Vilda smågnagare är kända smittbärare av Ljunganviruset, som även kan smitta människor. Den nu presenterade avhandlingen visar att Ljunganvirus, i kombination med stress, kan orsaka svåra missbildningar och fosterdöd hos laboratoriedjur.
Upptäckten fick forskarna att gå vidare och undersöka en eventuell koppling mellan Ljunganvirus och oförklarlig spädbarnsdöd i slutet av graviditeten hos människa. Det visade sig att antalet dödfödda foster på ett slående sätt följer den varierande förekomsten av gnagare i norra Sverige. I södra Sverige, där antalet gnagare inte varierar, förekommer inte heller någon periodisk variation av antalet dödfödda foster. Dessutom fann forskarna Ljunganvirus i moderkaka eller barn i flera fall av tidigare oförklarad fosterdöd.
– Jag har genomfört två studier där totalt femton fall av oförklarad fosterdöd under graviditetens vecka 28 eller senare har undersökts. Resultaten talar för att Ljunganviruset kan vara inblandat, säger Annika Samsioe, legitimerad barnmorska och doktorand vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet (KI SÖS).
I den ena studien fann forskarna spår av Ljunganvirus i moderkakan i fem av tio granskade fall. I fyra av fallen hittades Ljunganvirus även i de dödfödda barnen. Hos en kontrollgrupp av 20 kvinnor med normala graviditeter var samtliga moderkakor smittfria. I en motsvarande uppföljande studie fann forskarna Ljunganvirussmitta i moderkaka och/eller barn i samtliga av fem undersökta fall.
Annika Samsioe har i sina studier även kunnat visa att Ljunganvirus kan orsaka diabetes hos djur. Bakom resultaten i avhandlingen finns ny diagnostisk teknik och ett samarbete med forskare i Sverige och USA. Viruset upptäcktes på 1990-talet och har isolerats i Europa och Amerika. Utbredningen antas vara global.
– Vilken roll Ljunganviruset spelar vid fosterdöd och olika sjukdomstillstånd är fortfarande till stora delar en olöst gåta. Vi hoppas nu på ökad internationell uppmärksamhet och intensifierad forskning i ämnet, säger Annika Samsioe.
Avhandling: ”Ljungan virus – a novel pathogen. Effects on the pregnant female and her offspring”, Annika Samsioe, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, KI SÖS.
För mer information, kontakta:
Leg barnmorska Annika Samsioe
Mobil: 070-773 01 49
E-post: annika.samsioe@sodersjukhuset.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
– Avfall har uppkommit i alla samhällen, i alla tider. Det vanligaste sättet att hand om det har varit att samla avfallet i soptippar på mark som ansetts obrukbar, till exempel i sankmarker utanför bebyggelsen.
– I takt med ökad konsumtion och produktion har också mängderna avfall ökat, säger Britt-Marie Svensson, som nyligen disputerade med avhandlingen Methodology for Evaluation of Hazards from Solid Waste and Landfill-Generated Leachate.
De miljöfarliga ämnena kommer från produkter som deponerats eller bildas när avfallet bryts ner och läcker ut med lakvattnet.
– Lakvatten bildas främst av nederbörd, som faller över deponin. Det vatten som kommer in i soptippen tar med sig många av de ämnen, som finns i tippen, när det rinner ut, förklarar Britt-Marie.
– Syftet med min avhandling har varit att utarbeta en metodik för att utvärdera de miljöfarliga ämnen, som kommer från avfall och lakvatten från soptippar.
Metodiken hon presenterar utgår från ett analys- och utvärderingsprotokoll, LAQUA-protokollet, som Britt-Marie varit med om att ta fram för bestämning av miljögifter i olika förorenade vatten.
Nyheten med utvärderingsprotokollet är att det, förutom oorganiska ämnen som metaller och näringsämnen, även innehåller analysmetoder för olika organiska ämnen med olika kemiska egenskaper. De kemiska analyserna kompletteras dessutom med ett biologiskt giftighetstest, så kallat akut toxicitetstest.
– Det är ett test där vi använder oss av det lilla saltvattentåliga kräftdjuret Artemia, som säljs som föda åt akvariefiskar. Djuret påverkas direkt av höga halter av föroreningar, berättar Britt-Marie.
Genom att lägga en bestämd mängd kräftdjur i behållare med olika koncentrationer av lakvatten under 24 timmar har hon sett vid vilken koncentration djuren fått rörelsestörningar. Därefter har hon jämfört resultaten från tester med obehandlat lakvatten, respektive behandlat med olika reningstekniker.
– På det viset har jag, med hjälp av en vattenlevande organism, kunnat bedöma effektiviteten på olika reningsmetoder.
– Sett ur ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart perspektiv är den bästa metoden för att rena lakvattnet ett geologiskt filter med en mix av torv och aska, konstaterar Britt-Marie.
Hennes forskning visar att just blandningen av torv och aska med kolinnehåll är bra på att ta bort både metaller och organiska ämnen från det förorenade lakvattnet. Den kunskapen har redan bidragit till att en anläggning för lokal rening av lakvatten har kunnat byggas i anslutning till Stena Metalls deponi i Halmstad.
Kontaktinformation
Britt-Marie Svensson, tel: 044-203167, e-post: britt-marie.svensson@hkr.se
Vill du få syn på hjälmgeckoödlan ska du bege dig till det karga kustlandskapet i Marocko . För att se den speja efter insekter ska du vara uppe på dygnets mörka timmar. Men det är nästan omöjligt att upptäcka den, chansen är betydligt större att den spanar in dig.
I sin avhandling visar Lina Roth, som är knuten till institutionen för cell och organsimbiologi, att den nattaktiva hjälmgecködlans öga är 400 gånger mer ljuskänsligt än människans. Och den kan, till skillnad från människan, se färger på natten.
För att utforska färgseendet hos hjälmgeckoödlan utnyttjade Lina Roth djurets aptit för syrsor. I Zoologihusets källare i Lund anordnades ett raffinerat belöningssystem. Några hjälmgeckoödlor kunde välja mellan två färgpaletter som var för sig inte var större än ett frimärke. Den ena hade blå och den andra grå färgnyanser. Valde hjälmgeckoödlan den blå färgpaletten fick den en smaskig syrsa i belöning. Det visade sig att geckoödlan kunde göra skillnad på färgerna i ljusförhållanden som motsvarar svagt månljus.
– I det svaga ljuset har vi människor ingen chans att urskilja färger. Vi är långt ifrån bäst i djurvärlden, både när det gäller synskärpa och färgseende, säger Lina Roth.
I sin forskning har Lina Roth också undersökt om hästar (hästens ögon är bland de största hos de landlevande djuren) har förmågan att se färger på natten. Men det visar sig att hästar är lika dåliga som människor. När det skymmer är det svart-vitt som gäller.
I dagsläget känner forskarvärlden inte till något annat ryggradsdjur, förutom geckoödlan, som har förmågan att se färger på natten. Skulle man kunna utnyttja kunskapen om geckoödlans färgseende för att t.ex. utveckla kameror som kan ta färgbilder i mörkret?
– Kanske kan den biologiska lösningen som vi hittat hos geckoödlan överföras till tekniken. Men det ligger långt fram i tiden, säger Lina Roth.
Kontaktinformation
kontakt Lina Roth
046- 2229340
– Det är oerhört tydligt att det är två helt olika principer som gäller, där de yngre visar en mycket stark vilja att kommunicera direkt med varandra i stora nätverk. Ofta är det här viktiga debatter uppstår och attityder formas och det finns en uppenbar risk att mejlgenerationen missar en stor del av den samhälleliga dynamiken, säger Håkan Selg, som leder projektet InternetExplorers vid Nationellt IT-användarcentrum vid Uppsala universitet.
Han ser ett dilemma för mejlgenerationen, som idag ofta finns i ledande befattningar inom näringsliv och offentlig sektor. Samhället beskrivs sedan en tid som ett informations- och kunskapssamhälle – men en stor del av dessa processer äger nu rum på arenor som denna generation inte är särskilt väl förtrogen med.
– Det finns nog en medvetenhet om att det finns nya sociala medier och bloggar, men frågan är om man har funderat över vad det betyder för den egna verksamheten. Efter FRA-tumultet sitter nog många informatörer och marknadsförare och kliar sig i huvudet, säger Håkan Selg.
Gränsen mellan de två generationerna går vid cirka 35 år och kan beskrivas i termer av envägs- eller tvåvägskommunikation. Den ena kulturen, mejlgenerationen, kännetecknas av envägskommunikation, som att söka information, ta del av nyheter, betala räkningar och beställa resor. Kommunikationen är ”vertikal” och knyter samman företag med sina kunder, och myndigheter med medborgare. Den andra kulturen, messengergenerationen, utmärks av tvåvägskommunikation där användarna samtidigt är konsumenter av information och producenter av innehåll i ett integrerat nätverk. Detta är en värld av chatt, nätgemenskaper, bloggar och andra sociala tjänster och kommunikationen är ”horisontell”.
Studier av IT-användningen hos studenter, doktorander och lärare/forskare vid universitet och högskolor, där de mest avancerade användarna finns, kan användas för att förutsäga framtida IT-vanor hos befolkningen. I en ny rapport presenteras nu en jämförelse mellan användare i den akademiska världen med svenskar i allmänhet och resultaten överraskade. Skillnaderna var oväntat små.
– Högskolevärldens försprång har i flera avseenden reducerats kraftigt och för vissa aktiviteter helt försvunnit. Internetanvändning har blivit ett naturligt inslag i vardagslivet för de allra flesta, säger Håkan Selg.
Skillnaderna i hur mycket tid som i genomsnitt ägnas åt internetanvändning var också mycket små, undantaget i ålderskategorin 55 år och uppåt. Där är den akademiska världen mer aktiv.
– Det är mycket intressant att upp till 55 år tycks inte utbildningsfaktorn längre spela någon roll för hur mycket man använder internet, säger Håkan Selg.
Fortfarande finns skillnader, påpekar han, men användarmönstren tycks snarare återspegla den vardag, de behov och intressen man har, snarare än olikheter i ”internetmognad”.
Om de två studier som jämförts:
InternetExplorers är en undersökning av IT-användningen hos studenter, doktorander och lärare/forskare vid 32 svenska universitet och högskolor som finansieras av VINNOVA. Se: http://www.nita.uu.se där även den nya studien finns.
”Svenskarna och Internet” är en årligt återkommande panelundersökning av IT-användning hos 2000 svenskar som är representativ för befolkningen som helhet. Se http://www.wii.se/
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Håkan Selg, projektledare, 070-630 00 85 eller selg@nita.uu.se
– Den här kunskapsöversikten ger oss en bra inblick i forskning om GMO och en bra vägledning för vad som behövs för att den här forskningen ska kunna bedrivas på ett framsynt sätt, menar Rolf Annerberg, generaldirektör på Forskningsrådet Formas.
Kunskapsöversikten belyser miljökonsekvenser kring användningen av genetiskt modifierade organismer (GMO) inom tre olika områden – jordbruk, skogsbruk, och fiske. I översikten, som utförts av tre par av forskare i Umeå, Uppsala och Göteborg efterlyses mer långsiktiga och samordnade satsningar, som även involverar samhällsaspekter som folklig opinion. Forskarna önskar också se en förenklad tillståndsgivning och beslutsprocess inom Sverige och EU.
Kontaktinformation
För mer information:
Jonas Förare, 08-775 40 04, jonas.forare@formas.se
Emilie von Essen, 0733 50 31 61, eve@formas.se
För att överleva behöver en cell kunna nytillverka och reparera sitt DNA, där den genetiska informationen lagras. För detta behöver celler en balanserad tillgång på fyra olika DNA-byggstenar. Dessa tillverkas i sin tur av enzymet ribonukleotidreduktas (RNR). Enzymet är uppbyggt av två olika proteinkomponenter som kallas R1 och R2. RNR-aktiviteten är noggrant reglerad för att cellen alltid ska ha rätt mängd byggstenar. I annat fall uppstår mutationer som kan leda till celldöd eller cancer. Sålunda bryts R2 ner i icke växande, färdigutvecklade celler som t.ex. muskelceller, för att förhindra för hög nivå byggstenar.
Hur kan då färdigutvecklade celler reparera de skador som hela tiden uppkommer på DNA trots att de inte kan tillverka byggstenar? Svaret på frågan kom när man för några år sedan upptäckte att färdigutvecklade celler har en alternativ form av R2 som kallas p53R2. Detta protein tillsammans med R1 tillåter den icke växande cellen att reparera DNA och nytillverka mitokondrie-DNA.
För att förstå hur tillverkningen av DNA-byggstenar regleras i cellen har man i den aktuella artikeln med tre oberoende metoder studerat var i cellen som p53R2 och de båda andra RNR-enheterna, R1 och R2, finns. Bland annat har forskarna vid avdelningen för medicinsk kemi och biofysik använt fluorescensmikroskopi för att kunna studera lokaliseringen av RNR-subenheter inuti en cell. För att kunna detekteras under mikroskop har RNR-subenheterna först sammanfogats med grönt fluorescerande protein (vars upptäckare belönats med årets Nobelpris i kemi).
I studien konstateras att alla tre RNR-subenheter håller till i cytoplasman, utanför cellkärnan och där tillverkas byggstenarna för DNA. Resultaten stödjer tidigare fynd som visar att regleringen av RNR-aktiviteten sker genom nedbrytning av R2 samt interaktioner mellan RNR och byggstenarna och inte genom förflyttning av subenheterna inne i cellen.
Giovanna Pontarina, Artur Fijolek, Paola Pizzoc, Paola Ferraroa, Chiara Rampazzoa, Tullio Pozzanc, Lars Thelander, Peter Reichard och Vera Bianchi: ”Ribonucleotide reduction is a cytosolic process in mammalian cells independently of DNA damage”. Publicerad i PNAS Early Edition på
http://www.eurekalert.org/pio/tipsheetdoc.php/237/zpq5042.pdf
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Artur Fijolek, doktorand på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, på telefon 090-786 52 63 eller e-post Artur.Fijolek@medchem.umu.se.
En metod för masspåverkan är enligt Dick Forslund symboliska hot som riktas mot kroppen eller hot om att bli ensam. På 1920-talet, i Lyckoslantens berömda barnserie fick slarviga Slösa ont i magen, bröt benet, blev skallig eller övergavs på julafton. Det var för att hon inte sparade. I en informationsfilm riktad till ungdomar från Premiepensionsmyndigheten år 2002 drabbas rollfiguren Dan Bäckman av matförgiftning och hans vänner struntar i honom. Det är för att han inte väljer fonder.
– Försök att utbilda allmänheten i hantering av pengar är ett gammalt projekt. Massan ska behärska sig och vänta. Vi ska inte kräva allt på en gång. Vi ska inte kräva för mycket. Det går igen under två sekler. Förr var uppmaningen att spara. Då ska jag behärska mitt habegär. Idag handlar det om att riskera för att vinna. Då ska jag behärska min rädsla.
Kampanjen för Teliaaktien tog sig ofta formen av folkbildning i ”aktiekunskap”, visar Dick Forslund i avhandlingen. Både affärspress och kvällstidningar radade till synes pedagogiskt upp ”plus och minus”, ”för och emot” i långa listor som förutsade Teliaaktiens framtida pris. Själva balansen mellan ”argument för” och ”argument mot” i alla medier tycks rationell och neutral. Men det finns ingenting där för något logiskt tänkande att hämta, menar han:
– Någon förnuftig slutsats kan inte dras med hjälp av sådana uppräkningar. De bygger upp en spänning hos mottagarna. Precis som all reklam. Det nya engagemanget exploateras sedan med de sista dagarnas affischer med ett enda ord på affischer: ”Nu!”.
– Den stora majoriteten finansexperter rådde allmänheten att satsa pengar på Telia. De visste inte någonting i egentlig mening. De var experter på framställningssättet, på att tala som sådana experter ska tala och på att driva fram den önskade handlingen.
Utvecklingen mot ”finansialisering”, av ekonomin och av vardagen som sådan, sker över hela västvärlden. Det påverkar företag, finanssystemets stabilitet men också privatpersoner.
– Pengar har en central funktion i vårt tanke- och känsloliv. De har under två sekler blivit argumentet för vad som gäller och för vad som nu ska ske som inte kan bemötas utan att ställa sig utanför en stor enighet. Pengar är ett uppfostringsmedel, ett organisationsmedel och ett verktyg för att upprätthålla hierarkier. Det finansiella systemet är inte ”amoraliskt”, så som sagts i annan forskning. Det är ett centralt moraliskt system i samhället, menar Dick Forslund.
Avhandlingen Hit med pengarna! Sparandets genealogi och den finansiella övertalningens vetandekonst lades fram den 13 oktober på Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.
Läs mer: http://www.diva-portal.org/su/abstract.xsql?dbid=8198
Kontaktinformation
För ytterligare information:
Dick Forslund, tfn 08-16 30 15; mobil 0732-600604; e-post df@fek.su.se
För bild:
press@su.se eller tfn 08-16 40 90
I Sverige får årligen fler än 14 000 patienter en höftprotes insatt, och det är ett av de mest framgångsrika och kostnadseffektiva kirurgiska ingreppen över huvud taget. Emellertid blir 5—15 % av patienterna inte nöjda med resultatet av operationen eftersom de har fått smärtor över höftens utsida, ett tillstånd som kallas trokanterit eller GTP (greater trochanteric pain).
I avhandlingen studeras förekomsten av GTP, eventuella riskfaktorer samt livskvaliteten hos de drabbade. Dessutom utvärderas en ny kirurgisk teknik för behandling av GTP-smärtor och jämförs två metoder för mätning av benlängdsskillnader hos höftprotesopererade patienter.
Bland 172 patienter som fick höftledsprotes på Sundsvalls sjukhus under 2002 förekom GTP-besvär med varierande svårighetsgrad hos 12 %. Enligt en standardiserad mätmetod (WOMAC-index) var deras livskvalitet nedsatt jämfört med en ålders- och könsmatchad kontrollgrupp. GTP var vanligare hos kvinnor och hos patienter där det opererade benet hade förlängts med mer än 1 cm. Om man tidigt korrigerade benförlängningen med skoinlägg minskade GTP-risken.
En delstudie visar att en elektronisk mätare för tryckömheten över höften och lårets utsida (algometer, Somedic®) fungerar för att diagnostisera GTP hos patienter med höftvärk. Apparaten kan också användas för att värdera behandlingsresultat, men pga. stora individuella skillnader i tryckömhet bland patienterna och i kontrollgruppen bedöms instrumentet inte vara lämpligt för massundersökningar (screening).
En ny kirurgisk metod för att behandla ihållande GTP-besvär går ut på att förlänga en kraftig senstruktur (Tractus iliotibialis) som sträcker sig längs hela utsidan av låret ca 10 cm ovanför knäleden. Operationen görs i lokalbedövning och patienten kan gå hem samma dag.
En delstudie i avhandlingen visar att GTP-besvären minskade hos 11 av 12 opererade patienter. I en sista delstudie mäts och analyseras benlängdsskillnader före och efter operationen hos 139 patienter som fått höftprotes vid Karolinska universitetssjukhuset, Solna, 2002—2005. Utifrån resultaten föreslås att benlängdsmätning före operationen bör göras med röntgen och inte kliniskt eftersom den kliniska mätningen kan underskatta benförkortningen.
Arkan Sayed-Noor är läkare vid ortopedkliniken, Sundsvalls sjukhus, och kan nås på tel. 0739 688 466, e-post arkansam@yahoo.com
Fredagen den 14 november försvarar Arkan Sam Sayed-Noor, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Greater trochanteric pain after total hip arthroplasty: incidence, clinical outcome, associated factors, tenderness evaluation with algometer and a new surgical treatment”.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Aulan, Sundsvalls sjukhus.
Fakultetsopponent är prof. Lars Weidenheim, Karolinska institutet.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
EG-rätten har i hög grad utvecklats med stöd av allmänna rättsprinciper som erkänts av medlemsländerna. I vissa fall kan dessa allmänna rättsprinciper skilja sig något från de nationella rättsprinciperna. Det gäller till exempel proportionalitetsprincipen – att en åtgärd inte ska vara kraftigare än nödvändigt med hänsyn till ändamålet.
I Sverige har den tidigare levt en tynande tillvaro och i princip bara tillämpats inom straffrätten medan den i EG-rätten är tillämpbar på alla områden. En annan allmän rättsprincip i EG-rätten är förbudet mot åldersdiskriminering. En sådan rättsprincip har ännu inte genomförts i Sverige och betydande osäkerhet råder om vad som gäller.
EG:s allmänna rättsprinciper finns inte nedtecknade i någon lagtext. Detta är problematiskt enligt Jörgen Hettne.
– Avsaknaden av kodifiering gör det svårt att förutsäga EG-domstolens beslut vilket är ett hot mot rättssäkerheten. Medlemsstaterna måste gå samman och införa de allmänna rättsprinciperna i skriven lag. I viss utsträckning kommer det att ske om Lissabonfördraget träder i kraft, säger han.
De allmänna rättsprinciperna har bland annat blivit styrande för EG-domstolens prövningar av de svenska monopolen. I avhandlingen visar Hettne vilken betydelse de allmänna rättsprinciperna hade när Systembolaget räddades. Enligt EG-rätten krävs nämligen att det finns möjligheter till insyn i ett statligt monopols kommersiella verksamhet för att andra aktörer på marknaden ska kunna lita på att ingen diskriminering förekommer. Strax före Sveriges inträde i EU såg Sverige till att öka insynen i Systembolaget.
– Generaladvokaten använde ett ekonomiskt synsätt och ville avskaffa monopolet. EG-domstolen kontrollerade istället om monopolet uppfyllde kraven på icke-diskriminering och insyn, varför vi fick behålla Systembolaget, förklarar Jörgen Hettne.
Enligt Hettne finns en rättskulturellt betingad ovilja bland svenska jurister att använda sig av en annan juridisk metod än den svenska i högre grad än bland jurister i andra medlemsländer.
De har en benägenhet att grunda sina avgöranden i EG-rättsliga mål på svensk rätt, vilket yttrar sig i att de dels undviker att lyfta fram EG-rättsliga grundbestämmelser och principer, dels undviker att begära förhandsavgöranden från EG-domstolen. Hettne menar att detta kan få olyckliga konsekvenser och efterfrågar bättre och mer omfattande utbildning i EG-rätt för svenska jurister.
– Genom att inte ta de allmänna rättsprinciperna i beaktande riskerar svenska jurister att överdriva lagens bokstav i ett EU-direktiv då det ska genomföras i svensk rätt, säger Jörgen Hettne.
Jörgen Hettne är forskare i juridik vid Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps). Han utreder för närvarande på uppdrag av handelsministern hur de grundläggande principerna för EU:s inre marknad ska kunna få ett effektivare genomslag i Sverige. Han har tidigare varit rättsekreterare vid EU:s förstainstansrätt och sakkunnig i EG-rätt vid utrikesdepartementet.
Jörgen Hettne disputerar den 7 november klockan 10.00 i Renholdssalen, Juristernas hus, Frescati, Stockholm. Opponent är professor Thomas Bull, Uppsala universitet.
Kontaktinformation
Jörgen Hettne kan nås på 073 – 916 08 97, enklast onsdagen den 5 eller måndagen den 10 november alternativt på jorgen.hettne@sieps.se
Porträttbild finns här: http://www.juridicum.su.se/jurweb/jorgen_hettne1.jpg och här: http://www.juridicum.su.se/jurweb/jorgen_hettne2.jpgFör eventuella frågor kontakta Staffan Westerlund, informationsansvarig på 073-784 5031 eller staffan.westerlund@juridicum.su.se
Övergödning är ett stort problem, både för Östersjön och för många sjöar och vattendrag. Övergödningen beror på att vi släpper ut stora mängder näringsämnen som fosfor och kväve i våra vatten. Heidi De Brabandere vid Uppsala universitets institution för fysikalisk och analytisk kemi har tagit fram en metod för att identifiera organiska fosforföreningar som lagrats i sedimentet på botten.
– Att fosfor spelar en stor roll i övergödningen har varit känt sedan 70-talet. Mycket har gjorts, men trots att mängden fosfor vi tillför har minskat så minskar inte fosforhalten i vattnet. Det beror förmodligen på att fosfor som lagrats i sjö- och havssedimentet under vissa förhållanden kan frigöras och bli tillgänglig igen som näringsämne, och kan därmed upprätthålla fosforkoncentrationen och övergödningen, säger Heidi De Brabandere.
Det har tidigare saknats bra analysmetoder för att identifiera dessa organiska fosforföreningar, bland annat för att metodutvecklingen inte riktigt hängt med teknikutvecklingen. Heidi De Brabanderes arbete fyller därför en viktigt lucka.
– För att göra våra insatser så effektiva som möjligt är det viktigt att vi kan identifiera varifrån näringsämnena kommer och hur de frisätts, säger hon.
Hennes metod bygger på masspektroskopiska analyser av bottensedimentet. Analysen gör det möjligt att i betydligt större detalj än tidigare se vilka föreningar som släpper ifrån sig fosfor. Den kunskapen skulle sedan kunna användas för att identifiera källan till utsläppen. Därmed skulle det bli lättare att rikta insatser för att komma till rätta med övergödningen, till exempel genom att införa ny teknik eller ändra processer vid utsläppskällan.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Heidi De Brabandere på 018- 471 36 86, 073-587 12 17 eller heidi.debrabandere@kemi.uu.se.
USA är i högsta grad aktuellt med stundande presidentval och stridande trupper i Irak och Afghanistan.
Som en dominerande makt inom världspolitiken har USA begagnat sina militära styrkor frekvent sedan andra världskriget. Förklaringar till detta fenomen brukar utifrån ett dominerande perspektiv inom statsvetenskapen betona att stater agerar med hänsyn till att garantera den nationella säkerheten.
I avhandlingen har emellertid tre fall av amerikanskt användande av militärt våld studerats utifrån både internationell och nationell nivå där inrikespolitiken i allra högsta grad påverkade besluten.
När Ronald Reagan inledde en militär aktion mot Libyen 1986 hävdades det från amerikanskt håll vara ett legitimt agerande mot bakgrund av flertalet terroristaktioner som Libyen utfört mot amerikanska intressen. Administrationen var emellertid i sina överväganden synnerligen noga med att inte verkställa militära aktioner om de inte trodde sig ha kongressens och den allmänna opinionens stöd.
I detta fall underlättades beslutet slutligen av att en majoritet inom kongressen och den allmänna opinionen pressade administrationen att agera betydligt mer kraftfullt mot ökande terrorism på internationell nivå.
Vidare beslutade Bill Clinton som nytillträdd president 1993 att Tomahawkmissiler skulle användas mot Irak därför att landet hade planerat ett attentat mot den tidigare presidenten George H. W. Bush. Vid tidpunkten för aktionen mot Irak var hans stöd hos den allmänna opinionen dock på en anmärkningsvärt låg nivå – fullt i jämförelse med George W. Bushs nuvarande siffror.
Clinton, som i ett första skede var motvillig till att använda militärt våld, var även kritiserad för bristande erfarenhet inom utrikespolitiken och för att inte ha agerat mer kraftfullt för att lösa andra internationella kriser. Presidenten hade därför anledning att demonstrera utrikespolitisk handlingskraft inför kongressen och den allmänna opinionen.
Bill Clinton använde även missiler mot Sudan och Afghanistan i augusti 1998 som officiellt hävdades vara en vedergällning för sprängningar av två amerikanska ambassader i Kenya och Tanzania. I detta sammanhang befann sig Clintons opinionsstöd på relativt höga nivåer trots den rådande Lewinskyskandalen.
Inrikespolitikens inverkan i detta sammanhang handlar främst om att presidenten, pressad av skandalen, tvingades söka stöd och förankra beslutet om användande av militärt våld hos kongressen i högre utsträckning än vad han tidigare gjort.
Avhandlingen betonar därför nödvändigheten av att analyser måste inkludera den inrikespolitiska kontexten för att kunna förstå amerikanska presidenters användande av militärt våld inom världspolitiken. Förklaringar som inte tar hänsyn till inrikespolitiska faktorer kommer därför att vara ofullständiga.
Kontaktinformation
Avhandlingens namn: The Political Use of Force: Beyond National Security Considerations as a Source of American Foreign Policy.
Läs mer: http://www.diva-portal.org/su/abstract.xsql?dbid=8159
Ytterligare information
Mikael Blomdahl, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn 0704-684541, 08-163573, e-post mikael.blomdahl@statsvet.su.se
För bild kontakta:
press@su.se
Ett viktigt verktyg för att förstå allergier är datorbaserade modeller. Daniel Soeria-Atmadja har vid Uppsala universitets Institution för medicinska vetenskaper och Livsmedelsverket använt lärande system för att ta fram datorbaserade klassificeringsmodeller som kan värdera risken att ett protein utlöser en allergi.
Daniel Soeria-Atmadja har också använt datamodeller för att studera likheter och olikheter i hur patienters immunförsvar reagerar mot olika allergiframkallande ämnen.
En allergi är när immunförsvaret reagerar mot främmande substanser som normalt är ofarliga för människor, oftast mot proteiner från exempelvis pollen, olika livsmedel, pälsdjur eller mögel. Dessa proteiner kallas allergener.
Daniel Soeria-Atmadja har i samarbete med andra allergiforskare med hjälp av datamodeller tagit fram en karta över hur effekterna av 89 olika allergener förhåller sig till varandra.
– Det är till exempel vanligt att personer som är allergiska mot björkpollen också blir allergiska mot äpple.
Forskarna har tagit fram kartan genom att mäta immunreaktionen i blodet från över tusen individer som utsatts för flera typer av allergener. Forskarna har exempelvis mätt hur björkallergi hänger ihop med allergi mot äpple, kvalsterallergi och allergi mot äpple, björkallergi och kvalsterallergi. På så sätt har de fått fram en bild av hur alla 89 allergenerna påverkar varandra.
– Kartan kan sedan vara ett hjälpmedel för att identifiera sannolika korsreaktioner, säger Daniel Soeria-Atmadja. Kartan kan också hjälpa läkarna att tolka resultaten från ett allergitest.
Daniel Soeria-Atmadja forskning har redan givit ett praktiskt användbart resultat, ett web-verktyg som finns tillgängligt på Livsmedelsverkets internationella hemsida.
– Genom att elektroniskt ange aminosyrasekvensen för ett protein kan man med detta verktyg värdera proteinets risk att vara allergen, berättar Daniel Soeria-Atmadja.
Den Europeiska myndigheten för livsmedel och foder, EFSA, har använt modellerna eftersom de bland annat kan hjälpa till att svara på frågan om det finns en risk att genetiskt modifierade livsmedel ger upphov till allergier.
Projektet har huvudsakligen finansierats av Vinnova samt Cancer- och Allergifonden.
Kontaktinformation
För ytterligare frågor kontakta Daniel Soeria-Atmadja på 070-968 83 52, 018-17 57 71 eller daniel.soeria-atmadja@medsci.uu.se.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet, Wayne State University och universitetet I Baghdad och jämför hälsan hos irakiska soldater som deltog i det första Gulfkriget med irakiska civila medborgare tio år efter kriget.
Det är den första större studien där man kunnat kontrollera för en rad faktorer som påverkat tidigare forskning som framför allt berört hälsan hos amerikanska och brittiska soldater som deltog i kriget jämfört med soldater som var kvar i hemlandet (t ex ovana med kulturen, geografin, bakterier, virus, samt exponering för en rad vaccin, som enbart berörde de soldater som åkte till kriget).
– Vi fann att risken för depression var större hos irakiska soldater jämfört med irakiska civila. Resultaten visar också att de soldater som varit inne i Kuwait hade större risk för depression än soldater som var längre bort från själva krigscentra, säger Bengt Arnetz.
Kriget i sig ökar alltså risken för mental ohälsa, vilket är känt men aldrig tidigare visat när det gäller irakiska soldater. Däremot, vilket är nytt, uppvisade varken soldater eller civila några symptom på posttraumatiskt stressyndrom PTSD. Andra studier har tvärtom visat att detta är vanligt hos soldater efter att de återkommit till sitt hemland.
– När vi studerar irakiska medborgare som flytt till USA är däremot PTSD vanligt. Detta talar för att det inte bryter ut under den tid man lever under pressade förhållanden, vilket irakier gjort allt sedan kriget om de är kvar i Irak, säger Bengt Arnetz.
– Alternativt kan det vara andra faktorer efter hemkomsten/flykten som leder till att amerikanska soldater och irakiska invandrare till USA efterhand uppvisar ökad risk att utveckla PTSD – trots att det varit friska direkt efter hemkomsten.
The New Iraqi Journal of Medicine är en s k ”peer reviewed” tidskrift, dvs artiklarna är granskade av vetenskaplig expertis.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta, Bengt Arnetz, professor i socialmedicin vid Uppsala universitet och i yrkes- och miljömedicin vid Wayne State University Medical School, Detroit, Michigan, mobil: +46 708 13 6992 (Sverige), eller +1 313 310 6123 (USA) eller barnetz@med.wayne.edu
I sin avhandling ”Studier i Västsveriges äldre stenålder” från 1953, presenterade Fredsjö en ny västsvensk tidsbestämning av redskapen från äldsta stenålder. En tidsbestämning som avvek från den som arkeologer i Skåne och Danmark arbetade efter. Detta ledde till en vetenskaplig konflikt mellan västsvenska och sydskandinaviska arkeologer. Konflikten om tidsbestämningen av redskapen varade ända fram till mitten av 1990-talet och kom att prägla västsvenska stenåldersarkeologers forskning.
Men förutom att diskutera 1900-talets forskning om den äldsta stenåldern i Bohuslän, blev det också viktigt för Oscar Ortman att fundera kring hur man går till väga när man beskriver ett levnadsöde, när man skriver en biografi.
– Intervjusituationen är den del av avhandlingsarbetet som kommit att få den största rollen för mitt arbete, säger Oscar Ortman. Avhandlingens största utmaning har varit att fundera kring hur man kan läsa det oskrivna i relation till det skrivna, och det osagda i relation till det sagda. Följden av detta är att det är texterna och berättelserna om Fredsjö och inte Fredsjös levnadsöde som är viktigast att utforska.
Utifrån de intervjuer som Ortman har genomfört med sina äldre kollegor och genom läsningen av äldre arkeologisk litteratur om den äldsta stenåldern i Bohuslän skapar avhandlingsförfattaren en bild av Fredsjös liv och Västsveriges äldsta stenålder. Detta är en bild som under avhandlingens gång förändras allt eftersom nya lager av information läggs till.
Genom just dessa återkommande upprepningar – gentagelser – skapar han sin avhandling. På samma sätt är dessa viktiga även för hans informanter, man återkommer hela tiden till en berättelse om hur Fredsjö och de västsvenska stenåldersforskarna möttes av misstänksamhet. I gentagelsen läggs nya källor och nya aspekter till redan tidigare berättade berättelser. På samma sätt återkommer Ortman till några ”scener” om Västsveriges äldsta stenålder med nya infallsvinklar för varje gång.
– Varje lager av text som tillförs avhandlingen ingår i den gentagelse som förvandlar min avhandling från en biografi till en mytografi. Samtidigt som texten genomgår en förändring så finns de biografiska ansatserna kvar i texten. Just analysen av upprepningens betydelse för varför vi vet det vi vet om de första människorna i Bohuslän, ser jag som ett av det viktigaste resultatet i min avhandling, avslutar Oscar Ortman.
Avhandlingens titel: Se dösen och dö sen. Gentagelser av Åke Fredsjö och Västsvenskt Mesolitikum.
Disputationen äger rum lördagen den 15 november 2008 kl. 13
Plats: Sal T 219, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6
Opponent: Fil. dr Kerstin Cassel, Södertörn
Avhandlingen kostar 150 kr och kan beställas från institutionen för arkeologi och antikens kultur: paula.warne@archaeology.gu.se
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Oscar Ortman, mobiltel 0706-233 453,
e-post: oscar.ortman@vgregion.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
I Sverige liksom i övriga Europa gör kvinnor i genomsnitt tre gånger så mycket hushållsarbete som män. Samtidigt arbetar kvinnor oftare deltid eller är hemma på heltid för att ta hand om hem och barn. Sociologen Katarina Boye vid Stockholms universitet har undersökt orsaker till och konsekvenser av detta, bland annat genom att studera svenska par före och efter att de blivit föräldrar.
– Kvinnor lägger mer tid på sådant som matlagning, inköp, städning och tvätt än män redan innan barnen kommer, men föräldraskapet bidrar till att fördelningen blir ännu mer ojämn. Kvinnan är den som tar på sig det extra hushållsarbete som skapas när man får barn. Bland män är det bara de som tagit ut föräldraledighet i mer än en månad som ökat sin insats i hushållsarbetet när de blivit föräldrar, berättar Katarina Boye.
Avhandlingen visar vidare att fördelningen av hushållsarbetet är speciellt ojämn i par där kvinnan har en stor total arbetsbelastning från yrkesarbete och hushållsarbete. I par där både kvinnan och mannen arbetar mer än heltid på arbetsmarknaden gör kvinnan i genomsnitt fyra gånger så mycket hushållsarbete som mannen.
– Männen i de här familjerna har lika mycket tid som kvinnorna att göra hushållsarbete, men de gör mycket mindre. Subventioneringen av hushållsnära tjänster är antagligen införd med de här högt belastade kvinnorna i åtanke. Men eftersom kvinnornas höga arbetsbelastning beror på den ojämna fördelningen av hushållsarbetet blir det snarast en subventionering av männens bristande ansvar, säger Katarina Boye.
En av orsakerna till att svenska kvinnor i genomsnitt mår sämre än män är att kvinnor lägger mer tid på hushållsarbete än män gör. Kvinnor mår bättre ju längre deras yrkesarbetstid är, och det finns också en positiv effekt av att utföra hushållsarbete. Men blir hushållsarbetstiden för lång får det negativa effekter på kvinnors psykiska välbefinnande. Dessutom finns en negativ effekt av den totala arbetsbelastningen från yrkesarbete plus hushållsarbete.
Att jobba relativt mycket och inte göra allt för mycket hushållsarbete är positivt inte bara för svenska kvinnor utan för kvinnor i hela Europa, oavsett om de har traditionella eller moderna attityder till jämställdhet. Men det finns vissa skillnader mellan länder.
– Där familjepolitiken uppmuntrar traditionella roller bland kvinnor och män är till exempel hushållsarbete lite mer positivt för mödrar än i andra länder, men samtidigt är yrkesarbete lika positivt i dessa länder som i andra delar av Europa, säger Katarina Boye.
Avhandlingens namn: Happy hour? Studies on well-being and time spent on paid and unpaid work
Kontaktinformation
Ytterligare information:
Katarina Boye, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, tel. 08-674 79 97, 070-429 74 45, e-post katarina.boye@sofi.su.se
För bild på Katarina Boye, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Cancer är en sjukdom som beror på förändringar i kroppens gener och DNA, där cellens normalt fungerande tillväxtkontroll sätts ur spel och cellen börjar dela sig ohämmat, vilket bildar tumörer. I forskningen om cancer används olika modellsystem, där en av de vanligaste bygger på celler från råttstammar.
Forskare vid Göteborgs universitet har nu tagit fram ett modellsystem för livmoderkroppscancer i råtta, något som tidigare saknats. Modellen ökar kunskaperna om hur cancerformen uppstår hos människor och är ett steg på vägen för att hitta generna bakom sjukdomen.
Eftersom livmoderns uppbyggnad är likartad hos råtta och människa är råttan är en utmärkt modell för att studera livmoderkroppscancer. I sin avhandling har Emma Samuelson, uppvuxen på Brännö i Göteborgs skärgård, kunnat identifiera och karaktärisera ett antal målgener som bidrar till tumörutvecklingen i denna cancerform.
Att veta vilka genförändringar som sker är avgörande för att veta vilken behandling som bör sättas in. I avhandlingen studeras också de biologiska processer som ligger bakom utveckling av cancer i kroppens mjukdelar, så kallad fibrosarkom.
Slutsatsen är att råttmodeller mycket väl kan användas för hitta nya angreppspunkter i riktad behandling av cancer.
Avhandlingen Analyses of Rat Tumor Models for DMBA-induced Fibrosarcoma and Spontaneous Endometrial Carcinoma försvaras vid en disputation den 20 november.
Kontaktinformation
Kontakt
Emma Samuelsson, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Göteborgs universitet:
emma.samuelson@cmb.gu.se
031-343 65 27
0704-806464
