162013, 070-745 68 85, e-post nh@psychology.su.se.
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
En kombinationsbehandling som angriper både blodkärlen i och kring tumören samt proteinet EGFR (hudtillväxtfaktorns receptor, eng. ”epidermal growth factor receptor”) skulle kunna bli ett effektivt sätt att behandla patienter med spridd prostatacancer. Forskargruppen har visat att den aktiverade formen av EGFR är en markör för tumörens aggressivitet, både när den mäts i tumören men också i den friska vävnaden kring den. Mängden aktiverat EGFR kan förutsäga om tumören är aggressiv och kräver intensiv behandling, men också vilka tumörer som är långsamt växande med god prognos.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Varje år får ungefär 10 000 personer diagnosen. Bland dem kommer ca 2 500 att dö av sin sjukdom medan andra har en långsamt växande tumör som inte kommer att orsaka några större problem. Tyvärr finns idag inga tillräckligt bra diagnosmetoder för att avgöra vilka som verkligen behöver behandling och vilka som klarar sig lika bra utan. Det medför både att patienter överbehandlas med metoder som kan ge allvarliga biverkningar och att män som verkligen behöver intensivbehandling inte får den alls eller för sent.
Idag behandlas prostatacancer som spridit sig med dottertumörer (metastaser) till skelettet med kastration, dvs. att man tar bort det manliga könshormonet. Detta bromsar dottertumörernas tillväxt, men tyvärr är behandlingen inte botande och efter en tid börjar metastaserna att växa igen.
De studier som redovisas i avhandlingen visar att blodkärlen är viktiga för prostatatumörers tillväxt och att mycket av kastrationsbehandlingens effekter ligger i att blodkärlen skrumpnar i tumören och dess närmaste omgivning. Behandling som angriper blodkärlen i tumören och dess omgivning samt proteinet EGFR visade sig förstärka effekten av kastration.
Peter Hammarsten är uppvuxen i Umeå och doktorand vid enheten för patologi,
tel. 090-785 15 97, mobil 070-517 42 62,
epost peter.hammarsten@medbio.umu.se
Onsdagen den 10 december försvarar Peter Hammarsten, Inst. för medicinsk biovetenskap, enheten för patologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Könshormonkontrollerade regleringssystem i prostatacancer.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal Betula, by. 6M, NUS.
Fakultetsopponent är professor, överläkare Sten Nilsson, Karolinska institutet.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www8.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Det ska också sägas att spridningen av mångfaldsidén i Sverige bidragit till att sätta nya frågor på agendan.
– Det finns idag en annan personalpolitisk diskussion om diskriminering och hur olika etniska bakgrunder kan påverka arbetsplatsen som inte fanns för femton år sedan.
Processen har kanske inte blivit vad de som importerade idén hoppades på, men mångfaldstankarna har ändå lämnat viktiga spår, säger Sofia Rönnqvist, ekonomhistoriker vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, som i sin avhandling beskriver hur det egentligen gick till när mångfaldsidén kom till Sverige.
Malmö stad är ett exempel där tankar om kvantitativ representation och anti- diskriminering överskuggar mångfaldstanken att som en rörelse underifrån öppna organisationen för nya perspektiv och sätt att arbeta.
– Det finns ingen folkrörelse för mångfald i Sverige, som det gör exempelvis för jämställdhet. Det är också en skillnad mot USA, där man har en historia med exempelvis medborgarrättsrörelsen. I USA är också minoritetsgrupperna mycket mer etablerade
I mitten av 1990-talet plockar en av nätverket Sveriges Tekniska Attachéers omvärldsanalysenheter upp begreppet i USA och rapporterar om det.
Det är en tid av ekonomisk kris och strukturomvandling, arbetslöshet och sociala sprickor. Efter generationer av invandring till Sverige visar rasistiska krafter sin fula nuna. Som en motvikt börjar människor på toppositioner i exempelvis Telia, Volvo och Polisen genom organisationen Sverige 2000 att jobba för ”Mångfaldssverige” som något dynamiskt och positivt.
Men det visar sig ganska snart att Sverige importerat en diskussion i stället för en metod. På ytan verkar idén ha fått stor spridning, men någon riktigt stark ställning har den inte fått.
– Mångfaldsidén modifieras under spridningsprocessen och en del av idéns radikala karaktär försvinner när idén sprids i Sverige. I USA handlar begreppet om ”alla olikheter” som kön, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning och så vidare. I Sverige blir också mångfaldsbegreppet i mångt och mycket förknippat med just etnicitet och lagstiftning när lagen mot etnisk diskriminering skärps. Lagstiftningen gör att organisationer får krav uppifrån att arbeta mot diskriminering, vilket leder till att många organisationer skapar mångfaldsplaner, säger forskaren.
”Diversity management” är, åtminstone i teorin, en frivillig strategi där arbetet med mångfaldsfrågor i förlängningen ska vara nyttig för organisationen.
– Men ”det dynamiska mångfaldsperspektivet” blir i Sverige, om man ska vara lite elak, en byråkratisk produkt. Mångfaldsplanen kan bli ett slags alibi som säger ”titta vi gör något” fastän den inte används.
Beslutsnivåerna i en offentlig organisation försvårar processen, vilket exemplet med den kosmopolitiska kommunen Malmö visar.
– I en politisk organisation som Malmö stad finns dessutom en dimension till som handlar om hur man tolkar kompetensbegreppet politiskt. Vad är exempelvis mångfald, kvotering respektive positiv särbehandling?
Politiker och tjänstemän i Malmö ser ett behov av förändring av den egna organisationen. Men en ganska tandlös integrationsplan och stor skillnad mellan idé och praktik gör det svårt för nyttan med mångfald att slå igenom som idé. Genom intervjuer med politiker, stadsdelschefer och operativa chefer under åren 2002-2004 i Malmö stad identifierar forskaren de här problemen, som verkar ganska representativa för liknande organisationer.
– Exempelvis verkar många chefer anse att mångfald är viktigt, men de ser inte kopplingen till kärnverksamheten, utan de behandlar frågan mer som en kvalitetsfråga som man sysslar med när man har tid, säger Sofia Rönnqvist.
Sofia Rönnqvist disputerade med avhandlingen ”Från diversity management till mångfaldsplaner? Om mångfaldsidéns spridning i Sverige och Malmö stad” vid Ekonomisk- historiska institutionen, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet den 29 november.
Kontaktinformation
Kontakta Sofia Rönnqvist på 076-23 19 037 eller sofia.ronnqvist@ekh.lu.se
Inom evolutionsteoretisk forskning finns ett antal vedertagna teorier för hur män och kvinnor väljer partners. Till de mer etablerade hör att män skulle fästa mer vikt vid ett attraktivt utseende, medan tillgångar och social status skulle vara viktigare för kvinnor.
Forskare vid Göteborgs universitet och Oxfords universitet har nu genom att studera kontaktannonser testat hur väl dessa preferenser stämmer när moderna människor väljer partners.
I studien, som publiceras i tidsskriften Evoloutionary Psychology, har forskarna granskat 400 kontaktannonser i Göteborgs-Posten och Aftonbladet, samt på sajterna Spraydate och match.com.
Resultaten ger till viss del stöd åt etablerade teorier:
• Kvinnor efterfrågar oftare än män goda tillgångar och social status. Som en följd erbjuder männen också detta i sina annonser, genom formuleringar som ”stort hus och ”ekonomiskt oberoende”.
• Män i alla kategorier föredrar yngre partners. Av totalt 97 män som berörde ålder i sina annonser sökte bara 3 av 97 en äldre partner – bland män i åldern 40 till 59 bara 1 av 67.
• Yngre kvinnor föredrar tvärtom äldre män: hela 14 av 16 kvinnor i åldern 20-39 sökte en äldre partner. Bland kvinnor över 60 letade däremot en majoritet efter en yngre man.
En annan utgångspunkt för studien var att män skulle vara mer utseendefixerade än kvinnor. Så visade sig dock inte vara fallet.
–När det gäller fysiska egenskaper visade sig män och kvinnor vara lika. Båda använde ord som ”atletisk”, ”vacker”, ”söt”, ”lång”, ”snygg” och ”vältränad” i lika stor utsträckning, och det gäller både i beskrivningen av sig själva och av de egenskaper man efterfrågar hos partnern, säger Jörgen Johnsson vid Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet, som är en av forskarna bakom studien:
–Kanske antyder det här att män lärt sig svara på kvinnors intresse för utseendet, och därför i lika hög grad betonar sin attraktivitet i annonserna. Att båda könen fokuserar på utseende kan också bero på att vi influeras av vår samtid, där det råder stor utseendefixering i media.
Studien är en vidareutveckling av ett examensarbete vid Zoologiska institutionen, skrivet av Linda Gustavsson. Från Oxfords universitet medverkar forskaren Tobias Uller.
Kontaktinformation
Kontakt
Jörgen Johnsson, Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet:
073-7780375
031-211411 (hem)
031-786 3665 (arbete)
Jorgen.Johnsson@zool.gu.se
Möjligheten för företag med högst 10 anställda att undanta två personer från regeln sist-in-först-ut har givit få mätbara resultat. Andelen nyanställningar har blivit densamma. Lägre anställningskostnader skulle annars kunna leda till att fler anställs samtidigt som fler får lämna företagen. Rapportförfattarna finner inte heller att arbetsgivarna minskat antalet anställda för att kunna omfattas av undantaget. Undantagsregeln ökade dock avgångar för 55–64-åringarna något.
– Effekten av undantagsregeln för andelen äldre som lämnade företagen är förvånansvärt liten, menar Peter Skogman Thoursie en av författarna till rapporten. Det huvudsakliga resultatet är att vi inte hittar någon effekt; regeln verkar ha spelat ut sin roll redan innan undantaget.
Lätt att kringgå ”sist-in-först-ut” redan tidigare
Arbetsgivarna har redan innan undantaget kunnat kringgå sist-in-först-ut-regeln. Bland annat genom att via förhandlingar med fackföreningen göra turordningskretsarna så pass snäva att företaget ändå kan behålla nyckelpersoner med kort anställningstid. Det kan vara ett skäl till att undantagsregeln inte fått ett så stort genomslag.
Bakgrund
Sist-in-först-ut-regeln är en grundsten i lagen om anställningsskydd och innebär att den sist anställde får lämna företaget först vid nedskärningar. Regeln betyder att företag inte alltid kan behålla den anställde som är mest betydelsefull. I januari 2001 infördes undantagsregeln som innebär att företag med högst 10 anställda får undanta två personer från sist-in-först-ut-regeln.
Jämförelser av likartade företag med olika storlek
Rapportförfattarna jämför hur företag anställer strax före (1999–2000) och strax efter undantagsregeln (2001–2002). Datamaterialet består av nyanställningar och avgångar i samtliga svenska företag med 2–20 anställda.
Författare
IFAU-rapporten 2008:26 ”Sist in först ut? En utvärdering av undantagsregeln” bygger på IFAU Working paper 2008:27 av David von Below vid Stockholms universitet och Peter Skogman Thoursie vid Stockholms universitet och IFAU.
Kontaktinformation
Om du vill veta mer, kontakta Peter Skogman Thoursie, tel: 018-471 70 93,
08-16 30 47, e-post: peter.thoursie@ne.su.se.
– Det här visar hur lätt det är att ändra hjärnans uppfattning om vad som är den egna kroppen. Genom att manipulera sinnesyntrycken kan jaget inte bara luras ut ur den egna kroppen, utan också flytta in i andra kroppar, säger Henrik Ehrsson som har lett forskningen.
I ett första experiment försågs en skyltdockas huvud med två kameror kopplade till två små skärmar framför försökspersonens ögon, så att försökspersonen ser det dockan ”ser”. När dockans kameraögon och försökspersonens ansikte riktas nedåt, ser försökspersonen dockans kropp där han eller hon normalt ser sin egen kropp.
Illusionen av kroppsbyte uppstår när försöksledaren samtidigt berör dockans och försökspersonens mage med två stavar. Försökspersonen ser då dockans mage beröras och känner samtidigt (men ser inte) en beröring på sin egen mage. Resultatet blir att försökspersonen får en stark upplevelse av att hela dockan är den egna kroppen.
I ett annat experiment monteras kameraparet i stället på en annan människas huvud. När denne och försökspersonen vänder sig mot varandra och skakar hand uppfattar försökspersonen kamerabärarens kropp som sin egen.
– Försökspersonen ser sig själv skaka hand utifrån, men upplever det som att det är en annan person. Känselintrycken från handskakningen uppfattas som om de kommer från den nya kroppen, inte den egna, säger Valeria Petkova som genomfört studien tillsammans med Henrik Ehrsson
Styrkan i illusionen bekräftades av att försökspersonen uppvisade fysiologiska stressreaktioner när kamerabärarens arm hotades med en kniv, men inte när hotet var riktat mot den egna armen.
Illusionen fungerade även om de två personerna skiljde sig utseendemässigt eller var av olika kön. Däremot lyckades forskarna inte lura jaget till att identifiera sig med föremål som inte liknar människor, som stolar eller stora klossar.
Målet med forskningen är en ökad förståelse för hur hjärnan konstruerar en inre bild av den egna kroppen. Insikten att kroppstillhörighetskänslan kan manipuleras så att man upplever att man har fått en ny kropp kan få praktiskt betydelse för bland annat virtual reality-applikationer och robotteknik.
Publikation: If I were you: perceptual illusion of body swapping, Valeria I. Petkova & H. Henrik Ehrsson, PLoS ONE, online 3 december 2008.
För mer information, kontakta:
Med dr Henrik Ehrsson
Institutionen för neurovetenskap
Tel: 08-524 87231
E-post: henrik.ehrsson@ki.se
Doktorand Valeria Petkova
Institutionen för neurovetenskap
Tel: 08-517 761 13
E-post: Valeria.Petkova@ki.se
Pressekreterare Sabina Bossi
Tel: 08-524 860 66 (kopplas om till mobil)
E-post: Sabina.bossi@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Med den här konkreta utgångspunkten och med Karáseks trilogi ”Romány t í mág ” (’De tre magikernas romaner’, 1907-1925) som material, närmar sig Roar Lishaugen Karáseks sätt att skriva och undersöker huruvida trilogin skapar dubbla läsarroller som möjliggör båda en ”straight” och en ”queer” läsning.
Med Umberto Ecos tankar om en s.k. modelläsare och genom analyser av retoriska strategier och av spelet med förutsatta kompetenser, avslöjas hur Karáseks trilogi bäddar för två olika sätt att läsa.
De referenssystem och kompetenser som förutsätts aktualiserar olika betydelsefält samtidigt och åtskiljer därigenom konventionella betydelser från subversiva och okonventionella. Å ena sidan uppfyllde Karáseks trilogi litterära konventioner och förhöll sig till en viss repertoar. Å andra sidan underminerade den samma konventioner genom att systematiskt använda dubbeltydiga referenser till historiska personer, konstverk, platser etc. med en underliggande homoerotisk betydelse.
RoarLishaugen undersöker även hur Karáseks trilogi mottogs av kritikerna. Receptionen reflekterar till viss grad dubbelheten i Karáseks texter. Det fanns dessutom två olika sätt att närma sig trilogin: dels den samtida officiella litteraturkritiken som fokuserade på dekadensproblematik, dels den något senare oofficiella inom den homosexuella rättighetsrörelsen, där fokus placerades på den litterära gestaltningen av homoerotik.
Denna skillnad illustrerar hur estetiska konventioner och förväntningar ändras över tid enligt olika litterära normer. Dessutom aktualiseras en majoritets och en minoritets syn på litteratur: Hur majoriteten fokuserar på litterära konventioner medan minoriteten söker texternas subversiva potential.
Karásek brukar anses som den främste representanten för litterär dekadens inom tjeckisk litteratur. Med sin avhandling visar Lishaugen att dekadansen själv lägger till rätta för en dubbeltydig tolkning och att man genom att ta fasta på dubbeltydigheten kan komma subversiva krafter i texter på spåren.
Avhandlingens titel: Speaking with a Forked Tongue. Double Reading Strategies in Romány t í mág by Ji í Karásek ze Lvovic.
Disputationen äger rum lördagen den 13 december 2008 kl. 13.00
Plats: Sal L 300, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 6
Opponent: Professor Petr Bilek, Prag
Avhandlingen kostar 300 kr och kan beställas från Institutionen för slaviska språk och nygrekiska, rachela.zylinski@slav.gu.se
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Roar Lishaugen, 031 786 18 22 (arb),
0702-75 77 34
roar.lishaugen@slav.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
De senaste månadernas händelser i Bangkok i Thailand har blottlagt en djup klyfta i samhället. Den pågående konflikten visar i vilken hög grad elitism styr den politiska agendan i huvudstaden. I San Sai-distriktet i norra Thailand däremot präglas böndernas relation till den traditionella eliten – uppköpare och statliga rådgivare – mer av jämlikhet än av beroende. Jämlikhet skapar en bra grogrund för samarbeten, och genom formella och informella samarbeten har bönderna i San Sai lyckats utnyttja de möjligheter som den växande marknaden erbjuder.
I sin studie, med bland annat intervjuer med jordbrukare, visar Lena Örnberg, Ekonomihögskolan i Lund, att den traditionella strukturen på landsbygden är på väg att brytas ner. Det är en utveckling som sannolikt pågår i fler områden än i närheten av Chiang Mai, där San Sai ligger, och som i längden kan få en positiv effekt på hela landet.
– I ett samhälle där det finns flexibilitet och där hierarkierna inte är så är tydliga blir det svårare för människor att bygga upp en maktposition och att utnyttja andra. I San Sai råder till exempel konkurrens mellan uppköparna, och bönderna har möjlighet att byta om villkoren inte är bra, säger forskaren.
Statliga investeringar i jordbruket som genomfördes redan på 1930-talet la grunden till den relativa jämlikhet som råder idag. Men det är ingen självklarhet att utvecklingen blir positiv bara för att staten investerar. Processen kan istället ses som ett samspel mellan olika grupper, som konkurrerar om makt och inflytande. I San Sai har relationen till staten utvecklats till att vara mer stödjande än styrande, och idag fungerar samarbetet bra. Bönderna har också gynnats av den växande marknaden för potatischips. Eftersom företagen har konkurrerat om bönderna snarare än tvärtom har bönderna stärkt sin position.
– I San Sai har bönderna ganska stort handlingsutrymme, många är entreprenörer och hittar nya lösningar på problem. Detta leder också sannolikt till att fler väljer att bli kvar inom jordbrukssektorn, istället för att söka jobb inom service eller industri.
”Bondens val” är en bok som bitvis refererar till forskarens egen bakgrund.
– Kopplingen till pappa och Blekinge visar min referensram, men den handlar också om att bönderna som fanns i Blekinge på 1950-talet och i San Sai idag är ganska lika, och att det är likartade processer som pågår. Pappa var också kontraktsodlare av potatis, även om det då handlade om stärkelsepotatis i stället för potatis till chips, säger Lena Örnberg.
Lena Örnberg disputerar med ”Bondens val – system, samspel och stödjande strukturer under moderniseringsprocessen i norra Thailand” vid Ekonomisk-historiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds universitet den 6 december.
Kontaktinformation
Kontakta Lena Örnberg på 0706-18 96 67 eller lena.ornberg@ehl.lu.se
Frågan om prostitutionen är inflammerad. Den är också allvarlig, eftersom den rör grundläggande mänskliga rättigheter, som rätten att själv välja och rätten att skyddas från våld. Men debatten blir ofta väldigt polariserad.
– Debatten dominerats av en förenklad konflikt mellan dem som förespråkar en avkriminalisering av prostitution och en radikalfeministisk kritik mot prostitutionen. Den större och bredare kritiken mot prostitution försvinner i skyttegravskriget mellan dessa ståndpunkter, menar Jenny Westerstrand vid Uppsala universitets Avdelning för samhällsvetenskaplig genusforskning.
Hon menar att en orsak till att debatten blivit förenklad är det ensidiga fokuset på kvinnorna, bland annat kvinnornas rätt att välja yrke och att bestämma över sina kroppar.
– Man brukar se detta som en feministisk hållning. Men den kan samtidigt vara ett sätt att slippa prata om mäns ansvar i prostitutionshandeln, menar Westerstrand.
Människohandel med kvinnor är en fråga som är central i prostitutionsdebatten. Frågan pekar på den spänning mellan rättigheter och skyddsbehov som ligger i botten på hela debatten.
– Kvinnohandeln tvingar dem som vill avkriminalisera prostitution att prata om prostitution och våld i samma sammanhang. När man gör det måste man också ta ställning till kvinnors rätt att själva förfoga över sina kroppar och sin sexualitet. Ser detta skydd annorlunda ut när man talar om prostitution och när man talar om människohandel med kvinnor? Det borde det givetvis inte göra.
En viktig fråga är vilka intressen som prioriteras när man utformar rättsliga regler för att skydda utsatta kvinnor.
– Det visar sig att de som vill avkriminalisera prostitutionen prioriterar annat än kvinnors sexuella autonomi. När man kommer in på rättsliga regler slutar man prata om kvinnor och pratar istället om mäns rätt att köpa sex när det finns en marknad, menar Westerstrand.
Jenny Westerstrand vill också sätta prostitution i ett sammanhang där kvinnlighet ses som splittrad och manlighet som sammanhållen.
– Kvinnans position är endera sexuell men icke-reproduktiv eller reproduktiv men icke-sexuell. Vi känner igen det i de mytiska gestalterna ”horan” och ”madonnan”. Den sexuella och reproduktiva kvinnan finns inte här. Ur detta perspektiv kan man se prostitutionen som en arena där den sexuella, icke-reproduktiva kvinnan finns tillgänglig för män.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Jenny Westerstrand på 018-471 72 14, 073-395 01 29 eller Jenny.Westerstrand@samgenus.uu.se.
I fiktionsprogram och nyheter på TV förekommer människor från olika samhällsklasser. Tidigare studier har konstaterat en kraftig medelklassdominans bland personerna i TV, men överklass och arbetare förekommer också. Är det något man tänker på när man tittar? I så fall, vad tänker man?
I sin avhandling vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, har Sven Ross studerat om, och i så fall hur, TV-tittare lägger märke till samhällsklass när de tittar. Intervjupersonerna fick se avsnitt av den svenska serien Tre kärlekar och den amerikanska Falcon Crest, samt ett par nyhetsinslag.
Datainsamlingen som består av intervjuer med 22 TV-tittare och en enkät med nästan 1200 svarande, gjordes i början av 1990-talet varför studien beskriver en del av svensk mediehistoria.
Avhandlingen visar att intervjupersonerna i de flesta fall kunde klassificera rollfigurer och personer i TV-nyheter ifråga om social position, det vill säga ifråga om klass, yrke, status eller liknande, men de uppgav också att det i flesta fall inte var något som man tänkte på när man tittade.
– Det kan tolkas som att TV-personernas klasstillhörighet eller sociala position till stor del passerar obemärkt förbi även om det också händer att tittarna i vissa fall uppmärksammar det och gör olika reflektioner, säger Sven Ross.
Det fanns till exempel vissa skillnader mellan olika programtyper. De intervjuade och tillfrågade personerna visade sig vara lite mer benägna att uppmärksamma den sociala positionen vid tittandet på fiktionsprogrammen än ifråga om nyhetsinslagen. Det fanns dock inga nämnvärda skillnader mellan tittare från olika samhällsklasser ifråga om huruvida man tänkte på social position eller ej.
– Däremot spelade den egna klassidentiteten roll i den bemärkelsen att en mer tydlig klassidentitet påverkade hur man uppmärksammade social position. Om man till exempel relativt ofta i det dagliga livet brukar tänka på vilken klass man själv tillhör så är det också mer sannolikt att man tänker på samhällsklass när man tittar på TV, säger Sven Ross.
Avhandlingens namn: Klasstolkningar. En receptionsanalys av hur klassaspekter uppfattas i Tre kärlekar, Falcon Crest och TV-nyheter
Kontaktinformation
Ytterligare information: Sven Ross, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Stockholms universitet, tfn 08-16 28 63, 073-762 27 46, e-post ross@jmk.su.se
För bild på Sven Ross, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Johan Spens använder i sin doktorsavhandling GIS (Geografiska Informationssystem) för att finna de nyckelfaktorer som styr överlevnad och utrotning av laxartade fiskar i sjöar. Nya GIS-variabler kunde med hög precision förutsäga naturliga spridningsvägar (konnektivitet) och den storskaliga utbredningen av nyckelarten gädda, som i sin tur i hög grad avgör i vilka sjöar som laxartade fiskbestånd överlever och frodas.
Avhandlingen har baserats på tidsmässigt och geografiskt storskaliga data i mer än tusen sjöar, för att bedöma vilka nyckelfaktorer som är avgörande för förekomsten av självreproducerande sjölevande laxfiskar. Historiska dokument och kartor samt intervjuer med lokala fiskare i kombination med senare års limnologiska undersökningar gjorde det möjligt att beräkna utbredningen ända från förindustriell tid, liksom också utrotningshastigheten bland öringen.
Utrotningshastigheten var i förindustriell tid obetydlig, men den ökade till mer än tre procent förlorade populationer per decennium mellan 1920 och 2000. Med hjälp av dessa datakällor gick det att påvisa att påverkan från människan ofta varit förödande. Långsiktig påverkan av införandet av amerikansk bäckröding resulterade till exempel i en tiofaldig ökning av utrotningshastigheten bland inhemsk öring.
Med hjälp av de nya GIS-variablerna kunde Johan Spens förutsäga nyckelarten gäddans utbredning. Gäddan styrde förekomsten av laxfiskar bland sjöarna. Storskaliga utbredningsmönster och historiska mänskliga ingrepp med utsättningar, utrotningar och (åter)kolonisationer av gädda och laxfiskar visar tydligt att gäddan förhindrar självreproducerande laxfiskbestånd i dessa sjöar. Detta förklarar nu för första gången, med stor säkerhet, varför dessa nordliga boreala sjöar hyser de särskilda fisksamhällen de nu gör.
I huvudsak är naturliga vandringshinder den viktigaste och avgörande faktorn, som antingen leder fram till laxfisk-samhällen eller icke laxfisk-samhällen. Svårforcerade hinder och låg konnektivitet kan skapa refugier för laxfiskar, medan hög konnektivitet leder till icke laxfisk-samhällen. Vandringshindren styr därmed till stor del fiskartssammansättningen i sjöarna.
Avhandlingen visar överraskande nog att vattenkemin (sjöarna varierade från starkt sura till neutrala, från klara till mörkbruna och näringsfattiga till näringsrika) samt sjömorfologin (allt från grunda små dammar till stora djupa sjöar) oftast inte är så viktiga indikatorer för överlevnaden av laxfisksamhällen, som man tidigare antagit.
En ökad förståelse för laxfiskarnas stränga krav på sin livsmiljö och grundliga analyser av naturlig konnektivitet i älvar och bäckar behövs för att vi ska kunna skydda och sköta många sötvattensmiljöer, är Johan Spens slutsats.
Fredag den 5 december kl 10.00 försvarar Bachelor of Science Johan Spens, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU i Umeå, sin doktorsavhandling med titeln Using GIS to Predict Landscape-scale Establishment and Extinctions of Lacustrine Salmonids: Impact from Keystone Species, Exotics, Chemical and Physical Factors.
Opponent: professor Scott Hinch, Department of Forest Sciences and Institute for Resources, University of British Columbia, Vancouver, Kanada.
Lokal: sal Björken, SLU Umeå.
Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Kontaktinformation
Johan Spens, institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU i Umeå, tel 090-786 85 98.
Johan.Spens@vfm.slu.se
De två vanligaste formerna av diabetes är typ 1-diabetes (10-15%) och typ 2-diabetes (85-90%).
Typ 1-diabetes är en s. k. autoimmun process där det egna immunförsvarets celler förstör de insulinproducerande beta-cellerna i bukspottkörteln, vilket leder till att personer med typ 1-diabetes måste ta tillskott av insulin för att överleva. Typ 2-diabetes orsakas av en kombination av insulinokänslighet och oförmåga hos beta-cellerna att öka produktionen av insulin för att överkomma insulinokänsligheten.
Utvecklingen av typ 2-diabetes är kopplad till övervikt och fetma, i kombination med fysisk inaktivitet och rökning. Många individer med typ 2-diabetes kan klara av sjukdomen genom förbättrade matvanor, viss viktnedgång samt ökad fysisk aktivitet.
Avhandligen bygger på studier av familjer från Norr- och Västerbotten med många fall av typ 1-diabetes eller typ 2-diabetes.
Studierna har visat ett samband mellan typ 2-diabetes och ett område på kromosom 2 samt ett område på kromosom 10. Området på kromosom 2 innehåller genen CAPN10 och ett samband mellan denna gen och typ 2-diabetes har tidigare beskrivits i den amerikansk-mexikanska befolkningen. Området på kromosom 10 innehåller genen TCF7L2 och sambandet mellan typ 2-diabetes och denna gen har tidigare beskrivits i ett samlat material från Island, Danmark och USA.
Att de tidigare beskrivna genvarianterna även i norra Sverige har ett samband med typ 2-diabetes stärker hypotesen att variationer i de påvisade generna verkligen påverkar risken att utveckla sjukdomen.
Immunsystemet står under komplex genetisk kontroll och en störning i funktionen av de immunceller som kallas T-lymfocyter är central i utvecklingen av typ 1-diabetes. Proteinet CTLA-4 påverkar lymfocyterna och studier av polymorfier (förändringar) i genen CTLA-4 har visat ett samband med typ 1-diabetes i norra Sverige.
CT60 är en polymorfi i CTLA-4-genen och Sofia Mayans har funnit att den variant av CT60 som ökar risken att insjukna i typ 1-diabetes är betydligt vanligare i befolkningen i norra Sverige än i utländska befolkningar, vilket kan bidra till att förklara varför Sverige har det tredje högsta insjuknandet av typ 1-diabetes i världen.
Fredag 5 december försvarar Sofia Mayans, Inst. för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik, sin avhandling med titeln ”Genetic Studies of Diabetes in Northern Sweden”.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Outi Vaarala, National Public Health Institute, Finland.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1920.
Kontaktinformation
Sofia Mayans är doktorand vid Inst. för medicinsk biovetenskap, medicinsk och klinisk genetik. Hon nås på tel. 090-785 44 09 eller e-post sofia.mayans@medbio.umu.se.
Formlerna bestod av symbolfyllda ord, uttryck och gestalter som uppfattats ha en kraft att förändra ett tillstånd. Avhandlingsförfattaren rör sig här inom gränslandet mellan etnomedicin och folklig fromhet.
Formlerna är ett stort, mångfacetterat och outforskat fält. Senast någon intresserade sig för detta fascinerande material var på 1920-talet. Då sökte man svar på ålder, ursprung och spridningsvägar. Många av formlerna uppfattades av den tidens forskare som svårtydda och utan mening.
– Men min åsikt är att formlerna har en mening och ägde betydelse för dem som läste dem, säger Ritwa Herjulfsdotter.
Ur det stora materialet har Ritwa Herjulfsdotter valt ut en kategori formler, nämligen ormformler som innehåller gestalten jungfru Maria. Genom intensiv sökning i arkiv och publicerade formelsamlingar har hon funnit över 500. Av dem utgör närmare hälften texter som hon valt att kalla ”Maria-ormformler”.
Resultatet av undersökningen har gett en rad spännande resultat. Texterna förenar kvinnlig hushållsterminologi med kosmologi. De består av ord för textila tekniker, ord hämtade ur psalmboken och Bibeln, graviditetsuttryck och ord med sexuella betydelser. Den jungfru Maria som uppträder i de undersökta formlerna, är en annorlunda Maria än Bibelns. Hon slår ormen med sina nycklar eller binder ormen med bandet hon spann en långfredagsnatt. Hon förlustar sig i den gröna lunden eller plockar rosor. Innehållets innebörder pekar på möjligheten att de tidigare ”obegripliga” Maria-ormformlerna inte alltid har lästs mot huggormens bett.
Uttrycket ”ormstungen” har exempelvis använts som ett graviditetsuttryck. I ormformlerna binder Maria eller formelns ”jag” ormen. Att ”binda ormen” kan tolkas på flera sätt. Det finns uppgifter som talar för att man föreställt sig kunna åstadkomma infertilitet och impotens genom att symboliskt binda manslemmen. Kanske speglar den stora mängden texter där jungfru Maria binder ormen en sådan föreställning?
Analysen av formlerna återkallar glimtar av ett förflutet som vi inte längre har tillgång till. Men dessa glimtar speglar ändå något av bondesamhällets symbolfyllda tillvaro, där ett annat tänkande rådde än i vår tid. Fortfarande lever liknande föreställningar kring hälsa, sjukdom och reproduktion runt om i vår värld. Avhandlingen Jungfru Maria möter ormen lyfter dessutom fram ett stycke kulturhistoria kring vanliga kvinnors liv, villkor och uttryck för folklig fromhet som vi annars skulle veta mycket litet om.
Avhandlingens titel: Jungfru Maria möter ormen – om formlers tolkningar.
Disputationen äger rum lördagen den 13 december 2008 kl. 13.00
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Opponent: Professor Arne Bugge Amundsen, Oslo
Avhandlingen kostar 100 kr och kan beställas från avhandlingsförfattaren.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Ritwa Herjulfsdotter,
0762-11 40 31
ritwa@herjulfsdotter.se
www.herjulfsdotter.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
Gränsöverskridande miljöproblem är mer aktuella än någonsin med tanke på den globala uppvärmningen och den pågående debatten om klimatproblem. Men hur påverkas ett lands optimala miljöpolitik om man tar hänsyn till att luftföroreningar sprids över nationsgränserna och därmed påverkar miljön i grannländerna?
Umeåforskaren Lars Persson har genom teoretiska modeller bland annat studerat hur den ekonomiska politiken i stora länder kan påverkas om man tar hänsyn till gränsöverskridande luftföroreningar. Han har också undersökt hur inflytelserika miljöorganisationer kan påverka miljöpolitiken.
USA, Kina och Ryssland är ekonomier som är tillräckligt stora för att kunna påverka världsmarknadspriset på ”smutsiga” varor som förorsakar utsläpp.
Lars Perssons studie visar att det kan vara välfärdsförbättrande om dessa länder gemensamt höjer skatterna på smutsiga varor och produktionen av dessa, vilket ökar företagens kostnader, för att sedan använda skatteintäkterna till offentliga varor och tjänster. På detta sätt ökar världsmarknadspriset på smutsiga varor, något som leder till minskad produktion och totalmängd utsläpp.
Lars Persson visar också att om olika miljöorganisationer får ökat inflytande så behöver det inte nödvändigtvis leda till höjda utsläppsskatter överallt. Lite förenklat beror detta på att en hög nationell skatt leder till mindre utsläpp, som i sin tur även orsakar mindre miljöskada utomlands.
Om den totala utsläppsmängden ska hållas på en konstant nivå, behöver således övriga länder inte höja skatten eftersom utsläppen i ursprungslandet minskat.
Miljöpolitiken i ett land kan leda till att inhemska företag väljer att flytta utomlands för att få en större vinst, vilket företagen kan använda som hot i löneförhandlingarna med facket.
Omvänt gäller då att andra länders politik påverkar lönebildningen i ursprungslandet, något som i sin tur skapar motiv för politiskt samarbete mellan länder.
Lars Persson visar att i vissa fall kan denna lönebildningseffekt faktiskt skapa ytterligare argument för att gemensamt öka skatten på utsläpp jämfört med fallet då länder agerar enbart utifrån ett nationellt perspektiv.
Torsdagen den 4 december försvarar Lars Persson, institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Environmental Policy and Transboundary Externalities – Coordination and Commitment in Open Economies.
Svensk titel: Miljöpolitik och gränsöverskridande externa effekter – koordinering och inflytande i öppna ekonomier.
Disputationen äger rum kl. 13.15 i sal S104, Samhällsvetarhuset.
Fakultetsopponent är Luca Micheletto, Department of Economics, University of Milan.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:
Lars Persson,
institutionen för nationalekonomi,
Umeå universitet
Tel: 090-786 5845
e-post: lars.persson@gmail.com
I stora delar av Burkina Faso, liksom i andra västafrikanska regioner med liknande klimat, räcker det naturliga betesgräset inte till under de ibland ganska långa torrperioderna. Lösningen för många boskapsskötare är att utfodra djuren med blad från buskar och träd. På många håll har emellertid djurantalet blivit så stort att vissa arter överutnyttjas och hotar att försvinna. Därför behövs det kunskap om hur man kan utnyttja blad från träd och buskar som foder på ett uthålligt sätt.
Salifou Ouédraogo har i sitt doktorsarbete undersökt vilka träd och buskar som utnyttjas mest som foder i de halvtorra delarna av Burkina Faso. Det handlar både om djurens val av arter och om den hamling som boskapsskötarna bedriver. Dessutom har han utvärderat bladens fodervärde för idisslare.
En studie av betesvanorna hos kor, får och getter visade att dessa djurslag ägnar lika mycket tid åt att beta blad under torrperioder, ca 25 procent av betestiden. Under regnigare perioder betar kor och får inte alls lika mycket från träd och buskar, medan getter fortsätter att utnyttja träd och buskar i förhållandevis hög grad.
De trädslag som djuren åt mest av, och som flest boskapsskötare pekade ut som foderträd var Acacia dudgeoni, Ficus gnaphalocarpa, Dichrostachys cinerea, Faidherbia albida, Afzelia africana, Khaya senegalensis och Pterocarpus erinaceus. Blad från de tre sistnämnda arterna hade särskilt gott fodervärde, inte minst när det gäller proteininnehållet, och det var också dessa arter som oftast hamlades. Kunskapen om foderträd var likartad hos män och kvinnor, vilket beror på att kvinnor tar stor del i boskapsskötseln i de områden där undersökningen gjordes. Resultaten tyder på att blad från trädet Afzelia africana, som hör till familjen ärtväxter, skulle kunna utnyttjas som huvudfoder till idisslare.
Salifou Ouédraogos avhandling bidrar med mycket kunskap som kan omsättas praktiskt i västafrikansk boskapsskötsel, och göra denna mer uthållig. Han menar bland annat att trädplantering bör uppmuntras för att förbättra fodertillgången under torrperioder. Afzelia africana lyfts fram som ett särskilt lämpligt trädslag både på landsbygden och i mer stadsnära områden. Pterocarpus erinaceus, som också hör till familjen ärtväxter, kan ge stora volymer foder och kan därför planteras för att minska risken för överutnyttjande av A. africana.
—————————–
Salifou Ouédraogo, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, försvarar sin avhandling ”The potential of some sub-humid zone browse species as feed for ruminants”.
Tid: Tisdag den 2 december 2008, kl. 09.15
Plats: Sal N, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Eva Schlecht, Department of Animal Husbandry in the Tropics and Sub-tropics, University of Kassel, Kassel, Tyskland
Mer information: Salifou Ouédraogo, tel. 073-996 70 45, salifou.ouedraogo@huv.slu.se
Frågor på svenska: Inger Ledin, tel. 018-67 16 46, Inger.Ledin@huv.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001870/
År 1984–1996 ökade antalet glutenintoleranta barn yngre än två år drastiskt i Sverige, och som mest insjuknade fyra gånger så många som tidigare. Denna unika epidemi berodde delvis på att många barn utsattes för en abrupt introduktion av gluten utan skydd av amning, och när kosten ändrades minskade insjuknandet på en gång.
Cecilia Olsson vid Umeå universitet har fortsatt att följa insjuknandet i glutenintolerans hos svenska barn och konstaterar nu i sin avhandling att antalet sjukdomsfall är tillbaka på samma nivå som under epidemin, men skillnaden är att de drabbade barnen är äldre när de insjuknar.
Cecilia Olsson har jämfört hur många barn som insjuknar i årskullar födda under och efter epidemiperioden. Vid sex års ålder var risken att insjukna dubbelt så stor hos de årskullar som föddes under epidemin, jämfört med barn som föddes senare. I slutet av uppföljningsperioden började insjuknandet återigen att öka hos barn under två år.
– Det kan betyda att den svenska epidemin bland barn yngre än två år inte var så unik som vi tidigare trott, även om insjuknandenivåerna under epidemin var markant högre, menar Cecilia Olsson.
Risken att insjukna varierade också mellan olika regioner i studien. I Västsverige, Småland, Öland och Gotland var risken större än i norra Mellansverige och Stockholm.
Cecilia Olsson menar att stora variationer i insjuknande inte bara kan förklaras av glutenexponering och ärftliga faktorer. Hon påpekar att det är viktigt att fortsätta studera om det därmed är möjligt att förebygga glutenintolerans genom att identifiera miljö- och livsstilsfaktorer som påverkar risken att insjukna i glutenintolerans under olika delar av livet.
De glutenintoleranta barn som föddes under epidemin har nu blivit tonåringar eller unga vuxna, och Cecilia Olsson har frågat dem hur de hanterar vardagen med en glutenfri kost. Hon menar att många tonåringar upplever praktiska och sociala problem med att följa den effektiva kostbehandlingen. Att äta utanför hemmet synliggjorde deras annars dolda sjukdom, och fick dem att känna sig socialt avvikande.
Möjligheterna att äta glutenfri kost begränsades också av att omgivningen eller de själva inte kunde tillräckligt om behandlingen och att det sociala stödet var otillräckligt. Det var också svårt att få tag i glutenfria alternativ, och att acceptera smak, konsistens och utseende på den glutenfria maten.
Fredagen den 5 december försvarar Cecilia Olsson, institutionen för kostvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Celiac Disease in Swedish Children and Adolescents – Variations in Incidence and Essentials of Gluten-free Eating with a Youth Perspective.
Svensk titel: Celiaki hos barn och ungdomar i Sverige – variationer i incidens och ungdomars perspektiv på att äta glutenfri kost.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i hörsal D, Samhällsvetarhuset.
Fakultetsopponent är docent Claes Hallert, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, avdelningen för Hälsa, Aktivitet, Vård, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Cecilia Olsson,
institutionen för kostvetenskap,
Umeå universitet,
E-post: cecilia.olsson@kost.umu.se
Telefon: 090-786 9568
