Under hela 1900-talet har olika intresseorganisationer aktivt fört ut en skånsk historieskrivning. Närheten till Danmark har understrukits. Vissa organisationer framställer den skånska identiteten som evig, ibland till och med baserad på tankar om ras, och Skånes övergång till Sverige ses som en inledning på ett alltjämt fortgående förfall och förtryck. Den skånska storheten är endast möjlig att återupprätta genom självstyre.

Denna skånska nationella historieskrivning har fyllt en politisk funktion för missnöjesgrupperingar som skånepartiet, men också för Region Skåne.

– Sedan 90-talet då Region Skåne bildades har den skånska nationalismen blivit rumsren, säger Fredrik Persson. Det har behövts en gemensam skånsk historieskrivning för att skapa uppslutning kring regionsprojektet.

Utvecklingen mot regionalism är inte unik för Skåne. Jämtland och Tornedalen är andra svenska regioner som särprofilerar sig, men Skåne har kommit längst. Den regionala profileringen är också en internationell trend som är grundad i att det är lättare att få EU-anslag och investeringar från näringslivet om man marknadsför sig som region.

– Nu uppfinns regionerna i Europa på samma sätt som nationalstaten uppfanns under 1800-talet, säger Fredrik Persson.

Under 1800-talet var skåningar som ville lyfta skånsk historia angelägna om att markera sin tillhörighet i den svenska historieskrivningen. Sedan mitten av 1900-talet har Skånes historieskrivning snarare använts för att särskilja Skåne från resten av Sverige.

Från början hade den ett begränsat genomslag och organisationer som vurmade för skånskheten ansågs mest som lite kufiska. Deras historieskrivning blev ofta förlöjligad och ignorerad.

– Historia är ett politiskt redskap och att påtala de danska rötterna ansågs som en provokation mot den svenska historien, säger Fredrik Persson.

På 80-talet fick den skånska nationalismen, genom skånepartiet, en främlingsfientlig prägel men idag har den en annan karaktär och är helt accepterad och en grundsten för Region Skånes politiker, oavsett partitillhörighet.

Kontaktinformation
FREDRIK PERSSON, f. 1976, disputerar i historia lördagen den 4 oktober kl 10.15 i Edens hörsal, Paradisgatan 5. Avhandlingens titel är ”Skåne, den farliga halvön. Historia, Identitet och ideologi 1865-2000”.
Fredrik Persson, som även är kulturskribent och regelbundet medverkar i Sydsvenskan, nås på telefonnummer 046- 222 79 65, 0733- 46 67 94 eller Fredrik.Persson@hist.lu.se

Arbetsmarknaden tillhör ett av de områden som förändrats mest, exempelvis fanns det tidigare ingen officiell arbetslöshet.

Avhandlingen visar att arbetslösa i hög utsträckning förlitar sig på informella sökmetoder, att det lönar sig att aktivt söka jobb och att humankapitalets betydelse har ökat.

Vidare pekar forskning i avhandlingen på att arbetslivserfarenhet är av stor vikt för att få jobb, medan utbildning spelar en förhållandevis liten roll.

Däremot kan en ny utbildning påverka arbetsmarknadssituationen positivt. I en artikel som behandlar tidsfördelning mellan makar visar Monika Hjeds Löfmark att ryska kvinnor lägger ner väsentligt mycket mer tid på obetalt arbete än män samt att kvinnor påverkas i större uträckning av hushållets inkomster, förekomsten av barn och mannens utbildningsnivå.

Transitionen har medfört nya gränser, svagare skyddsnät, korruption och ökad ekonomisk ojämlikhet. Det har också sagts att med nya demokratier ökar risken för terrorism. I den fjärde artikeln analyserar Monika Hjeds Löfmark sambandet mellan omvandlingsekonomierna och terrorism och visar bland annat att en dåligt utvecklad demokrati och en stor andel unga är positivt korrelerat med antal terroristdåd.

Monika Hjeds Löfmark kommer ursprungligen från Nyköping och tog sin grundexamen vid Stockholms universitet. Hon är sedan 2000 doktorand i nationalekonomi vid Växjö universitet.

Avhandlingen ”Essays on transition” försvaras fredagen 3 oktober 2008, kl. 10.00. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Växjö universitet.

Fakultetsopponent är professor Anders Björklund, Stockholms universitet.

Kontaktinformation
För mer information kontakta Monika Hjeds Löfmark, e-post: monika.hjeds@vxu.se, telefon: 0470- 708410
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.

Utsläpp från biltrafiken är idag ett stort miljöproblem, och många människor tar utan närmare eftertanke bilen till och från olika aktiviteter varje dag. Ett sådant starkt vanemässigt beteende kan vara svårt att ändra.

Louise Eriksson vid Umeå universitet har i sin avhandling studerat vilka faktorer som är viktiga för att ändra vårt resbeteende, och hur bilister uppfattar och reagerar på olika åtgärder.

– För människor som vanemässigt använder bilen är det viktigt att bryta bilvanan, till exempel genom att reflektera över det egna resandet och planera för ett mer miljövänligt resbeteende, säger Louise Eriksson, institutionen för psykologi vid Umeå universitet.

– Att känna en inre motivation och ett personligt ansvar att förändra resbeteendet har betydelse för att vi ska nå ett mer miljövänligt resande, menar hon.

Louise Eriksson har genom enkätstudier och fältexperiment undersökt vad över tusen bilanvändare i Piteå, Huddinge, Göteborg och Växjö anser om olika miljövänliga åtgärder.

Studierna visar att bilister generellt är positiva till åtgärder som förbättrar alternativa färdmedel, såsom fler turer och billigare biljetter på kollektiva färdmedel. Men åtgärder som gör det mindre attraktivt att använda bilen, t ex genom höjda bränsleskatter, är inte populära. Enligt Louise Eriksson kan acceptansen för liknande åtgärder öka något om man i samma veva förbättrar alternativa färdmedel.

– Från samhällets sida är det viktigt att både försvåra bilanvändningen och förbättra möjligheterna att resa mer miljövänligt, exempelvis genom att förbättra kollektivtrafiken, säger Louise Eriksson.

Mest lockande för att minska bilåkandet är tanken att använda bilen mer effektivt, exempelvis genom att åka förbi affären på vägen hem från jobbet, men att välja att cykla, gå eller åka kollektivt är också tänkbart. Däremot är det ovanligt att vilja byta plats för olika aktiviteter eller ställa in resor för att minska sin bilanvändning.

Fredagen den 3 oktober försvarar Louise Eriksson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Pro-environmental travel behavior: The importance of attitudinal factors, habits, and transport policy measures.

Svensk titel: Miljövänligt resbeteende: Betydelsen av attitydfaktorer, vanor och transportåtgärder.

Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal MA121, MIT-huset, Umeå universitet.

Fakultetsopponent är docent Linda Steg, Department of Psychology, University of Groningen.

Kontaktinformation
För mer information:

Louise Eriksson,
Institutionen för psykologi,
Umeå universitet,
tel: 090-786 6088,
e-post: louise.eriksson@psy.umu.se

När arbetsuppgifter dokumenteras föds ofta nya idéer om hur arbetet ska utföras. Skrivandet är en viktig källa till utveckling, men tyvärr är möjligheterna begränsade när det gäller att överföra det nya tänkesättet till dem som berörs. Som vid all organisatorisk förändring följer personalen inte alltid de instruktioner som utfärdas. Utifrån sina tänkesätt finner de kanske att det nya är felaktigt, skulle kräva mera resurser eller inte går att begripa. De som utarbetat de nya instruktionerna tycker att de är väl motiverade och lätta att förstå. I fyra fall av fem misslyckas förändringsarbetet.

Martin Franssons avhandling ”Självbeskrivning och tjänstekognition” baseras på drygt tio års erfarenhet som konsult med inriktning på processorientering inom statliga verk och myndigheter. Arbetsförmedlingen med sina 340 kontor runtom i landet har genom åren fått kritik för bristande effektivitet och för att handläggarna tillämpar regler olika. En viktig fråga är hur man i en så uppsplittrad organisation kan skapa enhetlighet över alla kontor. Och hur kan man överföra tänkesätt från en grupp till en annan?

– Ett sätt är naturligtvis att skicka ut dokument och anvisningar för medarbetarna att läsa, säger Martin Fransson. Risken är då att alltför mycket energi och tid läggs på interna diskussioner om hur reglerna ska tolkas. Min forskning visar att det är först när personalen i en arbetsgrupp deltar och gemensamt skapar nya arbetssätt, som gruppen också får ett gemensamt tänkesätt. Och det är tänkesätten som styr hur vi faktiskt jobbar – inte de skrivna dokumenten. Resultatet blir bättre samordning, men en viktig poäng är också att sådana grupper snarare efterfrågar ledning än värnar sin möjlighet att bestämma. Friheten till trots är de ofta de första att införa nya krav, säger Martin Fransson.

Metoden som Martin Fransson beskriver i sin avhandling handlar om strukturerade och systematiska samtal där resultatet dokumenteras av deltagarna själva. Olika grupper inom Arbetsförmedlingen har arbetat med metoden och det har visat sig att arbetssättet även i hög grad påverkat chefernas roll. Metoden ger medarbetarna ansvar och frihet och ger bra resultat. Och hur får man då igång en bra process i enlighet med Martin Franssons metod?

– I början krävs en stor arbetsinsats med mycket metodstöd och handledning. Men när man har lärt sig arbetssättet ger det ett mer konstruktivt samtalsklimat, ökad effektivitet, ökad vilja till förändringar och en bättre psykosocial arbetsmiljö. Min avhandling ger chefer ett konkret och praktiskt verktyg med vetenskapligt stöd, säger Martin Fransson.

Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna Martin Fransson, fil dr företagsekonomi vid Karlstads universitet, tfn 070 – 561 84 65 eller e-post martin.fransson@kau.se.