Ett av de största hindren nya företag möter är avsaknad av viktiga kunskaper och resurser i hur man blir konkurrenskraftig. En enkätstudie bland företag som startade under 2003 visade att nya företag med hjälp av nätverksrelationer och sin förmåga att initiera, utveckla och tillvara dessa relationer, förbättrar företagens entreprenöriella strategi i ett tidigt skede – det vill säga företagens benägenhet att agera innovativt, proaktivt och risktagande. Företagen kan genom nätverkande nå ut till sina kunder och öka sin konkurrenskraft på ett snabbare och enklare sätt.

– Min forskning visar också att det framför allt är de komplexa nya företagen som använder nätverkande aktiviteter och en entreprenöriell strategi i större omfattning för att öka sina prestationer. Med komplexitet menas i det här fallet företag som har stor variation i sina arbetsuppgifter och metoder, och att de riktar sig mot en marknad som ännu inte är medveten om sina behov och därmed inte heller förstår hur den nya produkten eller tjänsten ska användas – som exempelvis akademiska avknoppningar, säger Sari Roininen.

För att öka antalet högpresterande nya företag i Sverige och för att få dem att överleva och växa, är det med andra ord viktigt för entreprenörer med nya och komplexa företag att utnyttja olika nätverkande aktiviteter i ett tidigt skede för att öka det entreprenöriella agerandet i företagen.

Kontaktinformation
Upplysningar: Sari Roininen, tel. 0920-49 28 24, 070-236 38 49, sari.roininen@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Den 19 december disputerar Jörgen Nilsson med en avhandling i vilken han bland annat med hjälp av metadata har försökt beskriva olika webbformulärs utseende.

– Att bevara handlingarnas och i det här fallet webbformulärens ursprungliga utseende handlar om trovärdighet, förståelighet och användbarhet och just de faktorerna har jag diskuterat med arkivarier, släktforskare, systemutvecklare och mer sporadiska användare, säger Jörgen Nilsson.

Det angreppssätt Jörgen Nilsson valt medger att dessa data är tillgängliga i bearbetarbar form samtidigt som de kan presenteras på olika sätt – bland annat så som ett specifikt formulär ursrpungligen faktiskt såg ut. Just det angreppssättet anses lämpligt för de typer av handlingar som finns i stort antal och har ett homogent utseende, exempelvis webbformulär och kvittenser.

Jörgen Nilsson är född och uppvuxen i Gällivare där han bland annat arbetat som bagare på dåvarande Konsumbageriet. Han flyttade till Luleå 1996 och har en fil. kand i data- och systemvetenskap. 2001 anställdes Jörgen Nilsson som adjunkt vid LTU och 2004 inledde han sina doktorandstudier.

Jörgen Nilssons avhandling har namnet Preserving useful digital objects for the future.

Kontaktinformation
Upplysningar: Jörgen Nilsson, tel. 0920-49 24 42, jorgen.nilsson@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Marie-Louise Jung, Avdelningen för industriell marknadsföring och e-handel, har undersökt attityder och perception av två e-hälsotjänster bland 768 svenskar mellan 16 och 69 år. De som medverkat i undersökningen har svarat på frågor om hur de ser på två befintliga e-hälsosajter på Internet, en on-linetjänst som erbjuder hälsorådgivning och en fråga doktorn-tjänst.
Trots att majoriteten av dem som deltog i undersökningen inte var medvetna om vilka e-tjänster som finns att tillgå var den generella inställningen till sådana tjänster övervägande positiv.

Trovärdighet, att användaren uppfattar den som levererar tjänsten som seriös och att informationen är uppdaterad och av hög kvalitet, samt i hur hög grad man använder sig av andra Internettjänster, är nyckelfrågor som i hög grad styr inställningen till e-hälsotjänster.
Den personliga integriteteten och att användaren känner sig säker när man använder e-hälsotjänsten är även detta viktigt för att man ska välja att använda sig av tjänsterna. I dagsläget poängteras även att e-hälsotjänster än så länge endast betraktas som ett komplement till traditionell sjukvård.

Många sjukvårdstjänster på Internet är i dag relativt okända för svenska medborgare. För att få fler att söka hjälp on-line krävs därför att leverantörerna av e-hälsotjänsterna är mer aktiva i marknadsföringen av dem samtidigt som man tydligt visar på de kundfördelar som följer med tjänsten.

Marie-Louise Jung är ursprungligen från Tyskland och kom till Luleå tekniska universitet som utbytesstudent 2003. Efter en grundexamen i ekonomi fortsatte hon sin utbildning med en masterexamen i e-handel. Hon har även en tysk masterexamen i ekonomi. 2005 påbörjade hon sin forskarutbildning i e-handel vid Luleå tekniska universitet.

Kontaktinformation
Upplysningar: Marie-Louise Jung, tel. 0920-49 28 26, marie-louise.jung@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

En sk dependensanalys av meningar kan man göra automatisk genom att man skapar en parser. En parser är ett dataprogram där man kan mata in en eller kanske flera tusen meningar och få ut varje mening med dess grammatiska analys. Vanligtvis behöver parsern en grammatik eller explicita regler på hur orden kan kombineras med varandra i tillägg till en instruktion, som anger hur programmet ska gå till väga för att skapa den önskade analysen. I stället för att använda explicita regler finns det möjlighet att parsern lär sig grammatiken från en samling meningar som redan är analyserade av lingvister, den så kallade trädbanken. En sådan metod för inlärning och parsning kallas för datadriven.

Marinovs doktorsavhandling handlar om hur man kan skapa en parser för bulgariska som returnerar dependensanalyser. För att göra detta används datadrivna metoder i samband med en trädbank, där meningarnas analyser är dependensbaserade. Ursprungligen har analyserna i trädbanken ett helt annat, icke-dependensbaserat format.

Avhandlingen tar också upp hur man automatiskt kan skapa det nödvändiga formatet från ett annat. Slutligen testas och utvärderas parsern. Marinov har tittat på konstruktioner och fenomen i språket som gör det mycket svårt och ibland omöjligt för parsern att korrekt analysera vissa meningar.

En sådan studie av dependensparsning för bulgariska ökar inte bara förståelsen av själva språket utan ger också insikt i hur man kan förbättra metoder för att automatisk analysera uttryck i språk med friare ordföljd.

Avhandlingens titel: Dependency-Based Syntactic Analysis of Bulgarian.
Disputationen äger rum fredagen den 9 januari 2009 kl. 10.00
Plats: Sal T 307, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6
Opponent: Dr Adam Przepiorkowski, Warszawa

Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Svetoslav Marinov
0733-24 86 83,
sedalti99@yahoo.com

Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se

Politikerna är bekymrade över allt sämre kunskaper hos skoleleverna och satsar på forskning som ska göra matematikundervisningen bättre. Under denna forskning ligger ett sällan ifrågasatt antagande: att matematik är viktigt.

Skolans uppgift är att förmedla matematiken till eleverna och det lyckas inte särskilt väl. Men vad menar vi egentligen när vi talar om ”matematik” i skolan, och varför är den så viktig? Vi lär oss att tänka på matematiken som en egenskap hos naturen; någonting som finns ”där ute”, oberoende av vad matematiker, ingenjörer eller skolelever gör med den. Denna matematik kopplas i skolplanen samman med höga ideal som demokrati, skönhet och självständighet.

– Själva undervisningen med tråkiga övningsuppgifter och prov, framstår tvärtom snarast som ett problem som hindrar eleverna från att tillgodogöra sig matematiken, säger Sverker Lundin.

Men denna kritik mot undervisningen är inget nytt. I sin avhandling visar han att gång på gång under matematikundervisningens historia har pedagoger gått till attack mot ”traditionella” undervisningsmetoder, som dödar elevernas självständiga tankearbete och skymmer den sanna matematiken för dem.

– Ja, kritiken mot matematikundervisningen framstår faktiskt redan från början som helt central för skolmatematikens självbild, säger Sverker Lundin.

I sin analys försöker han att komma vidare genom att ta sikte på just matematiken ”där ute”, den som skolan lär oss att förhålla oss till. Kanske är det denna föreställning om matematiken som står i vägen för vår förståelse av vad som pågår i skolans matematikundervisning? Sverker Lundin förklarar att vår bild av matematiken uppstår i skolan: den är skolans matematik. Med hjälp av den slovenske filosofen och psykoanalytikern Slavoj Žižeks undersöker den svenska matematikundervisningens historia, från de första räknelärorna på 1600-talet fram till det sena 1800-talets folkskola. Då hade skolans matematikundervisning tagit form såsom vi känner den idag, och detsamma kan sägas om diskussionen kring matematikundervisningens tillkortakommanden. Matematiken beskrivs som ett sublimt objekt: eftersträvansvärt men ouppnåeligt, laddat med positiva betydelser men bakom det finns – ingenting.

Många är idag frustrerade över att skolmatematiken inte lever upp till högt ställda förväntningar och att den dessutom tycks vara mycket svår att förändra. Det visar sig att denna frustration har varit skolmatematikens olyckliga följeslagare ända sedan slutet av 1800-talet.

– Lärare och läroboksförfattare har sedan dess ständigt, precis som idag, tvingats kompromissa med sina högt ställda ambitioner på grund av skolans traditionstyngda praktiska verklighet, säger Sverker Lundin.

Därmed väcks frågan om hur dagens förbättringsförsök skiljer sig från de tidigare – som ju visat sig vara fruktlösa. Och än viktigare är givetvis frågan om vad som skulle krävas för att åstadkomma verklig förändring, och vilken förändring som i så fall är eftersträvansvärd. På dessa frågor lämnar avhandlingen inga definitiva svar.

– De kan bara besvaras genom ett offentligt kritiskt samtal. Min avhandling är ett bidrag till detta samtal.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sverker Lundin, tel: 070-604 70 95, eller sverker.lundin@gmail.com

Det faktum att vi i dag använder olika IT-system i snart sagt alla tänkbara situationer innebär att det sätt på vilket människor använder IT, liksom vilka behov och krav de ställer på olika IT-produkter, har förändrats. Tidigare fokuserade de flesta tillverkare på att tillhandahålla ett effektivt sätt att hitta och lagra information, i dag fokuserar man i stället på att stödja enskilda användares skapande av innehåll och relationer – exempelvis genom tjänster som YouTube, Wikipedia och Facebook.

– Min forskning visar att det är viktigt att grunda utveckling av nya IT-system i användarnas behov, även om det är ett mål som möter många utmaningar. Det handlar bland annat om att användare kan ha svårt att uttrycka sina behov av nya produkter och tjänster eftersom de kan vara omedvetna om sina egentliga behov, men det kan också handla om att användarnas behov förändras i takt med att de får mer kunskap och insikt. En användares åsikt påverkas starkt av den situation de befinner sig i just för tillfället, säger Anna Ståhlbröst som disputerar den 18 december.

Anna Ståhlbrösts avhandling Forming future IT – The Living Lab way of user involvement är den första avhandlingen i världen med temat Living Labs och hon har bland annat kommit fram till att man inte kan förvänta sig att användare ska kunna uttrycka sina behov, utan att man i stället ska låta dem berätta historier om sin situation, berättelser ur vilka man sedan kan vaska fram behoven.

– Därför är det viktigt att de som är involverade i användarcentrerade Living Labs-processer har ett öppet sinne, att de erbjuder en öppen och återkommande process och att de är öppna med sina resultat. Då kan andra intressenter bidra och på så sätt kan man skapa den bästa lösningen.

För att stödja användarmedverkan i Living Labs med fokus på att förstå användares behov, har Anna Ståhlbröst utvecklat en metod som fått namnet FormIT. Metoden bygger på tio grundläggande principer som stödjer processen att utveckla framtida IT-system baserade på behov, vilket ökar sannolikheten för att systemet blir en succé. Principerna är identifiera, informera, interagera, iterera, involvera, influera, inspirera, illuminera, integrera och implementera. Användningen av metoden leder till nya IT-lösningar, ny kunskap, ny inspiration samt till nya perspektiv, nya relationer och nya affärer.

Anna Ståhlbröst är född och uppvuxen i Luleå och började sin yrkeskarriär som ekonomibiträde inom Luleå kommun. 2002 tog hon en fil.mag. i informatik och systemvetenskap vid Luleå tekniska universitet och påbörjade därefter sina doktorandstudier i ämnet informatik.

Kontaktinformation
Upplysningar: Anna Ståhlbröst, tel. 0920-49 20 91, anna.stahlbrost@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se

Avhandlingen, som bygger på fältarbete i Etiopien, visar att kvinnors möjlighet att få del av värdefulla tillgångar är begränsad och att vid uppdelning av ansvar i hushållet ges de minst inkomstbringande uppgifterna till kvinnorna. Det finns också restriktioner i kvinnors rörlighet som hindrar deras tillgång till viktiga delar av marknaden och till sociala gemenskaper.

– Därför är handeln ett viktigt levebröd för kvinnor, den utmanar deras isolering och ökar valen och arenorna där de kan verka, säger Åsa Torkelsson vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

Det finns en stark koppling mellan hur pass täta sociala nätverk man har och ens möjligheter att skaffa tillgångar, speciellt för kvinnorna.

– Könsstrukturerna tillåter män att dra fördel av sina resurser mer effektivt än kvinnor. Men kvinnor kan skapa utrymme och makt åt sig själva genom att leda lokala organisationer och bli aktiva handlare, säger Åsa Torkelsson och fortsätter:

– Framtida försök att stärka lokala marknader och institutioner måste därför ta hänsyn till att kvinnor och män möter olika hinder och möjligheter.

Avhandlingen baseras på intervjuer med och observationer av drygt 600 manliga och kvinnliga lantbrukare från fyra lantliga områden och tre lokala marknadsplatser i Etiopien.

Avhandlingens titel: Trading out?: A study of farming women’s and men’s access to resources in rural Ethiopia

Avhandlingen försvaras 2008-12-17 i hörsal 4, hus B, Universitetsvägen 10, Stockholm, 10:00, Engelska.

Avhandlingen finns att ladda ner som pdf på http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=8339.

Kontaktinformation
Ytterligare information:
Åsa Torkelsson, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 076-2372844, e-post asa.torkelsson@sociology.su.se

För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.

I motsats till den Europeiska Centralbanken tar den svenska Riksbanken ingen större hänsyn till utvecklingen i penningmängden när de bedömer framtida inflationsrisker.

– Jag ser i min analys att det finns ett stabilt samband mellan penningmängdstillväxt och inflation på lång sikt, även för låginflationsländer. Eftersom penningmängden har vuxit snabbt under de senaste åren finns det en poäng för Riksbanken att vara försiktig med sina räntesänkningar. Det finns annars en risk att Riksbanken kan hamna i en svår situation i framtiden, säger Fredrik NG Andersson, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Även om Riksbankens modeller visar på ett lägre inflationstryck framöver, visar en monetär analys – det vill säga en analys av penningmängden – av ekonomin att det underliggande inflationstrycket är ganska högt just nu. Det kan leda till högre inflation inom några år om Riksbanken inte motverkar det trycket. Det är därför inte helt säkert att en stor räntesänkning hjälper Riksbanken att uppnå sitt inflationsmål i framtiden, utan det kan vara precis tvärtom.

Fredrik NG Andersson har också analyserat trender och cykler inom transportarbete i Sverige. Transportarbete handlar om godstransporter och beräknas enligt hur många ton som färdas i relation till hur långt de transporteras.

I den här studien handlar det om transporter på väg, järnväg och till sjöss. Studien visar att ekonomiska variabler har ett stort inflytande på transportarbetet på kort och medelfristig sikt, det vill säga mindre än cirka åtta år.

– Om det är högkonjunktur blir det mer transporter, och det måste vår infrastruktur klara så att det inte uppstår flaskhalsar. Därför är det viktigt att staten tar hänsyn till svängningarna i ekonomin när den gör infrastruktursatsningar, säger forskaren.

– Den metod som vi analyserar transportdata med kan även användas till att studera trafikströmningar över tid och konstruera olika skatter och trängselavgifter som jämnar ut trafikmängden över tiden. Till exempel kan man titta på hur avgiften ska variera över olika tidpunkter på dygnet för att få en så jämn användning av vår infrastruktur som möjligt och slippa trängsel. Det kan exempelvis handla om att öka avgiften under förmiddagen så att fler som kan köra under natten gör det i stället.

Metoden kan även användas av företag och andra organisationer.

– Exempelvis kan företag analysera utvecklingen av sin produktion, sitt lager, eller sina transporter till och från lager under året, dygnet eller under konjunkturcykeln. Med den informationen blir det lättare att planera sin produktion och få ett jämnare produktionsmönster. Det kan även hjälpa till att minska behovet av stora lager och ändå kunna möta en efterfrågeökning.

Fredrik NG Anderssons avhandling handlar förutom transporter och penningmängd även om inflation ur ett amerikanskt perspektiv och bedömningen av olika empiriska modeller. Gemensamt för de olika områdena är att de med hjälp av Wavelet-analysen studerar cykler och trender i ekonomisk data på ett mer strukturerat sätt än vad som är vanligt.

Disputationen äger rum den 20 december på Nationalekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Avhandlingen  heter ”Wavelet Analysis of Economic Time Series”.

Kontaktinformation
Kontakta Fredrik NG Andersson på 070-288 08 93 eller fredrik.andersson3@nek.lu.se

”Frisk luft” är ett av de sexton svenska miljömål som antogs av riksdagen 1999. Några andra är ”Giftfri miljö”, ”Levande skogar” och ”Myllrande våtmarker”. Målen ska vara uppfyllda inom en generation, dvs inom 20-25 år. Ansvariga för detta är nio svenska myndigheter, varav Naturvårdsverket har ansvar för de flesta målen. Samordningsarbetet sköts av en ny myndighet, som skapades 2002, Miljömålsrådet.

Ungefär hälften av miljömålen kommer inte att kunna nås inom den stipulerade tiden, konstaterade en utvärdering tidigare i år. Som ett resultat av det har en statlig utredning tillsatts för att se över målen i deras helhet.

I sin avhandling vid Tema vatten har miljövetaren Madelaine Johansson analyserat några av svårigheterna med att nå miljömålen. Det handlar om organisatoriska barriärer, otydliga ansvarsfrågor och roller, bristande resurser och svårigheter att kommunicera målen.

– Arbetet med miljömålen kräver en helhetssyn och en känsla av delaktighet som inte alltid är så lätt att få till i den svenska förvaltningstraditionen, säger hon. Miljö upplevs inte heller alltid som en central fråga för de inblandade myndigheterna.

Medan de övergripande målen är mycket visionära är delmålen mätbara och ofta naturvetenskapligt eller tekniskt formulerade. Målet Frisk luft bryts exempelvis ner i vilka halter av kväveoxid och partiklar som ska vara tillåtna som timmedelvärden respektive årsmedelvärden vissa år.

Mål som formuleras så kan vara svåra att kommunicera och få medial uppmärksamhet omkring. Arbetet med miljömålen genererar inga ”heta” nyheter. Däremot krävs omfattande datainsamlingar för att avgöra i vilken grad de uppnås. Tjänstemännen drunknar i dokumentation och rapportskrivande och upplever att deras resurser inte räcker till. Samtidigt finns en osäkerhet kring om indikatorerna verkligen mäter det de avser.

– Vad är det vi mäter och hur relaterar det till målen? säger Madelaine Johansson. Kring detta finns en diskussion.

Internationella åtaganden och förhandlingar komplicerar denna bild ytterligare. Företeelser som internationell sjöfart, som svenska myndigheters tjänstemän inte kan styra över, försvårar förstås också.

En utredning har som sagt tillsatts i år för att se över miljömålen. I protest mot detta avgick Miljömålsrådets ordförande. Han ansåg att det vore bättre att skjuta till resurser så att de åtgärder som tagits fram också går att genomföra, hellre än att se över och kanske revidera miljömålen.

Kontaktinformation
Madelaine Johansson disputerar den 19 december. Hon nås på telefon 011-363346, e-post: madelaine.johansson@liu.se

Uppgiften är egentligen omöjlig. Att analysera skrattkultur med ett seriöst angreppssätt låter sig inte riktigt göras, säger Anna Lundberg, då glider den undan och försvinner. Komik måste förstås på sina egna premisser.

Utifrån begreppet skrattkultur ser hon i den komiska kulturen en lustfylld experimentverkstad, en möjlighet att prova och föra samman vitt skilda saker och se vad som händer.

I sin avhandling vid Tema genus analyserar hon tre svenska samtida exempel på skrattkultur, med feministiska och queera förtecken: TV-komedin Sally, radiosketcherna Veckans sketch med Åsa och Gertrud, samt Stockholms Prideparad.

Sally sändes i sexton avsnitt 1999. Sally är en 34-årig mytoman, rojalist och oskuld. Hon ljuger och manipulerar sin omgivning, hon kommer ständigt för sent till sitt jobb, på ett bibliotek. Hon raggar skamlöst och tappar aldrig modet eller tron på sin egen förmåga, trots att hon ständigt blir avvisad. En viktig aspekt av Sally är just att hon är befriad från skam, vilket är ett centralt drag i den feministiska och queera skrattkulturen.

Veckans sketch med Åsa och Gertrud var en serie radiosketcher som sändes på 1990-talet i de feministiskt färgade programmen Freja och Radio Ellen. Här använder komikerna Åsa Asptjärn och Gertrud Larsson radion, det ”blinda mediet”, maximalt genom att skapa komiska ljud-bilder och lämna utrymme för lyssnarnas fantasi, säger Anna Lundberg.

– De tar det mest intima och det mest seriösa och smäller ihop det, med helt oanade effekter.

Det sker i sketchen där orangutanghonan Koko vinner tävlingen Fröken inre skönhet. Komikerna driver med den så centrala kvinnliga konsten att vara vacker, framför allt på utsidan, när orangutanghonan i radiosketchen går bärsärkagång, vrålar, slafsar och dänger sina labbar i bordet.

Samma anslag har Prideparaden. Här lyfts det mest intima, sexualitet och den sexualiserade kroppen, fram i offentligheten i en kraftfullt livsbejakande karneval. Effekten och det politiska genomslaget har varit starka, konstaterar Anna Lundberg.

Kontaktinformation
Anna Lundberg disputerade den 28 november. Hon nås på 0732-031671, e-post: annlu@tema.liu.se

FN, Världsbanken och många forskare pekar ut före detta regerings- och gerillasoldater som ett av de allvarligaste hoten mot fredsprocesser efter inbördeskrig. Det beror på att de har den militära kunskap och erfarenhet som krävs för att underminera säkerheten i krigshärjade samhällena. Anders Nilson från institutionen för freds- och konfliktforskning har visat i sin avhandling att deras tidigare politiska ledare och befäl ofta är den direkta orsaken till att de återgår i strid.

– Jag har studerat sex grupper av före detta kombattanter i Kongo och Sierra Leone. Endast två av grupperna har inte återgått i strid. Det beror främst på att deras högsta ledare har fått inflytelserika poster, till exempel platser i parlamentet eller positioner i organisationer som övervakar fredsavtalen. De har fått ett fortsatt inflytande i landet, men på ett positivt sätt, och det hindrar dem från att ta till vapen, säger Anders Nilsson.

Anders Nilsson visar också att insatser för att ge de före detta kombattanterna pengar och utbildning inte räcker för att förhindra att de återupptar striderna. Det är också mycket svårt att få dessa åtgärder att fungera.

– Ett problem är att pengarna inte kommer fram i tid. Då får de före detta soldaterna sitta och vänta upp till flera år. Det förekommer också korruption, alltså att pengarna försvinner i fel fickor.

Anders Nilsson förklarar att det är viktigt att fortsätta att förbättra bidragen och utbildningsinsatserna för att bygga upp ett bättre liv för människorna de riktar sig till. Men det krävs andra åtgärder för att förhindra att striderna blossar upp igen.

– Det internationella samfundet bör även lägga mer krut på att få in de före detta befälen i fredsprocessen, till exempel genom att ge dem jobb i armén eller i statsadministrationen. Då har de tidigare kombattanterna inget ledarskap och då börjar de inte slåss igen, säger Anders Nilsson.

Om de före detta ledarna får ett positivt ansvar i landet minskar deras incitament att sponsra eller leda nya våldsamheter. Det gäller både för de politiska ledare och för de militära befäl som ledde de stridande styrkorna tidigare. Anders Nilson föreslår att inkorporera dem i den politiska processen, statsadministrationen, näringslivet eller armén, eller att ställa dem inför rätta om de begått krigsbrott. Då kommer de inte att fresta de före detta kombattanterna att ta till vapen igen.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Nilsson på 018-4717175 eller 0733-308695 eller anders.nilsson@pcr.uu.se

Som läsare eller åskådare förses vi successivt i nästan all dramatik med s k expositorisk information om dramats dåtid, nutid och framtid. Enligt Sabzevari kan den förekomma var som helst i dramat och är inte är bunden till inledningsfasen. Den kan påträffas såväl i repliker som i metatext (pjästitel, undertitel, förtext, personförteckning, miljö- och tidsbestämningar, akt- och scenangivelser, scen- och spelanvisningar, replikrubriker, avslutningsmarkörer) och överför information om dramats dåtid, nutid och framtid.

Han applicerar sedan denna idé på sju korta enaktare av August Strindberg för att undersöka hur denne presenterar expositorisk information. Studien spänner därför över många olika teoretiska fält och fenomen. Här förs dramaturgiska diskussioner om tid, rum, handling och dramafigurer och deras klädsel samt metaforkategorier, språk, symboler, motiv och teman. Analyserna visar att Strindberg i detta mycket komprimerade format skildrar eviga mänskliga dilemman mellan kolleger, kvinnor och män, barn och föräldrar, yngre och äldre, fattiga och rika, kolonisatörer och martyrer samt underklass och överklass,

– Redan under denna naturalistiska period i sitt skapande, föregriper Strindberg många av de element som senare skulle känneteckna hans expressionistisk-symbolistiska kammarspelsdramatik, säger Hanif Sabzevari.

Han betonar möjligheten att med expositionsbegreppet tränga bakom det explicita och uppenbara den värld av paradoxer och svåra frågor som Strindberg väcker i sin dramatik, frågor om sanning och lögn, skuld och oskuld, verklighet och illusion, styrka och svaghet, kärlek och hat. Sabzevaris avhandling är ett bidrag både till det allmänna dramastudiet och Strindbergsforskningen, men också en undersökning som öppnar nya möjligheter för praktiserande regissörer, skådespelare och alla som på något sätt arbetar med teater och film. Hanif Sabzevari har också egna praktiska erfarenheter, bland annat som regissör för Strindbergs Fadren på Scen Hagagatan 48 i mars 2008.

Hanif Sabzevari föddes 1981 i Tehran, Iran och kom till Sverige 1986. Uppväxt i Falun. Film- och konsertrecensent på Upsala Nya Tidning, låtskrivare och producent, film- och teaterregissör, sångare och gitarrist i uppsalabandet The Academy.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Hanif Sabzevari, tel: 018-26 15 99, 070-447 86 82 eller hanif.sabzevari@littvet.uu.se

När kroppen skadas till följd av en olycka eller en sjukdom, kan man ibland behöva kompensera för uppkommet funktionsbortfall genom att operera in ett konstgjort funktionellt material i kroppen, ett så kallat biomaterial eller implantat. Exempel på vanliga implantat är höftledsproteser, pacemakers och konstgjorda blodkärl.

Många av de grundmaterial som används i implantaten aktiverar dock kroppens immunförsvar, vilket ofta leder till svåra komplikationer för den enskilde patienten. En vanlig strategi för att minska dessa negativa sideffekter är att klä in materialets yta med en ”kroppsvänlig” substans som gör att implantatet uppfattas som mer kroppseget.

Den forskargrupp som Tomas Sandberg jobbar i har tidigare utvecklat idén att stora kolhydratrika proteiner från slemhinnor, s.k. muciner, bör ha potential att användas som beläggningssubstanser för konstgjorda implantat.

Tomas Sandberg har studerat effekten av att belägga ett modellimplantat av plast med muciner från ko, gris respektive människa före kontakt med celler från det akuta immunförsvaret, s.k. neutrofiler. Han visar att plast belagd med mucin aktiverar neutrofiler i betydligt mindre utsträckning än obehandlad plast.

Dessutom indikerar detaljerade studier att mucinerna minskar immunreaktiva proteiners vanligen destruktiva effekt genom att gömma och stabilisera dessa på materialets yta.

– Eftersom det är mucinernas normala funktion i slemhinnorna tyder resultaten på att de sannolikt kan användas för att skapa konstgjorda slemhinnor runt implantat och därmed ge dessa mer kroppsegna egenskaper, säger Tomas Sandberg.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Tomas Sandberg, tel: 018-51 44 36, 0730-575 288 eller tomas.sandberg@ytbioteknik.uu.se

Uppsalateologen Sofia Camnerin har analyserat förutsättningarna för att människor ska kunna försonas med andra människor, sin livssituation och med Gud. Hon utgår från två feministiska teologer: den kristna Rita Nakashima Brock och Daphne Hampson, som tidigare varit kristen, men inte längre är det. Båda anser att den kristna teologin om försoning snarare är skadlig än relevant för både barn och för vuxna som drabbats av övergrepp och våld. Sofia Camnerin föreslår i sin avhandling dels vilket innehåll området försoning inom en teologi bör ha, dels vilka grunder som en teologi bör bygga försoningen på, för att den ska vara relevant för människor i dag.

– Försoningsteologin bör utformas efter kontexten och människornas erfarenhet, men också ta hänsyn till det som går utöver människors erfarenhet. Den kan till exempel aldrig vara stabilt formulerad som antingen kristen eller post-kristen, utan måste ständigt pröva vad som fungerar och är relevant för människorna, säger Sofia Camnerin.

Sofia Camnerin fokuserar på hur till exempel barn och vuxna hanterar en situation där de har varit med om lidande och död. Ett konkret exempel är en familj där mannen mördat mamman inför de tre barnen. Kan det då finnas en teologi som hjälper barnen att förstå deras upplevelse? Kan samma teologi också säga något relevant till mannen? Kan den kanske rentav säga något som förmått att hindra familjetragedin?

I Sofia Camnerins rekommendationer finns särskilda kriterier för hur teologin bör förhålla sig till de starka symbolerna gudsbilden, tragiken, hoppet och korset. Särskilt korset är en problematisk symbol för försoning i den kristna försoningsläran.

– Jag har utformat tre kriterier för korset, säger Sofia Camnerin. För det första måste teologin avvisa tanken om att lidande och offer är ett medel för det högre goda, alltså att det är nödvändigt att lida. För det andra bör teologin visa att det gudomliga är närvarande i lidandet. För det tredje bör teologin visa hur det gudomliga kämpar emot lidandet och döden.

Camnerins rekommendationer kan om de får genomslag förändra innehållet i gudstjänster, till exempel hur syndabekännelsen formuleras och vad man säger i predikningar. Men de kan också påverka vår uppfattning om lidande och försoning även utanför det traditionellt religiösa rummet. Att förändra en teologi kan också få politiska konsekvenser, särskilt i stater som till stor del påverkas av religionen. Förändringarna i religionen kan då förändra landet, istället för att landet ändrar sitt förhållande till religionen för att ändra kurs inom till exempel den internationella politiken.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sofia Camnerin på 0703-44 45 06 eller sofia.camnerin@telia.com

– Än så länge måste man tydligen vara road av teknik för att använda mobilen för Internetärenden, åtminstone i universitetsvärlden. För mig kom det som en överraskning eftersom mobilerna sedan länge har utrustade för detta, säger Håkan Selg, som gjort studien inom ramen för en större it-användarstudie, InternetExplorers.

Mobiltelefonen används alltså flitigt av i stort sett alla. 80 procent av studenter och doktorander skickar SMS dagligen. Men överraskande få använder mobilen som verktyg för att exempelvis läsa e-post eller koppla upp på Internet och inte ens bland dem som gör det sker det särskilt ofta.

Motivet för att koppla upp sig är främst enklare informationssökning av typen adress, telefonnummer, tidtabeller, väder eller nyheter. För bloggande och deltagande i nätgemenskaper spelar mobilen än så länge en försumbar roll och intresset för betaltjänster är praktiskt taget obefintligt.

– En trolig förklaring är att nio av tio studenter själva betalar sin telefonräkning. Med tanke på att kommunikationsmönstren grundläggs i just de här åldrarna bör nog teleoperatörerna ta sig en funderare på hur de ska prissätta sina tjänster, säger Håkan Selg. Annars är risken stor att det inte blir mer än SMS i fortsättningen heller.

De som använder mobilen för Internettjänster är framför allt manliga studenter med teknisk inriktning, vilket tyder på att det är teknikintresset snarare än nyttan som styr anvädnningen. Men samtidigt är denna grupp mest kritisk mot mobilen som gränssnitt: Det går för långsamt, är för krångligt, skärmen är för liten, det är för dyrt och intressanta tjänster saknas.

Om huvudstudien:
InternetExplorers är en undersökning av IT-användningen hos studenter, doktorander och lärare/forskare vid 32 svenska universitet och högskolor som finansieras av VINNOVA.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Håkan Selg, projektledare, 070-630 00 85 eller selg@nita.uu.se

Ett viktigt mål i EU:s jordbrukspolitik är att stimulera en rad funktioner inom lantbruket vid sidan av produktionen av livsmedel, foder och fibrer. Lantbrukarna kan sägas ha fått ett nytt samhällsuppdrag som bl.a. innebär att de kan få ersättning för att upprätthålla biologiska och historiska värden i jordbrukslandskapet.

De nya roller som lantbrukare har behöver dock definieras och mätas för att tydliggöra deras betydelse, dels för lantbrukarna själva, dels för den övriga befolkningen, som betalar för de nya tjänsterna med skattemedel.

Jordbrukslandskapet, som hyser hälften av alla hotade växt- och djurarter i Sverige och som synliggör historiska spår, kan beskrivas som en biprodukt av en livsmedelsproduktion som delvis har försvunnit i takt med lantbrukets rationalisering.

Många markslag, som naturbeten, dikesrenar och åkerholmar fyller inte längre någon funktion i livsmedelsproduktionen och är därmed inte lönsamma att sköta.

Eva-Lotta Päiviö visar i sin avhandling att de miljöersättningar som delades ut inom Miljö- och landsbygdsprogrammet 2000–2006 förmodligen ganska väl kompenserade lantbrukarna för deras skötsel av sådan mark.

I avhandlingen diskuterar Eva-Lotta Päiviö också hur ersättningsnivåerna och regelverket kan komma att styra vilka marker som lantbrukarna fortsätter att hävda. Höga stängselkostnader och mycket arbete med flyttning av djur gör det till exempel förhållandevis dyrt att sköta små betesmarker, som därmed löper en större risk att överges än stora sammanhängande betesmarker.

Denna fråga knyter också an till en ny sorts entreprenörskap inom lantbruket, som är inriktad på skötsel av värdefulla betesmarker med miljöersättning i områden där det råder brist på betesdjur. Sådana entreprenörer saknar ofta lokal förankring i området och stallar in djuren långt bort på vintrarna. Om de dessutom har uttalade lönsamhetskrav är intresset för små beten förmodligen begränsat.

Deltidslantbrukare å andra sidan har rimligen större möjlighet och vilja att lägga tid och resurser på landskapsvård, eftersom de har andra drivkrafter än att kunna leva av företaget.

Eva-Lotta Päiviö menar dock att det inte är hållbart på lång sikt att samhället räknar med ett visst mått av gratisarbete från lantbrukarnas sida för att klara skötseln av små betesmarker.

Avhandlingens slutsatser bygger på en analys av ett material som samlats in med hjälp av en särskild metod för redovisning av de resurser lantbrukare avsätter till landskapsvård.

Allt arbete och andra resurser som lagts på att sköta betesmarker har regelbundet dokumenterats på två gårdar under ett år eller mer. På en tredje gård har samma typ av material samlats in via en s.k. bondedagbok eller arbetsjournal och sedan förts över till den redovisningsmodell som användes på de två övriga gårdarna. Dessa uppgifter har kompletterats med intervjuer med fokus på hur och varför lantbrukarna och de anställda bedriver landskapsvård.

En av gårdarna är SLU:s egendom Krusenberg, utanför Uppsala. De andra två är en mjölkgård med stutuppfödning i Halland och ett deltidsjordbruk med dikor i Småland.

Avhandlingen visar att den särskilda redovisningsmetod som tagits fram är användbar, under förutsättning att de grundläggande antaganden som gjorts är giltiga. Utvärderingen av metoden är det huvudsakliga teoretiska bidraget i avhandlingen.

—————————–

Agronom Eva-Lotta Päiviö, avd. för agrarhistoria vid institutionen för ekonomi, SLU, försvarar sin avhandling Det agrara landskapet på vinst eller förlust. Biologiska och historiska värden inom lantbrukets nya uppdrag.

Tid: Tisdag den 16 december 2008, kl. 10.00
Plats: Loftets hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Fil.dr. Anders Wästfelt, kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet

Mer information: Eva-Lotta Päiviö, 018-67 17 90, Eva-Lotta.Paivio@ekon.slu.se

Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001899/