Ordet ”religion” förekommer betydligt oftare i Sverigedemokraternas egen tidskrift än i en databas bestående av all svenskspråkig text på internet. Ordet ”religion” har också blivit vanligare i Sverigedemokraternas texter överlag.
Det visar en avhandling från Uppsala universitet där religionshistorikern Tomas Poletti Lundström har analyserat hur bland andra Sverigedemokraterna och Nordiska motståndsrörelsen använder begreppet.
”Religion” istället för ”ras” och ”kultur”
– ”Religion” kan sägas ibland ha tagit den plats som orden ”ras” och ”kultur” ofta haft i dessa kretsar, säger Tomas Poletti Lundström.
I avhandlingen analyserar han de svenska radikalnationalisterna som en del av ett gemensamt politiskt landskap, även om det finns vissa skillnader.
Islamkritik och antijudiskt tänkande
Både Sverigedemokraterna och Nordiska motståndsrörelsen har ett intresse för det som brukar kallas fornnordisk religion.
Sverigedemokraterna ser framför allt islam som ett betydande hot och kristendom som en religion som borde ha en särställning i Sverige.
Nordiska motståndsrörelsen, däremot, präglas helt av ett antijudiskt tänkande. Det gör bland annat att de är relativt ointresserade av islam.
Religion viktigt för ”Vi och de”
För de svenska radikalnationalisterna fungerar religionsbegreppet, enligt Tomas Poletti Lundström, som ett sätt att urskilja ett ”Vi” och ett ”De andra”.
Det finns bland annat, inom de här rörelserna, en tanke om ett slags kollektivt undermedvetet som har överfört uråldriga värden från både fornnordisk religion och kristendom till dagens svenskar.
Stigar leder både framåt för de som går på dem och bakåt i historien. Dessa smala vägar finns världen över och är lika gamla som mänskligheten. Men de bevaras bara så länge de används.
– Se – men inte röra, är ofta det som gäller på museer som skildrar historia eller kulturarv. Men med stigar är det tvärtom; så länge vi trampar på lämningen så kommer den att finnas kvar, rörelsen blir en del av ett levande kulturarv, säger Daniel Svensson.
I den nyutgivna antologin Pathways: Exploring the Roots of a Movement Heritage samlar Daniel Svensson, tillsammans med Katarina Saltzman från Göteborgs universitet och Sverker Sörlin från KTH, texter som beskriver stigarna ur olika perspektiv. 15 forskare från länder som Indien, Israel och England har gett ett brett anslag som delats in i tre delar med historia, berättande och kulturarv som teman.
Rätt att få gå på en stig
Även om stigar ofta är förbisedda, så finns det forskning som har tittat på stigar som historiska lämningar. Det finns kyrkstigar och skolstigar som vittnar om gamla rörelsemönster i vardagen och även samexistensen med djuren i det forna bondesamhället märks där kostigarna användes också av människorna. I boken finns ett kapitel som tittar på den engelska gamla rätten Rights of way, vilket skulle kunna översättas till en sorts allemansrätt att få gå på en stig. Denna rätt har även satts på pränt i lagar, där en stig som använts i mer än 20 år var att betrakta som allmän.
– I ett annat kapitel fungerar stigar i högalpin terräng som en utställningsyta längs ett bergspass mellan Österrike och Italien som var en krigsskådeplats under första världskriget, säger Daniel Svensson.
Stigar viktiga i dataspel
Berättelsedelen i boken tar exempel från pilgrimsleder där historier och sägner om vad som har hänt med pilgrimer lever vidare. Där finns också beskrivningar av helt immateriella stigar i dataspel. I de första versionerna av dataspelet Zelda var du tvungen att gå en viss väg, en stig, för att komma vidare i spelet. Moderna dataspelsvärldar är ofta väldigt stora och svåra att överblicka, spelarna väljer då att navigera och gå mellan viktiga ställen på stigar som de skapar i världen.
– Det nya i antologin är kulturarvsdelen. Vi har ett stort materiellt kulturarv, men stigarna är förbisedda. Likaväl som ett gammalt hus i Göteborg är ett viktigt kulturarv för många, så kan 8 km-spåret i Skatås vara ett kulturarv för de som springer där. Rörelsen blir i sig ett kulturarv, säger Sverker Sörlin, idéhistoriker vid KTH.
Stigande värde
När redaktörerna bad om att få in artiklar till antologin var det många forskare som såg sig manade att skriva. Och stigen börjar värdesättas alltmer, menar redaktörerna.
I finnskogarna i norra Värmland har många av gårdarna bevarats, men stigarna som gick mellan gårdarna riskerade att falla i glömska när bilvägar tog över som transportled. Nu har man valt att inkludera en del av de gamla stigarna i vandringslederna som finns där.
Levande spår av det förflutna
– Stigar är levande spår av det förflutna. Visst tillkommer nya stigar och andra försvinner, men ofta fortsätter vi följa de stråk där andra gått före oss. Ändå har stigarna sällan betraktats som ett värdefullt kulturarv, kanske för att de är så anspråkslösa och flyktiga, säger Katarina Saltzman, etnolog och landskapsforskare vid Göteborgs universitet.
Stigar kommer att finnas kvar i framtiden, men användningen kan ändras. Vi har börjat cykla på stigarna på kalfjället.
– Det är svårt att bevara stigar för framtiden i ett statiskt skick, eftersom de måste användas. Om användningen ändras, så ändras också stigen, säger Daniel Svensson.
Urinläckage är en vanlig komplikation för män som har opererats för prostatacancer. Cirka 14 procent har urinläckage ett år efter operationen.
Antal operationer spelar ingen roll
Men huruvida man får svårt att hålla tätt eller inte har inget med kirurgens operationserfarenhet att göra, det vill säga antalet snarlika operationer som kirurgen har utfört. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Urinläckage uppstår oavsett.
– För annan kirurgi är det känt att de som genomför många operationer har färre komplikationer. Det är ett rimligt samband, eftersom övning ger färdighet. Men till vår förvåning kunde vi inte se den kopplingen, säger Rebecka Arnsrud Godtman, docent i urologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare på Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Patienter kan kräva att veta ”facit”
Statistik från Nationella prostatacancerregistret om risk för urinläckage är tillgänglig för kirurger och kliniker. Som patient har man också viss möjlighet att i förväg ta reda på vilket ”facit” den egna kirurgen har, säger Rebecka Arnsrud Godtman.
– Operatörerna kan gå in i registret och se sina egna resultat och jämföra med andra operatörer. Som patient kan du alltid fråga din kirurg hur dennes operationsresultat ligger till jämfört med kollegor, och det tycker jag att kirurgen borde kunna svara på.
Äldre män får mer läckage
Medelåldern bland de opererade männen i studien var 66 år. Studien bekräftar resultat från tidigare forskning som visat att hög ålder och samsjuklighet innebär ökad risk för urinläckage efter operationen.
VANLIGASTE CANCERFORMEN BLAND MÄN
Prostatacancer är mannens vanligaste cancerform, med cirka 10 000 nyupptäckta fall i Sverige varje år. Om tumören inte spridit sig opereras prostatakörteln ofta bort, vanligen med robotassisterad titthålsteknik.
Direkt efter ingreppet har nästan alla män urinläckage, vilket beror på att aktiviteten i slutmuskeln kring urinrörets övre del störts av ingreppet. Denna slutmuskel ligger precis nedanför prostatan. Oftast försvinner urinläckaget efter några månader, men det finns en risk att urinläckaget blir bestående.
Källa: Göteborgs universitet
SÅ GJORDES STUDIEN
Studien är baserad på uppgifter om män som genomgått robotassisterad radikal prostatektomi 2017–2019, från det Nationella prostatacancerregistret.
Forskarna ville ta reda på om män som opererades av kirurger som ofta utförde ingreppet radikal prostatektomi löpte mindre risk att få urinläckage. Eftersom erfarna kirurger kan tänkas ta sig an fler svåra fall justerade forskarna för tumörens allvarlighetsgrad, storlek och mannens allmänna hälsa och ålder.
Operationerna i studien genomfördes av 83 kirurger. 15 av dessa kirurger hade en lägre förekomst av urinläckage än förväntat medan sex av kirurgerna hade en högre förekomst – oavsett hur många operationer som kirurgen utförde under studieperioden.
KI-forskarna har granskat data från över 260 000 vuxna som har behandlats med rekommenderade läkemedel vid hjärtsvikt under de senaste tre åren. Patienter från Japan, Sverige och USA ingick i studien. Äldre och nyare läkemedel studerades.
Snabbare medicinering i USA
Forskarna såg bland annat att patienter i USA i regel får såväl äldre som nyare läkemedel snabbare jämfört med motsvarande patientgrupp i Sverige.
I Sverige är det framför allt nyare läkemedel som Dapagliflozin och Sacubitril/Valsartan som sätts in relativt sent. I Sverige sätts Dapagliflozin i genomsnitt in 44 dagar efter sjukhusinläggning och Sacubitril/Valsartan efter 33 dagar, enligt KI-studien. Motsvarande siffror för USA är 33 respektive 19 dagar.
Ofta får svenska patienter även vänta jämförelsevis länge på äldre läkemedel.
Patienter får lägre doser
Det är också vanligt att läkemedel mot hjärtsvikt skrivs ut i lägre doser än det som rekommenderas i sjukvårdens riktlinjer, enligt studien. Det är också vanligt att patienter slutar med sina mediciner inom 12 månader, vilket kan öka risken för nyinsjuknande.
– Det verkar som att läkemedel vid hjärtsvikt generellt sätts in för sent och i för låga doser, framför allt hos högriskpatienter med annan samsjuklighet, säger forskaren Gianluigi Savarese, docent i kardiologi vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet i Solna.
Han tillägger:
– Det vore bra att utreda vad detta kan bero på, då vi sett i tidigare studier att dessa behandlingar kan minska risken för nyinsjuknande och död.
Bin och andra insekter är viktiga pollinerare av frukt- och bärblommor, inte minst av jordgubbar som blir större om de surrande smådjuren varit framme.
Men hur jordgubbarnas tillväxt påverkas om bina fått i sig bekämpningsmedel inom gruppen neonikotinoider har hittills varit oklart. Men i en studie har ett forskarlag i Lund gjort två nya upptäckter.
– Vi har studerat bin som fått i sig klotianidin, ett bekämpningsmedel som tidigare användes inom rapsodlingen för att få bukt med jordloppor. Vår studie tyder på att medlet gjorde bina långsammare och försämrade deras förmåga att pollinera jordgubbsblommorna, säger Lina Herbertsson som är biologiforskare vid Lunds universitet.
Jordgubbar vägde mindre
Forskare använde sig av tolv utomhusburar där solitärbin fick samla föda från raps- och jordgubbsblommor. I hälften av burarna hade rapsen behandlats med klotianidin. De bin som hade tillgång till behandlad raps behövde längre tid än de andra bina för att besöka samma antal rapsblommor. När forskarna senare vägde jordgubbarna gjorde de en annan upptäckt. Det visade sig att bären som pollinerats av bin som ätit klotianidin vägde mindre än de andra gubbarna.
– Tidigare studier har visat att klotianidin påverkar vildbin negativt i fråga om födosökshastighet, utveckling och reproduktion. Våra resultat tyder på att det även kan försämra binas förmåga att pollinera jordgubbsblommor, säger Lina Herbertsson.
Samtidigt understryker hon vikten av att tolka resultaten med viss ödmjukhet.
– I vår studie hittade vi inte orsaken till att jordgubbarna vägde mindre. Och med bara en studie vet vi ännu inte hur generell effekten är.
Mer forskning behövs om bekämpningsmedel
EU beslutade 2018 att totalförbjuda användningen av klotianidin och två andra neonikotinoider i all frilandsodling. Trots att medlen inte längre används inom jordbruket i Europa menar Lina Herbertsson att de nya resultaten är viktiga. De visar att bekämpningsmedel kan ha betydligt mer komplexa effekter än man först anar.
– Även om klotianidin nu är förbjudet så har andra medel som påverkar insekternas nervsystem på ett liknande sätt börjat användas. Det är därför av yttersta vikt att gå vidare med den här forskningen och undersöka om också de har negativa effekter på bins beteende och pollinering, säger Lina Herbertsson.
– Det här understryker vikten av att antibiotika bara ska förskrivas när det finns indikation på en svår bakteriell infektion. Antibiotika kan i sådana fall rädda liv men ska inte ges annars som allmän gardering, säger professor Christina West vid Umeå universitet.
Forskarnas teori är att antibiotika kan rubba bakteriesammansättningen i magtarmkanalen, något som i sin tur påverkar immunsystemets utveckling och ökar känsligheten att insjukna i astma och eksem.
Barn följdes under tid
I studien ingick drygt 1300 familjer. Barnen följdes till ett och ett halvt års ålder.
Föräldrarna har svarat på flera enkäter om antibiotikabehandling och symtom på allergi och astma hos barnet. Frågor har även handlat om kostvanor och vilken miljö barnet växer upp i.
– På så sätt kunde vi ta reda på vilka barn som antibiotikabehandlats innan de utvecklade pipande, väsande andning, astma och eksem och även ta hänsyn till andra omgivningsexponeringar som kan påverka risken för allergi, säger forskaren Fanny Kelderer vid Umeå universitet.
Koppling mellan antibiotikabehandling och astma
Tydligast var sambandet mellan antibiotikabehandling och pipande, väsande andning och astma.
Forskarna undersökte om den ökande förekomsten man såg kunde bero på ett så kallat omvänt orsakssamband. De kunde då se att sambandet mellan andningssymtomen och tidigare antibiotikabehandling kvarstod även när antibiotika hade satts in mot andra infektioner än i andningsvägarna. Därmed kunde de dra slutsatsen att det är behandlingen i sig som är orsak till andningssymtomen och inte tidigare luftvägsinfektion.
Inte lika tydligt vid eksem
Däremot blev sambandet mindre tydligt för eksem efter antibiotikabehandling, när forskarna på motsvarande sätt uteslöt dem som hade fått antibiotika mot hudinfektion.
– Vår tidigare forskning visar att den bakteriella sammansättningen i magtarmkanalen har stor betydelse för risken att insjukna i allergiska sjukdomar, så det är troligt att det är förklaringen, eftersom antibiotika även slår ut många nyttiga bakterier, säger Christina West.
Forskningen har gjorts inom befolkningsstudien Northpop som är inriktad på barns och familjers hälsa.
Christina West, institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet och
Barn- och Ungdomscentrum, Norrlands Universitetssjukhus, christina.west@umu.se
Tropisk avskogning, inte minst i Amazonas, står för cirka en tiondel av de globala koldioxidutsläppen. Skogsskövlingen är den största orsaken till förlust av biologisk mångfald på land. Den hotar också försörjningen för hundratals miljoner människor i de berörda områdena. På klimattoppmötet i Glasgow i november 2021 beslutade världens ledare att ta krafttag mot avskogningen för att skydda klimat och biologisk mångfald. Den nya Chalmersledda studien bidrar nu med nya kunskaper om omfattningen och om drivkrafterna bakom avskogningen.
Liten del som faktiskt leder till jordbruksproduktion
– Vi kan visa att nästan all avskogning i tropikerna kan kopplas till jordbruket, men vad som förvånade oss var hur liten del – bara mellan 45 och 65 procent – som leder till faktisk jordbruksproduktion på den avskogade marken. Det är ny kunskap som behövs för att effektivt minska tropisk avskogning, säger Florence Pendrill, doktorand på institutionen för rymd-, geo-, och miljövetenskap på Chalmers och huvudförfattare till studien.
De tidigare studierna av avskogning i tropikerna är eniga om att jordbruk är den största bakomliggande orsaken. Men uppskattningarna om hur mycket skog som omvandlats till jordbruksmark varierar stort – från 4,3 till 9,6 miljoner hektar per år under perioden 2011–2015. Den nya studien visar att avverkningen uppgår till mellan 6,4 och 8,8 miljoner hektar per år. Det är en yta stor som Sverige söder om Vättern.
Flera skäl till att avskogad mark inte brukas
Den stora osäkerheten i siffrorna kan forskarna nu förklara med att jordbruket kan bidra till avskogning på olika sätt: direkt, genom expansion av produktiv jordbruksmark, eller genom mer indirekta samband.
– Det finns flera skäl till att marken som avskogats inte brukas. Det kan till exempel vara spekulation som slagit fel, projekt som övergetts, mark som visat sig olämplig för odling eller att bränder som anlagts för att förbereda marken har spridit sig till intilliggande skog, säger Martin Persson, biträdande professor på institutionen för rymd-, geo-, och miljövetenskap på Chalmers och medförfattare.
Han har i tidigare studier, tillsammans med Florence Pendrill, fokuserat på i vilken omfattning konsumtion i andra länder driver på avskogningen i tropikerna. Deras forskning har utgjort underlag för förslag till ett nytt regelverk inom EU, där leverantörer åläggs att se till att produktionskedjorna för de varor de importerar är avskogningsfria.
EU kan påverka för att minska avskogningen
– Importregler av den typ som EU har på gång är viktiga men måste också kombineras med åtgärder i producentländerna, som att stärka skogsskyddet och stödja småbönder i en omställning till en mer hållbar jordbruksproduktion, säger Toby Gardner, medförfattare och forskare vid Stockholm Environment Institute, SEI.
Även om internationell handel står för en mindre del av den totala avskogningen kan EU och andra importländer fortfarande vara drivande för att minska avskogningen, enligt Florence Pendrill:
– Det är viktigt att åtgärderna tar hänsyn till lokala omständigheter, så att markanvändningen i tropikerna blir mer rättvis och hållbar. Det arbetet kommer att bli enklare nu när det finns en bättre förståelse för hur jordbrukssektorn bidrar till avskogningen.
Kunskap om avskogning saknas fortfarande
Studien pekar också ut tre områden där mer kunskap behövs för att kunna vidta effektiva åtgärder: Det saknas tillförlitliga data kring trender i avskogningen, liksom statistik om produktion för de flesta grödor förutom soja och palmolja. Till sist konstaterar forskarna att det finns stora kunskapsluckor när det gäller avskogning och dess drivkrafter i Afrika, och i torrskogsområden.
– Men trots osäkerheterna i dataunderlaget så vet vi att jordbruk är den största drivkraften bakom avskogningen. Vi vet dessutom redan mycket om de typer av åtgärder som behövs för att bromsa avskogningen i tropikerna. Ska vi nå de mål som sattes upp vid klimattoppmötet i Glasgow förra året och stoppa förlusterna av biologisk mångfald måste vi omgående trappa upp arbetet, säger Florence Pendrill.
Exempel på åtgärder för att reducera avskogningen
För att minska förlusterna av skogar och andra värdefulla ekosystem, krävs att man samtidigt stärker naturskyddet och främjar en hållbar jordbruks- och landsbygdsutveckling. Naturskyddet kan stärkas till exempel genom lagstiftning, som att inrätta eller utöka nationalparker och andra skyddade områden, eller genom att betala markägare för att bevara naturliga ekosystem. Förvaltning och reglering av mark- och skogsresurser kan främjas genom markägarreformer, som kan ge ursprungsbefolkningar utökad rätt till sina marker, eller genom stöd och kunskapsutveckling för en hållbar intensifiering hos småjordbrukare, samt genom förbättrad fysisk planering.
Men även här i Sverige finns det saker vi kan göra. Konsumenter kan minska sin totala efterfrågan på jordbruksmark, exempelvis genom att äta mindre kött, efterfråga avskogningsfria livsmedel och påverka politiskt. Livsmedelsföretag kan se till att få koll på sina leverantörskedjor och ställa krav på sina underleverantörer, och finanssektorn kan göra detsamma med sina inventeringar och låntagare. Och politiker kan bidra genom lagstiftning och att stötta producentländer.
Florence Pendrill, doktorand, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola, florence.pendrill@chalmers.se
Martin Persson, docent, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers tekniska högskola, martin.persson@chalmers.se
Vid krig, olyckor, naturkatastrofer och mord är det av yttersta vikt att hitta överlevare och identifiera offer. Idag används specialtränade polishundar som kan spåra doften av mänskliga kvarlevor på långt håll och sedan leta sig fram till den försvunna kroppen. Hundarna kan också identifiera spår på brottsplatser och markera fynd som varit i kontakt med den försvunne. De kallas ofta likhund, kadaverhund eller kriminalsökhund.
– Hundar har ett fantastiskt välutvecklat luktsinne! Det är uppskattningsvis mellan 10 000 och 100 000 gånger bättre än människors. Om de tränas rätt kan de vara till enorm hjälp vid till exempel eftersök. Inom polisen anses hundar vara det snabbaste och mest effektiva verktyget för att upptäcka dofter. Men det finns en del både rättsliga och etiska dilemman med att använda responsen från en likhund som bevis i rättssalen, säger Donatella Puglisi, docent vid Institutionen för fysik, kemi och biologi vid Linköpings universitet.
Det finns ett verkligt behov för vår forskning ute i samhället. Den svenska polisen har uttryckt stort intresse för en teknisk lösning som skulle kunna vara ett kraftfullt komplement till likhundar, och som dessutom är vetenskapligt robust, säger Donatella Puglisi. Bild: Olov Planthaber.
Bärbar gassensor
Hennes forskning fokuserar därför på att utveckla en teknisk lösning som kan komplettera hundarna för att snabbt kunna hitta och identifiera mänskliga kvarlevor vid brottsplatser och katastrofer. Lösningen kommer i form av ett bärbart gassensorsystem, eller elektronisk nos, som ska tränas med maskininlärning för att identifiera mänskliga kvarlevor. Orsakerna till att man vill ha en teknisk lösning är många. Men det finns tre huvudsakliga spår:
För det första – vid till exempel ett mord är likhundens fynd i rättssalen tvivelaktigt som bevis. Så om hunden markerar ett fynd hos en misstänkt gärningsperson, går det ändå inte att knyta fyndet till den misstänkte utan ytterligare bevisning.
För det andra behöver hundens välbefinnande tas i beaktande. Det är etiskt tvivelaktigt att skicka in en hund i en kollapsad gruva, där det finns risk för giftiga gaser, och därmed utsätta hunden för risk.
Och för det tredje: Det är väldigt svårt att träna hundar på mänskliga kvarlevor. Det finns för få kroppar som är donerade till ändamålet. Dessutom tar träningen väldigt lång tid vilket innebär att det behövs många kroppar. Det har lett till en brist på likhundar i Sverige.
Donatella Puglisi och det bärbara gassensorsystemet ska tränas med maskininlärning. Bild: Olov Planthaber.
Underlätta identifiering
Forskningsprojektet är tvärvetenskaplig och bedrivs i samarbete med Rättsmedicinalverket i Linköping där Kerstin Montelius arbetar som rättsgenetiker. Där går en stor del av arbetet ut på att identifiera mänskliga kvarlevor vid exempelvis olyckor. Hon ser potential i forskningen:
– Vid en större olycka behöver man kunna hitta mänskliga kvarlevor snabbt och identifiera de omkomna. Det är ett väldigt viktigt uppdrag. Gassensorn som forskningsprojektet utvecklar kommer att underlätta processen för oss som tar emot proverna, säger Kerstin Montelius.
Tanken på att utveckla ett tekniskt verktyg med syfte att identifiera kvarlevor väcktes under rapporteringen av branden i Grenfell Tower i London 2017. Där Där miste 72 människor livet och eftersöket försvårades av den kraftiga brandhärden.
– I en sådan situation hade man kunnat tänka sig en lösning med drönare utrustade med en gassensor som skulle kunna genomsöka huset och hitta kropparna på ett säkert sätt, säger Kerstin Montelius.
Monumental utmaning
Till skillnad från en hund som kan bli påverkad av omgivningen, missa saker eller bara ha en dålig dag, är gassensorn konsekvent. Det kan då ge domstolarna ett oberoende instrument vars fynd skulle kunna klassas som bevisning i en rättssal. Men ett biologiskt system som byggts upp över miljontals år av evolution är svårt att efterlikna.
Hundar har över 200 miljoner doftreceptorer i näsan och luktsinnet upptar cirka en tredjedel av hundens hjärna. Jämfört med en människa så har vi cirka 5 miljoner doftreceptorer och luktsinnet upptar endast cirka 5 procent av hjärnan. Med det i åtanke går det möjligen att föreställa sig hur stor hundens doftvärld faktiskt är i jämförelse. Med andra ord är utmaningen att efterlikna hundens luktsinne på digital väg monumental.
Informationen från sensorerna behandlas i en minidator. Den ringa storleken är en förutsättning för framtida tillämpningar. Bild: Olov Planthaber.
Förruttnelsens fingeravtryck
Ett lik i förruttnelse består av många olika vävnader som luktar olika, och dessutom skiftar lukten beroende på graden av förruttnelse. För att gassensorn ska kunna fastställa att det är mänskliga kvarlevor och inte något annat dött djur behöver varje lukt få ett ”fingeravtryck” som kan identifieras och kategoriseras. Det kan göras med hjälp av så kallat gaskromatografi – masspektrometri, GC-MS.
Gaskromatografi (GC) används inom kemisk analys för att separera och analysera kemiska föreningar i ett prov. Om man kopplar gaskromatografen till en masspektrometer (MS) kan man få masspektra på de substanser som separeras i gaskromatografen. På så sätt kan man få en mycket säker identifiering av substanserna. Kombinationen kallas GC-MS.
– I dagsläget finns det inget bärbart system som är snabbare, mer mångsidigt, tåligt och precist än hundar. Med vår forskning siktar vi på att utveckla ett analysverktyg för luft, som är baserat på smarta sensorer och mjukvaruutveckling, som på ett effektivt sätt ska kunna hjälpa till i sökarbetet och komma runt de juridiska och etiska dilemman som finns kring användandet av likhundar, säger Donatella Puglisi.
Forskargruppen vid LiU består av Donatella Puglisi, Guillem Domènech-Gil och tidigare masterstudenten Johanna Eriksson.
Studien som gjorts av forskare vid Linköpings universitet, visar att immunförsvaret är påverkat långt efter tillfriknandet.
– Vi ser att den negativa effekten på immunsystemet är kvar under lång tid efter en svår covid-19-infektion. Immunsystemet påverkas förstås kraftigt när man blir så sjuk i covid-19 att man behöver sjukhusvård, men vi hade inte förväntat oss att effekterna fortfarande skulle finnas kvar 7–8 månader senare, säger Francis Hopkins, postdoktor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.
B-celler och T-celler bekämpar coronavirus
När immunförsvaret börjar bekämpa sars-cov-2 är flera olika immunceller viktiga. En typ av vita blodkroppar, B-celler, bildar antikroppar som känner igen och binder till specifika delar av viruset, medan olika typer av T-celler hjälps åt med att döda infekterade celler.
I den aktuella studien har forskarna undersökt om en allvarlig covid-19-infektion lämnar varaktiga spår på kroppens immunceller.
– Vi ser en intressant blandning av effekter på T-cellerna i immunförsvaret, där en del av T-cellerna fortfarande är aktiverade efter så lång tid. Andra T-celler däremot är uttröttade och fungerar inte normalt, på sätt som vi annars ser hos patienter med hiv, det vill säga med kronisk virusinfektion. Frågan är: varför är de här effekterna kvar så länge? säger Marie Larsson, professor i virologi vid Linköpings universitet.
Alla patienter utvecklar antikroppar mot sars-cov-2
I början av covid-19-pandemin hjälpte forskarna vid universitetet till med att utveckla tester som sjukvården sedan kunde använda för att analysera patientprover. Tidigt under pandemin var det okänt om olika personers immunförsvar hade olika stark förmåga att bilda antikroppar och om detta i så fall kunde påverka hur svårt sjuka de blev.
Men i den aktuella studien hade alla patienterna utvecklat antikroppar mot viruset inom två till tre veckor efter de första symtomen, vilket överensstämmer med vad som har visats i flera tidigare studier.
– Vi ser att alla patienter i vår studie utvecklade antikroppar mot sars-cov-2. Nivåerna av antikroppar började gå ner efter sex månader, säger Melissa Govender, postdoktor i forskargruppen.
Marie Larsson, professor, professor i virologi vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet, marie.larsson@liu.se
Plantering av träd har setts som en effektiv åtgärd för att kunna binda kol när koldioxidhalterna stiger i atmosfären. Och växternas förmåga att kunna binda kol är en nyckelfaktor för att beräkna klimatförändringarnas effekter när koldioxidhalten stiger i atmosfären.
Nu har forskare mätt hur mycket biomassan växer i en koldioxidrikare luft och resultatet visar att inga träd kan växa till himlen.Tillväxten klingade av när växterna stod i mager jord, i vissa fall efter bara tio år.
– Den totala biomassan som binder kolet stimulerades inte extra av den ökade halten koldioxid i försöken på lång sikt. Exakt när det inträffade berodde på olika faktorer, men en viktig sak var hur mycket kväve jorden innehöll, säger Louise Andresen, forskare vid Göteborgs universitet.
Skogsmaskiner får marken att frigöra kol
Andra faktorer som tidigare inte tagits med i beräkningen är att vissa träd dör och då upphör att binda koldioxid. I stället frigörs kolet i förtid. Storleken på skogarnas förmåga att dämpa växthuseffekten har varit omdiskuterad tidigare, och nyanserar bilden av trädplanteringarnas klimatnytta.
– Nu vet vi att människan inte kan döva sitt samvete bara genom att plantera skog, på längre sikt hjälper det inte. Det enda som hjälper är att mänskligheten drar ner på sina utsläpp av växthusgaser, säger Louise Andresen.
Forskarna varnar också för att själva planteringen av skog kan få stora negativa effekter. En hed eller tundralik mark är en bra kolfälla som den är. Om maskiner rullar in för att bereda marken inför en plantering är det stor risk att kolet som är bundet i marken frigörs till atmosfären.
Mängden kväve i marken avgörande
Den förhärskande tesen har tidigare varit att en höjd koldioxidhalt leder till en ökad tillväxt av biomassa. På samma sätt som att det ska vara bra att prata med sina krukväxter för att de växer bättre då.
Vid utomhusexperiment i bland annat USA, Schweiz och Danmark har skogar, gräs och annan växtlighet utsatts för en manipulerad mängd koldioxid i luften och därefter har forskarna mätt tillväxten av biomassa. I de fall jordmånen hade en liten mängd kväve så kunde forskarna se att biomassan slutade öka efter några års tillväxt.
– Det är inga roliga nyheter, med tanke på att halten koldioxid i jordens atmosfär har ökat från 380 ppm till över 410 ppm bara de senaste 20 åren. Efter dessa mycket långvariga försök vet vi mera om hur vegetationen reagerar på ökade halter koldioxid. Om hela ekosystemet, jordens bördighet och hela växtens livscykel beaktas kommer många ekosystem inte att öka sin kolsänka, säger Louise Andresen.
Louise C. Andresen, forskare på institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, louise.andresen@gu.se
– Våra resultat kan lugna blivande föräldrar genom att visa att infektioner under graviditeten kanske inte utgör en lika stor risk för barnets hjärna som man tidigare trott, säger Håkan Karlsson, forskare vid institutionen för neurovetenskap.
Tidigare studier har visat en koppling mellan infektioner hos den blivande mamman under graviditeten och ökad risk för autism och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet senare i livet.
Men de har inte kunnat säga om det verkligen är infektionen hos mamman som är orsaken, eller om andra faktorer ligger bakom. Detta har forskare från Karolinska Institutet nu studerat närmare.
Om studien
Den aktuella studien bygger på uppgifter om drygt 500 000 barn födda åren 1987 till 2010. Syftet var att undersöka om det finns ett orsakssamband mellan infektioner hos kvinnan under graviditet och autism eller intellektuell funktionsnedsättning hos barnet. Infektioner räknades om de var tillräckligt allvarliga för att kräva specialistvård och de identifierades med hjälp av diagnoskoder i patient- och födelseregister.
I likhet med tidigare studier såg forskarna att infektioner som krävde specialistvård under graviditeten kopplades till en ökad risk för autism och intellektuell funktionsnedsättning hos barnen.
Men när forskarna studerade syskon blev resultatet annorlunda. I jämförelser mellan syskonpar där mamman hade haft en infektion under ena graviditeten men inte andra, kunde de inte hitta någon koppling mellan infektion och barnens risk för autism. För intellektuell funktionsnedsättning var kopplingen svagare när forskarna jämförde syskonpar än när de jämförde barn som inte är släkt.
Allvarlig infektion året innan graviditeten
Forskarna undersökte också risken för autism och intellektuell funktionsnedsättning hos barn där mamman hade diagnostiserats med en allvarlig infektion året innan graviditeten.
Tanken var att en infektion innan graviditeten inte skulle vara kopplad till ökad risk för autism och intellektuell funktionsnedsättning om det verkligen var infektionen under graviditet som orsakar tillstånden.
I den analysen såg forskarna att infektioner under året innan graviditeten var kopplat till risken för autism i lika hög grad som infektioner under graviditeten, men inte kopplat till risk för intellektuell funktionsnedsättning.
Miljö och gener mer troliga riskfaktorer
– Kopplingen mellan infektioner hos gravida och ökad risk för autism hos deras barn verkar inte vara ett orsakssamband. Våra resultat tyder på att riskökningen mer troligt kan förklaras av faktorer som är gemensamma mellan familjemedlemmar, som genetisk variation eller vissa aspekter av den delade miljön, säger Martin Brynge, doktorand vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet..
Eftersom resultaten var mindre tydliga för intellektuell funktionsnedsättning går det inte att utesluta att infektioner under graviditeten kan påverka den risken, men i så fall inte i lika hög grad som man tidigare trott, enligt KI-forskarna.
Viktigt se upp med virusinfektioner under graviditet
Forskarna betonar att de endast har tittat på infektionsdiagnoser generellt. Studien motsäger inte betydelsen av de väletablerade kopplingarna mellan vissa specifika virala infektioner under graviditeten, som cytomegalovirusinfektion och röda hund, och risken för allvarliga utvecklingsrelaterade tillstånd hos barnet.
Studien gjordes innan covid-19-pandemin och inkluderar därför inte sars-cov-2-infektioner. Det är fortsatt viktigt för gravida att följa sin barnmorskas råd om infektionskontroll.
Martin Brynge, doktorand vid Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, m.brynge@ki.se
Håkan Karlsson, forskare vid Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, hakan.karlsson.2@ki.se
Miljözoner, eller lågutsläppszoner, är områden där de mest förorenande fordonen regleras. Vanligtvis innebär det att fordon med utsläpp över ett visst gränsvärde inte får köra i området.
Förhindra dödsfall och astma hos barn
– Miljözoner finns på olika nivåer där vi har räknat på klass två, där man begränsar vilken typ av bilar som får köra i staden. Bilar registrerade efter 2015 klassas som euro 6 – vilket innebär att de har mindre utsläpp av kvävedioxiden än bilar med en lägre euroklassning, säger Anna Oudin, forskare på Avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.
Om alla bilar i Malmö skulle klassas som euro 6, och därmed klarar miljözon två, skulle i genomsnitt kvävedioxiden minska med 13,4 procent. Detta skulle på befolkningsnivå kunna förhindra mellan 9–26 dödsfall årligen. Enligt studiens beräkningar skulle 12 sjukhusinläggningar av luftvägssjukdomar, 8 fall av astma hos barn och 9 fall av högt blodtryck under graviditeten kunna undvikas årligen i Malmö.
Gränsvärdena ingen säker nivå
Även om Malmö klarar de flesta av EU:s luftkvalitetsnormer, är gränsvärdena en kompromiss mellan Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer och EU:s värden. Gränsvärdena ska ge EU-medborgarna skydd mot höga nivåer av luftföroreningar, men enligt Anna Oudin utgör de ingen säker nivå. Hon menar att inget tyder på att hälsoeffekter försvinner bara för att exponeringsnivåerna ligger under gränsvärdet utan tvärtom – det finns negativa effekter även på nivåer som ligger under EU:s värde. Bara i Sverige dör flera tusen personer i förtid till följd av luftföroreningar.
– WHO har nu gått ut med nya, mycket lägre, riktlinjer och det pågår även ett arbete inom EU att sänka sina värden. Normerna för luftkvalitet speglar inte vad som är bra ur en hälsosynpunkt. Den här studiens resultat tyder på att genom att införa en miljözon klass två i Malmö skulle skulle hälsan i staden förbättras avsevärt, avslutar Anna Oudin.
Detta samband visas för första gången i en studie som gjorts vid Umeå universitet.
– Resultaten ger värdefull vägledning för att jobba förebyggande med arbetsmiljön i byggsektorn, samtidigt som den ger ett mer robust underlag för försäkringsmedicinska bedömningar, säger studiens huvudförfattare Jennie Jackson, forskare vid Högskolan i Gävle och tidigare postdoc vid Umeå universitet.
Studien har undersökt sambandet mellan arbetsmiljö och tillståndet kirurgiskt behandlad cervikal spondylos, när kotor eller diskar i nacken trycks ihop och skadas eller förskjuts. Symtomen är smärta och funktionsnedsättning där besvären kan stråla ut i armar och händer. Sjukdomar och skador i nacken blir vanligare med stigande ålder, men studien visar att även tungt fysiskt arbete har stor betydelse för sjukdomsutvecklingen. Vid svåra fall av cervikal spondylos kan det behövas operation.
Samband mellan nackskador och tungt fysiskt arbete
I studien har forskarna vid Umeå universitet gått igenom uppgifter för 240 000 svenska byggnadsarbetare som via företagshälsovården genomförde regelbundna hälsokontroller mellan 1971 och 1993, den så kallade Bygghälsokohorten. Det matchades med registerdata från sjukvården över vilka som behövde operation och med data från Försäkringskassans register över förtidspensioneringar fram till 2016. Det har tidigare bara funnits mindre studier på området som inte kunnat följa upp denna typ av allvarliga skador.
Bygghälsokohorten baseras på data från Bygghälsan, en branschspecifik företagshälsovård för den svenska byggindustrin. Registret, som förvaltas av Umeå universitet, innehåller data om hälsa och arbetsmiljö för mer än 389 000 anställda inom den svenska byggindustrin mellan 1971 och 1993.
Forskarna fann ett tydligt samband mellan ökad risk för cervikal spondylos som krävde kirurgisk behandling och arbetare med besvärliga nackställningar, arbetare som ofta utförde arbetsuppgifter med händer över axelhöjd och arbetare med hög belastning på armar och axlar. Det gick också att se en ökad risk för skador som krävde kirurgisk behandling bland de arbetare som hade rapporterat smärta i nacken under året närmast före hälsoundersökningen.
Förtidspensionering tre gånger så vanligt
Forskarna kunde även se att förtidspensionering var nästan tre gånger så vanligt bland byggnadsarbetare som haft cervikal spondylos som krävt kirurgisk behandling jämfört med andra byggnadsarbetare, 41 procent mot 15 procent. Bland denna grupp skedde också förtidspensioneringen tidigare i livet, vid 53 års ålder jämfört med 56 års ålder för andra byggnadsarbetare som blev förtidspensionerade.
– Utöver de förebyggande insatserna för arbetsmiljön, visar studien att man bör vara vaksam på tidiga nackbesvär i de utsatta yrkesgrupperna för att tidigt kunna sätta in behandling och förändra arbetssituationen innan besvären blir så allvarliga att de kräver kirurgiska ingrepp, säger Jens Wahlström, docent i hållbar hälsa vid Umeå universitet och medförfattare i studien.
Har du någonsin funderat på vad som händer efter ett val? Det är lätt att tro att rösterna räknas och sen är valresultatet klart. Men riktigt så enkelt är det inte.
Först ska mandaten fördelas mellan partierna som klarar fyraprocentsspärren till riksdagen. Bakom mandatfördelningen ligger matematiska metoder för att göra procentandelar till heltal som motsvarar antalet mandat. Men metoderna som används idag ger inte ett perfekt proportionellt resultat.
– Det är helt enkelt inte riktigt rättvist. Många av de modeller som idag används för att räkna mandat efter val är över hundra år gamla. Till exempel, den så kallade jämkade uddatalsmetoden föreslogs första gången år 1910. Den är inte baserad på optimering utan på mer klassisk matematik, säger Kaj Holmberg, professor vid Matematiska institutionen vid Linköpings universitet.
Gamla metoder har mandat
I Sverige används just den jämkade uddatalsmetoden, även kallad den modifierade Sainte-Laguë-metoden, för att beräkna mandatfördelning. I andra länder används andra liknande metoder, men den gemensamma nämnaren är att de är gamla och speglar inte folkets vilja så bra som de skulle kunna göra. Ser man till den jämkade uddatalsmetoden behandlas större partier annorlunda jämfört med mindre partier, och fyraprocentsspärren hanteras inte optimalt.
– Tittar man på valet 2018 hade utfallet blivit ett annat med en optimal mandatfördelning. Då hade det så kallade högerblocket vunnit med ett mandats marginal till skillnad från utfallet som blev till vänsterblockets fördel, säger Kaj Holmberg.
Optimal mandatfördelning: ”Den här forskningen ska inte ses som en partiinlaga på något sätt. Det handlar endast om att använda den bästa tillgängliga metoden, vilken vi nu har utvecklat, säger Kaj Holmberg, professor i tillämpad matematik. Bild: Magnus Johansson
I valet 2018 var det 6 476 725 personer som la giltiga röster i valurnor runt om i landet för att rösta hur de 349 mandaten i riksdagen skulle fördelas. Det innebar att varje mandat motsvarade 18 557 röster. Eller omvänt, varje röst motsvarade 0,0000538 mandat. Så om vi delar antalet röster som varje parti fått med det totala antalet röster får vi de perfekta proportionerna. Med andra ord – folkets vilja.
Men den procentsats vi får går inte att applicera direkt på antalet mandat som av naturen är heltal. Det går helt enkelt inte att ha 7,84 mandat i riksdagen.
– Mandatfördelningen ska spegla folket vilja. Problemet är att det måste bli heltal. Skulle man bara runda av neråt eller uppåt skulle det kunna bli för många eller för få mandat i riksdagen. Den här forskningen ska inte ses som en partiinlaga på något sätt.
– Det handlar endast om att använda den bästa tillgängliga metoden, vilken vi nu har utvecklat, säger Kaj Holmberg.
Hänsyn till riksdagsspärren
Han har utvecklat en matematisk optimeringsmodell och -metod som behandlar alla partier lika, alla röster lika och som dessutom tar korrekt hänsyn till riksdagsspärren. Skillnaden mot dagens metod är att man vet vilken modell som löses exakt.
– Jag brukar alltid säga till mina studenter att man måste sätta upp optimeringsproblemet först innan man försöker hitta en lösning. I dagsläget lappar och lagar man den befintliga metoden i stället för att börja om och börja med problemformuleringen för att sedan lösa problemet korrekt, säger Kaj Holmberg.
Men frågan är om ett nytt sätt att räkna kommer att införas i närtid. Politik är ett känsligt ämne och traditionen är stark. Kaj Holmberg tror därför att införandet av den här metoden kan ligga ganska långt fram i tiden.
– Men varför ska man använda en viss metod av gammal hävd när det finns en bättre, den bästa, att tillgå? Jag hoppas att diskussionen kan föras och att man kommer att vilja använda en bättre metod på sikt.
Optimering – att hitta bästa lösningarna på svåra problem
Optimering kan användas inom vitt skilda områden, forskare vid Linköpings universitet jobbar till exempel med optimal formering av studentgrupper, snöröjning, placering av militära attackmönster, planering av kollektivtrafik med elfordon och optimal schemaläggning av aktiviteter i elektroniksystem i flygplan. Grundläggande tillvägagångssätt är:
Reda ut om problemet är ett optimeringsproblem
och i så fall formulera det,
formulera det på ett matematiskt lösbart sätt
och hitta en lämplig lösningsmetod.
Den nya modellen för optimal mandatfördelning använder styckvis linjärisering av det Euklidiska avståndet mellan röstetalen och mandatfördelningen, och kan lösas exakt med en nyutvecklad metod, av samma typ som den som nu används.
Fler elbilar och ökad cykling föreslås inom EU som ett sätt att minska transporters klimatpåverkan. I en avhandling från Umeå universitet jämförs effekterna på folkhälsan för elbilar och utbyggd infrastruktur för cykling.
Sjukfrånvaro på grund av luftföroreningar
I Stockholm är partiklar från slitage på vägbanan den största källan till hälsofarliga partiklar i luften. Förutom skador på lungor och luftvägar kan partiklarna orsaka hjärtkärlsjukdom samt, enligt ny forskning, även bidra till demens och psykiska problem. Vilken mängd partiklar som slits upp vid körning beror dels på dubbdäcksanvändning och hastighet, dels på bilens vikt.
I avhandlingen visas att i Stockholm beror tre procent av sjukfrånvaron på korttidseffekter av luftföroreningar. Bara stockholmarnas inkomstbortfall av detta är cirka 100 miljoner kronor om året.
Sämre stadsluft med elbilar
En övergång till elbilar riskerar att leda till att luften i storstäder som Stockholm försämras istället för att förbättras, med dagens användning av dubbdäck. Detta eftersom elbilar ofta väger mer och därmed ger ökat vägslitage som orsakar mer partiklar i stadsluften. Det skulle leda till ökade kostnader för ohälsa.
– Den ökade ohälsan till följd av mer partiklar i luften som orsakas av tyngre elbilar kan uppskattas ge en samhällsekonomisk merkostnad om en miljard kronor per år i Stockholm, ifall användningen av dubbdäck fortsätter på samma nivå, säger Hedi Kriit, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Kostnadseffektivt att främja cykling
Hedi Kriit konstaterar i sin avhandling att utbyggnad av cykelinfrastruktur är en mycket kostnadseffektiv åtgärd för hälsa. Vinsterna för hälsan hänger samman dels med minskade utsläpp och dels med att den som cyklar ökar sin fysiska aktivitetsnivå och därmed minskar risken för flera kroniska sjukdomar. Totalt sett bedöms vårdkostnaderna kunna minska med 114 miljoner kronor per år.
– Att bygga cykelvägar är något av en vinn-vinn-situation för såväl klimat och hälsa som för samhällsekonomin. En elektrifiering av bilparken är förmodligen också nödvändig av klimatskäl, men då bör man försöka hålla nere fordonsvikten och se över var dubbdäck ska användas, säger Hedi Kriit.
Så gjordes forskningen:
I avhandlingen har de omedelbara effekterna av luftföroreningar på sjukfrånvaron kvantifierats genom att använda nationella registerdata från Statistiska centralbyrån (SCB). Den samhällsekonomiska kostnaden för tyngre elbilar och därmed mer vägpartiklar i luften, är beräknad utifrån såväl vårdkostnader som vedertagna sociala värden för livskvalitetsförlust per person och år som används vid samhällsekonomiska analyser.
Hedi Katre Krii, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, hedi.kriit@umu.se
Studien är gjord av Elke Hartmann från SLU i samarbete med forskare från Australien, Tyskland och Sverige. Den genomfördes vid travsportens riksanläggning Wången i Jämtland och är den första i sitt slag.
I studien användes varmblodiga travhästar som kördes på sin hemmabana med tömmar som var försedda med spänningsmätare. I genomsnitt hade hästarna en spänning på 6 kg i vardera töm i full hastighet, och vid enstaka tillfällen ända upp till 14 kg. Detta är mycket mer än de flesta ridhästar har under trav.
– Fram tills nu har vi i stort sett bara kunnat förlita oss på vad kuskar och tränare har beskrivit när det gäller hur travhästar svarar på tömspänning, säger Elke Hartmann. Det är förvånande, eftersom det har gjorts många studier av tygelspänning hos ridhästar, men också för att det pågår en debatt om träning och välfärd hos travare och galoppörer.
Travhästar under körtestet på Wången’s travbana. Bild: Kathrin Kienapfel-Henseleit.
Den nya studien visar att kuskarna håller lika kontakt i de båda tömmarna på den ovala delen av travbanan, vilket bidrar till bra prestation och säkerhet när hästen körs i ett tätt fält med flera andra hästar. Kuskarna kunde också urskilja hästarnas reaktion på tömspänning, till exempel om hästen ligger mer på en töm än på den andra. Å andra sidan var kuskarna inte helt ense om vad de förväntar sig då de ska köra en häst som sägs ha ”mjuk mun”. Uttrycket ”mjuk mun” är alltså ett subjektivt omdöme, eftersom kuskarnas bedömning inte avspeglades i en lägre tömspänning.
– Vad som är en optimal kontakt, och en optimal tömspänning, med avseende på hästens välfärd och kuskarnas säkerhet, är en fråga som återstår att besvara, säger Elke Hartmann.
Spänningen i tömmarna är också ett mått på trycket mellan bettet och hästens mun, vilket är det som påverkar hästen. Enligt forskarna är det viktigt att mäta och övervaka de tryck och krafter som travhästar utsätts för under träning och tävling.
– Vi behöver veta mer om hur hästarna svarar på kuskarnas signaler. Vi behöver också veta mer om hur travsporten använder och ser på olika former av utrustning, liksom om sambandet mellan tygelspänning och munskador, säger Hartmann. Problem under träning, som att hästen blir avtrubbad av kuskens tömspänningssignaler och därmed blir svårare att kontrollera, måste undvikas.
Forskarna påpekar att endast objektiva mätningar kan göra kuskar medvetna om vilken tömspänning de använder. Studier av tömspänning kan också användas för att undersöka hur hästar påverkas om man använder skarpare bett eller utrustning, vilket kan vara aktuellt för att kontrollera hästar som upplevs ha nedsatt ”körbarhet”.
Körbarhet
Körbarhet är ett begrepp som kan jämföras med ”ridbarhet” inom ridsporten. Det kan handla om många egenskaper hos hästen, såsom:
möjligheten för rakriktning,
känsligheten i munnen och
känslighet för kuskens signaler.
I denna studie utvärderade kuskarna körbarheten på en tiogradig skala (dålig till excellent). Det fanns inget samband mellan kuskens gradering och den uppmätta tömspänningen, men kuskarna gav högre poäng ju mer spänning de upplevde att dom hade i tömmarna. Vissa menade också att en hög tömspänning kunde vara önskvärt för en bra prestation.
– Vår studie är ett första steg mot en bättre förståelse av kommunikationen mellan kusk och häst. Den visar också att tömspänningsmätning kan leda till en mer faktabaserad diskussion om optimal användning av tömmarna och annan utrustning i travsporten, summerar Hartmann.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
