Uttryck av typen crop up, fork out and set in brukar kallas för partikelverb. Dessa är mycket vanliga i engelskan, särskilt i talspråk. I sin avhandling undersöker Monika Mondor hur studenter i engelska på universitetsnivå använder partikelverb i skriven engelska och jämför med modersmålstalares texter. På den här nivån räcker det inte att bli någorlunda förstådd; kraven på korrekthet och språklig precision är betydligt högre.
Avhandlingen är en del av det internationella ICLE-projektet (International Corpus of Learner English) som har syftet att beskriva vad som är utmärkande för avancerade inlärares skrivna engelska. Materialet, en s.k. korpus, med data från olika inlärar-grupper, t.ex. den svenska delen SWICLE, möjliggör kvantitativa undersökningar i form av överanvändning, och underanvändning – ett forskningsområde som är relativt nytt. För den kvalitativa delen av undersökningen gjordes en informant-undersökning.
Partikelverb förekommer i såväl svenskan som engelskan, men det betyder inte att kombinationerna av verb och partikel är desamma. Partikelverbet ’låsa upp’ motsvaras t.ex. av det enkla verbet unlock på engelska och det enkla verbet ’låsa’ av partikel-verbet lock up. Svenskan har dessutom inte samma möjligheter som engelskan att använda mer formella synonymer, ofta av latinskt ursprung. Några exempel är go down – descend, take off – remove och put out – extinguish.
Mondors studie visar främst på tre skillnader mellan svenska inlärare och moders-målstalare:
För det första varierar inte inlärarna sin användning i samma utsträckning. De verkar föredra högfrekventa partikelverb med ett begränsat antal betydelser, gärna med svensk motsvarighet, t.ex. give up, sit down och wake up.
För det andra visar den att inlärarna ofta bryter mot reglerna för hur verb och partiklar kan kombineras. Vissa fel är mer allvarliga – som när *people melt in i betydelsen att de inte utmärker sig i en grupp istället för blend in – men de flesta är av mer stilistisk karaktär – som i *take up Swedish traditions istället för adopt traditions.
Informantundersökningen gjorde det möjligt att beskriva felen på en skala mellan helt rätt och helt fel.
Studien visar att inlärarna har speciella svårigheter med partikelverb som har idiomatiska betydelser, vilket kan leda till att deras språk låter oengelskt. Inlärarna är dessutom inte tillräckligt medvetna om skillnader mellan tal och skrift.
En vanlig förklaring till felen är transfer från svenskan, som i kombinationen *melt in (’smälta in’). Många gånger kan också en liknande engelsk kombination ha använts som mönster (t.ex. blend in).
En tredje skillnad är att de svenska inlärarna överanvänder ordföljden verb-partikel-objekt som i bring up children i jämförelse med ordföljden bring children up.
Inlärarna inte medvetna om de många faktorer som tillsammans påverkar valet av ordföljd. På svenska är normalt endast ordföljden verb-partikel-objekt möjlig (jfr. ’kasta ut soporna’ och ’*kasta soporna ut’).
Avhandlingens titel: Figuring it out: A corpus-based comparison of the verb-particle construction in argumentative writing by Swedish advanced learners and native speakers of English.
Disputationen äger rum fredagen den 12 september 2008 kl. 14.00
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Monika Mondor, e-post: monika.mondor@eng.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Stroke är en av de nordiska ländernas mest allvarligaste folksjukdom, med över 66 000 fall i Norden varje år. I Danmark drabbas ca 12 000 människor varje år, och uppskattningen är att ca 50 000 danskar lever med följderna av stroke. Konsekvenserna av en stroke varierar från patient till patient. Vanligt förekommande är fysiska synliga funktionsnedsättningar såsom förlamning, svårigheter att kommunicera (afasi) och svårigheter att äta och dricka (dysfagi) men även dolda funktionsnedsättningar såsom trötthet, depression, koncentrationssvårigheter och nedsatt minnesförmåga.
Kunskapen kring strokepatienter i Danmark är stor i avseendet grad av handikapp och psykosociala konsekvenser, depression och behandlingsorganisation. När det gäller hälsorelaterad livskvalitet har den dock mätts med generiska instrument, anpassande för alla slags sjukdomar. Dessa passar dock bättre för att skapa en översiktsbild snarare än diagnosspecifik kunskap om t.ex. sjukdomens förlopp, som är viktigt ur behandlingssynpunkt. Eftersom data om hälsorelaterad livskvalitet kan försäkra att klinisk rådgivning och behandling verkligen fokuserar på vad som är viktigt för patienten och dess närstående i så stor omfattning som möjligt, bör det enligt Ingrid Muus alltid inlemmas i utvärderingsarbetet.
Ett nyligen utvecklat amerikanskt kvantitativt självskattningsinstrument, Stroke-Specific Quality of Life Scale (SSQOL) bestående av 49 frågor, blev lösningen på problemet. Ingrid Muus har i sin avhandling utvecklat en dansk kulturellt anpassad version, SSQOL-DK, och testat dess tillförlitlighet och validitet.
– Upplägget för formuläret är utarbetat i samarbete med patienterna, som har påpekat områden, som särskilt påverkar livet efter stroke, såsom förlust av språket, förlust av användning av den ena handen samt en förändrad familjeroll. Det upplevs ofta på det sättet, att man inte längre kan ta hand om de uppgifter man tidigare haft i familjen. Dessa områden tas upp i frågeformuläret.
Formuläret, som tar under 25 minuter att fylla i, har framgångsrikt testats på sammanlagt 425 patienter och 143 närstående i Århus och Frederiksborgs län.
– Jag har blivit positivt överraskad över att patienter och anhöriga har varit så villiga att ställa upp och fylla i formulären. I denna testfas kommer själva innehållet av patienternas svar inte framhållas utan det väsentliga är att undersöka hur detta nya anpassade frågeschema fungerar och om det bättre kan beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos just denna patientgrupp jämfört med de tidigare använda formulären, som inte tagit hänsyn till sjukdomens särskilda art.
Genom att låta patienter svara på frågor rörande livskvalitet, kan alltså information viktig ur rehabiliteringssynpunkt upptäckas. Till exempel skillnader mellan kvinnliga och manliga patienter och deras behov.
– Det förvånade mig något, att det i en av delstudierna visade sig oftare vara män och oftare yrkesaktiva personer, som värderade sin hälsorelaterade livskvalitet försämrad ett år efter sin stroke, jämfört med kvinnor och pensionärer. Frågan är, om de män, som återvänder till sina jobb, kräver för mycket av sig själva och om omgivningen förväntar sig för mycket av dem eftersom deras synliga handikapp är mindre allvarliga, något man bör vara uppmärksam på i den öppna vården.
Att undersöka skillnader mellan hur kvinnor och män skattar sin nivå av livskvalitet är just något Ingrid Muus ser som en möjlighet för framtida användning av SSQOL-DK.
– Naturligtvis bör man också snarast testa frågeformuläret i gruppen av patienter med allvarliga konsekvenser, och här tänker jag också på patienter med afasi av olika grad.
Avhandlingen är skriven av: Ingrid Muus, MPH, telefon +45 48 300 600, mobil +45 40 924 059, e-post ingrid@muus.dk
Handledare: Professor Karin C. Ringsberg, telefon 031-69 39 71,
e-post karin.ringsberg@nhv.se
Bihandledare: Universitetslektor Max Petzold, telefon 031-69 39 72,
e-post max.petzold@nhv.se
Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
Avhandlingens titel: Health Related Quality of Life after Stroke Validation and application of SSQOL-DK, a diagnose specific questionnaire for measuring health related quality of life among Danish stroke survivors
Avhandlingen försvaras den 1 september kl. 13:00, NHV:s Aula, Nya varvet, hus 25 i Göteborg.
Kontaktinformation
Emma Ricknell
Tf informatör
Telefon: +46 31 693 962
e-post: emma.ricknell@nhv.se
www.nhv.se
Sofia Ulver-Sneistrup har besökt drygt 30 hushåll i USA, Sverige och Turkiet som tillhör en urban, välutbildad medelklass. Dels intervjuade hon personer i deras hem, dels tillbringade hon mycket tid med dem i deras vardag för att få en uppfattning om deras konsumtion i förhållande till status.
Konsumenterna i de olika lokala kulturerna inredde sina hem i olika stilar rent materiellt men alla använde samma huvudteman i sitt sätt att tala om vad som ansågs ge dessa stilar hög eller låg status. Ord som ’autenticitet’, ’individualitet’ och ’enkelhet’ var övergripande och stod högst i statuskurs. Alltså användes en likartad global uttrycks- och tankeform men den fylldes av olika materiellt innehåll.
Exempelvis kunde något typiskt autentiskt representeras av svårtillgängliga danska möbelklassiker i det svenska hemmet, medan det var loppisfynd i mörk kolonialstil i det amerikanska. I båda fallen framhölls dock dess främsta kvaliteter som just ”autentiska” för att de bröt med de globala varumärkenas masskommersialism och därför också levde upp till ”individualitet”. Paradoxalt nog ansåg turkarna att de stora varumärkena som Ikea var ett tecken på samma ”individualitet” (och därför hade hög status). Ett hem inrett med Ikeamöbler visade att man vågade bryta med den äldre generationens traditionella sätt att inreda eftersom flera möbler som är obligatoriska i det klassiska turkiska hemmet saknas i en Ikeauppsättning.
Detta gör att företagen borde använda sig av en glokal strategi, en blandning av standardisering och lokal anpassning i sin marknadsföring, menar Sofia Ulver-Sneistrup.
– Företag bör standardisera sina grundläggande kommunikativa teman bakom koncept, erbjudanden, produkter och reklam, men bör tänka på varianter för att anpassa det materiella innehållet i bild och butik. Exempelvis kan en IKEA-miljö i Philadelphia accentueras av ett stilbrytande loppisfynd, och i Istanbul kan avsaknaden av de obligatoriska klassikerna göras ännu mer tydlig genom exempelvis före-efter-bilder.
Statuskonsumtion är inte längre detsamma som lyxkonsumtion. Dagens stora, växande medelklass kommunicerar status på en mängd subtila sätt, och dessutom sker det oftast omedvetet. Det gör det svårare att analysera konsumentmarknaden idag jämfört med för 20 år sedan då medelklassens konsumtionstekniker inte var lika sofistikerade.
– Därför måste företag bli bättre på att analysera sin konsumentmarknad efter hur konsumenterna upplever sin sociala status, snarare än efter demografisk och annan hård fakta såsom inkomst, ålder och adress. Statusmotiv styr nämligen konsumtionen men är svår att upptäcka idag då massproducenter som Ikea har gjort det möjligt för ”alla” att köpa design, säger Sofia Ulver-Sneistrup.
Hon menar att medelklassen kämpar med den vilsenhet som kommer av att vår sociala status idag inte är given, utan dynamisk och påverkbar. Detta visade sig i studien bland annat genom olika sätt att konsumera stil, där de som häftigt rörde sig upp och ner i statushierarkierna var mer ängsliga konsumenter än de som var stabila. De ängsliga fokuserade mer på ”rätt” och ”fel” stil genom att exempelvis bara hålla sig till varumärken som godkänts av auktoriteter medan de stabila konsumerade mer utifrån politiska eller ideologiska tankar.
Även dessa upplevelser och konsumtionstekniker kan översättas i konceptutveckling, och marknadsföring i media och butiksmiljö enligt teman som Sofia Ulver-Sneistrup introducerar i sin avhandling.
Sofia Ulver-Sneistrup lägger fram sin avhandling ”Status Spotting – A Consumer Cultural Exploration into Ordinary Status Consumption of ‘Home’ and Home Aesthetics” vid Företagsekonomiska institutionen på Lunds universitet den 5 september.
Kontaktinformation
Kontakta Sofia Ulver-Sneistrup på:
Telefon: +46(0)708666102
E-post: sofia.ulver-sneistrup@fek.lu.se
För att en kropp ska utvecklas och fungera är det viktigt att kroppens celler kan organisera sig och förhålla sig till varandra. Hur cellerna arrangeras beror på vilket organ de ingår i. För blodkärlsceller gäller det att bilda en tredimensionell rörstruktur som kan leda blod. Men hur vet blodkärlscellerna att de ska göra det? En viktig del i cellernas kommunikation med omgivningen är så kallade tillväxtfaktorer. Det är proteiner som binder till mottagarsubstanser, receptorer, på ytan av den cell som tar emot informationen. Genom att receptorn sedan i sin tur bildar andra proteinkomplex med proteiner inne i cellen, kan avläsningen av DNA förändras. Informationen har då ”kommit fram”.
VEGF (vascular endothelial growth factor), utgör en ”familj” av närbesläktade tillväxtfaktorer som styr blodkärlsceller genom livet. Både blodkärlsutveckling under fostertiden och förmågan att bilda nya kärl, exempelvis vid sårskador, regleras av VEGF. I den aktuella studien har forskargruppen undersökt hur VEGF instruerar blodkärlsceller att arrangeras till ett rör. Svaret är att vissa varianter av VEGF har förmågan att dra till sig ytterligare ett protein, en instruktörsmolekyl, som sätts ihop med VEGF och dess receptor på utsidan av cellen. Kombinationen av instruktörsmolekyl, VEGF och receptorn gör att specifika signaler skickas in i blodkärlscellerna så att de bildar ett rör. Utan instruktörsmolekylen lägger cellerna upp sej bredvid varandra, som en matta.
Dessa resultat kan få stor användning. Stamceller används idag för att skapa nya celler, organ och till och med vävnader, bland annat för att i framtiden kunna användas för olika slags transplantationer istället för organ från donatorer. Kan man använda patientens egna stamceller försvinner problemet med avstötning. Men det har hittills varit en utmaning att skapa tredimensionella strukturer från stamceller.
– Vårt bidrag kan göra det möjligt att göra blodkärl från stamceller och dirigera dem att arrangeras till rör istället för en matta. Kanske kan kunskapen också överföras till hur man bildar andra rörstrukturer i kroppen, som till exempel lunga och tarm. Framtidsperspektiven är mycket spännande, säger professor Lena Claesson-Welsh, som lett studien.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta projektkoordinator Kerstin Henriksson, 018-471 48 27, 070-386 26 88, eller Kerstin.Henriksson@genpat.uu.se
Sömnapné är vanligt bland personer med kärlkramp, men betydelsen av detta för överlevnad och insjuknande i stroke har hittills inte varit känd. Umeåstudien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Circulation, försöker utröna sambanden mellan sömnapné och stroke, hjärtinfarkt och samt dödlighet hos patienter med kranskärlssjukdom.
Bland totalt 392 patienter (264 män och 128 kvinnor) som utreddes för och fick diagnosen kranskärlssjukdom vid Norrlands universitetssjukhus 1992—1995 konstaterades att 54 procent hade sömnapné. Samtliga personer i studien följdes upp efter tio år. Stoke hade drabbat 18% av patienterna med sömnapné jämfört med 5% av de övriga. Skillnaden var statistisk signifikant och därmed kan sömnapné kopplas till en ökat risk för stroke.
Studien visar att personer med sömnapné löpte nära 3 gånger så hög risk för stroke oberoende av bl.a. ålder, kroppsmasseindex (BMI, dvs. grad av övervikt), diabetes, kön, förhöjt blodtryck, förmaksflimmer och rökning. Ingrepp i form av bypass-operationer och liknande ledde till längre överlevnad men påverkade inte strokerisken hos de här personerna.
Studien leddes av Thomas Mooe, Östersunds sjukhus, och Karl Franklin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, lungmedicin, Umeå universitet. Övriga medförfattare är Fredrik Valham, lungmedicin; Terje Rabben, klinisk neurofysiologi, NUS; Hans Stenlund, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och folkhälsovetenskap; och Urban Wiklund, Inst. för strålningsvetenskaper, radiofysik.
F Valham, T Mooe, T Rabben, H Stenlund, U Wiklund, KA. Franklin, ”Increased Risk of Stroke in Patients With Coronary Artery Disease and Sleep Apnea – A 10-Year Follow-Up”, Circulation. 2008;118:955-960
Kontaktinformation
För mer information, kontakta docent, överläkare Karl Franklin, avdelningen för lungmedicin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet,
tel. 090 785 18 74, mobil 070 688 47 45, e-post Karl.Franklin@lung.umu.se
Riktade ekonomiska sanktioner innebär att FN fryser bankkonton och andra privata tillgångar för personer som säkerhetsrådet anser hota freden. Före den 11 september fanns en utbredd positiv inställning till riktade ekonomiska sanktioner.
Det sågs som ett effektivt sätt att komma åt misshagliga personer utan att använda våld och utan att tredje man kommer till skada. Men i kölvattnet av det USA-ledda kriget mot terrorismen har åtgärden kommit att ifrågasättas allt oftare.
Kritiken saknar grund enligt Fredrik Stenhammar som menar att riktade ekonomiska sanktioner ska betraktas som en åtgärd i en krigssituation.
– Kritikerna utgår ifrån de mänskliga rättigheter som gäller under fredstid, men lika lite som man kan bedöma ett bombanfall utifrån vad som gäller enligt fredstida mänskliga rättigheter kan man använda en sådan måttstock på riktade ekonomiska sanktioner. Det handlar om två separata regelverk som på viktiga punkter är helt oförenliga med varandra, säger Fredrik Stenhammar.
Fredrik Stenhammar visar att FN-sanktioner historiskt inte bara har riktats mot FN:s medlemsstater utan även icke-medlemsstater och territorier som folkrättsligt sett inte är att betrakta som stater. Följaktligen kan även andra icke-statliga aktörer, till exempel organisationer eller individer, utsättas för sanktioner enligt Stenhammar. Till skillnad från medlemsstaterna har dessa inte ingått något avtal med FN. När FN ingriper med sanktioner mot en organisation eller icke-stat är det inte till följd av något avtalsbrott från den andra partens sida. Stenhammar menar att FN begår en ensidig rättshandling och att som sådan kan sanktionen jämföras med en krigsförklaring i den traditionella folkrätten.
I krigstid kan man enligt folkrätten använda begreppet fiende. En fiende kan bli utsatt för icke-våldsamma stridsåtgärder. Men man behöver inte ha gjort något brottsligt eller klandervärt för att klassas som fiende och det finns därför ingen rättslig grund för en domstolsprövning.
– Till exempel hade Storbritannien under andra världskriget ett legitimt intresse av att hindra tyskar boende i landet från att ekonomiskt bidra till de tyska krigsansträngningarna. Alltså frystes tyska personers tillgångar utan att de hade begått något brott, förklarar Fredrik Stenhammar.
Av liknande skäl som Storbritannien hade rätt att internera tyskar hade FN rätt att frysa somaliasvenskarnas ekonomiska tillgångar enligt Fredrik Stehammar: Deras medverkan i banksystemet al-Barakat är inte brottsligt. Men eftersom säkerhetsrådet hävdar att al-Barakat är en täckmantel för stöd till al-Qaida – att jämställa med en fientlig organisation- kan även somaliasvenskarna svartlistas och träffas av riktade FN-sanktioner.
– Man må ogilla enskilda beslut, men vill man ha ett kollektivt säkerhetssystem får man acceptera vissa otrevliga åtgärder, säger Fredrik Stenhammar i polemik mot kritikerna av FN:s riktade ekonomiska sanktioner.
Kontaktinformation
fredrik.stenhammar@juridicum.su.se, staffan.westerlund@juridicum.su.se för eventuella frågor om disputationen.
Tanken är att de intelligenta robotarna inte bara ska göra livet tryggare för de äldre utan även höja livskvaliteten på många andra sätt, genom att till exempel hämta saker, planera aktiviteter eller boka tid hos läkare.
– Många äldre behöver hjälp för att kunna utföra vardagliga sysslor som tidigare inte varit något problem, konstaterar Amy Loutfi, en av forskarna inom laboratoriet Mobila robotar vid Akademin för naturvetenskap och teknik på Örebro universitet.
I det intelligenta hemmet ska de olika tekniska enheterna kunna kommunicera med varandra på ett smidigt och effektivt sätt, oavsett om det handlar om en mobil robot eller en enkel röksensor i taket. Men det är minst lika viktigt att den nya tekniken accepteras av dem som faktiskt ska använda den.
– De anpassningar som är nödvändiga i hemmet måste ske med respekt för den enskildes integritet, understryker Amy Loutfi.
Tillsammans med Pensionärernas riksorganisation (PRO) har därför Örebroforskarna gjort en undersökning av de äldres inställning till den nya tekniken. Utgångspunkten för frågorna var ett antal korta filmer där skådespelare agerade tillsammans med robotar i en naturlig hemmiljö. Filmerna illustrerade olika tänkbara situationer, och det forskarna ville ta reda på var hur troligt ett visst scenario är, och om den teknik som används i just detta scenario upplevs som användbar och acceptabel.
– Först och främst vill jag betona att fördomen om att äldre människor inte använder sig av modern teknik är felaktig. Både de män och kvinnor som deltog i undersökningen var tvärtom övervägande positiva till nya tekniska lösningar. Däremot visar det sig att estetiska faktorer, det vill säga hur robotarna ser ut, har stor betydelse.
– De flesta föredrar en robot som inte liknar en människa, men som ända kan prata och förstå talat språk. De uppfattas som mer opersonliga och därför lättare att acceptera i hemmiljön. Det är ett intressant resultat som visar att Hollywoodbilden av humanoida, människoliknande, robotar inte nödvändigtvis är den mest acceptabla och lämpliga modellen för hemmiljön.
Även om de flesta av de tillfrågade personerna ansåg att en intelligent robot i hemmet skulle vara användbar eller till och med nödvändig, pekade många på risken att bli både fysiskt och psykiskt passiviserad om roboten tar över olika uppgifter. Det fanns också en oro för att en robot skulle kunna förstärka känslor av ensamhet.
– Det är skillnad på att ha en god vän som hör av sig och föreslår en promenad och att bli påmind av en robot om att det är dags att gå ut och röra på sig. Sociala kontakter och stimulans är nödvändigt för livskvaliteten, och därför är det ytterst viktigt att tekniska lösningar inte blir en ersättning för sociala kontakter, säger Amy Loutfi.
I projektets nästa steg inleds ett samarbete med forskare inom socialt arbete vid Örebro universitet för att få hjälp av deras kompetens inom just området äldreomsorg.
För mer information, kontakta Amy Loutfi, amy.loutfi@tech.oru.se eller 019-30 11 16.
Kontaktinformation
Presskontakt: Ingrid Lundegårdh
Telefon: +4619-303126
Mobil: +46706-557624
Hittills har det varit okänt varför insulinproduktionen upphört. Upptäckten som nu publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine kan ändra inriktningen på diabetesforskningen.
Försöken med transplantation har pågått under mer än 30 år. Hundratals patienter har fått friska insulinproducerande så kallade Langerhanska öar från bukspottkörteln hos donatorer. Transplantationen som vanligtvis innebär att cellöarna sprutas in i levern går oftast bra och patienterna slipper till en början ta insulin. Men efter ett eller ett par år upphör de nya cellerna att producera insulin.
– Vi har studerat detta på möss men av naturliga skäl har det varit svårt att göra på människor. Nu har vi fått möjlighet att undersöka sådana transplantat hos en person med typ 1-diabetes, säger Gunilla T. Westermark, universitetslektor i cellbiologi vid LiU.
I nära hälften av de undersökta cellöarna, 43 procent, fann forskarna klumpar av amyloid.
– Vi vet sedan tidigare att amyloidbildning är ett stressymtom som leder till celldöd vid typ 2-diabetes. Kanske är det samma sak som händer vid en transplantation, då cellerna utsätts för hög stress, säger Gunilla T. Westermark.
Intressant nog fanns en hel del opåverkade cellöar kvar i den undersökta levern. Om man kunde förhindra amyloidbildningen på ett tidigt stadium skulle cellerna kunna fortsätta att producera insulin. En tänkbar strategi är att skapa ett läkemedel, en annan att ändra metoderna vid transplantationen så att stressen minskar.
Rapporten Widespread amyloid deposition in transplanted human pancreatic islets av Gunilla T. Westermark, Per Westermark, Christian Berne och Olle Korsgren publiceras i New England Journal of Medicine 28 augusti.
Kontaktinformation
Kontakt:
Gunilla T. Westermark 073-4245812
För en dryg miljard år sedan bildades superkontinenten Rodinia. Över kontinenten löpte en gigantisk, världsomspännande bergskedja, vars geologiska rester idag hittas i Nordamerika, Sydamerika, Australien, Asien, sydvästra Skandinavien och Afrika. Rodinias bergskedja är delvis väl dokumenterad. Undantaget är södra Afrika, där undersökningar med modern teknologi varit både fåtaliga och bristfälliga.
I samarbete med ett nordiskt och ett internationellt geologiskt projekt åkte Åsa Pettersson, doktorand vid Institutionen för geovetenskaper, till nordvästra Sydafrika för att studera resterna av Rodinia och jordskorpans utveckling i området. Med hjälp av åldersbestämningar av olika mineral och bergarter kunde två miljarder år av geologisk historia kartläggas – en dramatisk tid, präglad av omsmältning av jordskorpan, vulkanisk aktivitet och kolliderande kontinenter.
För att förstå jordskorpans rörelser under jordens tidiga historia krävs detaljerad kunskap om tidsförloppen för olika geologiska händelser, vid olika platser. Genom att matcha geologiska områdens historia med varandra har Åsa Pettersson i sin avhandling rekonstruerat delar av urtida kontinenter, samt studerat hur de förändrats under jordens utveckling. Men Åsa Petterssons forskning blickar inte bara bakåt. Södra Afrika är ett viktigt område för basmetaller, som starkt bidrar till ekonomisk utveckling i regionen, och kunskap om terrängers olika ursprung kan bidra till en framtida prospektering av malm i södra Afrika:
– Om två områden har liknande geologisk historia och likadana bildningsmiljöer, så är det sannolikt att område två också är rikt på malm, säger Åsa Pettersson, som bor i Göteborg.
Fakta: Södra Afrikas geologiska historia
1,2 miljarder år sedan: Kraftig omsmältning av jordskorpan, som deformeras när kontinenter kolliderar med varandra
1,1 miljarder år sedan: Omfattande vulkanism och magmatism relaterat till smältor från jordens mantel och förkastningar i jordskorpan
1,03 miljarder år sedan: Metamorfos av jordskorpan till följd av uppvärming
1.00-0.96 miljarder år sedan: Jordskorpan höjs och svalnar
Kontaktinformation
Kontakt:
Åsa Pettersson, Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs Universitet
0703-455 564
Det visar ny forskning från CBF, Centrum för belastningsskadeforskning. I en labstudie belastades ögats fokuseringsmuskel med optiska linser samtidigt som styrkan på ögats lins mättes objektivt med hög precision. Deltagarna fick parallellt kompensera oskärpan genom sammandragningar av ögats inre muskler, de s.k. fokuseringsmusklerna eller ciliarmusklerna.
Dessa resultat, som presenterades i augusti vid årsmötet för Nordisk Ergonomi i Reykjavik, Island, stärker tidigare forskning som visat att när hjärnan kompenserar för optisk oskärpa genom att spänna ciliarmusklerna, blir bilden skarp men den del av hjärnan som har jobbat med att lösa synproblemet bidrar samtidigt till att spänna musklerna i nacke och axlar.
– Kunskapen om varför synstress är kopplad till belastningsproblem har definitivt ökat på sistone, säger Hans Richter, forskare vid CBF. Vi har nyligen sammanställt en modell kring hur vi tror att dessa komplicerade processer gestaltar sig och den bygger på både egna och andras forskningsresultat. Modellen visar schematiskt vad man tror händer i kroppen när primitiva reflexer, utlösta av synstress, kopplar ihop ögats aktivitet med muskelaktiviteten i nacke/skuldror.
Hans Richter berättar att CBF tillsammans med forskare från Karolinska institutet, Aberdeens universitet, Skottland samt en doktorand som håller på att rekryteras, ska gå vidare med att undersöka muskelaktiviteten i nacke/skuldror när ögonens muskler belastats under naturliga respektive mer långvariga belastningar.
Det är känt att dålig synergonomi påverkar kroppsställningen – vilken anpassas efter synbehovet – med låsta och ansträngande kroppsställningar som följd. Men de exakta regleringsmekanismerna är långtifrån klarlagda och ännu mindre är kunskapen om fokuseringsprocessens roll.
– Vi ska i vår fortsatta forskning belasta ögats inre muskler under kontrollerade simuleringar av naturliga arbetsförhållanden, för att se hur detta påverkar det spontana rörelsemönstret och muskelaktiviteten i nacke/skuldror, säger Hans Richter. I en epidemiologisk del av studien ska vi dessutom pröva olika modeller som länkar ihop rapporterade belastningar i arbetet med symptom från ögonen och nacke/skuldror, och beskriva den inbördes utvecklingen av dessa besvär över tid.
–
– Vi förväntar oss att resultaten på sikt ska ge ny förståelse för hur sådana här besvär kan förebyggas och behandlas, säger Hans Richter.
Kontaktinformation
Hans Richter, forskare vid CBF, Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle, 026-64 87 22, e-post: hrr@hig.se
Behandling av tumörer syftar till att döda alla tumörceller så att patienten kan botas från sin sjukdom. Allra helst vill man att tumörcellerna dör under ordnade former, genom att man aktiverar en speciell dödsprocess – apoptos. Tumörceller har en stor förmåga att ignorera signaler som normalt orsakar att cellen dör. För att förbättra effekten av cellgiftbehandlingar måste man veta både hur cellgiftet dödar tumörcellerna och hur tumörcellerna reagerar på cellgiftet.
Veronica Jansons studier visar att cisplatinokänsliga celler har defekter i två proteinfamiljer som är viktiga för att aktivera apoptos, BH3-proteinfamiljen samt s.k. kaspaser. I de cisplatinkänsliga cellerna ökade cellernas innehåll av BH3-protein när cellerna behandlades med cisplatin. I de okänsliga cellerna hade cisplatin nästan ingen effekt alls på innehållet av BH3-protein medan de hade en ökad aktivitet av kaspas-3 som är viktigast för att apoptosen genomförs. Det som gör detta fynd extra intressant är att läkemedel som imiterar effekten av ökat innehåll av BH3-protein är under utveckling för att behandla olika cancersjukdomar, bl.a. lungcancer.
Vidare visar avhandlingsarbetet att de cisplatinkänsliga cellerna kan tvingas genomgå apoptos om man stimulerar utflödet av kaliumjoner från cellerna samtidigt som man hindrar inflödet av dessa. De cisplatinokänsliga cellerna har en kaliumjontransportör, NKCC1, med onormalt låg aktivitet. Detta har konsekvenser för hur cellerna reagerar under de första 30 min av cisplatinbehandling, men är inte viktigt för cellernas okänslighet för cisplatin. Slutligen studerade Veronica Janson ett överlevnadsprotein, PKB, som finns i tre former: PKBa, PKBb, PKBc. Den första och sista visade sig vara överaktiva i alla celler, medan PKBb var överaktivt endast i de cisplatinokänsliga cellerna. Detta har förmodligen stor betydelse för hur känsliga cellerna är för cisplatinbehandling, men studierna avslöjar att det kan vara mycket svårt att stänga av PKB-proteinerna.
Sammantaget ökar avhandlingsarbetet förståelsen för hur cisplatin kan döda tumörceller, hur tumörceller kan reagera på cisplatinbehandling och vilka proteiner som kan vara inblandade i styrningen av cellers känslighet för cisplatin. Resultaten bidrar till nya idéer för att förstå hur cisplatin kan användas för behandling av tumörsjukdomar och i förlängningen bidra till förbättrade behandlingsresultat.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1680<=sv.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Veronia Janson via e-post veronica.janson@medbio.umu.se eller mobiltelefon 070-610 26 90.
Vedertagen ekologisk teori säger att för varje rovdjursart behövs ett en bytesart. Detta har förbryllat forskare eftersom många rovdjursarter ofta lever på samma byte. Nu visar forskare vid Umeå och Amsterdams universitet att rovdjur som konkurrerar om samma byte inte bara kan samexistera utan till och med kan vara en förutsättning för varandras existens om de lever på olika livsstadier av bytet.
– Om ett rovdjur jagar unga bytesdjur så medför det att de få individer som överlever, snabbare kan växa sig stora då de inte behöver konkurrera om föda med jämnåriga individer. Dessa stora individer kan i sin tur vara föda till en annan rovdjursart som lever av dessa större byten, förklarar Lennart Persson, professor vid Umeå universitet. Om inte det första rovdjuret ätit upp så många små bytesdjur hade inte tillräckligt många av dem kunnat växa sig tillräckligt stort för att kunna passa det andra rovdjuret. På detta sätt inte bara möjliggörs utan förutsätts till och med samexistens av rovdjursarter eftersom rovdjursarterna är beroende av varandras närvaro.
– Att rovdjur gynnar varandras existens kan förklara observationer som visar att rovdjur som jagar små bytesdjur och rovdjur som jagar stora bytesdjur av samma art ökar i samma takt. Det betyder också att ekologiska system kan vara kritiskt beroende av mångfalden av rovdjur. Ett exempel på detta kan vara kollapser av hela rovfiskbestånd med återverkningar på bytesfiskar, djurplankton och växtplankton som observerats i många delar av världshaven.
Studien är ett resultat av ett samarbete mellan Tobias van Kooten, Lennart Persson och Tim Schellekens vid Umeå universitet och André De Roos vid Amsterdams universitet inom den starka forskningsmiljön ”Lake Ecosystem Response to Environmental Change”, som stöds av Forskningsrådet Formas
Artikeln har titeln ”Stage-specific predator species help each other to persist while competing for a single prey” och publiceras nästa vecka i tidskriften Proceedings from the National Academy of Science, se http://www.pnas.org.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Lennart Persson, 090-786 6316, 070-20 53 003, lennart.persson@emg.umu.se
Läs mer om Lennart Perssons forskning på:
http://www.emg.umu.se/aquatecol_sv
Emilie von Essen, 0733 50 31 61, Forskningsrådet Formas
Karin Wikman, 070-31 36 124, Umeå universitet
Bakom rönen ligger en undersökning bland 16 000 slumpvis utvalda personer från Sverige, Norge, Danmark, Island och Estland. Resultaten publiceras nu i tidskriften Respiratory Research. Bland de 15 556 personer som svarade på frågorna om snarkning rapporterade 18 procent att de var ”vanesnarkare”, definierat som ljudliga och störande snarkningar under minst tre nätter per vecka.
Följande barndomsfaktorer kunde oberoende av varandra kopplas till snarkning: Att ligga på sjukhus för en infektion i andningsvägarna före två års ålder, att lida av återkommande öroninflammationer, att växa upp i en stor familj samt att som nyfödd ha hund i hemmet. Enligt artikeln kan det bero på att de nämnda faktorerna tidigt förstärker inflammationsprocesser i övre luftvägarna, vilket ökar benägenheten att snarka senare i livet.
Utöver de uppenbara problemen för den som ska vistas i samma sovrum lider snarkarna själva av dålig sömn och hälsorisker.
– Vår och andras forskning visar att de har ökad risk för förtidig död och hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke, kommenterar Karl Franklin.
Han hoppas att de nya rönen om riskfaktorer i barndomen ska bidra till mer kunskap som kan användas för att förebygga snarkning. Medförfattare från Umeå universitet är Eva Norrman, lungmedicin, och Lennarth Nyström, epidemiologi.
KA Franklin, C Janson, T Gíslason, A Gulsvik, M Gunnbjörnsdottir, BN Laerum, E Lindberg, E Norrman, L Nyström, E Omenaas, K Torén, C Svanes: ”Early life environment and snoring in adulthood”, Respiratory Research 2008, 9:63doi:10.1186/1465-9921-9-63
Kontaktinformation
För mer information, kontakta docent, överläkare Karl Franklin, avdelningen för lungmedicin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet,
tel. 090 785 18 74, mobil 070 688 47 45,
e-post Karl.Franklin@lung.umu.se
Orgeln har en lång historia som improvisationsinstrument och avhandlingen omfattar också 4 CD-skivor med improvisation efter förebilder såväl från gammal tid som från vår egen, där orgeln används både som soloinstrument och tillsammans med sångare och jazzinstrumentalister, bl a i en improviserad mässa i friform-stil.
Svein Erik Tandberg bygger sin avhandling på idén att improviserad musik uppstår i ett samspel som omfattar såväl ett stort antal inre föreställningar om musikaliskt ljud som en arsenal av finmotoriska kroppsrörelser. Ljudbild och klanguttryck tillkommer vid själva improvisationstillfället, och då med utgångspunkt i mer eller mindre väl definierade estetiska uppfattningar.
Känsloliv, intellekt och kropp samt spontana infall, rationellt tänkande och många olika möjligheter att handla utgör olika sidor hos människan, sidor som är föremål för ständig ömsesidig påverkan och som ingår i ett komplicerat samspel. Förhållandet mellan dessa olika faktorer kan uppfattas som en interaktiv kraft när det handlar om att förstå improvisation.
Svein Erik Tandberg är utbildad kyrkomusiker och musiklärare vid Norges Musikkhøgskole där han även tagit diplomexamen med debut 1978. Han har studerat orgelspel och improvisation bl a hos organisterna David Sanger i London, Naji Hakim i Paris och Franz Lehrndorfer i München. Tandberg har också avlagt masterexamen i musikvetenskap vid universitetet i Oslo. Sedan 1979 är han kyrkomusiker i Slagen församling i Tønsberg. Han har gjort en mängd radioinspelningar och turnerat i alla de nordiska länderna samt i Tyskland, Schweiz och Italien.
Torsdag den 28 augusti 2008 kl. 12.00 försvarar Svein Erik Tandberg sin avhandling i Orgelsalen på Artisten i Göteborg. Disputationen äger rum på engelska och inleds med en kort konsert på cirka 30 minuter.
Kontaktinformation
För mer information om avhandlingen och disputationen, kontakta Svein Erik Tandberg på tel: 0047-90661455 eller via e-post: s-etandb@online.no
För mer information om konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet, kontakta Karoline Axelson, informatör på fakultetskansliet, tel: 031-786 5998 eller e-post: karoline.axelson@konst.gu.se.
Det arkeologiska källmaterial som Pararas studerat spänner över 250-300 år, från cirka 1300/1250 till 1000 f.Kr. Denna period sammanfaller med den tid då urbana centra blomstrade på Cypern. Avhandlingsförfattaren har undersökt den typ av byggda konstruktioner, som man kan se som föregångare till vad man senare kallar ett ”altare”. Planlösningarna i tempel och andra kultbyggnader visar att det emellertid inte fanns någon standardiserad lösning av det inbördes förhållandet mellan ”altare” och tempelbyggnad.
Yannis Pararas har även undersökt relationen mellan cypriotiska ”altaren” från 1300/1250 till 1000 f. Kr. och altaren från angränsande områden som Levanten och det Egeiska området. Resultatet visar på en uppenbar koppling mellan Levanten och Cypern genom en folkförflyttning av hellener österut. Dessa gemensamma element måste å andra sidan bli analyserade mot bakgrund av en likartad kult hos befolkningen i östra Medelhavsområdet under sen bronsålder.
Redan tidigare har religionsforskare hävdat – på grundval av ett sent grekiskt vittnesbörd om att blodsoffret var av cypriotiskt ursprung – att en slags sammansmältning (synkretism) av minoisk-mykenska och levantinska element av offerhandlingen ägt rum på Cypern. Det är de facto arkeologiskt uppenbart, att det som under tidigt 1000-tal utkristalliserades som de centrala delarna av grekisk kult – fristående tempel och altare för brännoffer – har klarare föregångare på Cypern ca 1200-1000 f. Kr. än i det Egeiska området.
Avhandlingens titel: Immovable offertory installations in Late Bronze Age Cyprus.
Disputationen äger rum fredagen den 5 september 2008 kl. 13
Plats: Sal T 307, Arkeologen, Olof Wijksagatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Yannis Pararas, tel. 031-18 16 48,
mobiltel. +30 6977 506 476, e-post: ipararas@otenet.gr
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
Aktiviteten i de flesta digitala chip synkroniseras med en klocka, en oscillator som alstrar en eller flera miljarder svängningar i sekunden. När en krets får en impuls att börja arbeta laddas den med energi. När den stängs av, leds den överflödiga energin till jord och går till spillo.
– Vår idé är att minska förlusten genom att flytta den energin till en annan krets där den kan utnyttjas igen vid nästa impuls, säger Martin Hansson, som nu lägger fram resultaten i sin doktorsavhandling.
Forskargruppen tillverkade experimentchip med den nya klockningstekniken, som vid frekvenser kring 1,6 GHz drog 60 procent mindre ström är motsvarande konventionella system. Det innebär en minskad totalförbrukning på omkring 15 procent.
– Vi är en av 4-5 forskargrupper i världen som jobbat med denna idé, men vi var tidiga med att bygga upp och testa den i kisel. Det chip vi byggde hade också den högsta klockfrekvensen, säger Martin Hansson.
Ett annat problem som adresseras i avhandlingen är strömläckage. I takt med att transistorerna blivit allt mindre har de på grund av fysikaliska fenomen blivit allt svårare att stänga av, vilket gör att de läcker ström. När en krets blir varm ökar läckaget.
I avhandlingen presenterar Martin Hansson ett antal kretstekniker med syftet att kompensera för det ökade läckaget.
– Vi vill uppnå bättre batteritid och minska behovet av att kyla kretsarna, aspekter som är viktiga vid design av mikroprocessorer, säger han.
Martin Hansson är doktorand vid Avdelningen för elektroniska komponenter, där forskningen fokuseras på integrerade kretsar med låg effektförbrukning och hög hastighet. Sex månader av sin doktorandtid har han tillbringat vid Intels forskningslaboratorium i Hillsboro, USA.
Avhandlingen Low-power clocking and circuit techniques for leakage and process variation compensation läggs fram fredag 29 augusti kl 10.15 i sal Visionen, hus B, Linköpings universitet Campus Valla. Opponent är Dr. Ram Krishnamurthy, Intel Corp., USA.
Kontaktinformation
Kontakt:
Martin Hansson, 013-282859, 070-3444716, martinh@isy.liu.se
