I artiklar i tidskriften Science presenterar forskare från bland annat Göteborgs universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och mer än 50 andra organisationer världen över en stor översyn av Madagaskars biologiska mångfald.
Analyser visar bland annat följande: Överexploatering genom exempelvis jakt och skördande av växtarter samt ohållbara jordbruksmetoder påverkar 62 respektive 57 procent av ryggradsdjursarterna negativt. Nästan 90 procent av alla växtarter påverkas också negativt.
Baobabträd. Bild: Tobias Andermann
– Naturen är vår största tillgång i kampen mot klimatförändringar och för att säkerställa matförsörjningen. Ändå har vi degraderat alla ekosystem på denna planet till en bråkdel av deras tidigare omfattning, utrotat ett stort antal arter och utsatt många fler för risker, säger Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och forskningschef vid Kew Gardens i Storbritannien.
– Madagaskar är ett tydligt exempel. Dess biologiska mångfald är lika unik som den är hotad.
Många unika arter
Madagaskar har en samling av växter, djur och svampar som i de flesta fall har utvecklats på ön och inte finns på andra håll. Forskarna uppskattar att det finns 11 516 beskrivna arter av inhemska malagasiska kärlväxter, av vilka 82 procent bara växer på ön. Bland de över tusen arterna av inhemska land- och sötvattenryggradsdjur är andelen ännu högre.
Forskarna har funnit att Madagaskar hyser ett oproportionerligt stort antal evolutionärt unika och samtidigt globalt hotade arter. Akuta åtgärder behövs nu, skriver de.
För närvarande täcker skyddade områden en tiondel av Madagaskar. De skyddade områdena fångar relativt väl önationens biologiska mångfald. Det är viktigt, menar forskarna, att upprätthålla och förbättra kvaliteten på skyddet i dessa områden. Viktigt är också att bevara sådant som fröbankar och program för förädling och återintroduktion, likaså att involvera lokalbefolkningen i arbetet.
Utbredd fattigdom
Majoriteten av Madagaskars över 28 miljoner invånare bor utanför, men ofta mycket nära, skyddade områden. Dessa samhällen står inför utmaningar kopplade till utbredd fattigdom, som i sig är relaterad till en utarmning av naturen, begränsad tillgång till formell utbildning och hälsovård samt regleringsfrågor inklusive markinnehav.
Forskarna beskriver biologisk mångfald som den största möjligheten och den mest värdefulla tillgången för Madagaskars framtida utveckling och för medborgarnas hållbara framtid och välbefinnande.
– Att rädda Madagaskars mångfald är allas ansvar, inklusive civila samhällen och beslutsfattare, det är nu dags att vidta åtgärder, säger Hélène Ralimanana på Kew Madagascar Conservation Centre.
Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och forskningschef vid Kew Gardens i London a.antonelli@kew.org
Enligt Tidöavtalet vill regeringen med stöd av Sverigedemokraterna utreda om svensk sjukvård helt eller delvis kan förstatligas. Att frågan tas upp nu kan delvis ses som en effekt av covid-19, enligt Henrik Loodin, hälso- och sjukvårdsforskare vid Lunds universitet.
– Pandemin visade att landets hälso- och sjukvård saknar marginaler för att hantera tillfälliga “peakar”. Coronakommissionen pekade också ut regionerna som ansvariga för bristande beredskap och föreslog att en ny instans för tydlig nationell krisledning bör inrättas.
Kan ta många år
I den svenska valrörelsen 2022 nämnde bland annat Kristdemokraterna Norge som ett föregångsland. Norge gjorde under samma år en vårdreform som innebar att styrningen i högre grad centraliserades. Ansvaret för sjukhus flyttade från regional till statlig nivå. Reformen skedde mot bakgrund av långa väntetider och geografisk ojämlikhet i den norska vården.
Hur lång tid skulle då ett förstatligande i Sverige kunna ta? För att få något slags uppfattning kan man ta den nationella cancerstrategin i Sverige som exempel, enligt Henrik Loodin.
Regeringen beslutade 2007 att utreda en nationell cancerstrategi. Målet var att skapa en bättre samverkan och bättre cancervård. Reformen sjösattes 2010 och resulterade i sex regionala cancercentra.
– Reformen tog alltså tre år att genomföra och gällde då samverkan kring en specifik sjukdom, som visserligen drabbar många och är komplex. Men de reformer som diskuteras nu gäller primärvård, BUP, vuxenpsykiatri, tillgänglig vård i glesbygd, nationell matchning, apotekens roll. You name it, säger Henrik Loodin och fortsätter:
– En mild beskrivning är att den typen av centralisering som regeringen med stöd av Sverigedemokraterna vill utreda kan ta något längre tid.
Stora omgörningar – fler exempel
Sverige har tidigare genomfört stora reformer inom hälso- och sjukvård. Ett exempel är 1992 års äldrereform då kommunerna tog över ansvaret för vård och omsorg av äldre personer från de dåvarande landstingen.
Ett annat exempel är avregleringen av psykiatrin i den så kallade psykiatrireformen 1994. Förändringen innebar att psykiskt sjuka människor integrerades i öppenvården och slussades ut från enskilda anstalter som Lillhagen utanför Göteborg eller mentalsjukhuset Sankt Lars i Lund.
Kring 1990-talet, i spåren av 1970- och 80-talens nyliberala politik, etablerades också en mer företagslik styrning av vården. Målet var att förändra den offentliga sektorn. Genom att bryta den byråkratiska lamslagning som då karakteriserade den offentliga sektorn skulle effektivitet och produktivitet ökas. Med hjälp av konkurrensutsättning, avregleringar, privatiseringar och valfrihet förändrades det svenska vårdlandskapet till en New Public Management-modell.
– Konsulter togs in för att styra upp sjukvården och minska ”spill” och ineffektivitet. Kostnadseffektivitet kan vara bra eftersom sjukvården hushåller med skattemedel. Men man kan också tänka att det är nödvändigt att ha ”spill” eftersom luft i systemet blir en försäkring för att hantera toppar av influensa eller som vid covid-19, säger Henrik Loodin.
Omfattande reformer har alltså tidigare genomförts i svensk hälso- och sjukvård. Men sjukvårdssystemets administrativa organisering i 21 självstyrande regioner med egen beskattningsrätt har hittills bestått.
Önskan om ordning och reda
Henrik Loodin beskriver de politiska idéerna om hur vården ska organiseras som en historiskt stadigt svängande pendel.
Dagens politiska tankar om en centralisering kan ses som en reaktion på den konkurrensutsatta vård som sjösattes på 1990-talet och där många olika aktörers intressen ska samordnas. Det handlar om en önskan om ordning och reda, säger Henrik Loodin.
– Centralisering och decentralisering är återkommande trender i diskussionen om hur vården ska organiseras. Tidöavtalet betonar att regionala skillnader ska minska genom att ge staten ett tydligare ansvar för vården. Detta är dock inget nytt.
Hårdare press på personalen
Det finns möjliga fördelar med en centralisering, men även nackdelar, enligt Henrik Loodin. En stor omorganisation kan exempelvis bli tung för personalen.
– Ännu fler organisatoriska förändringar inom svensk hälso- och sjukvård läggs på en yrkeskår som redan har en stor arbetsbörda.
Ett förstatligande skulle också kunna vara problematiskt i demokratisk mening, menar han. En centralisering innebär att makten flyttas uppåt – från de mer lokalt förankrade regionerna till en nivå som ligger längre bort från verksamheterna.
– Det finns en risk att det blir ett ökat glapp mellan medborgare och makt, vilket ur en demokratisk aspekt är värt att begrunda.
Svenska patienter är överlag nöjda
Det finns en uppfattning om att en omorganisering av svensk sjukvård har att göra med ett utbrett missnöje bland patienterna. Men det är en felaktig slutsats, säger Henrik Loodin och hänvisar till Sveriges kommuner och regioners vårdbarometer för 2021.
– Historiskt sett har vi blivit allt nöjdare och friskare samtidigt som det har anställts fler läkare. Undantaget är psykisk ohälsa som ökar, där finns ett större missnöje med vården.
Det finns regionala skillnader, men de flesta uppger sig vara mycket nöjda med vården.
– Det paradoxala är kanske att svenska patienter aldrig har varit så nöjda som idag.
Kontakt:
Henrik Loodin, forskare och universitetslektor inom medicinsk sociologi med inriktning mot hälso- och sjukvården henrik.loodin@ism.lu.se
Vad gäller postcovid saknas ännu mycket kunskap, till exempel gällande hur vanligt det är, konstaterar forskare vid Göteborgs universitet.
Med start 2020 har de gjort en studie där vårdanställda i Västra Götalandsregionen bjöds in att svara på en enkät om sin upplevda hälsa och eventuell förekomst av symtom som huvudvärk, andfåddhet, koncentrationssvårigheter och lukt- och smakbortfall. Frågan avsåg symtom under de senaste 30 dagarna.
Postcovid, enligt WHO:
Postcovid återfinns hos personer med en historia av sannolik eller säkerställd SARS-CoV-2-infektion, där symtom återfinns tre månader efter insjuknande, varat i minst två månader och som inte kan förklaras av en alternativ diagnos. Vanliga symtom inkluderar bland annat trötthet, andningssvårigheter, kognitiv dysfunktion som generellt påverkar daglig funktionsnivå. Symtom kan vara nytillkomna efter initial återhämtning från akut covid-19 eller ha kvarstått från den initiala sjukdomsfasen. Symtom kan också fluktuera eller återkomma över tid.
Svaren kopplades därefter till om deltagarna tidigare hade testat positivt för covid-19 eller inte. Drygt 10 000 personer svarade på enkäten, varav en majoritet kvinnor.
– När studien planerades var de flesta studier om postcovid baserade på personer som varit så svårt sjuka i covid-19 att de behövt sjukhusvård. Vi ville undersöka hur vanligt postcovid är bland personer som inte varit så allvarligt sjuka, säger Simon Larsson, läkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare vid Göteborgs universitet.
Deltagarna i enkäten uppmanades också att skatta sin funktionsnivå samt upplevelsen av sin aktuella hälsa.
Vanligt med smak- och luktbortfall
Resultaten: De flesta symtom är vanligare i gruppen som haft covid-19 jämfört med personer som inte hade haft covid-19. I gruppen som hade haft covid-19 skattade man också sin hälsa och funktion i vardagen något lägre jämfört med den grupp som inte testat positivt.
– Det överlägset mest specifika symtomet för covid-19 var förlust av lukt eller smak, följt av andfåddhet och symtom från bröstkorgen, säger Simon Larson.
Mer symtom hos kvinnor och äldre
Självskattad hälsa och funktionsnivå var lägre bland kvinnor och personer över 35 år som haft covid-19 jämfört, jämfört med dem som inte varit sjuka. Däremot syntes inga skillnader mellan grupperna bland män och yngre personer.
En del symtom, som sömnsvårigheter, oro och huvudvärk, var lika vanliga oavsett om man haft covid-19 eller ej.
Forskarna menar att de resultat man kunnat visa hittills utgör en viktig pusselbit för att lära sig mer om postcovid och i vilken utsträckning covid-19 påverkar hälsan hos dem som haft en mild infektion. Nästa steg blir att titta närmare på samband mellan olika symtom hos dem som upplever att deras hälsa påverkas av covid-19.
– Det är viktigt att veta hur vanligt problemet är och vad man mer specifikt bör titta efter i den här gruppen. Många av symtomen är också väldigt vanliga bland folk i allmänhet. Det är också viktigt att veta om det är specifika patientgrupper som drabbas. Till exempel har det kommit studier som visat att vaccinerade har färre besvär på sikt. Deltagarna i vår studie var ovaccinerade, säger Simon Larsson.
Bara en av tio som får hjärtstopp utanför sjukhus överlever och därför är snabb hjälp viktig. Tidigare forskning har visat att hjärt- och lungräddning som utförs innan ambulans eller räddningstjänst anländer fördubblar chansen till överlevnad.
För att rädda fler liv har forskare vid Karolinska institutet utvecklat ett system med sms-livräddare. Det innebär att frivilliga, som utbildats i hjärt- och lungräddning, larmas via ett textmeddelande i mobilen när en person drabbas av hjärtstopp.
Instruktioner att hämta hjärtstartare
I studien undersökte forskarna hur användningen av hjärtstartare och behandling med hjärt-lungräddning påverkades om sms-livräddare fick instruktioner att hämta närmaste hjärtstartare med hjälp av en karta – innan de begav sig till platsen för ett plötsligt hjärtstopp. Detta jämfördes med om de larmades för att endast göra hjärt-lungräddning.
Bild: Unsplash/Clique Images
Livsviktiga textmeddelanden
Frivilliga som har utbildats i hjärt-och lungräddning larmas får ett sms om ett hjärtstopp inträffar.
I dag finns 130 000 sms-livräddare i elva regioner i Sverige.
Mer än 20 000 hjärtstartare finns tillgängliga på allmänna platser.
Först på plats
Studien visar att frivilliga som larmas via textmeddelanden var först på plats och har en viktig roll att spela. De använde en hjärtstartare i en tredjedel av fallen och gav behandling med hjärt-lungräddning i närmare hälften av alla fall av hjärtstopp.
– Vi kan vi konstatera att sms-livräddare, oavsett instruktioner om att först hämta närmaste hjärtstartare eller bege sig direkt till den som drabbas av ett hjärtstopp, på ett effektivt sätt kan ge livräddande hjälp i väntan på ambulans, polis eller räddningstjänst, säger Ellinor Berglund, forskare vid Centrum för hjärtstoppsforskning på Karolinska Institutet och fortsätter:
– Vi tolkar det som att många av Sveriges 130 000 sms-livräddare har en hjärtstartare nära till hands och själva beslutar vilken strategi om passar bäst i situationen.
Ellinor Berglund, disputerad sjuksköterska, Centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska institutet, ellinor.berglund@ki.se
Vätgas ses som en viktig del i klimatomställningen av tunga transporter och runt om i världen sker satsningar på vätgasdrivna tåg, lastbilar och flygplan. Även inom tung industri är vätgasen en viktig energibärare, till exempel för framställning av fossilfritt stål.
Säkerhetsriskerna med att lagra eller använda väte är välkända. Det krävs bara fyra procent väte i luften för att det ska bildas knallgas som kan antändas vid minsta gnista. Därför är det viktigt att superkänsliga sensorer finns på plats och kan bevaka läckor samt larma vid kritiska nivåer.
Säkerheten kritisk vid vätgasanvändning
Forskare vid Chalmers har i samarbete med universitet i Nederländerna tagit fram en optisk vätgassensor som känner av rekordlåga halter av vätgas. Den sällar sig därmed till de känsligaste sensorerna i världen.
– Säkerhet är av yttersta vikt vid all användning och lagring av vätgas. Om mycket små läckor upptäcks tidigt kan de åtgärdas så att du förhoppningsvis inte behöver ta anläggningen eller fordonet ur drift, säger Christoph Langhammer, professor vid Chalmers tekniska högskola.
AI-teknik visade vägen
Den optiska vätgassensorn består av många nanopartiklar i metall som samverkar för att känna av vätgas i sin omgivning. Tillvägagångssättet för hur den nya sensorn designats skiljer sig från tidigare tillfällen.
I stället för att ta fram ett stort antal prover, och testa dem var och en för sig för att se vilken som fungerar bäst, har forskarna tagit hjälp av avancerad AI-teknik för att skapa det optimala samspelet mellan partiklarna utifrån deras avstånd till varandra, diameter och tjocklek. Resultatet är en sensor som känner av förändringar i vätgaskoncentration som är så små som några hundratusendelar av en procent.
Hemligheten bakom den nya sensorns låga detektionsgräns är partiklarnas placering i ett regelbundet mönster på en yta. Detta visade sig vara mer gynnsamt för sensorns känslighet än den slumpartade placering som gjorts i tidigare sensorer av samma typ.
Skräddarsydda sensorer behövs
Christoph Langhammers forskargrupp har tidigare kunnat presentera världens snabbaste vätgassensor. För honom står det klart att många olika slags sensorer behövs och att de kommer att vara i samspel med varandra.
– Teknologin kring vätgas har tagit ett jättesprång och därför behöver dagens sensorer både bli vassare och mer skräddarsydda för olika ändamål. Ibland behövs en mycket snabb sensor, ibland behövs en som fungerar i tuff kemisk miljö eller vid låga temperaturer. En sensorvariant kan inte tillgodose alla behov, säger Christoph Langhammer.
Så fungerar den optiska vätgassensorn
Den sensor som forskarna har utvecklat bygger på ett optiskt fenomen, plasmoner, som uppstår när nanopartiklar av metall fångar upp ljus och ger partiklarna en distinkt färg. Är nanopartiklarna gjorda av palladium eller en palladiumlegering så ändras deras färg när mängden vätgas i deras omgivning förändras och sensorn kan slå larm om nivåerna blir kritiska.
För att hitta den ultimata placeringen av partiklarna i sensorn använde sig forskarna av en artificiell intelligens-algoritm kallad partikelsvärmsoptimering. Syftet var att partiklarnas placering skulle leda till högsta möjliga känslighet för exponering av väte. Att placera partiklarna i ett mycket exakt definierat regelbundet mönster visade sig vara svaret.
Utifrån AI-beräkningarna tillverkades den optiska vätgassensorn, vilken är den första i sitt slag att optiskt detektera väte i ”parts per billion”-intervallet (250 ppb – alltså 2,5 hundratusendelar av en procent).
Christoph Langhammer, professor vid institutionen för fysik, Chalmers tekniska högskola, clangham@chalmers.se
Betydande mängder fosfor kan finnas i de jordpartiklar som förs bort från åkermark via ytavrinning och erosion.
Det finns sätt att motverka detta problem, som drabbar både lantbrukare och miljön. Exempel är fosfordammar, gräsbevuxna kantzoner längs diken och vattendrag samt förbättring av jordens struktur genom kalkning. Det är dock viktigt att sådana åtgärder verkligen sätts in där de gör störst nytta, menar forskare vid SLU.
För mycket fosfor kan ge algblomning
När vatten rinner på markytan eller genom marken för det med sig olika ämnen och partiklar som finns där. Fosfor är ett ämne som förekommer naturligt i naturen, men människor tillför också fosfor till naturen. Under de senaste decennierna har fosfor hamnat i marken främst genom gödsling. Fosfor stannar inte alltid i marken, utan transporteras bort då regnvatten och vattendrag rinner genom marken och landskapet. Detta gäller särskilt om marken har mycket lera eftersom fosfor fastnar på lerpartiklar. När mängden fosfor blir alltför hög i vattnet kan det skapa problem som algblomning.
Källa: SLU
SLU-forskare har under flera år arbetat med modeller för beräkning av erosionsrisker. De har också arbetat med kartor som visar var i landskapet risken är störst för fosforförluster. Sara Sandström har i sitt doktorsarbete vid SLU utvecklat, utvidgat och förfinat dessa modeller.
– Idag är kartorna så bra att de ger god vägledning åt lantbrukare och myndigheter i de områden i Mälardalen som vi har arbetat med, säger Sara Sandström. Dessutom kan modellen även användas för att ta fram sådana kartor över andra liknande områden.
Samband mellan slam och fosfor
Med hjälp av den miljöövervakning som SLU bedriver har Sara Sandström kunnat studera flödet av fosfor och jordpartiklar från avrinningsområden till små ”jordbruksbäckar”.
På flera platser i Mälardalen och södra Sverige har det samlats in vattenprover från sådana bäckar under flera decennier. Analyser visar att ett starkt samband finns mellan mängden slam i vattnet och dess fosforhalt.
Tömning av provtagare för suspenderat slam. Foto: Mikael Östlund
Slamhalten är alltså ett bra indirekt mått på fosforförlusterna i dessa områden. Det som visade sig påverka slamhalten mest var hur stor andel av marken som var jordbruksmark, och lerhalten i denna mark.
Mer erosion av lerhaltiga jordar
– Jordar med hög lerhalt och svag struktur är mer erosionsbenägna, vilket leder till större förluster av jordpartiklar och fosfor, säger Sara Sandström. Mälardalen är ett intressant område att studera, eftersom det finns gott om lerhaltiga jordar och mycket jordbruksmark.
För att hitta de platser i landskapet där erosionsrisken är störst och modellera fosforförlusterna över tid vidareutvecklade Sara Sandström och hennes kollegor en modell för sex av områdena. Grunden i modellen är högupplösta höjdkartor, jordartskartor och uppgifter om markanvändning.
Ger en bra bild
När modellernas resultat jämfördes med verkliga miljöövervakningsdata visade de sig ge en bra bild av fosforförlusterna i områdena. Och detta gällde även de säsongsmässiga variationerna, som äldre modeller inte har täckt in.
– Modellen kan även användas för liknande områden som saknar mätdata, och kan då vara ett bra verktyg för lantbrukare som vill veta var och när det finns störst risk för erosion och fosforförluster.
Kunskapen om vad som styr fosforflödet till bäckar i mindre jordbrukslandskap visar sig även kunna tillämpas på större avrinningsområden i regionen. I ett antal större områden med åar som mynnar ut i Mälaren syns samma samband mellan fosfor och slamhalt och mellan slamhalt, lerhalt och andel jordbruksmark i området.
Inga sjunkande fosforhalter
Sara Sandström har även analyserat data om vattenkvalitet i Mälarens avrinningsområde under de senaste 20 åren, för att se om det finns trender som kan kopplas till jordbrukets åtgärder mot växtnäringsförluster. Hon kan dock inte se några tydliga trender mot sjunkande halter av växtnäringsämnen. Det finns flera tänkbara förklaringar till det, säger hon.
– I vissa områden hade det helt enkelt inte gjorts så många åtgärder, och i andra kan de ha varit placerade där de inte ger så stor effekt. Det kan även handla om att åtgärderna inte ger utslag förrän längre fram. Det kan också vara så att tillförseln av fosfor till åarna verkligen har minskat, men att fosforhalten i åvattnet fortsätter att vara hög för att det frigörs lagrad fosfor från bottensedimenten. En annan möjlig förklaring är att klimatförändringar, med ökat vattenflöde, har motverkat åtgärderna.
Fler åtgärder, på rätt ställen
God ekologisk status i sjöar, åar och bäckar är ett uttalat mål i både svensk och europeisk miljöpolitik, och minskad fosfortillförsel från jordbruksmark kan bidra till detta. Enligt Sara Sandström behövs fler åtgärder, som görs på rätt ställen och är anpassade till avrinningsområdets egenskaper.
– Vi vill ju att övergödning och algblomning ska minska och då är det viktigt att fokusera resurserna där de gör störst nytta. Min avhandling visar det tydligt.
Sara Sandström, Institutionen för vatten och miljö, sektionen för geokemi och hydrologi
Sveriges lantbruksuniversitet sara.sandstrom@slu.se
– Fyndet tyder på att förändringar sker i kroppen redan innan symtom från sjukdomen ger sig till känna, säger Daniel Öhlund som forskar vid Umeå universitet.
Ett stort problem med cancer i bukspottskörteln, pankreas, är att cancern i början bara ger diffusa symtom. Den upptäcks därför ofta sent och är därmed svår att behandla framgångsrikt. Det gör att dödligheten i denna cancerform är mycket hög.
Att hitta sätt att tidigare upptäcka cancer i bukspottskörteln skulle vara ett viktigt steg för att kunna behandla cancern innan det är för sent.
Bukspottskörtelcancer
Cirka 1200 svenskar drabbas årligen av cancer i bukspottskörteln. Det är den cancerform med högst dödlighet. Den enda effektiva behandlingen för närvarande är kirurgi. För att den ska vara effektiv får inte cancern ha spridit utanför bukspottskörteln.
I en studie har nu forskare vid Umeå universitet analyserat patientmaterial som samlats in inom ramen för Northern Sweden Health and Disease Study.
Cancern kan följas
Det finns två kända markörer i blodet för bukspottskörtelcancer, nämligen två proteiner som heter CA19-9 och CEA. De är effektiva för att kunna följa hur cancern utvecklas när den väl är etablerad.
Forskarna sökte därför systematiskt i biobanken efter personer som senare utvecklade bukspottskörtelcancer. De mätte markörer i blodet som kunde visa att cancern var på väg. De fann att liten andel av de personer som fick cancerformen hade långsamt stigande nivåer av markören CA19-9 två år innan de fick diagnosen.
– Studien visar att det kan finnas en möjlighet att med rätt markörer upptäcka bukspottkörtelcancer tidigare än vi gör idag, och det vore väldigt värdefullt, säger Malin Sund.
Fungerar inte för screening
Däremot kunde forskarna inte hitta någon markör som var tillräckligt stark för att kunna förutsäga vilka friska personer som är i riskzonen för att senare få cancerformen. Ingen av de markörer man letade efter var tillräckligt känslig för att kunna användas vid allmän screening på befolkningsnivå.
–Det finns förutsättningar att med ett blodprov upptäcka bukspottkörtelcancer i ett mycket tidigt stadium, men att vi måste hitta känsligare markörer för sjukdomen än vi har idag, säger James Mason, en av studiens huvudförfattare.
Daniel Öhlund, biträdande lektor vid Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet, daniel.ohlund@umu.se
Malin Sund, professor vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, malin.sund@umu.se
För över åtta miljarder år sedan slets en stjärna sönder då den kom för nära ett supermassivt svart hål. Jetstrålar av gas, som riktades mot jorden, gjorde nyligen stjärnans öde synligt för ett teleskop som letar nya ljuskällor på stjärnhimlen. Observationerna har gjorts av två forskarlag.
För att förstå vad de såg fick forskarna börja med uteslutningsmetoden.
– Det såg varken ut som en supernova eller som mer exotiska fenomen som gammablixtar eller kilonovor, så vi landade i slutsatsen att det måste röra sig om ett svart hål som på ett ovanligt sätt slitit isär en stjärna som kommit för nära, säger Jesper Sollerman, professor vid Institutionen för astronomi på Stockholms universitet.
Ljuskällan väckte intresse
Det var den 11 februari 2022 som en ny ljuskälla kallad AT2022cmc hittades i jakthundarna, en stjärnbild på norra stjärnhimlen söder om Karlavagnens dragstång, även kallad Stora björnens svans.
– Det visade sig vara en mycket avlägsen händelse, som dessutom snabbt varierade i ljusstyrka, vilket gjorde att vi var flera forskarlag som riktade alla möjliga slags teleskop mot fenomenet, säger Jesper Sollerman.
Stjärna sögs in i svart hål
Oberoende av varandra landade forskarlagen, där forskare från Stockholms universitet ingår, i samma tolkning av fenomenet. Det rörde sig om en stjärna som slukats av ett svart hål.
– Det är första gången en jetstråle från ett avlägset svart hål hittats på det här sättet, och det ökar möjligheten att finna många fler liknande händelser i framtiden. Det kan vara det enda sättet att studera de många supermassiva svarta hål som annars ligger fördolda i avlägsna galaxer, säger Jesper Sollerman.
Forskning om supernovor, stjärnor och svarta hål
Massiva stjärnor kan sluta sina liv i gigantiska explosioner, så kallade supernovor.
Forskningen om supernovor, stjärnor och svarta hål sker bland annat vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet.
Med hjälp av modeller och observationer studeras struktur, dynamik och grundämnesbildande i supernovor. Studier görs också av supernovors växelverkan med kringliggande gas. Detta ger direkt information om upphovsstjärnans massförlusthistorik strax innan den exploderar. Andra viktiga aspekter är kopplingen till det kompakta objekt, svarta hål eller neutronstjärna, som bildas i centrum och hur mycket stoft som bildas i exploderande stjärnor.
Jesper Sollerman, professor vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet
Kontakt: jesper@astro.su.se
I Sverige finns två renodlade reggaefestivaler och det går att dansa till reggae nästan varje helg i de större städerna. Historikern Emilia Frölichs avhandling handlar om den svenska reggaekulturen och hur den förhåller sig till reggaens jamaicanska ursprung och kulturella traditioner.
– Det jag tycker är intressant med reggaen är att det finns en spänningsfylld relation mellan reggaens ursprung och Sverige. Reggaen är en jamaicansk musikgenre som verkligen betonar svarta erfarenheter av kolonialism och den transatlantiska slavhandelns arv. Detta perspektiv är inte lika självklart i den svenska reggaen, säger Emilia Frölich.
Föreställningar om svarthet
Emilia Frölich har använt intervjuer, föremål, tatueringar, låttexter och pressmaterial för att ge en bred bild av svensk reggaekulturs uttryck.
Reggaen har, som många andra musikgenrer, politiska och rebelliska undertoner. Emilia Frölich menar att det finns en lockelse i reggaen som har att göra med särskilda föreställningar om svarthet och svart populärmusik.
– Föreställningar kring svarthet har historiskt sett framställts som något exotiskt, i kontrast till det vita och västerländska, vilket kan vara en anledning till att man som svensk attraheras av reggae, säger Emilia Frölich.
Tydlig hippie-influens i Sverige
Den svenska reggaen blir en hybrid som lånar från den internationella reggaen där svenska musiktraditioner också har en viktig betydelse.
I den svenska reggaegemenskapen hänger det musikaliska intresset ihop med livsstilsval och värderingar. Det finns en tydlig hippieinfluens som kan kopplas till Bob Marleys budskap om fred och kärlek. Peps Persson har också blivit en stilbildande reggaeikon i Sverige.
– Dock var Bob Marleys fredsbudskap kopplade till det jamaicanska samhället och lokala sociala problem som gängkriminalitet och korruption. I Sverige har dessa budskap anpassats till en svensk kontext i stället.
Bild: William White, Unsplash
Proggigt kontra storstad
Den svenska reggaen tar sig olika kulturella uttryck i staden och på landsbygden, enligt Emilia Frölich. På storstadens reggaeklubbar finns en ambition att efterlikna jamaicanska soundsystem-tillställningar med dj:s och dansrutiner från dancehallkulturen.
– På de reggaefestivaler och tillställningar som sker på mindre orter och på landsbygder är reggaekulturen ofta influerad av ett proggigt och alternativt svenskt 1970-tal. Man inspireras av olika ursprung och förflutenheter i sitt reggaeutövande, säger Emilia Frölich.
2021 rapporterades nästan 85 miljoner filer med misstänkta dokumenterade sexuella övergrepp mot barn, det som i lagen kallas barnpornografibrott, till olika tipslinjer i världen, enligt USA:s National Center for Missing and Exploited Children.
Kryptering försvårar
Materialet sprids ofta på Darknet, en anonym del av internet som kräver särskilda webbläsare. Krypteringen på Darknet gör det svårt för polisen att identifiera förövare.
Samtidigt rapporterar många som konsumerar övergreppsmaterial att de mår dåligt och vill sluta titta, men att de inte vågar kontakta vården på grund av skam och rädsla för att åka fast.
160 personer rekryterades via Darknet
Forskarna i den nya studien ville testa om det gick att komma runt dessa hinder genom att erbjuda anonym kognitiv beteendeterapi, KBT, på nätet. Idén uppstod efter intervjuer med män med pedofili som sa att de önskade att de fått hjälp tidigare.
Under drygt två år efterlyste forskarna studiedeltagare, i chattar och diskussionstrådar på Darknet, till dess att 160 personer från hela världen hade rekryterats.
Forskningen genomfördes av Karolinska institutet i samarbete med experter i sexualmedicin vid Anova på Karolinska universitetssjukhuset samt med Kriminalvården, barnrättsorganisationer och en patientrepresentant.
En grupp fick terapi via nätet
Deltagarna, som bestod av 157 män, två icke-binära personer och en person utan rapporterad könsidentitet, lottades till två grupper. Den ena gruppen fick ingen psykoterapibehandling medan den andra fick en ny typ av KBT-behandling som forskarna hade utvecklat.
KBT är en behandlingsform där deltagaren får öva på att förändra sitt beteende och tankemönster. Under behandlingens åtta veckor fick deltagarna rapportera hur mycket de hade tittat på övergreppsmaterial varje vecka. Forskarna undersökte sedan alla mätpunkter under behandlingens gång, inklusive bidrag från individer som bara varit med under en del av behandlingen, och analyserade hur förändringarna skilde sig åt mellan grupperna.
Båda grupper tittade mindre på övergrepp
Det visade sig att båda grupperna hade minskat sitt tittande betydligt, med en liten men ändå statistiskt signifikant fördel för KBT-gruppen. Ungefär hälften av deltagarna i båda grupperna som återkopplade vid åtta eller tolv veckor hade inte tittat på övergreppsmaterial alls den föregående veckan.
– Helst vill vi såklart se att beteendet upphör helt, men resultaten ger oss hopp om att det är möjligt att effektivt och säkert behandla dessa individer. Vi tror att det kan vara ett bra komplement till andra insatser som syftar till att stoppa sexuella övergrepp mot barn, säger Johanna Lätth, doktorand vid Karolinska institutet.
Mer hoppfulla
Deltagarna i KBT-gruppen rapporterade också i högre utsträckning en positiv upplevelse av behandlingen än deltagarna i placebogruppen. De kände sig mer hoppfulla och hade fått tillgång till fler verktyg för att stoppa beteendet.
Forskarna noterar dock att fler deltagare hoppade av KBT-behandlingen – endast 37 återkopplade efter behandlingens slut jämfört med 50 i placebogruppen. Det tolkas som att det kan kännas för svårt för en del att gå direkt på beteendeförändringar.
Placebogruppen fick passivt reflektera mer över sitt deltagande i programmet inledningsvis, vilket är något forskarna vill testa att kombinera med KBT-behandlingen i framtida studier.
Nu prövas uppdaterade versioner av terapin, inriktade till alla vuxna med oro över sexuella tankar om barn. Terapierna ska erbjudas på engelska internationellt, och på andra språk i totalt åtta länder. Deltagare väntas rekryteras från krypterade webbforum och via annonser i sökmotorer och i sociala medier. Polismyndigheter i olika länder kommer också att informera sexualbrottsmisstänkta personer om möjligheten att delta i programmet.
Christoffer Rahm, chefsöverläkare vid Psykiatri Södra Stockholm samt forskare vid Centrum för psykiatriforskning, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet christoffer.rahm@ki.se
Mitokondriella sjukdomar är en grupp sjukdomar som beror på att mitokondrierna inte fungerar som de ska. Mitokondrierna finns inuti våra celler och kan beskrivas som cellernas kraftverk.
När mitokondrierna inte fungerar kan många olika symtom uppkomma, ibland bara från ett av kroppens organ men oftast från flera organsystem samtidigt. Framför allt påverkas delar av kroppen som behöver mycket energi, som musklerna och hjärnan. Hörseln påverkas ofta också.
Runt en på 5000 personer uppskattas ha mitokondriell sjukdom och sjukdomsorsaken är en genmutation.
Hörselnedsättning visar sig olika tidigt
Var, exakt, denna mutationen sitter i arvsmassan spelar stor roll, enligt en stor studie från bland annat Lunds universitet.
Forskarna bakom studien finner följande: Antingen finns den aktuella genförändringen i gener i cellkärnan, så kallat nDNA. Eller så finns förändringen i gener i själva mitokondrierna, kallat mtDNA.
Hörselscreening ger inget utslag
Handlar det om den senare varianten, mtDNA, har barnet ingen hörselnedsättning vid födseln. Hörselscreening strax efter födseln ger då inget utslag.
Dessa personer får istället hörselnedsättningen efter att de börjat prata. Uppemot hälften av dem kommer att utveckla hörselnedsättning.
Är sjukdomen istället sprungen ur cellkärnans nDNA kan en hörselnedsättning finnas redan vid födseln eller debutera senare. Alla dessa personer får inte nedsatt hörsel – hörselnedsättning är inte lika vanligt vid nDNA-varianter.
Vården bör ha medvetenhet
Studien har gjorts i samarbete med forskare vid Children´s hospital of Philadelphia i USA.
I USA görs inte lika regelbundna hörseltester på barn och unga som i Sverige. Därför slår forskarna vid sjukhuset i USA ett slag för att barn med förändring i mtDNA ska få hörseln undersökt mer frekvent för att inte missa när den eventuellt börjar försämras.
De svenska forskarna, å sin sida, vill råda vården att ha en medvetenhet om mitokondriell sjukdom.
– Vården behöver ha uppmärksamhet på att ett barn med hörselnedsättning kan ha mitokondriell sjukdom och testa för det, speciellt om barnet visar tecken på sjukdomar även från andra organ, säger Johannes Ehinger, specialistläkare inom öron-, näs- och halssjukdomar vid Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.
För tio år sedan upptäckte forskare att 518 miljoner år gamla fossil från den kambriska perioden innehöll nervvävnad. Detta möjliggjorde en helt ny typ av analyser.
Det blev bland annat möjligt att studera biologiska likheter och skillnader mellan de primitiva urdjuren som skvalpade omkring i världshaven för en halv miljard år sedan och dagens moderna leddjur, det vill säga spindlar, insekter, kräftdjur och tusenfotingar.
Maskliknande urdjur
I en ny studie har ett internationellt forskarlag analyserat det maskliknande havsurdjuret Cardiodictyon catenulum, som hör till gruppen lopoder och levde i Chiungchussu-formationen nära Kunming i sydvästra Kina.
– Våra resultat pekar mot en förenande arkitektur som länkar samman den här 518 miljoner år gamla havsmaskens hjärna med dagens moderna leddjurshjärnor, säger Marcel Sayre, biologidoktorand vid Lunds universitet.
Leddjurens hjärnors evolutionära ursprung har varit föremål för intensiv debatt. En del forskare har menat att leddjurens förfäders hjärnor varit sammansatta av sammansmälta segment. På senare år har andra forskare hävdat att de utvecklats oberoende som osegmenterade strukturer.
Liknar hjärnan hos moderna leddjur
I den aktuella studien lyckades forskarlaget identifiera tre domäner i den fossilerade nervvävnaden. De samlade resultaten indikerar att de studerade lobopodernas hjärnor inte var segmenterade utan i stället påminner om dagens moderna leddjurshjärnor som består av osegmenterade strukturer.
– Mellan 80 och 85 procent av alla djurarter på jorden är leddjur. Det är svårt att överskatta deras betydelse. De här fossilerna ger en glimt av en hjärna som är över 500 miljoner år gammal och som är förfader till majoriteten av arterna på planeten idag, säger Marcel Sayre.
De lila partierna visar spår av fossilerad vävnad hos det maskliknande havsurdjuret. Bild: Nicholas Strausfeld
Betydelse för neurovetenskap
Förutom att identifiera lobopodernas centrala hjärna som osegmenterad kunde forskarna, genom att analysera genuttrycksmönster, hitta attribut som tyder på att hjärnan utvecklats oberoende de så kallade ventrala nerverna, det vill säga de segmenterade nerverna i djurets kropp, något som många forskare tidigare trott.
– Hjärnans organisation och funktion formas av evolutionen. Grundforskning och evolutionär historia är därför avgörande för att främja neurovetenskapens mål, säger Marcel Sayre.
Förutom Lunds universitet har University of Arizona, Yunnan University, Macquarie University och King’s College London deltagit i studien.
Marcel Sayre, doktorand vid Biologiska institutionen, Lunds universitet, marcel.sayre@biol.lu.se
Studien bygger på en analys av kliniska studier där cannabis har jämförts med placebo vid behandling av smärta. Förändring i smärtintensitet före och efter behandling var studiens primära utfallsmått.
Det visade sig att smärtintensiteten minskar signifikant efter behandling med placebo, med måttlig till stor effekt. Forskarna såg heller ingen skillnad i smärtminskning mellan cannabis och placebo, vilket överensstämmer med resultat från en annan nyligen publicerad metaanalys.
Placebo ger tydlig respons
– Det finns en tydlig och kliniskt relevant placeborespons i studier av cannabis för smärta, säger Filip Gedin, postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
KI-forskarna undersökte också om det finns ett samband mellan hur stor behandlingseffekt cannabisstudierna visar och vilket genomslag samma studier får i medier och inom forskning.
Stor medieuppmärksamhet
Cannabisstudierna visade sig få stor uppmärksamhet i medier jämfört med andra studier. Genomslaget var stort oavsett hur mycket cannabispreparaten tycktes hjälpa och oavsett responsen på placebopreparat.
Forskarna såg heller ingen koppling mellan andelen positivt formulerade nyheter en studie fick och effekten av cannabisbehandlingen i samma studie.
– Vi ser att cannabisstudier ofta beskrivs positivt i media, oavsett studiernas resultat. Det är problematiskt och kan påverka förväntningarna på smärtlindring vid behandling med cannabis. Ju större positiva effekter en behandling antas ha, desto större potentiella nackdelar kan tolereras, säger Filip Gedin.
Filip Gedin, postdoktor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet filip.gedin@ki.se
Hösten 2018 inträffade några svårförklarade olyckor vid främst vått väglag längs E4 och E20, där Förbifart Stockholm vid Kungens kurva i södra Stockholm är en del av sträckningen. När olyckorna inträffade uppfattades vägbanan som slirig. Inspektion och friktionsmätning visade även att friktionen var låg.
Problemet med så kallad polering, som innebär att vägbanan är slät, är känt sedan tidigare – särskilt på utsatta ställen som cirkulationsplatser, skarpa kurvor eller vid trafikljus. Men på senare tid har polering uppstått på oväntade platser.
I en studie vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har därför orsaken till problemen undersökts.
– Läget är allvarligt med tanke vilka krav på friktion Trafikverket ställer och att flertalet vägar som vi har undersökt visar sig ha sämre friktion. I vår förstudie har vi börjat med att lyfta fram några möjliga orsaker, säger Henrik Bjurström, projektledare och forskare på VTI.
Uppruggning av vägar har minskat
Tidigare skedde en uppruggning på grund av dubbdäck vintertid. Den har nu minskat eller uteblivit helt. Forskarna har mätt friktionen på en provsträcka på E4/E20 i höjd med Kungens kurva och en rad infartsleder kring Stockholm. Mätningarna bekräftar att problemet med låg friktion inte längre är begränsat till enstaka vägavsnitt utan återfinns på flertalet av de undersökta vägarna.
Förutom att den förväntade uppruggningen har uteblivit under vinterperioden, har poleringen fortsatt under sommarperioden och ytterligare minskat friktionen.
Friktionsdäck allt vanligare
En av de faktorer som forskarna har identifierat är den nya typen av dubbdäck med mindre aggressiva dubb, som minskat slitage och uppruggning med upp till 20 procent. Användningen av dubbdäck i Stockholm har även minskat med 20 procentenheter de senaste tio åren.
I stället har allt fler friktionsdäck, som är vinterdäck utan dubbar och framtagna för nordiskt vinterväglag, tillkommit. Dessa friktionsdäck polerar till och med vägbeläggningen mer än sommardäck. Andra orsaker till fenomenet med poleringen är att trafiken har ökat och allt fler tyngre och starkare fordon tillkommit.
– Vi hoppas kunna göra ett fortsättningsprojekt där vi med hjälp av VTI:s provvägsmaskin kan ta fram mer kvantitativa resultat och göra mer ingående studier på orsakerna till poleringen. Då kan vi komma närmare svaret på vilka faktorer som påverkar poleringen och hur mycket, säger Henrik Bjurström.
Beläggningen inte anpassad
Ett problemområde är nämligen själva vägbeläggningen. Sverige har slitstarka stenmaterial som porfyr och kvartsit länge använts i beläggningarna för att minimera slitaget till följd av dubbdäck. När dubbarna nu utvecklas för att vara mindre aggressiva mot beläggningen, och fler även väljer att köra dubbfritt, kanske man måste tänka om vid val av stenmaterial, menar forskarna.
– Porfyr är den mest slitstarka typen av sten som vi har. På den biter inte den nya typen av dubbar så att den ruggar upp ytan. I stället blir stenarna polerade till att bli släta och hala.
I Finland har tester utvecklats för nya dubbdäck som visar hur mycket de sliter på vägen. Forskaren Henrik Bjurström vid VTI menar att en fortsättningsstudie skulle kunna omfatta en jämförelse med förutsättningarna i Finland och Norge eftersom dessa länder har liknande klimatförutsättningar som Sverige.
Man kan jobba, men ha så små hushållsinkomster att man räknas som fattig, ”arbetande men fattig”. Andelen arbetande men fattiga i Sverige har legat på ungefär samma nivå, 1,5–2 procent av befolkningen, under lång tid.
Män fattigast trots jobb
Ensamstående kvinnor i åldern 30–39 har tidigare varit de som varit fattigast trots att de jobbat. Nu visar en ny studie från Göteborgs universitet att en förändring har skett.
Utrikesfödda gifta män mellan 30 och 49 år är de som numera lever på minst marginaler trots jobb.
För att ingå i kategorin ”arbetande men fattig” ska personen bo i ett hushåll med en årlig total inkomst som är under den relativa fattigdomsgränsen. Gränsen är på 60 procent av den disponibla medianhushållsinkomsten i Sverige. De som har en disponibel inkomst under 13 300 kr per månad räknas som relativt fattiga.
Fångar dem som huvudsakligen arbetar
I tidigare forskning har gränsen för vem som arbetar varit mycket låg, säger Lovisa Broström, forskare i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Där har främst yngre personer och studenter som jobbar extra framstått som de som är arbetande men fattiga.
– Vi har satt gränsen för arbetsinkomster på 60 procent eller högre. Med ett högre mått fångar vi utvecklingen för dem som i huvudsak arbetar, men som ändå har så låga inkomster att de inte når över fattigdomsgränsen.
Fastnar i låga inkomster
Studien har följt utvecklingen från 1987 till 2016. Genom att följa och jämföra människor och hushåll under lång tid går det också att se hur många som stannar i fattigdom. Få kommer ur fattigdomen, enligt forskarna.
– Allt fler arbetande men fattiga fastnar i låga inkomster, säger Birgitta Jansson, forskare i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Framgångar i jämställdhetspolitiken men misslyckanden i integrationspolitiken kan förklara en del av resultaten, menar forskarna.
– Flera kvinnor skaffar sig högre utbildning, arbetar heltid i större utsträckning och lönerna i många kvinnodominerade arbeten har stigit. Bland invandrade män är det vanligt med lågbetalda servicearbeten och att de av olika anledningar inte tagit del av högre utbildning, säger Lovisa Broström.
När trä läggs i vatten och vattnet sedan avdunstar alstras små mängder elektricitet. Det har forskare vid KTH tagit fasta på. De har samlat in elektricitet från denna process – en typ av process som sker överallt i naturen där vätska färdas genom växtlighet.
10 gånger högre elproduktion
För att öka elektricitetsmängden har forskarna förändrat träets egenskaper via nanoteknik. Elproduktionen i trä påverkas nämligen av flera faktorer som area, porositet (täthet) och ytladdning. Elproduktionen påverkas också av hur lätt vatten kan passera genom materialet och vattenlösningen som sådan.
– Vi har jämfört den porösa strukturen i vanligt trä med det material som vi förbättrat avseende yta, porositet, ytladdning och vattentransport. Vi har uppmätt en elproduktion som är tio gånger högre än naturligt trä, säger Yuanyuan Li, universitetslektor vid KTH.
Hon säger också att ytterligare en justering av pH-skillnaden mellan trä och vatten har en potential upp till en volt mer elektrisk spänning. Det leder enligt forskarna till en anmärkningsvärd effekt på 1,35 mikrowatt per kvadratcentimeter.
Kan driva lampa och miniräknare
– För närvarande kan vi driva mindre teknik som LED-ljus och miniräknare. Om vi skulle försörja en bärbar dator med el skulle vi behöva ungefär en kvadratmeter trä med en tjocklek om en centimeter, och runt två liter vatten, säger Yuanyuan Li.
För ett normalt hushåll skulle behövas mycket mer, och mer forskning skulle krävas.
Elkällan kan återvinnas
Yuanyuan Li säger att träet hittills klarat av att leverera hög spänning i två till tre timmar innan den avtagit. Träet har enligt forskarna hittills klarat av tio cykler med vatten utan någon prestationsminskning hos materialet.
– Den stora fördelen med denna teknik är att du utan problem kan använda träet till andra ändamål, som transparent papper, träbaserat skum och olika biokompositer, när det är förbrukat som energikälla.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
