Mätningar direkt på fältet, ”in situ”, är en viktig metod för att bestämma markbeläggningen av radioaktiva ämnen efter t.ex. ett nedfall. Oftast används halvledardetektorer för att mäta gammastrålningen från marken. Sådana mätningar var en viktig del i kartläggningen av Tjernobylnedfallets effekter i Sverige 1986.
För att omvandla signalen från detektorn till en uppskattning av mängden radioaktivitet krävs dock både en noggrann kalibrering av instrumentet och kunskap om hur strålkällan ser ut. Särskilt viktigt är det att känna till hur djupt ner i marken det radioaktiva ämnet har trängt.
Avhandlingen beskriver en förbättrad metod för att kalibrera detektorer för fältmätningar och föreslår en ny modell för att beskriva nedträngningen av radioaktiva ämnen i marken. Målet är att nå bättre precision i mätningarna. De nya metoderna har utvärderats genom mätningar av det radioaktiva cesium från Tjernobyl som finns kvar i Sverige idag.
En viktig del i mätningar är att bestämma osäkerheten i mätningen, dvs. hur nära det ”sanna” värdet man kan förväntas komma. Det är särskilt viktigt om beslut ska fattas med mätvärdet som underlag.
En viktig del i avhandlingsarbetet har varit att uppskatta den sammanlagda osäkerheten vid mätningar av radioaktivitet i fält. Genom att analysera vilka parametrar som bidrar till osäkerheten kan man också dra viktiga slutsatser om hur metoden kan förbättras. Ett viktigt led i analysen har varit datorsimuleringar av mätningar. Med sådana har man möjlighet att studera hur enskilda faktorer, t.ex. träd och markytans form, påverkar mätresultatet.
Fredagen den 19 september försvarar Jonas Boson, Inst. för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Improving accuracy of in situ gamma-ray spectrometry.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal 244, by. 7. NUS.
Fakultetsopponent är doc. Christer Samuelsson, Lunds Universitet.
Kontaktinformation
Jonas Boson är uppvuxen i Borlänge och har en civilingenjörsexamen i teknisk fysik från Uppsala Universitet. Han kom till Umeå 2002 och har sedan 2003 varit doktorand vid Inst. för strålningsvetenskaper, Umeå universitet. Doktorandprojektet har varit ett samarbete med FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, i Umeå, där han numera är anställd. Han kan nås på tel. 090-10 66 95, e-post jonas.boson@foi.se
Sopförbränning är i grunden positivt. Genom att förbränna avfall minskar vi sopbergen och får samtidigt tillgång till energi. Problemet är det bland annat bildas dioxiner, en grupp svårnedbrytbara miljögifter.
Johanna Aurell visar i sin avhandling vad som minskar och ökar dioxinutsläppen vid sopförbränning. Hon har kommit fram till att det framförallt är tillsats av svavel som minskar bildningen av dioxiner. Omvänt ökar dioxinutsläppen främst av dålig förbränning som uppkommer vid störningar i förbräningsprocessen. Förutom detta ger även en ökad klorhalt ett ökat dioxinutsläpp.
Utsläppet av dioxiner från sopförbränning går att förhindra genom en effektiv rökgasrening. Problemet är att dioxinerna inte förstörs utan finns kvar i den aska som bildas som restprodukt. Askorna läggs därför på deponi, vilket är en kortsiktig och kostsam lösning eftersom vi idag inte vet hur dioxinerna beter sig på längre sikt. Dioxiner kan dock brytas ned genom upphettning, så kallad termisk behandling.
– Det allra bästa vore om vi kunde undvika att dioxiner över huvud taget bildas när vi förbränner våra sopor. Då skulle vi slippa kostnader för att rena rökgasen och för den termiska behandlingen av restprodukterna.
Syftet med Johanna Aurells avhandling har varit att klargöra vilka parametrar vid sopförbränning som väsentligt påverkar bildningen och utsläppet av dioxiner. Totalt har hon undersökt fjorton olika parametrar och experimenten har genomförts i en pilotskaleanläggning för sopförbränning vid Umeå universitet.
Måndagen den 22 september försvarar Johanna Aurell, Institutionen för Kemi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Effects of varying combustion conditions on PCDD/F formation.
Svensk titel: Effekter av varierande förbränningsförhållanden på bildning av dioxiner.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i KB3A9 KBC huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är professor Sukh Sidhu, Dayton Univeristy, USA.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Johanna Aurell
Telefon: 090-786 76 23
E-postadress: johanna.aurell@chem.umu.se
Genom att analysera bland annat muskelfästen på de olika skelettdelarna har olika rörelsemönster kunnat urskiljas hos män och kvinnor från gravfältet Ajvide på sydvästra Gotland. Sättet på vilket olika muskler samarbetar och graden av ansträngning har visat att det troligtvis var männen som använde pil och båge på Ajvide. Dock förekommer pilspetsar både i man- och kvinnogravar, vilket indikerar att gravgåvor hade andra funktioner, och en annan betydelse, än enbart som bruksföremål.
I avhandlingen undersöks skelett främst från Gotländsk stenålder, men jämförande studier framför allt när det gäller hälsa och fysisk aktivitet, har gjorts med medeltida skelett från Sigtuna.
– Jämförelsen visar att man lidit av olika typer av åkommor under stenåldern och medeltiden, mycket beroende på smittorisker och levnadsförhållanden. Mycket tyder också på att arbetsuppgifterna var olika för män och kvinnor på de olika platserna eftersom muskler belastats olika, berättar Petra Molnar vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet.
Särskilt intressanta resultat har uppkommit genom tandstudier och analyser av tandslitage. Jägar-samlarna från Gotland hade inga hål i tänderna, och en i övrigt god tandhälsa. Dock finns det minst fem olika spår i tänderna som visar att människorna använde sina tänder som redskap eller en ”tredje hand”. Bland annat finns tydliga spår efter att man har petat mellan tänderna och att man påfrestat de bakre kindtänderna så pass att infektioner har uppstått vid tändernas rötter. När det gäller tandslitage visar männen och kvinnorna olika mönster, som tyder på olika arbetssätt.
– Genom att studera lämningarna av de faktiska individer som begravts på ön, har avhandlingen bidragit till en förbättrad kunskap om levnadssätt under stenåldern, och vi har fått lära känna människorna som levde på Gotland för 5000 år sedan lite bättre, säger Petra Molnar.
Avhandlingens namn: Tracing Prehistoric Activity – Life ways, habitual behaviour and health of hunter-gatherers on Gotland.
Kontaktinformation
Ytterligare information
Petra Molnar, Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Institutionen för Arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet, tfn 0708-681116; 08-16 12 93; e-post petra.molnar@ofl.su.se
För porträttbild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
Hur ryggradsdjurens hjärna har utvecklats genom evolutionen är fortfarande ett omdebatterat ämne. En fråga handlar om huruvida hjärnans funktioner hos en specifik art utvecklats för att matcha kraven från omgivningen. Genom att jämföra hjärnans storlek och struktur hos närstående arter med olika livsbetingelser kan man komma svaret på spåren. Tidigare studier har varit små och endast ett fåtal har undersökt skillnader mellan honor och hannar. Denna studie är den första i sitt slag på fiskar – den enda tidigare studie som visat liknande mönster utfördes på rovdjur.
– Det är viktigt att titta på könsskillnader eftersom honor ofta skiljer sig från hannar både i beteende och utseende, säger docent Niclas Kolm, som lett den aktuella studien vid evolutionsbiologiskt centrum i samarbete med Alejandro Gonzalez-Voyer, post-doc i Kolms lab, och professor Svante Winberg.
Bäst är att fokusera på grupper av arter med stora skillnader i både hjärnstruktur och ekologi och för vilka det existerar kända släktträd –Tanganyikasjöns ciklidarter uppfyller dessa kriterier. De är mycket olika när det gäller kroppsstorlek, diet, habitat, typ av yngelvård, grad av partnerval och könsskillnader, parningssystem och hjärnstruktur. Studien bygger på jämförelser av hjärnans storlek i förhållande till olika ekologiska faktorer hos ett stort antal individer av 39 olika arter. Datamaterialet är unikt, både vad gäller artrikedom och mängden data, bl a från bägge könen. Analyserna tog hänsyn till samtliga ekologiska variabler, släktskap och även till kroppsstorleken hos varje art.
Resultaten visade att faktorerna diet och vårdbeteende samvarierade med hjärnstorleken. Algätande arter, som hade de största hjärnorna, lever i en miljö med hög grad av sociala interaktioner.
– Detta tyder på att den sociala miljön haft betydelse för hjärnans utveckling, säger Niclas Kolm.
Arter där enbart honan vårdar ägg och ungar hade också större hjärnor än arter där båda könen hjälper till med yngelvården. Genom könsspecifica analyser kunde forskarna visa att detta beror på att honorna har större hjärnor när de ensamma tar hand om ungarna jämfört med om de får hjälp av hannen – hannarna visade inte upp några skillnader i hjärnstorlek mellan de två vårdtyperna
Detta är den första studie på fiskar som visar att beteende och hjärnstorlek samvarierar och den tyder på att ekologin kan vara viktig för hjärnans evolution och mer specifikt att komplexa vårdbeteenden kräver en större kognitiv förmåga. Nästa steg är att utöka hjärndatabasen med mer detaljerade data på hjärnstruktur.
– Genom att undersöka hur hjärnans detaljerade struktur samvarierar med arternas ekologi kan vi bättre förstås exakt vilka delar av hjärnan som svarar på vilka selektionstryck från en arts ekologi, säger Niclas Kolm.
Denna studie är det första steget i ett större projekt som undersöker hur hjärnan har utvecklats hos både afrikanska ciklidfiskar och inhemska svenska fiskarter.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Niclas Kolm, tel: 018-471 26 39, niclas.kolm@ebc.uu.se
Den sällsynta ärftliga sjukdomen ML4 debuterar under de drabbades första levnadsår. Sjukdomen medför dålig motorik, förståndshandikapp, synnedsättning och blodbrist.
Det har tidigare varit känt att en mutation i ett protein kallat TRPML1 ligger bakom sjukdomen, men man har inte kunnat förklara varför. I en artikel i ett kommande nummer av tidskriften Nature visar nu forskargruppen att mutationen hindrar transporten av järn i kroppens celler.
– Mutationen gör att jonkanaler i cellerna inte släpper igenom järn som de ska, säger Tino Kurz, forskare i farmakologi vid LiU och en av författarna till artikeln.
I stället ansamlas järnjoner i lysosomerna, de cellkroppar som ansvarar för nedbrytning och omsättning av olika cellulära beståndsdelar. Om järnet inte snabbt transporteras ut, producerar det giftiga fria radikaler som förstör lysosomernas funktion. I celler från ML4-patienter upptäckte forskarna högre koncentration av järn i lysosomerna jämfört med kontroller, däremot lägre koncentration ute i cellplasmat.
– Resultaten visar att TRPML1 har en viktig funktion i att upprätthålla järnbalansen i cellerna. Våra fynd kan förbättra förståelsen av hur cellerna reglerar sin järnomsättning och även orsakerna bakom sjukdomar som beror på rubbad järnbalans, säger Tino Kurz.
Kontaktinformation
Kontakt:
Tino Kurz 013-228968, tino.kurz@imv.liu.se
I många länder har vårdtiden på sjukhus efter en förlossning minskat gradvis på samma sätt som för andra typer av vård. Många föräldrar uppskattar den korta vårdtiden, men den kan samtidigt innebära att de känner ett stort ansvar. Tidig hemgång kan från vårdens perspektiv innebära svårigheter att förebygga, upptäcka eller behandla medicinska tillstånd hos det nyfödda barnet.
Studierna i avhandlingen startade i anslutningen till en omorganisation av BB-vården i Umeå. Granskningen omfattade tre vårdformer: Traditionell BB-vård på sjukhus, ”familje-BB” på ett patienthotell och tidig hemgång. Den innefattade kostnadsanalys, riskbedömning och bedömning av föräldrars tillfredsställelse med vården. Under 1998 sändes frågeformulär ut till alla nyblivna föräldrapar, bland vilka 1 474 svarade. Data från olika register kopplades också samman med enkätsvaren. Uppgifter på riksnivå om 198 000 nyfödda barn 1999-2002 hämtades från Medicinska födelseregistret, Patientregistret och Dödsorsaksregistret.
Studierna visade att de olika rutinerna på BB och för uppföljning under den första tiden hemma inte medförde några medicinska risker för mammorna. Däremot påverkade rutinerna hur stor andel av de nyfödda som fick läggas in på sjukhus igen sedan de kommit hem. Andelen mammor och barn som vårdades på BB-avdelning ökade personalkostnaderna: Ju fler som vårdades på Familje-BB eller hemma desto lägre kostnader. De flesta av de tillfrågade föräldrarna önskade att de skulle få vårdas på Familje-BB om de fick fler barn. De flesta var nöjda med vården på BB, men många hade synpunkter på eller var missnöjda med någon del, t.ex. informationen eller sin egen delaktighet.
En viktig upptäckt var hur föräldrarna såg på sin ömsesidiga samhörighetskänsla, och att de inte alltid kände att personalen bekräftade deras gemenskap. Med andra ord ansåg de inte att pappan alltid blev bemött som den viktiga person föräldrarna hade önskat att han skulle vara på BB.
Fredagen den 26 september försvarar Lotta Ellberg, Institutionen för klinisk vetenskap samt Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Postnatal care – Outcomes of various care options in Sweden. Svensk titel: Vård efter förlossning – risker, vårdkvalitet och hälsoekonomisk analys.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan. Fakultetsopponent är professor Ulla Waldenström, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, Stockholm.
Kontaktinformation
Lotta Ellberg har sedan 1990 arbetat som barnmorska på Kvinnokliniken i Umeå. Hon kan nås på tel. 090-785 21 68, 070-577 97 30 (mobil),
e-post: lotta.ellberg@obgyn.umu.se
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
– Det finns väldigt få studier om hur människor i Sverige hanterar sin förestående död. Behovet av den kunskapen är stort inom vården, säger Lisa Sand som nu presenterar en avhandling om erfarenheter hos obotligt sjuka och deras anhöriga.
Avhandlingen bygger på djupintervjuer med 20 obotligt sjuka patienter och 20 familjemedlemmar, samt på enkätsvar från 103 patienter. Samtliga patienter var inskrivna i palliativ vård, det vill säga vård i livets slutskede. I avhandlingen beskrivs olika aspekter av krisreaktionen hos patienterna och deras närstående, men även hur patienterna skapar strategier för att hantera situationen.
Resultaten visar bland annat att patienterna inte förnekade den egna förestående döden, men att de försökte hålla döden på ett visst avstånd genom att fokusera på länkar till livet. Dessa livslänkar var gemenskap, delaktighet, hopp och fortsättning. I denna strävan använde sig patienterna av alla meningsfulla resurser som fanns att tillgå: egen kraft, andra människor, djur, natur, en högre makt, hopp, fantasi, dagdrömmar och magiskt tänkande.
– Patienterna är oftast väl medvetna om sin situation, men för att orka behöver de regelbundet ta paus från tankarna på döden och hämta kraft från vardagen och livet. Detta är viktigt att känna till inom den palliativa vården så att rätt stöd kan ges vid rätt tillfälle, säger Lisa Sand.
Familjemedlemmarna berättade att de gick igenom en process som varit både fysiskt och psykiskt påfrestande, men som också innebar att de lärde sig mycket om sig själva och om viktiga värden i tillvaron. De framhöll att de under sjukdomstiden mognat känslomässigt och att det hjälpt dem att fortsätta ta ansvar även när detta var svårt.
Avhandling: Existentiella utmaningar och coping i palliativ cancervård. Erfarenheter hos patienter och anhöriga, Lisa Sand, Institutionen för onkologi-patologi.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Med dr Lisa Sand
Tel: 08-617 12 00 eller 070-484 89 56.
E-post: lisa.sand@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Ett samarbetsprojekt mellan Institutionen för neurovetenskap på Akademiska sjukhuset och Centrum för bildanalys vid Uppsala universitet har på cellnivå kartlagt orsakerna till att gamla blir svagare. Målet för projektet var att studera hur åldrandet påverkar muskelfibrer och hur muskelproteiner byggs upp i muskelcellerna.
Projektet gör det möjligt att kvantifiera muskelförändringarna och se hur mycket muskelprotein cellerna faktiskt tillverkar när musklerna får träna på ett visst sätt. Det ger bättre möjligheter att optimera ett träningsprogram för äldre.
– För att se vad förändringarna beror på måste man titta på den tredimensionella dispositionen av muskelcellernas kärnor, och det är vi först med att göra i människa, säger Alexander Cristea på Akademiska sjukhusets Institution för neurovetenskap. Tidigare har man bara kunnat mäta effekten på hela muskeln.
Den svaghet som kommer med åldrandet gör att gamla inte längre orkar eller hinner bromsa fall. De fallskador som drabbar äldre är traumatiska för de som drabbas, och de tar vårdresurser i anspråk.
En unik aspekt av Alexander Cristeas och Patrick Edlunds forskningsprojekt är att de kunnat se effekterna på individuella muskelceller från människor med hjälp av en typ av mikroskop som kallas konfokalmikroskop. Det har varit möjligt tack vare nya algoritmer för bildbehandling som tagits fram av Patrick Edlund på Centrum för bildanalys.
– Tidigare har man tittat på tillplattade celler från smådjur, och har därifrån dragit slutsatser om hur människan fungerat. Nu kan vi analysera tredimensionella bilder av celler från människor, på ett sätt som ingen tidigare gjort, säger Patrick Edlund.
Patrick Edlunds nyutvecklade metod gör det betydligt lättare för forskare som Alexander Cristea att förstå hur olika faktorer påverkar människans muskelceller. Att äldre blir svagare innebär inte bara att de löper större risk att ramla och skada sig.
– Äldre kan bli så svaga att de inte kan leva självständigt, utan blir beroende av andra, säger Alexander Cristea.
När de blir svagare rör de sig mindre, och mindre aktivitet leder till benskörhet. Det blir en ond cirkel. Muskelförsvagningen är ett större problem för kvinnor än för män eftersom kvinnor har mindre muskelmassa till att börja med.
– En blandning av styrketräning och explosiva övningar har visat sig vara effektivast för att motverka den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa och muskelfunktion, säger Alexander Cristea.
Det kommer även att finnas fler tillämpningar inom biologin och medicinen.
– Tidigare har man tittat på tvådimensionella bilder av celler som befunnit sig utanför kroppen, i en artificiell miljö. Nu vill man i allt större utsträckning titta i 3D i kroppen, när cellerna befinner sig i den miljö de ska, säger Patrick Edlund.
Patrick Edlunds analysmetod lämpar sig även för andra typer av fibermaterial. Inte minst gäller det skogsforskningen och pappersindustrin, där man bättre kommer att kunna förstå hur pappersfibrerna fungerar, och därmed på sikt bättre kan optimera materialegenskaper.
Alexander Cristea kommer ifrån Rumänien, men är sedan 1996 bosatt i Uppsala. Patrick Edlund kommer från Västerås.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Alexander Cristea på telefon 070-2178774, e-post Alexander.Cristea@neurofys.uu.se, och Patrick Edlund på telefon 073-9156198, e-post patrick@cb.uu.se.
Finns det någon gemensam kärna (common core) i mystika erfarenheter? Denna fråga ställs på sin spets när Steven T. Katz ifrågasätter det traditionellt vanligaste sättet att se på mystikers erfarenheter. I en artikel publicerad 1978 kritiserar Katz common-core teorin och vill ersätta den med ett kontextualistiskt alternativ. Katz använder två huvudargument för att vederlägga common-core teoretikerna.
Det första är att det över huvud taget inte finns några rena erfarenheter. Det andra är att om man lyssnar på mystikernas utsagor, så är det uppenbart att de rapporterar upplevelser som speglar deras traditionella religiösa arv. Sufimystikern upplever Allah, buddhisten upplever Nirvana och den judiske mystikern upplever ängeln Metatron. Detta tolkas av Katz som ett bevis för att det inte finns någon gemensam kärna i mystikernas upplevelser.
Många av reaktionerna på Katz teori pekar mot att han genom sin konstruktivistiska teori kapar alla möjligheter för att mystikernas upplevelser kan tolkas på ett realistiskt sätt. Katz förnekar dock den konstruktivistiska benämningen och kallar sig realist. Detta innebär ett avfärdande av kritikerna som hävdar att man inte kan tolka mystikerna realistiskt om man följer Katz teori.
Men hur får Katz sin realism att gå ihop med sitt förnekande av rena erfarenheter? En närmare titt på hans teori visar att den innehåller en hel del oklarheter och motsägelser. Monica Kimmel menar att Katz teori bryter mot ett antal viktiga vetenskapliga principer.
För det första är Katz erfarenhetsbegrepp inte tillräckligt sofistikerat för att skilja mellan olika typer av erfarenheter och kan därför inte inringa den mystika erfarenheten på ett tillfredsställande sätt. För det andra visar teorin på stora brister genom att vara inkonsistent. Katz lyckas inte förena sin realism med sin kontextualism på ett sammanhängande sätt. För det tredje brister Katz i hänsyn mot de mystiker som hävdar att deras upplevelser har varit ”rena”, d v s upplevelser som varit fria från all kontextuell inverkan. Och slutligen, för det fjärde, visar det sig att Katz teori i stället för att främja mystikforskningen och driva den framåt snarare hämmar den.
Avhandlingens titel: Interpreting mysticism – An evaluation of Steven T. Katz’s argument against a common core in mysticism and mystical experience.
Disputationen äger rum lördagen den 4 oktober 2008 kl. 10
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Monica Kimmel, 0739-93 20 10,
monica.kimmel@rel.gu.se
Cirka en procent av alla kvinnor kommer i för tidigt klimakterium (före 40 års ålder) av oklara skäl. Forskare vid Rudbecklaboratoriet, Uppsala universitet, har nu hittat en mekanism som kan förklara hur detta kan ske. Hos några kvinnor med tidigt klimakterium identifierades ett X-kromosombundet arvsanlag som hade för låg aktivitet eller innehöll en mutation. Detta arvsanlag utgör i sin tur en ”mall” för ett äggviteämne som binder hormonet progesteron.
Äggstockarna är beroende av detta äggviteämne i tillräckliga mängder för att fungera normalt. Forskarna har visat att om äggviteämnet innehåller en mutation får celler från äggstocken kortare livslängd, sannolikt för att äggviteämnet inte förmår upprätthålla nödvändiga enzymsystem i cellerna.
Fynden klargör en ny faktor av betydelse för äggstockarnas funktion och för fertilitet.
– Detta kan komma att bli användbart vid utredning av för tidigt klimakterium men på sikt också för att behandla kvinnor med nedsatt äggstocksfunktion, säger professor och överläkare Niklas Dahl, som lett studien.
Läs artikeln på Human Molecular Genetics webbplats: http://hmg.oxfordjournals.org/cgi/content/abstract/ddn274?ijkey=EzVA6rt6mqnf11l&keytype=ref
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Niklas Dahl, professor i klinisk genetisk, mobil: 070-545 99 24, niklas.dahl@genpat.uu.se
Under senare år har ett antal forskare – inte minst några amerikanska ekonomer – försökt hitta belägg att mer ”heterogena” samhällen är mindre benägna att stödja en stor offentlig sektor bekostad av skatter och avgifter. I förlängningen skulle detta innebära att invandring från olika håll i världen till mottagarländer med mer homogena befolkningsgrupper skulle leda till minskat stöd för välfärdstaten. Påståenden som dessa bildar bakgrunden för Christer Gerdes avhandling.
– Den danska välfärdsstaten brukar associeras med att erbjuda skattefinansierad universal välfärd till alla sina medborgare, liknande det system vi har i Sverige, medan Tyskland förlitar sig på ett system som är mer kopplad till individens arbetsmarknads- och familjesituation. Trots påtagliga skillnader dememellan, så har båda gemensamt att de förlitar sig på betydande omfördelningar av resurser från de som finns i yrkesaktiv ålder till de i passiv ålder. Deras välfärdsregimer står i motsats till system som präglas av egenansvar och en minimal offentlig sektor som i USA, säger Christer Gerdes.
Det första pappret i avhandlingen tittar på hur invandrare från olika länder har blivit integrerade i det tyska samhället. Genom att väga samman det monetära utfallet av skatter, bidrag och konsumerade offentliga tjänster för enskilda personer, visar han på skillnader mellan grupperna, som till stor del kan förklaras med ett antal olika bakgrundsfaktorer som påverkar utfallet i respektive riktning.
– Resultaten pekar på rätt omfattande skillnader när det gäller härkomstland, men där mycket av resultaten är direkt kopplade till en invandrares ställning på arbetsmarknaden. Studien understryker också betydelsen av institutionella regleringar, så som skillnader i beviljandet av arbetstillstånd för olika grupper av invandrare, säger han.
De två andra uppsatserna tittar på effekten av invandring till Danmark. I bägge studeras om ett inflöde av invandrare till danska kommuner påverkar den sociala sammanhållningen. I den ena uppsatsen analyseras intäkter respektive utgifter för den lokala offentliga sektorn; i den andra är det val till kommun och parlament som är i fokus. Resultaten indikerar att det inte finns någon signifikant negativ effekt av invandring på viljan att bevara en omfattande offentlig sektor i Danmark.
– Även om det tredje pappret pekar på att danska väljare tenderar att stödja partier som är emot invandring, så finns det inga tydliga tecken på att väljarna överlag skulle vilja se en nedmontering av välfärdstaten som en konsekvens av invandring. Snarare verkar det som att man är mån om att bevara välfärdssystemet som det är, åtminstone vad det gäller offentligt finansierade tjänster och förmåner som går till infödda danskar, säger Christer Gerdes.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta
Christian Gerdes, fil dr, Institutet för social forskning (Sofi), tfn 08-674 78 15, mobil 070-292 37 32, e-post
Christer.Gerdes@sofi.su.se
För bild av Christer Gerdes, kontakta press@su.se
Nu drar elitserien igång och redan har spekulationerna börjat om vilken eller vilka tränare som kommer att få sparken. Och många ishockeylag byter tränare med buller och bång, se bara på vad som hände under förra säsongen. Leif Boork sparkades från Brynäs oktober 2007. Roger Melin fick sparken november 2007. Per Bäckman tvingades bort i december 2007. Magnus Arvedsson tvingades bort från Mora i december 2007. Ny tränare blev Pär Djoos som fick gå i februari 2008. Frågan är bara om det är rätt eller fel att byta tränare?
– Resultaten från vår studie pekar rätt tydligt att det var fel att byta tränare i samtliga dessa fall, säger Leif Arnesson vid Mittuniversitetet, som är en av de tre forskare som genomfört studien.
Forskarna har granskat alla matchresultat och alla tränarbyten i elitserien under perioden 1975/76-2005/06 med hjälp av data som har hämtats från Svenska ishockeyförbundets databas.
– Studien visar att byte av tränare sällan löser problemet oavsett när det sker, säger Leif Arnesson och fortsätter. Funderar man på att byta tränare skall man åtminstone låta bli att byta under pågående säsong. En uppmaning till er som ansvarar för tränarrekrytering blir därför – byt inte tränare, i vart fall inte om ni har en duktig tränare, om ni är mitt i säsongen eller om laget har problem.
Resultaten är också allmängiltiga. Det fungerar ungefär likadant i alla större lagsporter som exempelvis fotboll.
Studiens syfte var att identifiera relationen mellan tränarbyte och ett lags prestationsförmåga samt att undersöka inverkan från faktorer som tränarförmåga, tränarerfarenhet och tidpunkt för bytet.
Rätt eller fel att byta tränare? Mer om studien finns på www.miun.se/press i anslutning till pressmeddelandet.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Leif Arnesson, telefon 063-165992 eller 070-2163553
Susanne Gustavsson konstaterar att lärarstudenterna ofta saknar ord och verktyg för att förstå och tolka de nya erfarenheter de får i den så kallade verksamhetsförlagda utbildningen.
Avhandlingen baseras på intervjuer och på vad lärarstudenterna diskuterar under seminarier under det första året på utbildningen.
Susanne Gustavsson kan se att studenterna under praktiktiden inte förmår ta tillvara verksamma lärares beprövade erfarenhet.
Ett skäl anser hon vara att både lärarutbildningen och läraryrket står inför förändrade och förnyade villkor, något studenterna är medvetna om.
– Det kan bidra till att studenterna kritiserar de handledande lärarna och deras yrkespraktik.
Ett annat skäl kan vara att studenterna samtalar för lite med handledarna ute på praktiken.
– Studenterna ser på och är med men det finns för lite samtal med förklaringar och ”runtomkring-prat”. De yrkesverksamma lärarna förefaller ta ett steg tillbaka och inte se sig själva som värdefulla nog, säger hon.
Budskapet i utbildningen är att studenterna ska bli reflekterande praktiker.
– Det kan leda till att studenterna inte tar tillvara lärares erfarenheter och att de gör egna ställningstaganden. Jag menar att studenterna behöver ändamålsenliga verktyg och en dialog med yrkespraktikens lärare.
Susanne Gustavsson är gymnasielärare i grunden och är dessutom sedan år 2000 verksam som lärarutbildare vid Högskolan i Skövde.
Kontaktinformation
Susanne Gustavsson lägger fram sin avhandling ”Motstånd och mening. Innebörd i blivande lärares seminariesamtal” vid institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, fredag den 19 sep kl 13.15.
Disputationen hålls i sal D107, Högskolan i Skövde.
Kontakt: susanne.gustavsson@his.se, 0500-448231, 0708-236891.
Kastanjemalens larver minerar hästkastanjens blad, som får stora bruna fläckar. Vid stora angrepp blir lövverket brunt redan under sommaren och träden avlövas i förtid. Ju fler generationer kastanjemalen hinner med per säsong, desto större blir angreppen. Generationstiden är starkt förknippad med temperaturen. I södra Europa kan C. ohridella ha upp till fem generationer per säsong.
Forskare vid SLU i Alnarp följer nu kastanjemalens spridning norrut genom fällfångster på olika orter. Under 2007 hittades den på flera nya lokaler längre norrut i landet, t.ex. i Norrköping. Under 2006 och 2007 har kastanjemalen utvecklat tre generationer per säsong i Skåne.
Man kommer också att följa insektens livscykel längre norrut i landet. Övervintringen norrut tycks inte vara något problem, eftersom kastanjemalen under övervintringen i bladen tål så låga temperaturer som -23 grader C.
Forskarna undersöker också vilka naturliga fiender som kastanjemalen har i Sverige och jämför med hur det ser ut på andra ställen i Europa. Det är viktigt att tidigt observera förändringar i skadegörarnas beteende och biologi för att kunna möta nya hot mot våra kulturväxter.
Kontaktinformation
Elisabeth Kärnestam
Elisabeth.Karnestam@ltj.slu.se
Birgitta Rämert
Birgitta.Ramert@ltj.slu.se
Område växtskyddsbiologi, SLU i Alnarp
Myggors doft- och smaksystem studeras av en forskargrupp vid avdelningen för kemisk ekologi, SLU i Alnarp. Med hjälp av kemiska analysmetoder samt elektrofysiologiska och molekylära tekniker identifieras dofter och smakämnen, vilka kan användas för att utveckla nya effektiva doftbeten till attrahenter i fällor eller myggrepellenter.
Det finns 300–400 doftsignaler som produceras av människan, men myggorna verkar endast känna igen ett fåtal av dessa. Forskargruppen i Alnarp har hittills hittat tolv doftsignaler som myggor reagerar på. De doftsignaler som en människa sänder ut reglerar om han/hon är attraktiv eller inte för myggan.
Det visade sig oväntat att de människor, som var attraktiva för myggan, utsöndrade betydligt mindre mängd doftsignaler än vad de ”icke attraktiva” människorna gjorde. Detta kan förklara varför vissa människor blir myggbitna medan andra slipper undan. Resultaten skulle i framtiden kunna leda till effektivare myggmedel.
Kontaktinformation
Rickard.Ignell@ltj.slu.se, 040-41 53 11
Gröna tak kan också anläggas på plats på ett lager odlingssubstrat som besås eller planteras. Kostnaden blir lägre och resultatet likvärdigt inom ett par år, enligt Tobias Emilsson vid SLU i Alnarp.
Gröna tak är inte helt skötselfria. Takens avvattning och vegetationens status måste kontrolleras återkommande. Om man efterstävar blommande tak måste man också tillföra långtidsverkande gödselmedel med några års mellanrum, men taken kommer att vara gröna även utan gödsel. På de ogödslade taken i försöken i Malmö blev mossan dominerande (upp till 80 procent av ytan), men suckulenterna, dvs. Sedum acre och S. album, fanns ändå kvar efter de tre försöksåren, även om förekomsten av S. acre minskade drastiskt efter två år.
Det var få spontant invandrade plantor som etablerade sig på de extensivt skötta försöksytorna. För att få en större floramångfald krävs troligen speciella insatser i form av speciella odlingssubstrat, svackor och kullar i underlaget och spridning av frön från de arter man önskar få dit.
Vegetation development on extensive vegetated green roofs: Influence of substrate composition, establishment method and species mix http://dx.doi.org/10.1016/j.ecoleng.2008.05.005
BILDOm de vegetationstäckta taken inte gödslas tar den gröna mossan över. Blommande tak kräver underhållsgödsling. Foto: Tobias Emilsson
http://www2.slu.se/forskning/2008/notiser/notiserbilder/grönttakTE.jpg
http://www2.slu.se/forskning/2008/notiser/notiserbilder/fetknoppTE.JPG
Kontaktinformation
Tobias.Emilsson@ltj.slu.se, 040-41 51 54
