Västvärldens slit och släng-beteende är ett resursslöseri som tär på jordens ändliga resurser. Men frågan är om alla produkter är bra att använda igen?
Gifter utgör i alla fall ett hinder för återanvändning av gamla plastleksaker, menar forskarna vid Göteborgs universitet som gjort studien på 57 olika leksaksföremål, både nya och gamla, och mätt hur mycket kemikalier de innehöll.
De hittade bland annat ftalater och kortkedjiga klorparaffiner som används som mjukgörare och flamskyddsmedel i leksakerna. Kemikalier som kan orsaka cancer, skador på dna eller påverka reproduktionsförmågan hos barn.
Giftiga kemikalier i de flesta gamla leksakerna
Studien visade att större delen av de äldre leksakerna och föremålen (84 procent) innehöll kemikaliemängder som överskred dagens lagliga nivåer. Men även i nyare leksaker och föremål överskreds gränsvärdena i 30 procent av produkterna. Men de äldre leksakerna var betydligt sämre.
– Koncentrationerna av de giftiga ämnena var betydligt högre i gamla föremål. I ett flertal gamla bollar hittades till exempel ett par ftalater i koncentrationer som översteg 40 procent av leksakens vikt, vilket är 400 gånger över den lagliga gränsen, säger Bethanie Carney Almroth, som forskar på miljöeffekter av plaster och plastrelaterade kemikalier och har lett forskningsstudien som genomfördes på det tvärvetenskapliga centret för framtidens kemiska riskanalyser och styrning, Fram.
EU-lagstiftningen om kemikalier i leksaker, det så kallade leksaksdirektivet, reglerar hur stora mänger av ett antal ämnen som får finnas i leksaker i ett försök att skydda barns hälsa och säkerhet. För närvarande är de tillåtna gränsvärdena för nya leksaker i leksaksdirektivet satta till 0,1 viktprocent för ftalater och 0,15 viktprocent för klorparaffiner.
År 2021 antog Europaparlamentet en handlingsplan för en cirkulär ekonomi. I den uppmuntras återanvändning, renovering och återvinning av produkter och material.
– Studien visar att återanvändning och återvinning inte alltid är självklart positivt. I en omställning till en mer cirkulär ekonomi behövs förbud och andra styrmedel som får bort farliga kemikalier från plast och andra material.
– Leksaksdirektivet har varit viktigt för att minska förekomsten av farliga kemikalier i leksaker, men det gäller dock bara nya leksaker, inte gamla, säger Daniel Slunge, miljöekonom vid Göteborgs universitet.
Leksaksdirektivet är ett omfattande regelverk för leksaker som gäller i hela EU. Det handlar om leksakers säkerhet och innehåller bland annat regler om kemiskt innehåll, allmän säkerhet, elsäkerhet, dokumentation och märkning. Enligt leksaksdirektivet får innehållet av kemiska ämnen inte innebära någon risk för hälsan när barn använder leksakerna på avsett eller förutsebart sätt med tanke på barns beteende.
Bethanie Carney Almroth, professor på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, bethanie.carney@bioenv.gu.se
Daniel Slunge, forskare vid det tvärvetenskapliga centret för framtidens kemiska riskanalyser och styrning vid Göteborgs universitet, Fram, daniel.slunge@gu.se
Fram är ett tvärvetenskapligt centrum för kemiska riskanalyser och styrning. Fram samlar kompetens inom naturvetenskap, ekonomi, juridik och politiska vetenskaper för att förankra en försiktighetsprincip kopplat till hur blandningar av kemikalier påverkar människors hälsa och miljön.
De flesta med alkoholmissbruk söker aldrig eller får behandling trots negativa konsekvenser på både mental och fysisk hälsa. Enligt forskarna är upplevd stigma och missnöje med tillgängliga behandlingar vanliga hinder för att söka hjälp. Därför behövs effektivare och icke-stigmatiserande behandlingar för alkoholmissbruk.
– Nuvarande behandlingar inkluderar psykologiska behandlingar och medicin. Dessa är effektiva, men återfallsfrekvensen är hög och de adresserar inte de fysiska hälsoproblemen som vanligtvis ses hos personer med alkoholbrukssyndrom.
Yoga lämpligt vid alkoholbrukssyndrom
– För att komma till rätta med detta undersökte vi effekterna på alkoholkonsumtion av konditionsträning, som rekommenderas för allmän hälsa, och yoga, en populär träningsform som kan vara lämplig för personer med alkoholbrukssyndrom, säger Mats Hallgren, projektledare, Institutionen för global folkhälsa.
Studierna visar att aerobic-träning och yoga var lika effektiva för att minska alkoholkonsumtionen som vanlig vård. 140 vuxna deltog i studierna – de hade aldrig tidigare sökt hjälpt, var fysiskt inaktiva och hade diagnosen alkoholmissbruk.
*Aerob träning betyder träning med tillgång till syre, det vill säga konditionsträning. Aerobics är olika typer av träningspass som inte framkallar syrebrist och laktat, ofta inomhusträning i grupp till en ledares instruktioner och till musik.
Träning lika effektivt som vanlig vård
Deltagarna i de två fysiska aktivitetsgrupperna stöttades att träna 3 gånger/vecka under 12 veckor. Bedömningar gjordes vid start och efter 12 veckor – 90 procent fullföljde uppföljningsbedömningen.
Blodprover togs för att bedöma somatisk hälsa och förändringar i den fysiska aktiviteten mättes med hjälp av accelerometrar. Inom den randomiserade kontrollerade studien genomförde de en akut träningsstudie, där deltagarna cyklade intensivt i 12 minuter. Förändringar i sug efter alkohol, humörtillstånd och ångest bedömdes före och efter cyklingen.
Yoga-gruppen minskade alkoholkonsumtionen mest
– Alkoholkonsumtionen minskade ungefär lika mycket i alla tre grupperna. Den största minskningen – 6,9 standardglas färre per vecka – sågs hos yogagruppen. Minskningarna var statistiskt signifikanta och kliniskt meningsfulla. Detta är goda nyheter för det betyder att det finns potentiellt effektiva behandlingsmöjligheter för människor som inte vill söka behandling via specialistkliniker.
Forskarna fann också att enstaka sessioner med aerobic-träning minskade suget efter alkohol, ångesten och förbättrade humörtillståndet.
Träning bäst när alkoholsuget är starkast
– Detta tyder på att den bästa tiden att träna är när suget är starkt, vanligtvis på eftermiddagen eller kvällen. Att regelbundet ersätta alkohol med korta sessioner av träning kan omkoppla hjärnan till att svara positivt på de belöningar som förknippas med träning, vilket resulterar i mindre sug. Slutligen såg vi även att olika former av träning minskade symtom på depression och ångest, med störst effekt hos yogadeltagare. Att känna ångest eller nedstämdhet ökar sannolikheten för alkoholbruk, så det är hoppfullt att träning visade sig minska dessa symtom, säger Mats Hallgren.
Det finns flera mekanismer som kan förklara fördelarna träning har på alkoholkonsumtionen. Träning tenderar att få oss att må bra; det minskar stress och ångest genom neurofysiologiska effekter, som indirekt kan påverka alkoholkonsumtionen genom att minska suget, förbättra kognitionen och göra beteendeförändringar mer sannolika.
Träning reglerar hjärnans belöningssystem
– Träning kan stärka självkänslan och tron på ens förmåga att kontrollera drickandet. De ångestdämpande effekterna av träning är starka och ångest är en känd riskfaktor för drickande. Alkoholberoende är förknippat med dysreglering av hjärnans belöningssystem, det dopaminerga systemet, och träning har visat sig anpassa frisättningen av dopamin på ett sätt som kan minska suget efter alkohol. Våra yogaklasser fokuserade på fysiska positioner, men avslappnings- och andningsövningar kan ge ytterligare hälsofördelar som är relevanta för dem med alkoholbrukssyndrom.
Enligt Mats Hallgren är nästa steg framöver att avgöra om fördelarna med träning bibehålls över tid. Och även att studera effekterna träning har på kognitionen hos människor med alkoholberoende, eftersom den ofta är försämrad vilket kan påverka återhämtningen. Dopaminhypotesen är biologiskt rimlig, men inga studier har undersökt denna mekanism hos människor med hjälp av en träningsintervention.
Fler fysioterapeuter som ordinerar fysiskt aktivitet
– Att uppmuntra människor att träna är utmanande, men det går att göra. För att hjälpa människor att komma igång med och bibehålla nya träningsrutiner bör insatser även inkludera ett parallellt program för beteendeförändringar. Ytterligare en utmaning är att implementera dessa nya kunskaper i de kliniska verksamheterna. Varken primär- eller specialistvården är idag utformad för att implementera träningsinterventioner i en bred skala. Vi behöver anställa fysioterapeuter för att utvärdera, ordinera och följa fysiska aktivitetsprogram i hälso-sjukvården.
Träning kan ge fler behandlingar mot alkoholmissbruk
Alkoholkonsumtion är den sjunde ledande riskfaktorn för både dödsfall och funktionsjusterade levnadsår globalt. De flesta med alkoholmissbruk söker aldrig hjälp – stigma och missnöje med tillgängliga behandlingar vanliga hinder, visar forskning. Den nya studien kan bredda utbudet av effektiva icke-stigmatiserande behandlingar, menar forskarna vid Karolinska institutet. De tre relaterade studierna är alla publicerade i Drug and Alcohol Dependence, och visar resultat från den randomiserade kontrollerade studien,FitForChange.
Mats Hallgren, projektledare, Institutionen för global folkhälsa, mats.hallgren@ki.se Telefon:
Medborgare får ibland leva med politiska beslut som de ogillar. Men om deras partiledare kommunicerar att besluten kommit till på ett korrekt sätt så kan känslan av orättvisa minska, visar forskning från Göteborgs universitet. Och att acceptera politiska förluster är avgörande för demokratin.
Samtidigt är det utmanade att vara en god förlorare. En god förlorare måste acceptera att den andra sidan fått som den vill och att det är deras regler som gäller.
– Förutsättningen för att acceptera en politisk förlust är dock att spelet har spelats korrekt och utan fusk, säger statsvetaren Peter Esaiasson.
Det är skillnad mellan att förlora ett val och att förlora när konkreta beslut fattas mellan valen. Omtvistade val kan leda till konflikter om kontrollen av statsmakten som när förlorarna vägrar acceptera valutgången.
Konkreta beslut som exempelvis höjd bensinskatt, nedläggning av skolor och utbyggnad av vindkraft, påverkar människor mer direkt. På lång sikt kan en känsla av orättvisa beslut medföra att medborgare tappar tron på legitimiteten i det demokratiska systemet.
Förlorare i politiken skyller ofta på fusk..
I studien har Peter Esaiasson tillsammans med två forskare från universiteten i norska Bergen och Leuven i Belgien undersökt hur medborgare på förlorarsidan reagerar på konkreta politiska beslut som fattas mellan valen.
– Förlorare i politiken blir lätt partiska. Det kan vara så att förloraren upplever att vägen till beslutet inte gått rätt till. Men om förlorarsidan rutinmässigt beskyller den andra sidan för att vinna orättvist, kommer statsmaktens förmåga att hantera samhälleliga utmaningar att undermineras.
Det är känt sedan tidigare att politiska förlorare är benägna att hitta fler brister i beslutsfattandets processer än de som vann, något som alltså bekräftas i studien. Tre undersökningsexperiment har gjorts med sammanlagt 4 700 vuxna medborgare i Sverige och Norge.
…men goda förlorare stärker demokratin
Det nya med den här studien är att forskarna tog reda om politiker på förlorarsidan kan hjälpa till att motivera sina väljare att vara goda förlorare.
På valnatten brukar förlorande partiledare hålla tal till sina sympatisörer med budskapet att de förlorat efter en rättvis kamp och att de accepterar valutgången – ”väljarna har sagt sitt och det tar vi med oss.”
I experimenten överförde forskarna dessa goda förlorar-budskap till kontroversiella politiska beslut mellan val, och lät deltagarna i experimenten reagera under olika förutsättningar.
Gott-förlorar-budskap minskade misstron
Studien baseras på tre undersökningsexperiment med sammanlagt 4 700 vuxna medborgare i Sverige och Norge. I experimenten ombads deltagarna att föreställa sig att politiker i deras kommun diskuterade ett lokalt förbud mot tiggeri på offentliga platser samt i ett av experimenten också vägavgifter för dieselbilar. Deltagarna tillfrågades om de ville att förslagen skulle godkännas eller förkastas och hur viktig frågan var för dem personligen. Det fick ange på en 4-gradig skala hur de uppfattade beslutet från ”inte rättvist alls” till ”mycket rättvist”.
En del av deltagarna fick information om att ledaren för det största oppositionspartiet tyckte att beslutet var dåligt. Andra deltagare fick samma budskap, men med ett tillägg där partiledaren uttalade sitt stöd för rättvisan i beslutsfattandet.
– Resultaten visar att väljare på förlorarsidan som får ett gott förlorar-budskap från sina politiska ledare är mindre benägna att hitta fel i den politiska beslutsprocessen än de förlorare som inte fick budskapet.
De politiska förlorarnas upplevda känsla av orättvisa minskar alltså om partiledare på förlorarsidan helt enkelt påminner anhängarna om demokratins spelregler och att förfarandet som ledde fram till det beslutet trots allt var korrekt.
Partiledare måste bekräfta att förlorarna har rätt i sak
– De goda förlorar-budskapen måste bekräfta att det förlorande lägret har rätt i sak innan partiledaren påminner dem om spelets regler. Partiledare bör alltså bekräfta att det är fel att höja pensionsåldern för statligt anställda, att stänga den lokala skolan, eller vad det handlade om, och först därefter påminna om skyldigheterna som följer med demokratin, precis som de gör på valnatten, säger Peter Esaiasson.
Resultaten i studien tyder på att politiska ledare kan hjälpa till att upprätthålla respekt mellan politiska läger i samband med politiska kontroverser mellan val. Den föreslagna åtgärden med förlorar-budskap kräver inte mer av partiledare än att de agerar mellan valen som de vanligtvis gör på valnatten genom att offentligt erkänna demokratins spelregler.
Premiepensionen är den mindre delen av den allmänna pensionen där pensionsspararna själva kan välja i vilka fonder pensionskapitalet ska placeras.
Forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har undersökt de psykologiska drivkrafterna som påverkar hur olika personer väljer att investera sin premiepension.
En vilja att imponera på andra
Studien visar att personer som väljer olika typer av hållbara pensionsfonder i större utsträckning drivs av så kallade altruistiska värderingar som betonar vikten av jämlikhet, skyddandet av miljön och social rättvisa.
Men resultaten pekar också på att egocentriska värderingar spelar in.
− Den starkaste värderingen bakom hållbara pensionsinvesteringar är i själva verket auktoritet, vilket vi definierar som viljan att leda och befästa sin makt för att kontrollera människor och resurser, säger konsumtionsforskaren John Magnus Roos.
Drivkraften kan alltså handla om auktoritär makt som kan byggas dels genom att imponera på andra människor eftersom hållbarhet är trendigt, dels genom att vara med och kontrollera resurser för en hållbar utveckling.
Värderar pengar och ägande lägre
Samtidigt visar resultatet att personer som pensionssparar mer hållbart inte prioriterar pengar och ägande i lika hög utsträckning som de som investerar i mer traditionella fonder. De värderar helt enkelt materiell egendom lägre.
− Det är inte särskilt överraskande att de primärt motiveras av annat. Dock visar annan forskning att dessa människor inte tror att avkastningen är sämre, vilket den heller inte har visat sig att vara. Men vår forskning visar alltså att det som driver dem till de hållbara investeringarna är annat än ekonomisk vinning, säger John Magnus Roos.
Värderingar styr investeringar
Dessa värderingar utmärker personer som aktivt väljer att investera i hållbara pensionsfonder:
De lägger större vikt vid altruistiska värden som jämlikhet, skyddandet av miljön och social rättvisa
De värderar i större utsträckning auktoritet – att utöva makt genom kontroll av människor och resurser
De prioriterar materiella ting och rikedom i mindre utsträckning
Mindre fokus på avkastningen
Enligt forskarna säger studien något om den enskildas drivkraft till att investera hållbart. Resultatet tyder också på att hållbart pensionssparande ytterst handlar om värderingar, vilka värden vi vill stå för och vilket samhälle vi vill ha.
− Det här kan exempelvis användas i den externa kommunikationen eller i produktutbudet, där fokus läggs mindre på den ekonomisk avkastningen och mer på att ”boosta investerarens ego” genom den hållbarhet som investeringen innebär, säger John Magnus Roos.
Så gjordes forskningen
3 500 slumpmässigt utvalda personer tillfrågades, 1 005 personer svarade
68 personer uppgav att de investerat i hållbara pensionsfonder
Tre olika analyser av värderingar har gjorts, från generella kluster av värderingar till mer nyanserade/specifika värden
Studien utgår från socialpsykologens Shalom H. Schwartz teori om grundläggande mänskliga värderingar
För att undersöka drivkrafterna bakom valet att investera hållbart genomfördes olika så kallade regressionsanalyser med olika värden som oberoende variabler
John Magnus Roos, forskare vid centrum för konsumtionsforskning, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och lektor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde, magnus.roos@cfk.gu.se, Magnus Jansson, forskare vid Centrum för konsumtionsforskning, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och lektor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde, magnus.jansson@gri.gu.se.
Digitala hot, som till exempel ransomware*, är vanliga. En framgångsrik cyberattack kan resultera i förlust av viktig information som bankkontouppgifter eller avbrott i produktionsprocesser.
Ransomware
Ransomware är en typ av skadlig programvara vars syfte är utpressning, ofta genom att ta filer som gisslan via kryptering. Användaren tvingas betala en lösensumma för att återfå kontrollen över datorn. Källa: Wikipedia
Aktuell cybersäkerhetsforskning handlar om att förhindra sådana hot genom att identifiera ”sårbarheter”, som att ha standardinställningar för lösenord i systemet. Att förstå och mäta sårbarheten hos så kallad kritisk infrastruktur (critical infrastructure, CI) är utmanande men nödvändigt.
Enorma mängder data hanteras
Tidigare studier tyder på att det finns luckor i dagens sårbarhetshantering. Säkerhetsanalytiker utsätts för en omöjlig börda när de ska hantera enorma mängder data och göra manuella bedömningar av sårbarheter, baserat på oprecis information. Samtidigt är kritisk infrastruktur (CI), som kraftnät, komplexa system som gör det utmanande för cybersäkerhetsexperter att avgöra om systemen behöver uppgraderas och vilka komponenter som ska uppgraderas mest brådskande. Det finns ett ökat globalt behov av att förbättra och utöka förmågan att göra sårbarhetsbedömningar med hjälp av olika verktyg.
Förhindra att sårbarheter blir hot
Yuning Jiang har i sin forskning fokuserat på nätverkssäkerhet för att förhindra att sårbarheter utvecklas till allvarliga hot. Hennes avhandling inkluderar flera studier inom sektorerna för energi och kritisk tillverkning, som visar fördelarna med att tillämpa artificiell intelligens-verktyg såsom maskininlärningstekniker och semantiska modeller.
– De här fynden inspirerade mig att utveckla ett tillvägagångssätt som kan kombinera sådana tekniker med mänsklig intelligens för att proaktivt upptäcka och analysera sårbarheter. Det kan ge säkerhetsanalytiker insikter om vilken komponent som är mest sårbar, vilket gör det möjligt för dem att fatta välgrundade beslut.
I sin avhandling föreslår Yuning Jiang bland annat tillvägagångssätt som överbryggar kunskapsklyftorna mellan olika säkerhetsfunktioner, såsom sårbarhetshantering och rapportanalys, för att korrelera sårbarhetsfynd och samordna begränsningsåtgärder i komplexa CI.
Använda maskininlärning
Forskningen bidrar till kunskapen om hur man utför sårbarhetsanalys av komplexa system med stöd av öppen data över sårbarheter som finns tillgängliga i olika arkiv och databaser.
Resultaten kan öka förståelsen för sårbarheter och beroenden inom CI. De kan också hjälpa till att förutsäga utvecklingen av sårbarheter i kritiska infrastrukturmiljöer genom att använda maskininlärningsverktyg för att identifiera mönster. Till exempel kan det föreslagna samordningssystemet för cybersäkerhet hjälpa företag att bedöma hur allvarliga olika sårbarheter är och bestämma vilka sårbarheter som ska åtgärdas först.
När klimatet blir varmare förflyttar sig många insektsarter norrut. Oförmåga att anpassa sig till längre dagar skulle kunna stoppa en sådan utbredning eftersom många insekter utnyttjar dagslängden för att veta vilken tid på året det är. Snabb evolution av hur insekterna tolkar dagarnas längd kan tyda på att de annorlunda dagslängderna i norr inte nödvändigtvis begränsar insekters utbredning.
Måste sluta växa på hösten
I Skandinavien fanns svingelgräsfjärilen förr främst i Danmark och längs de sydligaste svenska kusterna, men nu är de nordligaste fynden från Uppland i öst och norr om Oslo i väst. Fjärilen har också brett ut sig mot det svenska inlandet.
Forskare undersökte om svingelgräsfjärilen redan har anpassat sig till de längre dagarna i norr. Korta dagar signalerar närhet till vintern och får fjärilslarven att sluta växa och i stället börja sin övervintring.
Börja övervintra
– Sensommardagar är längre i norr, så fjärilarna behöver anpassa sig för att inte tolka dagslängden fel och fortsätta växa på hösten, då de borde börja övervintra, säger Mats Ittonen, doktorand vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.
I laboratorieexperiment visade det sig att larver från nordliga populationer faktiskt är väl anpassade till de nordliga dagslängderna. Denna förändring har sannolikt uppkommit under de senaste 20 åren, då arten expanderat, och sådan snabb evolution tyder på att dagslängden inte starkt begränsar insekters klimatdrivna förflyttning mot polerna. Detta är en fördel för såväl omtyckta dagfjärilar som jord- och skogsbrukets skadeinsekter.
Nedgång i Västeuropa
Samtidigt som svingelgräsfjärilen gynnas av varmare klimat i Sverige och Norge har den minskat kraftigt i Västeuropa. I en tidigare studie har det föreslagits att larvernas snabbare tillväxt i varmare klimat leder till att västeuropeiska svingelgräsfjärilar försöker sig på en tredje årlig generation av vuxna fjärilar, vilket sommaren är för kort för. Svingelgräsfjärilen övervintrar som larv, och sommarens sista avkommor måste hinna bli tillräckligt stora för att klara av vintern.
– Frågan är om dessa västeuropeiska populationer har tillräcklig genetisk variation för att tolkningen av säsongssignalerna ska kunna förändras av evolutionen så att fjärilarna inte försöker sig på en tredje generation. Möjligtvis kan ytterligare uppvärmning också leda till att sommaren blir tillräckligt lång för att den tredje generationen ska lyckas, förklarar Karl Gotthard, professor i zoologisk ekologi vid Zoologiska institutionen och medförfattare till studien.
Rapporter från allmänheten gör nytta
För att studera hur svingelgräsfjärilens utbredningsområde har förändrats, använde forskarna fynd från öppna databaser, såsom svenska Artportalen, där vem som helst kan publicera sina fynd.
– Utan insatserna från tusentals naturintresserade hade vår studie varit mycket svårare att genomföra. Vi skulle inte ha kunnat analysera förändringen av utbredningsområdet, och dessutom hade det varit svårare för oss att hitta fjärilar för våra experiment, säger Mats Ittonen.
Hastigheten med vilken vetenskaplig data samlas in ökar exponentiellt, något som leder till massiva och komplexa så kallade dataset. För att göra dessa mer hanterbara använder forskare statistiska metoder som syftar till att komprimera och förenkla data, samtidigt som nyckelinformationen bibehålls. Den mest använda metoden heter PCA (principalkomponentanalys). Det är denna metod som nu kritiseras i en artikel som publiceras i vetenskapstidskriften Scientific Reports.
– Tänk på PCA som en ugn där du har mjöl, socker och ägg som indata. Ugnen kan alltid göra samma sak, men resultatet, alltså själva kakan, beror helt på ingrediensernas förhållande och hur de kombineras, säger Eran Elhaik, forskare i molekylär cellbiologi vid Lunds universitet.
Får fram olika resultat
PCA används idag inom en rad vetenskapliga områden, men i studien fokuserar Eran Elhaik på populationsgenetiken, närmare bestämt forntida folk och hur de är besläktade. Där visar Elhaik att PCA kan generera radikalt olika resultat beroende datasetets egenskaper, vilket kan leda till missuppfattningar och felaktiga tolkningar. Resultaten påverkas av hur många individer från de olika grupperna som finns i datasetet. Det går alltså att nå en mängd olika resultat som alla är matematiskt ”korrekta”, men där bara ett kan vara biologiskt korrekt.
– Det förväntas att PCA kommer att ge korrekta resultat eftersom det används så ofta. Men jag kan visa att metoden varken är en garant för tillförlitliga eller statistiskt robusta slutsatser, säger han.
Slutsatser måste omvärderas
I studien, som pågått i över ett decennium, har Eran Elhaik undersökt de tolv vanligaste populationsgenetiska tillämpningarna av PCA. Det har han gjort både med hjälp av simuleringar och verkliga genetiska data för att visa hur flexibla PCA-resultat kan vara.
– Tiotusentals vetenskapliga artiklar enbart inom populationsgenetiken har använt PCA för att utforska likheter och skillnader mellan individer och populationer och baserat sina slutsatser på dessa resultat. Dessa slutsatser måste omvärderas, säger han.
Eran Elhaik hoppas att studien ska utveckla ett bättre förhållningssätt för att ifrågasätta resultat och därmed bidra till att göra vetenskapen mer tillförlitlig. Han nämner bland annat metoder som Geographic Population Structure (GPS) för att få fram biogeografi från DNA.
– PCA bidrar till att gamla uppfattningar om ras och etnicitet lever kvar. Metoden spelar en direkt roll i skapandet av historiska berättelser om var människor kommer ifrån, säger han.
Eran Elhaik, universitetslektor, Biologiska institutionen, Lunds universitet, eran.elhaik@biol.lu.se
Det rör sig om ett protein som binder genetiskt material, och som forskarna nu visar även kontrollerar egenskaper som styr tumörutveckling.
Proteinet, som kallas HnRNPK, binder till det budbärar-RNA (mRNA) som de båda generna IER3 och IER3-AS1 kodar för. Dessa gener är högaktiva i flera former av cancer. När HnRNPK binder in till dessa geners mRNA förhindras bildandet av dubbelsträngat RNA mellan dem och de hålls åtskilda.
Tumörtillväxten påverkas
– När dessa RNA hålls separerade hjälper de tumörer som är beroende av tillväxtfaktorer att växa. Utan proteinet HnRNPK neutraliseras de egenskaper som främjar tumörtillväxt, vilket öppnar för utveckling av läkemedel som blockerar proteinet HnRNPK, säger Chandrasekhar Kanduri, professor i medicinsk genetik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Studien visar också att proteinet HnRNPK på liknande sätt binder in till flera andra budbärar-RNA för att förhindra bildande av dubbelsträngat RNA.
Upptäckten ger möjlighet att indirekt påverka tillväxtfaktorn FGF-2, som är en välkänd nyckelspelare i processen där stamceller mognar ut till olika celltyper och även för embryons tidiga utveckling.
Färre biverkningar
– Med tanke på den avgörande roll som FGF-2 spelar i människans normala utveckling skulle det ge för stora biverkningar att använda läkemedel riktade direkt mot tillväxtfaktorn. Den mekanism som vi nu identifierat ingår i samma signalkedja, men längre nedströms. Mekanismen har därför potential att bli ett mer attraktivt alternativ för cancerbehandling med färre biverkningar, säger Meena Kanduri, docent i molekylär medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Det krävs mer forskning för att säkerställa att fyndet går att överföra från cellodling och studier i möss till människa. I nästa steg planerar forskargruppen att genomföra utökade studier som mer i detalj undersöker hur det paret av gener som regleras av FGF-2 kontrollerar tumörens tillväxtmiljö.
Chandrasekhar Kanduri, professor i medicinsk genetik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, kanduri.chandrasekhar@gu.se, Meena Kanduri, docent i molekylär medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, meena.kanduri@gu.se
Metan är en kraftfull växthusgas som bidrar till den globala uppvärmningen. Det är relativt väl känt genom mätningar och data från satelliter hur stor mängd metangas som finns i atmosfären och hur den har ökat över tid. Men det är inte lika tydligt varifrån metanet kommer.
– Den globala metanbudgeten är ett mysterium. När man summerar mätningarna som gjorts vid marken får man ett högre värde än mängden metan i atmosfären. Vi förstår inte heller fullt ut varför metanet ökar så oregelbundet i atmosfären, till skillnad från de andra växthusgaserna som ökar väldigt regelbundet och på ett sätt som tydligt går att koppla till mänsklig aktivitet, säger David Bastviken.
Vad påverkar metanutsläppen?
För att kunna sätta in åtgärder som kan minska metan i atmosfären är det viktigt att förstå vilka utsläppskällorna är och hur metanutsläppen regleras.
Mängden metan i atmosfären har mer än fördubblats sedan tiden före industrialismen. Mycket av detta beror på människans aktiviteter, som läckage av metan vid hantering av naturgas och att metan bildas i vissa industriella förbränningsprocesser.
Metangas avges från vattnet
Men det finns också naturliga metankällor. När bakterier bryter ner ämnen under syrefria förhållanden, som i våtmarker och sjöar, bildas metangas som kan avges från vattnet eller bubbla upp från sjöbottnen. Dessutom finns naturliga metanbildande processer som gynnas av mänsklig aktivitet, som risodling, idisslande boskap och soptippar.
Tidigare forskning har gett mycket varierande uppskattningar av storleken på sjöarnas bidrag till den totala mängden metangas. I den aktuella studien har forskarna gått tillbaka till ursprungsdata bakom de tidigare beräkningarna för att dubbelkolla alla data och bättre ta hänsyn till ny kunskap om hur metanutsläpp regleras och varierar i tid och rum.
Släpper ut mindre metan
– Vi kom fram till att sjöar släpper ut mindre metan än vi trodde, vilket man kan förvänta sig eftersom de flesta mätningar som ligger till grund för tidigare beräkningar har gjorts under den varma delen av året när utsläppen blir som högst. Men det är fortfarande så att sjöar och dammar står för ungefär en tiondel av de totala metanutsläppen, så de är en viktig faktor att räkna med. Vi har förhoppningsvis bidragit till att de beaktas på ett mer korrekt sätt.
Modellen är den första där de beräknade metanutsläppen från sjöar fördelas på ett koordinatsystem över jorden. Det är en förutsättning för att kunna koppla sjöarnas metanutsläpp till de globala klimatmodellerna för olika ekosystem.
Bättre beräkningar
År 2021 gjorde forskarlaget liknande beräkningar för dammar vid kraftverk och liknande människoskapade sjöar. Tillsammans täcker de båda studierna de viktigaste öppna vattenytorna på jorden. Studierna bidrar dels till förbättrad kunskap om hur mycket metan vattenytorna släpper ut, dels har de gjort det möjligt att integrera beräkningarna i globala klimatmodeller.
– Vår studie har dramatiskt minskat glappet mellan metanet som vi ser i atmosfären och summan av alla kända utsläpp. Det ger bättre förutsättningar att få in sjöar, som är en betydande metankälla, i de globala klimatmodellerna och därmed få en bättre förståelse för hur metanutsläppen regleras, säger David Bastviken, professor i miljövetenskap vid Institutionen för Tema vid Linköpings universitet.
Så gjordes forskningen:
Forskarna gjorde nya beräkningar från grunden där de tog hänsyn till faktorer som påverkar sjöars metanutsläpp, så som:
temperaturvariationer över året
dygnsvariationer
hur stor del av året sjöar på olika breddgrader är isbelagda
reglering av olika metanflödestyper från sjöar
skillnader mellan olika sjötyper som finns i olika regioner i världen
Modellen som utarbetades i samarbete mellan forskare vid Linköpings universitet och Nasa, USA:s myndighet för rymdfart, viktar värdena från olika metangasmätningar för att få ett värde för hela året som på ett mer rättvisande sätt matchar verkligheten.
Forskarna kom fram till att världens sjöar släpper ut runt 42 miljoner ton metan till atmosfären varje år.
Det menar en nordisk forskargrupp i en ny studie. WHO:s rekommendationer om rörelse och fysisk aktivitet, som Sverige antagit men inte lever upp till, behöver skrivas in i både lagar och läroplaner. De nordiska välfärdssystemen liknar varandra emellan länderna, men i styrdokumenten för förskolan ges väldigt olika förutsättningar för motorik och fysisk aktivitet.
Idrotts- och hälsoforskaren Ann-Christin Sollerhed, tillsammans med nordiska kollegor, har gjort en studie om vikten av rörelse och fysisk aktivitet inom barnomsorgen. Forskargruppen har studerat rörelse och fysisk aktivitet, så kallad ”movement and physical activity” (MoPA), och hur det är inskrivet i de nordiska ländernas lagar och läroplaner.
Fysisk aktivitet för förskolebarn nämns inte svensk lagtext
– Likheterna som vi ser är att omsorgen av barnen ses som viktig i alla de nordiska länderna och att välfärdssystemen i stort liknar varandra. Alla länderna har inte lika lång barnledighet, utan barnen börjar i förskola eller barnehage i lite olika ålder. Vi ser att rörelse, motorisk förmåga och fysisk aktivitet är lågt prioriterat i de olika länderna (i varierande grad) och omnämns ganska sparsamt i lagtext och läroplaner, berättar Ann-Christin Sollerhed, universitetslektor i idrott och hälsa vid Högskolan Kristianstad, som lett den nordiska studien tillsammans med Jan-Eric Ekberg från Malmö universitet.
Det finns påtagliga skillnader mellan länderna hur och var det nämns. I lagtext omnämns rörelse för förskolebarn i Danmark, Finland och Island, medan det inte nämns alls i Sverige och Norge.
WHO:s rekommendationer saknas i nordiska läroplaner
När det gäller läroplanerna finns något om rörelse i samtliga nordiska länder. Tydligast framskrivet är det i Danmark och Finland, till viss grad även i Norge. I Islands och Sveriges läroplaner är det vagare. Det gäller i synnerhet i den svenska läroplanen, där det är väldigt vagt och sparsamt. Inget av de nordiska länderna har WHO:s rekommendationer om daglig fysisk aktivitet inskrivet i läroplanen, trots att alla länderna har antagit rekommendationerna.
Äventyrlig lek utvecklar motorik hos förskolebarn
I läroplanerna beskrivs rörelse antingen som medel för att uppnå andra mål i utvecklingen – som att rörelse är bra för den kognitiva eller sociala utvecklingen. Eller så beskrivs rörelse som ett mål för sig självt, alltså att rörelse är bra för rörelse- och motorisk förmåga. I analysen av studien har forskargruppen tittat noggrant på hur formuleringarna gjorts och om rörelse beskrivits som medel eller mål.
– I den svenska läroplanen är rörelse i stort endast nämnt som medel för något annat, medan rörelse i Danmarks, Finlands, och till viss del Norges, läroplaner har ett egenvärde som mål. I Danmarks och Norges läroplaner anges det också att barn ska få hålla på med ”farlig leg”, så kallad ”risky play”, för att få utveckla sin motorik. Här har Sverige något att lära, menar Ann-Christin Sollerhed.
Tre timmar fysisk aktivitet varje dag
I lagtext måste det in att alla barn ska ha daglig fysisk aktivitet och motorisk träning i förskolan. Detta utifrån WHO:s rekommendationer. I läroplanen ska det bli tydligt och uppfodrande att det är viktigt att barn i 1–5-årsåldern får lära sig grundläggande motorik i adekvat undervisning. Barnen ska också ges möjlighet till daglig fysisk aktivitet utifrån WHO:s rekommendationer om minst 180 minuter fysisk aktivitet, varav minst 60 minuter är pulshöjande aktivitet – varje dag!
Inaktivitet kan ge besvär och smärta senare i livet
Förskoleåldern (1–5 år) är den mest gynnsamma perioden att utveckla grundläggande motorik i samklang med hjärnans utvecklingsfas under dessa år. Den grundläggande motoriken kan ses som byggklossar för alla andra rörelser under resten av livet. De barn som missar att utveckla sin grundförmåga under dessa år riskerar i hög grad att aldrig hinna ifatt, vilket har effekter på den fysiska aktivitetsnivån i ett livsperspektiv..
– Vi har inte hunnit långt i Sverige, tvärtom, menar Ann-Christin Sollerhed. Barn är fysiskt inaktiva och stillasittande i hög grad, inte bara i hemmet utan även i förskolan.
HEPA Europe är ett forum som främjar forskning, policy och praxis för hälsofrämjande fysisk aktivitet för bättre hälsa och välbefinnande i hela WHO:s europeiska region.
Alltför många av de som rest med tåg i Sverige under sommaren har drabbats av inställda eller försenade resor. Andelen tåg som ställts in eller försenats under det första halvåret i år är fler än på tio år, berättar Carl-William Palmqvist som är forskare vid K2 och Lunds universitet.
Bättre information till resenärerna
− För att förbättra järnvägstrafikens punktlighet måste kvalitetsarbetet systematiseras och fokusera både på teknik, underhåll, tidtabeller och på bättre informationen till resenärerna. Det finns flera konkreta, relativt enkla åtgärder, som till exempel att informera resenärerna så att de vet var på perrongen de ska vänta för att enklast nå sin plats på tåget, säger Carl-William Palmqvist.
De flesta förseningarna i tågtrafiken orsakas av små störningar, upp till någon minut. Flera sådana störningar ger dock över en längre resa en påtaglig försening.
− I tidtabellerna underskattas nu systematiskt hur lång tid som krävs vid varje uppehåll, när resenärer ska gå av och på tåget, säger Carl-William.
Varför kommer tåget inte i tid?
Små störningar på upp till en minut ackumuleras till en längre försening
I tidtabellerna har man underskattat hur lång tid det tar när resenärer ska gå av och på tåget
Underhållet av räls och tågvagnar har varit otillräckligt i många år – vilket medför stopp i trafiken dels på grund av banarbete och dels på grund av slitage
Banarbete utförs på tider avsatta för trafik
Bristande underhållsarbete
Många av sommarens inställda eller försenade tåg påverkades av banarbeten, både planerat underhåll och akuta insatser.
− Underhållet av järnvägstrafikens infrastruktur, både räls och vagnar, har varit otillräckligt under många år. Järnvägstrafiken påverkas därför nu både av omfattande underhållsarbete och av stopp i trafiken orsakade av slitage och bristande prestanda, menar Carl-William Palmqvist.
− De servicefönster som finns för planerat underhållsarbete utnyttjas dåligt, istället utförs underhållsarbetet på tider avsatta för trafik. Omfattande akutinsatser försvårar naturligtvis planeringen, men nu tycks de leverantörer som utför underhållsarbetet sakna tillräckliga incitament för att utföra arbetet på tider som inte påverkar trafiken, fortsätter Carl-William.
Ta tillvara järnvägens kapacitet
Järnvägstrafikens punktlighet är den enskilt viktigaste faktorn som påverkar hur nöjda resenärer är med sin resa. Punktligheten påverkar också i vilken utsträckning det är möjligt att ta tillvara järnvägens fulla kapacitet.
− Systematiska förseningar bidrar till att järnvägstrafiken nu måste planeras med färre avgångar än vad som vore möjligt med bättre punktlighet, avslutar Carl-William Palmqvist.
Hemma på Mårbacka sparade Selma Lagerlöf alla brev hon fick. I dag finns de flesta bevarade på Kungliga biblioteket i Stockholm där litteraturforskarna Jenny Bergenmar och Maria Karlsson har lagt många timmar på att läsa och sortera dem.
Kallades för ”sagotant”
– En rolig aspekt är att stämpeln som ”sagotant” och ”sagoberätterska”, som dagens forskare har jobbat så hårt på att tvätta bort, är extremt närvarande i många av breven. De inleds inte sällan med ”Kära sagotant!” men det är inget negativt menat, tvärtom. Sagan hade en väldigt hög position i början av 1900-talet, säger Jenny Bergenmar.
Hon och Maria Karlsson ligger bakom boken Lagerlöfs läsare: Allmänhetens brev till Selma Lagerlöf, där breven till författaren kartläggs – de kom från alla håll i samhället, och variationen i innehåll var stor.
De flesta brev till Selma Lagerlöf finns bevarade på Kungliga biblioteket i Stockholm.
Selma Lagerlöf – första kvinnan att få Nobelpriset
Författaren Selma Lagerlöf (1858–1940) stod bakom böcker för både vuxna och barn, bland titlarna finns Gösta Berlings saga, Herr Arnes penningar, Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige och Kejsarn av Portugallien. 1909 blev hon första kvinna att tilldelas Nobelpriset i litteratur. Hon var också den första kvinna att väljas in i Svenska Akademin.
Många ber om pengar
Breven i boken delas in i fyra huvudkategorier: brev där avsändaren ber om ekonomisk hjälp, brev som handlar om läsning och läsande, brev som på olika sätt tar upp Sverige som nation, och brev om utbildning och pedagogik. Flest brev kom från människor som bad om pengar.
– De breven är alltid självbiografiska – de handlar om sjukdom, arbetslöshet eller konkurser, och det är spännande för det är ett material som kanske inte hade funnits om inte de här breven hade funnits sparade. De breven har en särskild retorik, avsändarna vill framställa sig själva som att de är värdiga att få den här hjälpen.
Gav råd om författarskap
Och ja – Selma Lagerlöf skänkte ofta pengar. Jenny Bergenmar och Maria Karlsson vet en hel del om vad hon svarade på breven, tack vare en insamling där forskarna efterlyste svar från författaren ute hos svenska folket.
En sorts brevskrivare som Lagerlöf ofta svarade personligen var de som berättar om sina egna författarambitioner, och som ber henne om goda råd i den processen.
– Där svarade hon alltid som en ämbetskvinna: det var kort, med konkreta råd, och hon ingav dem inga orealistiska förhoppningar!
Plötsligt hjärtstopp drabbar varje år cirka 10 000 personer i Sverige. Att rädda dem är en kamp mot klockan och omgivningens insatser med hjärt-lungräddning (HLR) och hjärtstartare är helt avgörande. Tre av fyra fall inträffar i folks vardag, ett av fyra på sjukhus.
Ofta dödlig utgång
Utgången av plötsligt hjärtstopp är oftast dödlig, oavsett var det sker. Sjukdomen utgör också den vanligaste dödsorsaken för personer med diabetes, hjärtsvikt eller kranskärlssjukdom, vilket gör den till en folksjukdom.
Araz Rawshani är forskare på Sahlgrenska akademin:
– Det här är en omfattande studie som beskriver omhändertagandet och överlevnaden vid plötsliga hjärtstopp. Det är en detaljerad rapport som belyser tre decennier av återupplivning i en hel nation, och den visar att situationen, för både patienten och för vårdgivarna, förändras snabbt, konstaterar han.
Överlevnaden har fördubblats
Resultaten visar att överlevnaden vid plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus mer än fördubblades under åren 1990–2020, till en nivå på cirka elva procent. Hela förbättringen skedde under slutet av 1990-talet och början på 2000-talet. Under det senaste decenniet har överlevnaden inte ökat.
Vid hjärtstopp på sjukhus ökade överlevnaden med faktor 1,2 under 2004–2020, till cirka 35 procent. Förbättringen skedde främst från 2010 och berodde enligt forskarna på bättre färdigheter och resurser inom vården.
Civila påbörjar hjärt-lungräddning
– Vid hjärtstopp utanför sjukhus är det sannolikt den ökade förekomsten av personer som tränats för att utföra hjärt-lungräddning som drivit på den positiva utvecklingen. Miljontals svenskar har utbildats i denna livsviktiga färdighet som kan komma till användning när som helst, och dessa personer ingriper allt oftare. I dag är det civila som startar HLR i majoriteten av alla fall av hjärtstopp utanför sjukhus, säger Araz Rawshani, och fortsätter:
– Att utvecklingen sedan stannat av har flera orsaker. Dels lyckas inte ambulanssjukvården anlända i tid till patienten, utryckningstiderna har hela tiden ökat, och dels har andelen patienter som är relativt lätta att återuppliva, de som får hjärtstopp till följd av akut eller kronisk kranskärlssjukdom, sjunkit dramatiskt under de senaste decennierna.
Vissa hjärtstopp mer svårbehandlade
Den växande gruppen svårbehandlade fall – hjärtstopp orsakade av exempelvis lungsjukdom eller hjärtsvikt – gör att det framgent blir svårare att lyckas med återupplivning. I dessa grupper är kvinnor dessutom överrepresenterade, vilket förklarar skillnaden i överlevnad mellan kvinnor och män. År 2020 överlevde nästan 14 procent av männen plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus, mot cirka 8 procent av kvinnorna.
– Studien pekar på att hälso- och sjukvården, från ambulanssjukvård till vård efter återupplivning, kommer att möta nya och svåra utmaningar under de kommande åren, med en patientpopulation som blir allt svårare att återuppliva.
– Fortsatta förbättringar i överlevnad kräver nya sätt att utbilda betydligt fler i hjärt-lungräddning, att kompetensen upprätthålls, och det behövs tekniska landvinningar för att leverera hjärtstartare tidigare, avslutar Araz Rawshani.
Så gjordes forskningen:
Den aktuella studien inkluderar svenska registerdata om 106 296 fall av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus under åren 1990–2020. I studien ingår också data om 30 032 fall av hjärtstopp hos personer som var under sjukhusvård, åren 2004–2020.
Araz Rawshani, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, araz.rawshani@gu.se
Det är forskare vid Karolinska Institutet som utvecklar det nya coronavirusvaccin, som ska vara mindre känsligt för mutationer och rustat även för framtida coronavirus. Det visar lovande resultat i studie på möss, och nu hoppas forskarna kunna gå vidare till säkerhetsstudier på människor.
– Det här är en ny generation av coronavaccin. Tanken är att det ska ge ett bredare skydd som mer liknar det vid genomgången infektion, och är lite mer framtidssäkrat än de vacciner som används idag, säger Matti Sällberg, professor vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet.
Vacciner av olika typer har haft stor betydelse för att bromsa pandemin orsakad av coronaviruset sars-cov-2. En utmaning är virusets förmåga att mutera, det vill säga förändra sig för att undkomma människans immunförsvar.
Dna från både spikproteiner och andra virusprotein
De flesta av dagens vacciner bygger på att använda delar av coronavirusets så kallade spikprotein för att aktivera kroppens immunförsvar mot viruset. Det är ett bra vaccinprotein, men nackdelen är att just i spikproteinet uppstår mutationer ofta, vilket kan påverka vaccinernas effekt.
Forskarna vid Karolinska Institutet utvecklar därför ett vaccin som innehåller fler delar av viruset; däribland delar som inte muterar i samma takt som spikproteinet.
Vaccinet är ett dna-vaccin, vilket innebär att det består av dna-sekvenser, som när de förs in i kroppen får cellerna att producera de protein som dna-sekvenserna innehåller instruktioner för. Immunsystemet uppfattar proteinet som främmande och börjar bilda antikroppar mot det.
I det här fallet handlar det om dna för delar av spikproteinet från tre olika coronavirusvarianter samt dna för ytterligare två virusproteiner, kallade M och N, där mutationer är ovanligare.
Känner igen coronavirus i fladdermöss
I den nu publicerade studien visar forskarna bland annat att vaccinet skyddar möss mot allvarlig infektion med beta-varianten av sars-cov-2, en variant som kan undvika immunförsvaret, och aktiverar immunceller (T-celler) som känner igen coronavirus som finns hos fladdermöss.
Forskarna ser framför sig att vaccinet skulle kunna användas som ett boostervaccin, det vill säga ges som påfyllnad efter grundvaccinering med andra vacciner.
– Nästa steg är att testa det på människa i en liten säkerhetsstudie, en så kallad fas I-studie, och vi har lämnat in ansökningar om tillstånd för det, säger Matti Sällberg.
Vaccinet har designats och testats vid Karolinska Institutet i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och Kungliga Tekniska Högskolan. Infektionsstudier och toxikologiska studier har genomförts i samarbete med Folkhälsomyndigheten och företaget Adlego Biomedical i Solna. Northx Biologics i Matfors har producerat vaccinet.
Vaccinet ges med ett nyutvecklat instrument för dna-vaccination framtaget av det italienska företaget IGEA Biomedical. I projektet deltar även forskare från Justus-Liebig-universitetet i Tyskland, som har studerat hur det medfödda immunsvaret påverkas av vaccinet.
Forskningen har finansierats genom EU:s program Horizon 2020 (Opencorona) och ERINHA, av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Vinnova, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, CIMED, ALF-anslag från Region Stockholm och med stöd från privata donatorer.
Matti Sallberg och medförfattaren till publiceringen om studien, Lars Frelin, är grundare av och delägare i Svenska Vaccinfabriken Produktion, som äger patentansökningar för vaccinet.
Vetenskaplig artikel:
A universal SARS-CoV DNA vaccine inducing highly crossreactive neutralizing antibodies and T cells( Sofia Appelberg, Gustaf Ahlén, Jingyi Yan, Negin Nikouyan, Sofie Weber, Olivia Larsson, Urban Höglund, Soo Aleman, Friedemann Weber, Emma Perlhamre, Johanna Apro, Eva-Karin Gidlund, Ola Tuvesson, Simona Salati, Matteo Cadossi, Hanna Tegel, Sophia Hober, Lars Frelin, Ali Mirazimi och Matti Sallberg)EMBO Molecular Medicine .
Kontakt:
Matti Sällberg, professor, Institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, matti.sallberg@ki.se
Skogssektorns jämställdhetsarbete har haft vissa positiva effekter, men på det stora hela har förändringen varit begränsad. Det visar studien som följt upp en undersökning av jämställdheten i skogsbranschen som publicerades 2011.
– Den visar att könssegregeringen inom skogssektorn har minskat något, men att den till stor del består, säger Elias Andersson, forskare inom arbetsvetenskap
– Vi ser visserligen att lika många kvinnor som män är chefer på låg- och mellannivåer, men tre av fem kvinnor i chefsposition har upplevt könsdiskriminering eller kränkningar.
Undersökningen har genomförts under 2021 av Elias Andersson och Maria Johansson bägge forskare vid Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, med bakgrunder inom teknik, arbetsvetenskap, pedagogik, genusvetenskap och idéhistoria.
Hugget som stucket för kvinnor i skogssektorn
– Vi hade så klart hoppats på större positiva förändringar, men tyvärr ser vi bara små skillnader från 2011. Det kan upplevas nedslående att förändringen går så långsamt. Den här typen av undersökningar är nödvändiga, då de belyser missförhållanden och kan ligga till grund för det fortsätta förändringsarbete som vi alla behöver göra.
Två av fem kvinnor inom skogssektorn upplever en utsatthet i form av könsdiskriminering (motsvarande andel bland männen är mindre än var tionde).
Tre av fem kvinnor i chefsposition har upplevt könsdiskriminering eller kränkningar.
Tillsyn och natur- och miljövård är de två mest kvinnodominerade arbetsområdena, medan ”försäljning, avverkning och inköp” är de mest mansdominerade.
Under de tio år som har passerat mellan undersökningarna har händelser som #metoo och #slutavverkat visat på stora utmaningar i skogsbranschen när det gäller sexuella trakasserier, kvinnors utsatthet och ojämställda normer och kulturer – liksom i många andra branscher.
Den nationella jämställdhetsstrategin från 2011 har, tillsammans med det regionala arbetet, lyft jämställdhet på den skogliga agendan. Olika företag och organisationer, inklusive SLU, har internt och på olika sätt arbetat med frågan för att öka medvetenheten.
Hur kan det komma sig att så lite händer?
– Det är en stor utmaning att förändra ojämställda normer, kulturer och strukturer och det kräver ett prioriterat, kunskapsbaserat, systematiskt och målinriktat jämställdhetsarbete. Jag tycker mig se att medvetenheten kring detta börjar landa, men det ställer nya krav på både enskilda organisationer och sektorn i stort, säger Elias Andersson.
Varför väljer kvinnor skoglig utbildning? Och varför gör män det? Resultat i rapporten om skogsutbildades villkor på arbetsmarknaden.
Motiven skiljer sig till viss del åt mellan män och kvinnor. Män har i högra utsträckning tidigare och mer direkt erfarenhet och koppling till skogen, genom arbete eller genom familjens eller släktens skogägande. Kvinnor å andra sidan drivs i högre grad av ett intresse för hållbarhet och miljö och av möjligheten att få intressanta arbetsuppgifter.
Både män och kvinnor uppger att de generellt sett har en positiv upplevelse av sin utbildning och har i mycket hög utsträckning fått arbete direkt efter avslutad utbildning.
Var fjärde kvinna och var femte man har lämnat skogssektorn. Många fler kvinnor än män gör det efter att ha arbetat inom sektorn en längre tid, och anger att de inte skulle välja samma utbildning i dag.
Hur står det till med jämlikheten i skogssektorn?
Kvinnors och mäns kompetens värderas lika i skogssektorn, uppger deltagarna i undersökningen. Samtidigt upplever de normer och kultur som ojämställda.
Kvinnor har idag en snabbare väg till chefsposition än tidigare. Skillnaden i antalet chefer på lägre eller mellannivå har försvunnit. Men i företagsledningar dominerar män i olika positioner. Och tre av fem kvinnor i chefsposition har upplevt könsdiskriminering eller kränkningar.
Skogsstyrelsen fortsätter att vara den organisation som har flest kvinnor anställda i jämförelse med män
Andelen kvinnor som är anställda inom skogsbolag har stigit, medan andelen inom skogsägarföreningarna har sjunkit.
Rapporten bygger på en enkätstudie som inbegriper samtliga kvinnor med en högre skoglig utbildning samt en spegelgrupp av män med motsvarande utbildning, ålder och examensår. Totalt gick enkäten ut till 1618 personer, med en svarsfrekvens på 53 procent.
Undersökningen har genomförts under 2021 med stöd av SLU:s skogsvetenskapliga fakultet, Skogforsk och sex regionala skogsprogram. Syftet är att bidra med kunskap till en fortsatt utveckling av jämställdhetsarbetet.
Kontakt:
Elias Andersson, docent i teknologi med fokus på arbetsvetenskap vid Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet elias.andersson@slu.se
Forskare som följt nivåerna av coronavirus i vattnet under hela pandemin, kan nu visa hur halterna förändrats under tidens gång.
Diagrammet som presenteras, se bild, visar utvecklingen av halten sars-cov-2 i avloppsvattnet i Göteborg vecka för vecka, från den första provtagningen i mitten av februari (vecka 7) år 2020, då pandemin var i sin linda.
Den senaste mätningen bygger på prover tagna vecka 33, den 15-21 augusti.
Pandemivåg fyra slog alla rekord
Pandemivågorna ett, två och tre framträder tydligt i diagrammet. De ter sig dock små jämfört med pandemivåg fyra som hade sin toppnotering i januari (vecka 2) 2022. Därefter har nivåerna fluktuerat.
Trots att det skett en sänkning av halten sars-cov-2 i avloppsvattnet i Göteborg i den senaste veckomätningen (vecka 33 2022), är det tydligt att smittan inte ger med sig. De senaste månadernas lägstanivåer ligger avsevärt högre än lägstanivåerna tidigare under pandemin.
Diagrammet visar de relativa mängderna sars-cov-2 i avloppsvattnet i Göteborg från februari 2020 (vecka 7). Veckonummer anges på X-axeln. Bild: Göteborgs universitet.
– Det verkar som vi har en rejält förhöjd baslinje av mängden cirkulerande sars-cov-2, det är alltså förhållandevis många hela tiden som är smittade, konstaterar Heléne Norder, forskningsledare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och mikrobiolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Den virustyp som dominerat den senaste tiden är undervarianten av omikron, BA.5. Troligen håller den dominansen i sig, menar Heléne Norder, även om typbestämningen av de senaste proverna inte är slutförd.
Coronavirus i vattnet visar hur många som är sjuka
Forskargruppen bakom undersökningarna av sars-cov-2 i avloppsvattnet i Göteborg samarbetar med kommunägda Gryaab som hanterar avloppsvatten i Göteborg med kranskommuner. Bolaget bistår varje vecka forskarna med ett prov med samlade dagsprover av avloppsvatten. Mätningarna och analyserna av proverna rapporteras direkt till smittskydd och vårdgivare i Västra Götaland.
Coronavirus i avloppsvattnet påvisar virus- och sjukdomsförekomst i samhället. Kopplingen mellan virus i avloppsvattnet och andelen svårt sjuka har dock minskat i takt med att vaccinationsskyddet stärkts.
Kontakt:
Heléne Norder, mikrobiolog och forskningsledare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset, helene.norder@gu.se
Vi använder kakor för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
