Vid en bedömning av förutsättningarna för en effektiv indrivning av en enskild fordringsägares fordringar, liksom av statens skattefordringar i andra EU-stater, krävs det en hel del kunskaper om bland annat EG-rätt, konventioner och nationell rätt. Det gäller dessutom när fordringsägarna har att ta ställning till de för- och nackdelar som en konkurs kan innebära jämfört med en indrivning i andra stater.
– Förändringstakten i utvecklingen av EG-rätten inom indrivningsområdet har särskilt under senare år varit betydande. Allt fler och effektivare möjligheter har skapats för att driva in fordringar, säger Mikael Berglund.
– Dessutom har många EU-stater, inklusive Sverige, konventioner relaterade till detta område med stater utanför EU. Fordringsägare och betalningsskyldiga, som bättre vill tillvarata sina intressen, men även ekonomer och jurister, har därför anledning att öka sina kunskaper om indrivning av fordringar inom EU.
– Även vid en eventuell successiv harmonisering av nationell rätt inom Europa, kommer betydande nationella olikheter att bestå inom överskådlig tid. Dessa olikheter blir särskilt tydliga för en fordringsägare, som till exempel med stöd av EG-rätten ansöker om indrivning av sina fordringar parallellt i flera EU-stater. Dessa kan resultera i en varierande grad av effektivitet, beroende på var de äger rum, säger Mikael Berglund.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Mikael Berglund, forskare vid HHS
Tel. 08- 764 86 73
Mobil: 070-817 58 31
E-post: mikael.h.berglund@comhem.se.
Sofia Caesar, doktorand i evolutionsbiologi disputerar med sin avhandling ”An integrated approach to colour polymorphism and polyandry in pygmy grasshoppers”. Sofia har studerat färgpolymorfa torngräshoppor och hur deras parningsstrategier påverkar avkommans färgteckning och överlevnad.
Färgvariationerna, färgmorferna, hos torngräshoppor är genetiskt betingade och tydliga exempel på genetisk mångfald inom en art. Olika färgmorfer har en mängd olika egenskaper, såväl morfologiska, beteendemässiga som fysiologiska. Olika morfer har också skilda behov och förmåga att klara olika livsbetingelser. Förekomsten av olika morfer varierar därför mellan områden och över tid, speciellt i populationer på brända hyggen, där livsbetingelserna ändras snabbt.
Resultaten i avhandlingen visar dels att en hona kan öka den genetiska variationen (färgvariationen) bland avkomlingarna genom att para sig med flera hannar. Dels att en ökad inomkullsvariation gynnar avkomlingarnas överlevnad, sannolikt för att olika morfer utnyttjar olika resurser.
En hona som parar sig med flera hannar och producerar en färgvariabel avkomma kan även försäkra sig om att åtminstone några av hennes avkomlingar kommer att vara väl rustade att möta en oförutsägbar framtid.
Disputationen äger rum den 26 september kl. 9.00 i hörsalen “Fullriggaren”,
Landgången 4, vid Gästhamnen i Kalmar.
Opponent är professor Michael Majerus från University of Cambridge.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Sofia Caesar,
doktorand evolutionsbiologi
Tel: 0480-44 7332
sofia.caesar@hik.se
Avhandlingen behandlar främst produktionen av energirika neutrala atomer (ENA). ENA bildas när plasma från en stjärna möter en atmosfär. Institutet för rymdfysik har instrument i omloppsbana kring både Mars och Venus som mäter ENA-produktionen vid dessa planeter.
Tidigare har också höga flöden av ENA från jorden kunnat uppmätas av NASA-instrument. Kunskap om ENA-produktionen ökar vår kunskap både om stjärnvinden, d.v.s. plasmat från en stjärna, och om atmosfären kring den kropp som stjärnvinden växelverkar med.
I avhandlingen visas att de observationer som gjorts med rymdteleskopet Hubble tyder på att det finns ENA kring planeten HD 209458b.
– Förutom att vi visar på stora likheter mellan stjärnvinden från HD 209458 och stjärnvinden från vår egen sol, så kan vi också utvidga vår kunskap om atmosfären kring planeten HD 209458b, berättar Andreas Ekenbäck.
Detta arbete resulterade i en artikel som februari 2008 publicerades i Nature och utgör en del av avhandlingen.
För att kunna göra noggranna beräkningar av stjärnvindens växelverkan med en atmosfär har stora parallelldatorer vid Umeå och Lunds universitet utnyttjats. Speciell programmering krävs för att utnyttja kraften i en parallelldator.
Avhandlingen presenterar ett mjukvaruverktyg som underlättar användandet av parallella datorer för att göra simuleringar av en stjärnvind och dess växelverkan med en atmosfär.
Andreas Ekenbäck (född 1975) är uppvuxen i Stockholm och har läst till civilingenjör vid KTH och civilekonom vid Stockholms universitet. Tidigare har Andreas även varit utbytesstudent i Paris och arbetat på Sveriges ambassad i Moskva. Sedan 2003 har han varit doktorand vid Umeå universitet och anställd vid Institutet för rymdfysik i Kiruna.
Doktorandprojektet ingår i den nationella forskarskolan i rymdteknik.
Fredagen den 26 september 2008, kl. 10, försvarar Andreas Ekenbäck sin avhandling i rymdteknik med titeln ”Numerical modelling of ENAs from stellar wind interactions” [Numerisk modellering av ENA från växelverkan med stjärnvind] i IRF:s aula på Rymdcampus i Kiruna.
Fakultetsopponent är Dr Michael R. Collier, NASA/Goddard Space Flight Center, Maryland, USA.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna:
Andreas Ekenbäck, tel 0739-848423, andreas@irf.se
Rick McGregor, informationsansvarig, IRF, tel. 0980-79178, rick.mcgregor@irf.se
Det är grundämnet rubidium som Robert Saers kylt ned med hjälp av lasrar och förångningskylning, en process där de varmaste atomerna avlägsnas för att sänka medeltemperaturen. När temperaturen sjunker och tätheten hos gasen ökar övergår atomerna till en annan tillståndsfas som kallas Bose-Einsteinkondensat.
I denna fas reagerar atomerna på ett sätt som skiljer sig från vad vi är vara vid för gaser vid rumstemperatur. Genom att fånga in dessa ultrakalla atomer med hjälp av så kallade optiska kristallgitter har han både i experiment och teoretiskt undersökt atomerna.
I avhandlingsarbetet har Robert Saers utfört experiment på laboratorium i Florens i Italien och Mainz i Tyskland. Vid Umeå universitet har han konstruerat ett experiment för att fånga in och kyla av isotopen rubidium-87.
– Experimentet kan fånga mer än 200 miljoner atomer vid en temperatur kring den absoluta nollpunkten, närmare bestämt cirka 10 mikrokelvin, berättar Robert Saers.
För att kyla atomerna ytterligare, och få dem att övergå till ett Bose-Einsteinkondensat, har han konstruerat en magnetisk fälla. Denna är testad och har en livstid på nio sekunder.
Atomerna som överförts till denna magnetfälla kan kylas ytterligare genom förångningskylning. Denna process har han testat, men den är ännu inte optimerad.
Fredagen den 3 oktober försvarar Robert Saers, institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Ultracold rubidium atoms in periodic potentials.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i N200, Naturvetarhuset.
Fakultetsopponent är universitetslektor Jan W. Thomsen, Köpenhamns universitet, Danmark.
Robert Saers är född och uppvuxen i Märsta, Sigtuna kommun.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Telefonnummer: 090-786 50 37 eller 090-786 50 69 39
E-post: robert.saers@physics.umu.se
Målet med studierna har varit att klarlägga vilka signalmolekyler som är inblandade i den tidiga fosterutvecklingen av de celler som skall ge upphov till det perifera nervsystemet samt i bildandet av de celler som blir ”isthmus”. Den senare är under fostertiden en viktig signaleringsregion i mellersta delen av hjärnan. Den reglerar bildandet av viktiga celltyper i hjärnstammen, t.ex. de dopamin-producerande celler som är skadade vid Parkinsons sjukdom.
Centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen. Perifera nervsystemet består av sinnesorganen som ger oss information om omvärlden samt de nervceller som skickar denna information till det centrala nervsystemet. Perifera nervsystemet innefattar också det autonoma (självständiga) nervsystem som styr grundfunktioner hos olika organ, t.ex. hjärta och mage.
Avhandlingen visar hur det centrala och perifera nervsystemet utvecklas under embryoperioden samt hur samspelet mellan de olika signalerna ser ut och vid vilka tidpunkter de är nödvändiga för bildande av nervsystemets celler.
Anläggandet av det perifera nervsystemet styrs av en nyupptäckt mekanism som innefattar återkommande bruk av signalmolekylerna Wnt och BMP. Upptäckten att tidsordningen mellan olika signaler avgör celldifferentieringen har stor principiell betydelse för förståelsen av hur olika organ bildas under fostertiden. Avhandlingen visar också att Wnt och FGF är de signalmolekyler som styr bildandet av isthmus.
Fredagen den 26 september försvarar Cédric Patthey, Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM), Umeå universitet, sin avhandling med titeln Induction of the Istmic Organizer and Specification of Neural Crest Cells.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Major Groove, by. 6L, NUS.
Fakultetsopponent är dr Corinne Houart, Medical Research Council Centre for Developmental Neurobiology, Kings College, London, UK.
Kontaktinformation
Cédric Patthey, som är uppväxt i Romandiet (fransktalande Schweiz), kom 2003 till Umeå för att doktorera i cell- och molekylärbiologi.
Han kan nås på tel. 090-785 44 23, e-post cedric.patthey@ucmm.umu.se
I befolkningen är förmaksflimmer den vanligaste rytmrubbningen. Direkt efter hjärtkirurgi ökar förekomsten av förmaksflimmer till mellan 23 % och 45 % beroende på typ av operation för att sedan falla tillbaka på mer normala nivåer. De exakta orsaksmekanismerna är ännu okända. Avhandlingen syftar till att analysera förmaksflimmer i termer av riskfaktorer, effekter på patientöverlevnad och möjlighet till en skyddande behandling mot rytmrubbningen.
Samtliga patienter som genomgått hjärtoperationer under en 10-årsperiod vid Umeå-kliniken studerades. Den genomsnittliga förekomsten av förmaksflimmer var ungefär 26 %, uppdelat i 23 % för kranskärloperation, 40 % för klaffkirurgi och 45 % för kombinationsingrepp. Ålder var den starkaste riskfaktorn som förklarar förmaksflimmer. Överraskande nog visade sig patienter som var rökare fram till operationen ha en lägre förekomst av efterföljande förmaksflimmer jämfört med icke-rökande patienter. Detta bedöms vara en effekt av tillvänjning från nikotin och stresshormoner som skyddar mot flimret, men är inte ett argument till stöd för rökning.
I synnerhet innebär hög ålder en ökad risk för förmaksflimmer, oavsett operationstyp. Andra faktorer som bidrar till förmaksflimmer är cellförändringar i förmaket och adrenalinrelaterade tillstånd. För patienter som genomgår kranskärlskirurgi ses däremot ytterligare förklarande faktorer som exponeras vid operationens slut och som speglar hjärtmuskelns kondition. Sökandet efter riskfaktorer gör att man kan rikta en skyddande behandling till den grupp av patienter som väntas bli drabbad av förmaksflimmer, något som även studerats i avhandlingen. Denna patientgrupp måste även värderas med avseende på i vilken mån de klarar den skyddande medicinering som står till buds. Förmaksflimmer försämrar långtidsöverlevnaden hos patienter som genomgått kranskärloperation, men ej efter klaffingrepp.
I allmänhet är bedömningen att förmaksflimmer är en banal komplikation efter kirurgi, en åsikt som bör tas med reservation enligt Mariscalcos arbete. För patienter som genomgått kranskärlskirurgi innebär episoder av förmaksflimmer efter operationen en ökad risk för förtida död, detta i ett perspektiv av upp till 13 år som studerats. Patienter med klaffar inopererade har inte samma mönster. Förmaksflimmer som inträffar under vårdtiden efter operation omhändertas snabbt och ger ingen ökad risk för patienten, det är i det långa förloppet som förmaksflimmer får effekt. Det är svårt att uttala sig ifall förmaksflimmer är en markör för en mer komplicerad hjärtsjukdom eller om det är en egen riskfaktor som förklarar den sämre långtidsöverlevnaden. Oavsett mekanism förtjänar patienter som drabbats av förmaksflimmer efter hjärtoperationen en noggrann övervakning och medvetenhet vid hemortens sjukvård.
Giovanni Mariscalco nås på telefon 090-785 69 70, mobiltelefon 0730-67 50 60 eller e-post giovannimariscalco@yahoo.it.
Torsdag 25 september försvarar Giovannis Mariscalco, Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, kirurgi, sin avhandling med titeln ”Atrial fibrillation after cardiac surgery; An analysis of risk factors, mechanisms, and survival effects”.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS. Fakultetsopponent är doc. Bengt Åberg, Thoraxcentrum, Blekingesjukhuset, Karlskrona. Avhandlingen försvaras på engelska.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1798
Kontaktinformation
Giovanni Mariscalco nås på telefon 090-785 69 70, mobiltelefon 0730-67 50 60 eller e-post giovannimariscalco@yahoo.it.
Patienter med diabetes typ 2, den överlägset vanligaste formen av diabetes uppvisar förändringar i regleringen av blodglukosnivån på grund av otillräcklig bildning av insulin (celldysfunktion) och/eller oförmåga att korrekt använda det insulin som produceras (insulinresistens). Kombinerade genetiska och miljömässiga faktorer tros vara ansvariga för dessa dysfunktioner och den resulterande försämringen av blodsockerregleringen. Bukspottkörteln är uppbyggd av exokrina och endokrina körtlar. Exokrina körtlar utsöndrar till kroppens ytor inklusive de i mag-tarmkanalen, endokrina körtlar ”insöndrar”, oftast hormoner, till blodet. Inom den endokrina delen, även känd som Langerhans cellöar, är de insulininsöndrande cellerna (beta-cellerna) den huvudsakliga aktören och därmed mycket viktiga för korrekt glukosmetabolism.
Betacellen är den cell i det vuxna däggdjuret som i störst mängd uttrycker insulingenen. Betacellerna integrerar och reglerar hela energiomsättningen i organismen, genom direkt eller indirekt kontroll av fettinlagring, proteinsyntes och uppbyggnad och nedbrytning av kolhydrater. Bukspottkörtelns betaceller syntetiserar insulin och utsöndrar det på lämpligt sätt för att hålla blodsockernivåerna inom ett relativt smalt område. Alla eventuella förändringar i betacellernas funktion får stor betydelse för blodsockerregleringen; ökad insöndring av insulin ger lågt blodsocker, minskad insöndring ger högt blodsocker och diabetes.
Den mogna betacellen reagerar på förhöjda glukosnivåer genom insöndring av insulin på ett strikt kontrollerat sätt. Joan Goulleys forskning visar att betacellens cellytereceptor BMPRIA och dess starkt bindande ligand (signalmolekyl) BMP4 uttrycks i Langerhans cellöar hos foster och hos vuxna. Forskningen visar också att signalering via BMPRIA i vuxna celler krävs för glukosstimulerad insulininsöndring , och att transgent ökat uttryck av BMP4 i alfa-celler eller systemisk tillförsel av BMP4-protein till möss förbättrar insulininsöndringen. Slutsatsen är att signalering genom BMP4-BMPRIA i beta-celler reglerar upp det genetiska maskineri som ligger bakom insulininsöndring.
I Joan Goulleys avhandlingsarbete har genmodifierade möss utvecklats som en modell för genetiskt respektive miljöfaktoriellt betingad diabetes med hjälp av signalering via signaleringsvägen BMP4-BMPR1A respektive enzymet Arsenit-inducerat ATP:as (Asna1). Asna-1 uttrycks i insulinproducerande celler både i däggdjur och i rundmasken Caenorhabditis elegans (C. elegans). Aktivering av ASNA1 i transgena möss, i djurmodellen imiterat genom ökad aktivering av ASNA1-genen, ökar mängden beta-celler men minskar samtidigt deras insulinsinsöndring. Joan Goulleys forskning visar att ASNA-1 uttrycks i bukspottkörteln under dess utveckling och har en roll i kontrollen av betacellernas energinivåer och deras insöndring av insulin. När extra Asna-1 förs in i betaceller som producerar insulin uppstår diabetes.
Dessa två studier visar att BMP och Asna-1 styr betacellernas funktion på olika sätt och underlättar förståelsen för vad som ligger bakom att betacellerna fungerar respektive upphör att fungera. En av studierna är publicerad i den prestigefyllda tidskriften Cell Metabolism.
Joan Goulley är född i Troyes, i provinsen Champagne, Frankrike. Han studerade i Rouen (Normandie, Frankrike) och gjorde ett projektarbete i Holland i 6 månader innan han anslöt till Helena Edlunds forskargrupp vid Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM).
Torsdagen den 25 september försvarar Joan Goulley, Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM), Umeå universitet sin avhandling med titeln ”Role of BMP signaling and ASNA 1 in Beta cells”.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i hörsal Betula, by. 6M, NUS. Fakultetsopponent är docent Hindrik Mulder, Lunds universitet. Avhandlingen försvaras på engelska.
Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1810
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Joan Goulley på telefon 090-785 44 30 eller e-post joan.goulley@epfl.ch.
Årligen drabbas tusentals personer av arbetsrelaterade skador. Vid sidan av det rent personliga lidandet uppgår skadeståndskostnaderna till mångmiljardbelopp, varför arbetsskadesystemet har såväl social som samhällsekonomisk betydelse.
Det svenska arbetsskadesystemet kännetecknas av att det grundläggande skyddet är offentligt administrerat och finansierat huvudsakligen genom arbetsgivar- och egenavgifter. Därutöver tillkommer ersättningar organiserade via avtal mellan arbetsmarknadens parter. En mycket liten del utgörs av privata försäkringar. Systemet regleras av både offentlig och privat rätt och lagstiftningen förändras kontinuerligt av ideologiska och konjunkturmässiga skäl vilket bidrar till dess komplexitet.
Försäkringslösningar framhävs medan skadeståndsrätten har förhållandevis liten betydelse i det svenska systemet. Stora delar av de ekonomiska kostnaderna för personskador bärs av de allmänna socialförsäkringarna. Det har underlättat framväxten av särskilda skadeståndsförsäkringar för vissa personskador, till exempel Trygghetsförsäkring vid arbetsskada. För den här typen av skadeståndsförsäkringar kräver inte lagen att någon ska kunna pekas ut som vållande av skadan för att ersättning ska betalas ut.
Systemet ger låga transaktionskostnader och antalet domstolsprocesser har minskat sedan det infördes på 1970-talet. Andra länder har därför med intresse studerat Sverige. Samtidigt skönjer Mia Carlsson en trend i den andra riktningen; för närvarande pågår en utredning om att överföra socialförsäkringsavgifterna för trafikskador till trafikförsäkringen. Det skulle innebära att finansieringen läggs på den privata försäkringsmarknaden. Om den genomförs innebär det ett systemskifte.
En målsättning är att alla arbetsskador ska ersättas oavsett hur eller i vilken form de har uppstått. I sin avhandling visar Mia Carlsson att vissa skador som inte leder till bestående arbetsoförmåga riskerar att falla mellan stolarna. Förändringar i underliggande system har fått effekter även i de skadeståndsrättsligt grundade ersättningssystemen.
Detta är ett av många exempel i avhandlingen på hur arbetsskadesystemets delar påverkar varandra.
Avhandlingen sammanbinder skadeståndsrättslig teoribildning med en konkretiserad tillämpning av arbetsskadereglerna, varmed framställningen har relevans för personskaderättes utveckling i stort.
Disputationen sker den 23 september klockan 10.00 i sal G Ahrreniuslaboratorierna. Opponent är Are Stenvik, Universitetet i Oslo.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Mia Carlsson kan nås på mia.carlsson@juridicum.su.se eller 0730-55 30 54.
Bild på Mia Carlsson finns på http://www.juridicum.su.se/jurweb/Mia_Carlsson_tryck.jpg och http://www.juridicum.su.se/jurweb/Mia_Carlsson_webb.jpg
Boken går att beställa på Jure förlag order@jure.se
Även om kollektiva självmord är ovanliga får de konsekvenser – en sådan är att de påverkar uppfattningen om vissa former av religiösa grupper. Framför allt när samtida religiösa minoritetsgrupper diskuteras jämförs dessa ofta med de tre grupper som begått kollektiva självmord, Peoples Temple (1978), Ordre du Temple Solaire (Soltempelorden) (1994) och Heaven’s Gate (1997).
– Det finns en tydlig uppfattning att andra religiösa grupper kan komma att utföra liknande handlingar och dess medlemmar känner sig ofta utpekade som om de tillhörde ”självmordsekter”. Men de flesta nyreligiösa grupper kommer sannolikt aldrig att begå kollektivt självmord, säger Peter Åkerbäck, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Stockholms universitet.
Den analys som Peter Åkerbäck presenterar i sin avhandling visar på att dessa tre grupper inte alls kan jämföras med andra religiösa grupper. Han fokuserar sin analys på respektive grupps föreställningar om frälsning och på deras livsåskådningar och kommer därmed fram till att dessa skiljer sig radikalt från många andra religiösa grupper. I deras väg mot det kollektiva självmordet vävdes tydliga ideologiska inslag in som gjorde att deras väg slutligen var oundviklig.
– När man studerar de tre gruppernas föreställningar och uppfattning om frälsning framträder en tydlig bild av att de under årens lopp utvecklade föreställningar om att de inte skulle komma att finnas kvar på jorden i all framtid, eller att det fanns alternativa mål att ta sig till. En slags obeständighet, säger Peter Åkerbäck.
Samtidigt är det viktigt att man inte alltför hårt likställer dessa tre grupper menar Peter Åkerbäck då hans analys visar att de tre grupperna skiljer sig kraftigt åt.
– Peoples Temple var en socialistiskt orienterad grupp där medlemmarna skulle leva tillsammans som en enda stor familj och dess medlemmar bestod till stor del av fattiga och marginaliserade individer. Soltempelorden var en helt annan rörelse där medlemmarna snarare var välbärgade och välutbildade. Gruppen hade karaktären av en hemlig order och ansåg sig som en religiös elit. Heaven’s Gate hade ytterligare en annan karaktär och bestod av data och science-fiction intresserade personer som älskade Star Trek och ansåg att de skulle hämtas av ett rymdskepp, berättar Peter Åkerbäck.
Att religiösa grupper begår kollektiva självmord är ytterst ovanligt.
– Förutom de tre grupper som jag studerat i min avhandling så finns det egentligen bara ett till exempel i modern tid och det skedde i Uganda år 2000, men om det finns det allt för lite material för att kunna dra några slutsatser, säger Peter Åkerbäck.
Avhandlingens titel: De obeständiga religionerna: Om kollektiva självmord och frälsning i Peoples Temple, Ordre du Temple Solaire och Heaven’s Gate
Peter Åkerbäck disputerar den 22 september 2008 kl 13.00 i hörsal 8, hus D, Universitetsvägen 10, Stockholm.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Peter Åkerbäck, Religionshistoriska avdelningen, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Stockholms universitet, tfn 08-16 3123, 08-16 1198 , mobil 073-8567017, hem 08-744 1996, e-post peter.akerback@rel.su.se
För bild på Peter Åkerbäck, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Vi har alla störts av de små irriterande flugorna som dyker om man låter halväten eller ruttnande frukt ligga för länge i köket. På engelska kallar man dem ”fruit flies” – fruktflugor – men det svenska namnet ”bananfluga” är faktiskt adekvat som beskrivning av vad ”fruktflugorna” gillar allra mest.
– Bananflugan Drosophila används som modellorganism i den genetiska forskningen. Det är därför en organism vi vet väldigt mycket om. Desto underligare är det att vi vet så lite om hur den reagerar på olika dofter, säger doktoranden Agnieszka Ruebenbauer.
Det har Agnieszka rått bot på genom att undersöka hur olika vildstammar av bananflugor beter sig när de utsätts för en rad naturliga och syntetiska dofter. Hur flugorna attraherades till olika dofter studerades i försöksburkar med doftbetade fällor. Alla stammar attraherades i lika hög grad av den naturliga doften av övermogen banan men somliga stammar attraherades också av vissa andra dofter. Störst var skillnaden när det gällde syntetiska substanser. Dessa bestod av enskilda kemiska ämnen som kännetecknar frukt eller jäsningsprocesser. De kräsna flugorna ignorerade i stort sett dessa substanser medan de mindre kräsna attraherades av många av dem i nästan samma utsträckning som till de naturliga, sammansatta fruktdofterna.
– Mindre kräsna individer kan fungera som ett slags pionjärer som kan söka sig till nya värdväxter, säger Agnieszka Ruebenbauer. Därför är sådana här beteendeskillnader viktiga när vi söker förstå hur och varför skadeinsekter söker sig till nya grödor och hur nya arter kan uppstå. Det är också rön som hjälper oss att identifiera vilka genetiska mekanismer som styr vilka dofter olika insekter föredrar.
Agnieszka Ruebenbauer har handletts av professor Christer Löfstedt vid Lunds universitet och dr Mattias Larsson vid SLU i Alnarp. I Lund och Alnarp finns två forskargrupper som i flera decennier forskat kring insekternas doftsinne.
Kontaktinformation
Den aktuella artikeln finns i Current Biology 18, 23 september 2008 och heter Genetic Variability and Robustness of Host Odor Preferencein Drosophila melanogaster. För ytterligare information nås Agnieszka Ruebenbauer på tel 046 222 0126, Christer Löfstedt på 046 222 9338 och Mattias Larsson tel 073 244 5388.
Under sen bronsålder (1550-1150 f. Kr) hade människorna kring östra Medelhavet utbredda kontakter med sin omvärld. Stadsstaten Hazor i nuvarande norra Israel hade ett fördelaktigt läge vid två stora handelsstråk, dels mellan Egypten och Mesopotamien och dels mellan Medelhavet och avlägsna kulturer i södra Arabien och Afrika.
– Inskriptioner och fynd från våra utgrävningar i Hazor tyder på att Hazor var en knutpunkt i ett omfattande kontakt- och handelsnätverk, säger arkeologen Kristina Josephson Hesse. Mina analyser av materialet visar inte bara på förbindelser mellan olika kulturer utan avslöjar också hur kontakterna såg ut.
Avhandlingen visar att Hazor, genom diplomati och handel, drog fördel av sitt läge i skärningspunkten mellan influenser från stormakterna Egypten i söder och Syrien i norr. Det bidrog till stadens välstånd under större delen av den sena bronsåldern.
Josephson Hesse har analyserat varifrån fynden från utgrävningarna av Hazor har importerats ifrån, t.ex. Egypten, Mesopotamien eller den egeiska världen. Var det har grävts fram i den nya miljön, t.ex. i ett tempel, bostad eller elitmiljö. Därefter satt in föremålet i ett samhällspolitiskt sammanhang utifrån historiska källor/inskriptioner. Bland de arkeologiska fynden har hon funnit tre huvudkategorier som visar på olika typer av kontakter med omgivande kulturer:
• Det egyptiska materialet, mest statyer och andra prestigeföremål, tolkas i avhandlingen som ett sätt för stadens elit att tillförskansa sig status genom att efterhärma centralmakten. Egypten dominerade området under den aktuella perioden.
• Egeisk och cypriotisk keramik importerades både för sitt innehåll och som prestigegods och tyder på indirekt handel med dessa områden.
• Syro-Mesopotamiska fynd och influenser återfinns i tempelarkitektur och huskonstruktioner, i kultföremål och den lokala keramiken. De visar på handel och kontakter på en mer lokal och regional nivå och antyder att staden kulturellt identifierade sig med dessa områden.
Fredagen den 26 september försvarar Kristina Josephson Hesse, institutionen för idé- och samhällsstudier, sin avhandling med titeln ”Contacts and Trade at Late Bronze Age Hazor: Aspects of Intercultural Relationships and Identity in the Eastern Mediterranean”. Disputationen äger rum i humanisthuset Hörsal F kl. 13.00. Fakultetsopponent är Professor emeritus Magnus Ottosson, teologiska institutionen Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information eller intervju, kontakta gärna Kristina Josephson Hesse på tel: 070-586 23 30, 0930-100 64 eller e-post: kristina.j.hesse@arke.umu.se
När företag, intresseorganisationer, statliga verk och samarbetsorgan jobbar med CSR formar de också begreppet för att det ska stämma överens med deras egna intressen. Vilka röster som sedan hörs i debatten avgör också vilket innehåll termen företagens sociala ansvar får. En vanlig uppfattning i ansvarsdebatten är att det gäller att hitta ett sätt att använda begreppet som är attraktiv för företagen och enkelt att genomföra. En certifiering kan vara en sådan lösning, som innebär att konsumenterna med sina inköp signalerar till företag vilket socialt ansvar de ska ta.
Företagsekonomen Annette Cerne, som snart disputerar vid Ekonomihögskolan i Lund, har jämfört hur svenska och brittiska dagligvaruhandlare ger mening åt CSR, och hon har analyserat hur CSR-frågan hanteras av företag och organisationer i en debatt om hållbart fiske. Hon menar att en förenklig kan innebära risker:
– I slutänden kan det resultera i att Corporate Social Responsibility förvandlas till Consumer Social Responsibility. Vad man då kan fundera på är om konsumenter har tillräcklig kunskap för att göra sådana bedömningar, men också vad som händer med idéer som demokrati om vi ska rösta med plånboken. Dessutom kan man undra vad som händer med frågor som till exempel ”hållbart fiske” och ”rättvis handel” om konsumenter inte skulle visa intresse för en sådan fråga. Är det då inte heller viktigt för företag att tänka på sådant i sin verksamhet?
Det låter optimalt att alla som deltar i en debatt uppnår enighet och kompromissar för att få fram en lösning på ett problem.
– I en brittisk debatt som jag studerat har man kommit fram till just en lösning. Det ser tilltalande ut på ytan, men om man går lite djupare kan man se att enigheten döljer kompromisser som är svåra att få ihop i praktiken. Ett exempel är hur man förenar idéer om hållbarhet. Den ekologiska hållbarheten kan få stryka på foten i relation till den ekonomiska hållbarheten eftersom den grundläggande synen på exempelvis tillväxt skiljer sig stort.
Intressant i sammanhanget är att i jämförelse mellan ett brittiskt och ett svenskt företag, som båda arbetade på liknande sätt med CSR, uppfattades väldigt olika beroende på debattens karaktär. I den eniga och mer utslätade brittiska debatten uppfattades företaget som ansvarsfullt. I Sverige gick debattens vågor högre, och företaget uppfattades som mer oansvarigt.
Vissa menar att CSR är något företag mest bara pratar om, men att det inte händer så mycket i praktiken. Annette Cerne menar dock att när vi pratar eller skriver om något får vi också saker att hända.
– Att exempelvis säga att det är socialt ansvarsfullt att inte fiska i Östersjön gör att det kan anses vara oansvarsfullt att sälja fisk därifrån. Genom att utvidga detta till att gälla fiske i hela Nordatlanten, ändrar man begreppet och vilka företag det omfattar. CSR blir alltså ett högst flexibelt och komplext begrepp. Det innebär också att det kan medföra problem att förenkla begreppet och sträva efter stor enighet.
Annette Cerne, Företagsekonomiska institutionen vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet, försvarar sin avhandling den 26 september. Avhandlingens titel är “ Working with and Working on Corporate Social Responsibility – The flexibility of a Management Concept”.
Kontaktinformation
Kontakta Annette Cerne på 046-222 36 36 eller annette.cerne@fek.lu.se
Rökare som opereras drabbas oftare än icke-rökare av komplikationer, som sårinfektioner och dåligt läkande sår. Forskning har visat att risken för komplikationer minskas om patienten slutar röka inför operationen, men det är oklart hur långt före operationen rökstoppet måste inledas.
David Lindström är verksam som kirurg vid Södersjukhuset i Stockholm. I sin doktorsavhandling visar han nu att rökstopp så sent som fyra veckor före en operation har god effekt. I den aktuella studien deltog 117 patienter varav hälften erbjöds rökavvänjningshjälp fyra veckor före operationen. Patienterna i kontrollgruppen fick ungefär dubbelt så många komplikationer som patienter som deltog i rökavvänjningsprogrammet.
– Komplikationerna är besvärliga för patienten och dyra för vården. Eftersom rökavvänjningshjälp är både effektivt och billigt jämfört med andra förebyggande åtgärder borde det alltid erbjudas inför operationer, säger David Lindström.
Avhandlingen visar att relativt många av patienterna som deltog i rökavvänjningsprogrammet lyckades sluta röka, både på kort och på lång sikt. Ungefär 58 procent av patienterna som fick rökavvänjningshjälp slutade röka inför operationen, och 33 procent var fortfarande rökfria ett år senare.
– Det är mycket bra resultat jämfört med andra rökavvänjningsprogram. Det verkar som att operationen blir en motivationshöjande faktor för människor som försöker sluta röka, säger David Lindström.
Avhandling: The impact of tobacco use on postoperative complications, David Lindström, Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk forskning och utbildning vid Södersjukhuset (KI SÖS). Disputation sker fredag 19 September, Aulan, Södersjukhuset.
För mer information, kontakta:
Dr David Lindström
Mobil: 073 620 06 36
E-post: David.Lindstrom@sodersjukhuset.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Den stora fördelen med att ensilera helsäd (både strå och ax) är att man får en stor mängd foder vid ett skördetillfälle per år (vallar med gräs och klöver måste skördas flera gånger per säsong för att inte bli förvuxna). Johanna Wallstens avhandling handlar om hur helsädsensilagets fodervärde påverkas av vilket sädesslag som används och vid vilken tidpunkt grödan skördas.
Höstsäd kan ge stora mängder foder
Höstsäd hinner vanligen inte bli tröskmoget i norra Sverige, men försöken visar att råg och rågvete kan ge väldigt stora ensilageskördar i mellersta Norrland om grödorna har övervintrat bra – 10–16 ton torrsubstans (TS) per hektar. Avkastningen för vårsäd (korn och havre) låg som mest runt 8–10 ton TS per hektar. För att uppnå en hög avkastning måste man dock vänta med att skörda tills grödan är i degmognad.
Sent skördat korn blir mindre smakligt
Korn och höstrågvete har högre smältbarhet och lägre fiberhalt än havre och råg, och har därför ett bättre fodervärde. En nackdel med korn är dock att ensilagekonsumtionen kan minska ju längre grödan får mogna, vilket märktes i utfodringsförsök med både kvigor och mjölkkor. En orsak till detta är kornkärnornas borst, som inte verkar vara så besvärande om kornet skördas vid axgång, men som blir det vid senare skörd.
Hög stärkelsehalt kan ge problem
I en studie med mjölkkor upptäckte Johanna Wallsten att såväl mjölkavkastningen som halterna av fett och protein i mjölken minskade när korna utfodrades med sent skördat (tidig degmognad) kornensilage än då de fick tidigt skördat (axgång) kornensilage.
Förklaringen visade sig vara att degmoget kornensilage gav en foderstat med en väldigt hög stärkelsehalt, 20 procent av TS. Detta försämrade fibersmältbarheten och därmed även hela foderstatens totala smältbarhet och följaktligen sjönk mjölkproduktionen.
Att skörda helsädsensilage vid tidig degmognad ger alltså mycket foder, men man måste kontrollera att den totala stärkelsehalten i foderstaten inte blir för hög om det ska utfodras till mjölkkor, annars kan mjölkproduktionen minska.
———————————–
Agronom Johanna Wallsten, institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, försvarar sin avhandling Whole-Crop Cereals in Dairy Production – Digestibility, Feed Intake and Milk Production.
Tid: Tisdag den 23 september 2008, kl. 10.00
Plats: Wibesalen, Röbäcksdalen, Umeå
Opponent: Dr Liam Sinclair, Harper Adams University College, Newport, Shropshire, Storbritannien.
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen (med svensk sammanfattning på s 39–40):
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001795/
Kontaktinformation
Mer information:
Johanna Wallsten, tel. 090-786 87 53, Johanna.Wallsten@njv.slu.se
Ett stort antal läkemedel som vi människor använder släpps ut med avloppsvattnet och återfinns i vattendrag världen över. P-pilleröstrogenet etinylöstradiol har kopplats till reproduktionsstörning hos vilda fiskar men i övrigt vet vi alltför lite om hur vilda djur påverkas av läkemedlen. Irina Gyllenhammar har undersökt hur läkemedlen etinylöstradiol och klotrimazol, ett svampmedel som används i schampon och salvor, påverkar reproduktionssystemet hos grodor. Avhandlingen visar att låga, miljömässigt relevanta koncentrationer av etinylöstradiol orsakar sänkt fertilitet och könsbyte hos grodor.
– Dessa resultat visar att grodor är känsligare för östrogenlika miljögifter än vad man tidigare trott, säger Irina Gyllenhammar.
När grodyngel får simma i vatten med låga koncentrationer av etinylöstradiol utvecklar hangrodor äggstockar istället för testiklar. Detta har Irina Gyllenhammar påvisat hos två grodarter, vanlig groda (Rana temporaria) och afrikansk klogroda (Xenopus tropicalis). Det är under yngelstadiet som reproduktionsorganen börjar utvecklas hos grodor, en process som styrs av hormonsystemet. De hanar som exponerats för etinylöstradiol men som ändå utvecklar testiklar hade försämrad fertilitet som vuxna.
– De befruktade färre antal ägg vid parning än de obehandlade hanarna och de hade även en minskad mängd spermier i testiklarnas sädeskanaler. Många hongrodor som exponerats saknade äggledare vilket gör dem sterila, säger Irina Gyllenhammar.
Svampmedlet klotrimazol orsakade störd hormonproduktion hos klogrodan. Aktiviteten hos det östrogenproducerande enzymet aromatas förändrades i äggstockar, testiklar och hjärna. De viktigaste slutsatserna i avhandlingen är att reproduktionsförmågan hos vilda grodor skulle kunna påverkas negativt av hormonstörande miljögifter. Avhandlingen visar också att klogrodan är en lämplig modellart för att studera effekter av miljögifter på reproduktionssystemet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Irina Gyllenhammar, tel: 018-471 64 29, 070-687 33 92 eller irina.gyllenhammar@ebc.uu.se
Det här är en teknik som skulle kunna användas både av reportrar ute i fält för att ge direktrapporter, likväl som av vanligt folk, oavsett var du befinner dig. Tekniken är så pass effektiv att det till och med går att använda video med HD-TV kvalité och skicka den över det vanliga mobiltelefonnätet.
Utrustningen som är framtagen idag är en ryggsäck med videokamera monterad på en bom framför personen eller en liten kamera som är monterad på en hjälm.
– Inom en snar framtid kan utrustningen vara så liten att det är som att sätta på sig en handsfree-utrustning, fast i detta fall speciellt anpassad för video, säger Ulrik Söderström.
Han har forskat på video och hur man kan komprimera den för att sedan kunna skicka den på vilken uppkoppling som helst och fortfarande ha bra kvalitet på bilden.
– En stor del av vår kommunikation är icke-verbal, till exempel ansiktsuttryck och kroppsspråk hos den vi samtalar med. När vi inte ser varandra försvinner en stor del av det vi förmedlar och därför blir video viktig, förklarar Ulrik Söderström.
Hans teknik bygger på att han tittar på områden i videon som klassats som viktiga, som exempelvis mun och ögon. Utifrån förändringar i de viktiga områdena, och med hjälp av en modell av personens ansikte, kan Ulrik återskapa det som filmats på ett sådant sätt att filmen tar väldigt liten plats och samtidigt behåller en god kvalitet på bilden.
Det innebär att han inte är beroende av snabba uppkopplingar utan kan använda vilket befintligt nätverk som helst för att få bra bildkvalitet. Videon kan överföras på så låg hastighet som 5 kbit/s, vilket kan jämföras med ljud via det vanliga mobiltelefonnätverket som behöver nästan 10 kbit/s.
Fredagen den 26 september försvarar Ulrik Söderström, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Very Low Bitrate Video Communication: A Principal Component Analysis Approach.
Svensk titel: Videokommunikation för väldigt låg bithastighet: en lösning med principalkomponentanalys.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Sal N200, Naturvetarhuset.
Fakultetsopponent är Professor Luis Torres, Department of Signal Theory and Communications, Universitat Politècnica de Catalunya, Barcelona, Spanien.
Ulrik Söderström är född och uppvuxen i Sidensjö utanför Örnsköldsvik. Han har tidigare avlagt master- och licentiatexamen vid Umeå Universitet.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Ulrik Söderström
Telefon: 090-7869991
E-post: Ulrik.soderstrom@tfe.umu.se
