För ursprungsfolken i de bolivianska Anderna är kolonialismen inte något som lämnades åt det förflutna då Bolivia grundades. Exploateringen och marginaliseringen av ursprungsfolken fann nya former.
– När ursprungsfolken i dag hävdar att deras kamp är en kamp för avkolonisering lyfter vissa på ögonbrynen, berättar Anders Burman, som disputerar vid Institutionen för globala studier. Sitt etnografiska fältarbete har han genomfört bland shamaner och aktivister inom den andinska ursprungsfolksrörelsen.
– För de människor som jag har arbetat med och bland är kolonialismen något som i allra högsta grad finns kvar – i allt från utbildningsväsendet till katolska kyrkans särställning. Kolonialism och avkolonisering visade sig också vara processer av existentiell betydelse för många unga människor av indianskt ursprung.
’Kolonialism’ och ’avkolonisering’ är teman som har diskuterats grundligt i postkoloniala studier. Enligt Anders Burman är diskussionerna dock ofta abstrakta och utgår sällan från människors egna livsvärldar.
Hans avhandling visar dock att kolonialism och avkolonisering upplevs och förklaras på olika vis av olika aktörer. Regeringen ser kolonialism som något som genomsyrar politiska strukturer och bedriver därför en politik för att förändra dessa strukturer. Aktivisterna i ursprungsfolksrörelsen menar att Bolivia i sig är ett kolonialt projekt och att avkolonisering vore detsamma som att riva ner Bolivia och bygga ett nytt land. Men för de shamaner och shamanlärlingar som Anders Burman har arbetat mest intensivt med förstås kolonialism och avkolonisering på annat vis.
– Jag studerar hur de uppfattar kolonialism som ’sjukdom’ och avkolonisering som ’bot’, och hur de utifrån vissa kosmologiska antaganden agerar för att avkolonisera samhället, landskapet, staten och ’självet’.
Anders Burman fann även intressanta paralleller mellan aktivism och shamanism.
– Aktivismen och den rituella praktiken utgår i mångt och mycket från samma kulturella tolkningsramar. Både aktivism och shamanism handlar dessutom mycket om att förhålla sig till det som uppfattas som främmande, oavsett om det är en nationell maktelit som uppfattas som främmande eller främmande andar som ger upphov till sjukdom.
För att för förstå vad kolonialism och avkolonisering betyder för sina informanter var Anders Burman tvungen att gå in på djupet i shamanernas livsvärldar och förhålla dessa till större politiska skeenden i landet.
– Traditionell andinsk kosmologi är idag en av hörnpelarna i regeringens så kallade ’avkoloniserande revolution’, men jag vänder på perspektivet och undersöker hur kolonialism och avkolonisering förstås med utgångspunkt i andinsk kosmologi.
Avhandlingens titel: As though we had no spirit: Ritual, politics and existence in the Aymara quest for decolonization.
Fakultetsopponentens namn: Professor Sinclair Thomson, New York
Tid och plats för disputation: Lördagen den 21 februari 2009, kl. 10.15, Sal 220 i Annedalsseminariet, Campus Linne, Seminariegatan 1, Göteborg.
Avhandlingen kan beställas hos annika.forssell@globalstudies.gu.se
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Anders Burman, tel 0303-741313 (bost.), 031-7864606(arb.), 0734-119726 (mob.)
e-post: anders.burman@globalstudies.gu.se
– Det är problematiskt att författare och forskare håller fast vid manualliknande råd om kroppsspråk eftersom de skapar rigida system som i stort sett är oanvändbara i ett ständigt föränderligt samhälle, säger Marie Gelang.
I stället för att likrikta kroppsspråket ska talaren utnyttja sina egna kvalitéer. Var och en av oss kan använda våra bra egenskaper och utforma vårt kroppsspråk. Det som är det ultimata går inte att sätta fingret på utan det beror på talarens kvalitéer.
Barack Obama
En talare kanske behöver använda alla medel: röst, mimik, poser, gester och ögonkontakt för att nå fram till sin publik medan någon annan har en fördel av att bygga sitt framträdande på något av dessa.
– Barack Obama till exempel utnyttjar sin känsla för rytm och sin röst. Det är inte en slump att hans texter har gjorts om till rapsånger. Han använder däremot nästan bara en enda gest och står för det mesta stilla, säger Marie Gelang.
Måste kunna läsa publiken
Kvalitéer som energi, dynamik och tajming är viktiga. En bra talare har intensitet och flöde. Publiken ledsnar snabbt om det blir monotont. En bra föreläsare måste kunna läsa av sin publik och vara lyhörd. Det är viktigt att vara flexibel och kunna göra förändringar i planeringen i samförstånd med sin publik. Om föreläsaren bara kör sitt race riskerar han att tappa åhörarnas intresse.
Såväl som det personliga perspektivet med vårt egna sätt att förhålla oss till omgivningen har kroppsspråket en social förankring. Kroppsspråket är socialt och kulturellt inlärt och kan utvecklas i takt med våra livserfarenheter.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Marie Gelang, 019-30 30 86.
Kinas skogsbruk håller på att reformeras i syfte att ge enskilda hushåll rätt att bruka skog istället för att den brukas kollektivt av byar. Många studier har visat att effektiviteten i skogsbruket ökar när skogsmarken sköts av enskilda familjer istället för av kollektiv.
Privatisering, det vill säga om även äganderätten ska överlåtas från byn till den enskilda familjen, är en fråga som ständigt debatteras i Kina bland såväl forskare som politiker.
Västerländska ekonomer brukar hävda att privat markägarskap leder till ett mer effektivt utnyttjande av naturresurser. Därmed anses privatisering av mark också kunna lösa miljöproblem. Kinesiska anhängare av privatisering instämmer i detta.
Deras meningsmotståndare hävdar tvärtom att vinsterna med markprivatisering skulle bli små. Privatisering skulle inte gynna kinesiska skogbrukare och deras investeringar, eftersom de faktiskt åtnjuter större trygghet när själva ägarskapet är kollektivt och brukarrättigheten individuell.
– Vad jordbrukare själva vill och anser sig behöva, ignoreras ofta av forskare och beslutsfattare, trots att just det har stor betydelse för hur lyckosam en reform ska bli, säger Ping Qin.
Hon lät därför bönder från elva byar i en av Kinas fattigaste provinser, Guizhou, delta i ett experiment som ger svar på vad i ett skogsbrukarkontrakt de anser vara viktigast.
Det bönderna värderar högst är väletablerade brukarrättigheter. De vill slippa riskera uppsägning av sitt markkontrakt, de vill ha förtur vid kontraktsförnyelse, och de vill inte behöva vänta mer än ett år på att tilldelas en avverkningskvot. Dessa faktorer ökar deras vilja att investera i sitt skogsbruk. Privatisering, alltså att de själva skulle äga skogen individuellt, anser de inte viktigt.
– Än så länge ser bönderna i vår studie inga fördelar med privatisering. Däremot är decentralisering av makten över skogen viktig, för att stärka deras brukarrättigheter, säger Ping Qin.
Hon har också studerat den kinesiska regleringen av skogsavverkning som syftar till att bevara skog. Effekten av avverkningskvoterna är osäkra, visar Ping Qins forskning. Den nuvarande regleringspolitiken minskar böndernas investeringsvilja, vilket i sin tur minskar skogsproduktionen. Därför kan det framtida slutresultatet bli att den totala skogsarealen minskar, istället för att öka.
I en annan studie i avhandlingen har Ping Qin studerat maktförhållandet mellan kvinna och man i hushåll på landsbygden, när det gäller gemensamma beslut som innebär risk. Mannen har störst inflytande över de gemensamma besluten, men kvinnans inflytande ökar när hon har högre inkomst, längre utbildning än sin make, och medlemskap i kommunistpartiet. Bättre möjligheter för kvinnor att utbilda sig och bidra till hushållets inkomst skulle alltså öka jämställdheten mellan könen i Kina.
Avhandlingen har genomförts med stöd av Sidas miljöekonomiska kapacitetsuppbyggnadsprogram.
Tid och plats för disputationen: Fred 13 feb kl 10, sal D 33, GU, Handelshögskolan, Vasag 1
Avhandlingens titel: ”Risk, relative Standing and Property Rights: Rural Household Decision-Making in China”.
Avhandlingens författare: Ping Qin
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta: Ping Qin 031 786 46 67, qin.ping@economics.gu.se
Handledare: Fredrik Carlsson, 031 786 41 74, 0709 27 70 97, fredrik.carlsson@economics.gu.se
och Håkan Eggert 031 786 41 75, 0705 24 36 10, hakan.eggert@economics.gu.se
Informatör: Karin Backteman, 031 786 25 95, karin.backteman@economics.gu.se
De senaste 15 åren har antalet privata företag ökat drastiskt inom vård, utbildning och omsorg, och allt fler insatser görs för att öka kvinnors företagande. Men ofta framförs också kritik för att privata behandlingshem, äldreboende och vårdinrättningar drivs i privat regi med vinstsyfte. Jaana Kurvinen vid Umeå universitet har i sin avhandling tagit reda på varför kvinnor med bakgrund i offentlig sektor startar eget.
– Den främsta anledningen är inte att tjäna pengar, utan att kunna utöva sina yrken på ett bra sätt. Entreprenörerna har ofta en stark drivkraft och många idéer om hur verksamheten kan bli bättre, men har inte haft möjlighet att genomföra dem i sina tidigare anställningar, menar Jaana Kurvinen.
Ett gemensamt tema för företagarna hon har intervjuat är motstånd. Som anställd i offentlig sektor möter deras egna initiativ och vilja att agera motstånd. Under start och drift av företag kommer motståndet från samma sektor, med dess normer och negativa attityder till privata verksamheter.
– Min tolkning är att motståndet har ursprung i både ekonomi och ideologi. Det kan handla om att privatägda företag anses påfrestande på kommunernas ekonomi, eller synen att utbildning, vård och omsorg bara ska utföras av offentlig sektor.
Entreprenörer utövar också själva motstånd i mötet med de starka manliga normer som råder när de ska skapa sig identiteter som företagsledare. Det yttrar sig i att de definierar om rollen som företagsledare. För entreprenörerna i studien tog det lång tid att identifiera sig med rollen, och en del av dem gör det fortfarande inte. Entreprenörerna i den här studien marginaliseras och osynliggörs för att de är kvinnor och driver en viss typ av företag.
– Men marginaliseringen beror också på att entreprenörerna själva håller en låg profil, eftersom det finns en negativ attityd hos offentlig sektor, politiker och allmänhet mot att tjäna pengar på vård, utbildning och omsorg, säger Jaana Kurvinen, som vill nyansera bilden av företagare för att fler lättare ska kunna identifiera sig med rollen.
Hon menar att en slutlig poäng i avhandlingen är att motstånd i entreprenöriella processer också kan förstås som något konstruktivt och produktivt.
– Motståndet som entreprenörerna mötte under tiden som anställd resulterade i att de startade egna företag.
Jaana Kurvinen har intervjuat 15 entreprenörer från Gävleborgs län. Exempel på företag som ingår i studien är behandlingshem, friskola, vårdinrättning, äldreboende, massagemottagning, gynekologmottagning och psykologmottagning.
Fredagen den 13 februari försvarar Jaana Kurvinen, Handelshögskolan och Genusforskarskolan vid Umeå universitet, samt institutionen för ekonomi, Högskolan i Gävle, sin avhandling med titeln Imitation och omtolkning – entreprenörers identifieringsprocesser ur ett genusperspektiv. Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal C, Samhällsvetarhuset och sänds via telebild till Högskolan i Gävle. Fakultetsopponent är docent Malin Tillmar, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Kontaktuppgifter:
Jaana Kurvinen,
E-post: Jaana.Kurvinen@hig.se
Telefon: 026-648 936
Anders Ingwalds avhandling är baserad på såväl empiriska som teoretiska studier av hur underhåll väljs och följs upp och resultaten som redovisas visar bland annat att det är möjligt att använda underhåll för att öka resursutnyttjande och lönsamheten i ett företag förutsatt att rätt metoder används.
I sin avhandling utvecklar Anders Ingwald modeller och metoder för att välja underhåll baserat på kostandseffektivitet samt följa upp underhållets ekonomiska effekter.
– För att avgöra vilken typ av underhåll som skall användas, eller om det krävs förbättringar över huvud taget, måste det finnas metoder för att mäta underhållets konsekvenser, både tekniska och ekonomiska säger Anders Ingwald. Traditionellt så har underhåll ofta handlat om att laga maskiner som gått sönder och betraktats som enbart en kostnad som skall minimeras. Detta är fel, underhåll handlar om att undvika haverier och andra produktionsstörningar och därigenom undvika ekonomiska förluster. Kostnader för underhåll måste alltså vägas mot dess ekonomiska nytta, precis som alla andra aktiviteter i ett företag.
Anders Ingwald har sedan 2001 arbetat med forskning och undervisning inom ämnet systemekonomi vid Institutionen för teknik och design vid Växjö universitet.
Avhandlingen ”Technologies for better utilisation of production process resources” försvaras torsdagen 12 februari, kl. 10.00. Disputationen äger rum i Södra-salen, Växjö universitet. Opponent är professor Kurt Petersen, Lunds Tekniska Högskola.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Anders Ingwald, telefon 0470-708152, e-post anders.ingwald@vxu.se.
Avhandlingen går att beställa genom Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon: 0470-708267 eller e-post: vup@vxu.se.
– Jag är förvånad över hur lite som görs för att förhindra och behandla undernäring hos strokepatienter, säger Eva Carlsson, som i dagarna disputerar i vårdvetenskap vid Örebro universitet.
Eftersom olika muskler är förlamade efter stroken, kan svårigheterna påverka alla de moment under måltiden som vuxna människor normalt inte behöver bekymra sig över: att orka sitta vid matbordet, att hantera maten på tallriken, att föra den till munnen, att hantera den i munnen och svälja. Att genomföra en hel måltid blir då en stor ansträngning och till det kommer ofta bristande aptit som sänker motivationen. Många lever också med rädslan att sätta maten i halsen och kvävas.
Svårt att svälja
– Väldigt många av dem som drabbas av stroke får svårt att svälja. Det kan bero på känselbortfall i munhålan och att de komplicerade muskelfunktioner som är inblandade när vi tuggar och sväljer inte längre fungerar normalt. Patienterna lever med risken att bita sig i tungan eller i munnen, eller att sätta i halsen och kvävas.
Eva Carlsson understryker dock att det finns mycket att göra för att hjälpa patienterna att hantera sina svårigheter och därmed bidra till en bättre livskvalitet. Men det förutsätter att man uppmärksammar problemet.
– Genom att göra en systematisk bedömning av varje patients förmåga att äta, kan vi identifiera problemen och ge rätt behandling och stöd. Sedan kan läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, logopeder och dietister bidra med sina specifika kompetenser efter behov.
Vårdplaner saknades
I de fall som Eva Carlsson undersökt saknades dock ofta sådana bedömningar. Av 15 patienter som enligt hennes bedömning hade stor risk för undernäring på grund av olika ätsvårigheter var endast två identifierade som riskpatienter enligt dokumentationen i patientjournalen. Och i många andra fall där ätsvårigheterna hade dokumenterats, saknades vårdplaner för hur dessa problem skulle hanteras.
Men även om undernäring är det allvarligaste problemet, handlar en god livskvalitet om mer än att tillföra näring. Många strokepatienter känner skam över sina svårigheter och undviker att äta med andra människor. Och det får stora konsekvenser för deras sociala liv, eftersom måltider och ätande är ett självklart och viktigt sätt att umgås i de flesta människors liv. En av de upptäckter som förvånade Eva Carlsson mest i undersökning var att det fanns så lite kunskap om hur livet med ätsvårigheter upplevs av de drabbade själva.
Att kunna äta utan rädsla och skam
– Min avhandling lyfter fram en stor grupp människor som lever med svårigheter i ett av de mest basala mänskliga behoven, att kunna äta utan rädsla eller skam. En grupp där vi i dag nästan helt saknar kunskap om hur de upplever sitt liv, vilka behov de har och hur de kan stödjas till att återfå glädjen att äta.
Eva Carlsson är sjuksköterska och har själv arbetat inom strokesjukvården. Nu är hon utvecklingschef på Lindesbergs lasarett och den första sjuksköterskan där som disputerar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Eva Carlsson, 0581-854 50 eller 0702-30 66 93.
Sverige är idag ett mångspråkigt och mångkulturellt land, där en stor del av befolkningen har ett annat modersmål än svenska.
– Vi ville hitta faktorer som påverkar invandrares integration i arbetslivet på ett positivt sätt, säger Helena Andersson.
Fem invandrare från olika länder deltog i studien. Alla arbetar på sjukhus och representerar olika yrkesgrupper: en lokalvårdare, två sjuksköterskor och två läkare. Deras muntliga konversation med kollegor, patienter, anhöriga och andra personer, som de kom i kontakt med, har spelats in och analyserats.
– Vi har fokuserat på tre olika fenomen i den muntliga kommunikationen, bland annat hur de hanterade situationer då deras kunskaper i svenska inte räckte till. Vi tittade också på om de deltog i sociala och professionella samtal på samma villkor som förstaspråkstalare i svenska, säger Helena Andersson.
Resultaten visar att alla fem invandrare är väl integrerade på arbetsplatsen och att de deltar i professionella, såväl som sociala samtal, på samma villkor som förstaspråkstalare.
– Vi visar också på de fördelar en mångspråkig och mångkulturell personal kan bidra med, för kollegor och arbetsgivare. Men också att undervisningen på svenska kan göra dem förberedda på de kommunikativa utmaningar som de senare möter i arbetslivet, säger Helena Andersson.
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Helena Andersson, institutionen för nordiska språk, 018-471 12 88 eller helena.andersson@nordiska.uu.se
I Sverige är det sedan 1999 förbjudet att köpa sex. Sexköpslagen stiftades för att visa att prostitution är någonting som inte accepteras i Sverige. Två år senare antog det tyska parlamentet Bundestag en lag som ska integrera sexsäljare i samhället.
I Tyskland kan prostituerade sedan dess få a-kassa, sjukpenning och pensioner på samma sätt som alla andra yrkesarbetare. Dessutom har det blivit legalt att driva bordell. Lagändringen skulle minska stigmatiseringen och diskrimineringen av sexsäljare.
– Ländernas olikartade prostitutionspolitik har bland annat med deras syn på välfärdsstaten, på feminism och på religion att göra, förklarar Susanne Dodillet. Sexköpslagen i Sverige introducerades som ett sätt att påverka samhällets syn på jämställdhet. Prostitution beskrevs som ett oacceptabelt uttryck för samhällets könsmaktsstruktur.
Enligt avhandlingsförfattaren möjliggörs en normerande lag som sexköpslagen bland annat av svenskarnas jämförelsevis stora tillit till staten.
Tyskar däremot tenderar snarare att ifrågasätta statens ansvar för normbildningen, menar hon.
– Det har bland annat med erfarenheten av två diktaturer att göra. Svenskarna har goda erfarenheter av sin välfärdsstat, men såväl den nationalsocialistiska diktaturen under Tredje Riket som den socialistiska i DDR har synliggjort att stater kan missbruka sin normerande makt.
Den tyska vänstern som drev genom legaliseringen av prostitution betonade att staten inte ska normera hur sexuella relationer mellan samtyckande vuxna ska se ut.
När det gäller feminism har radikalfeministiska teorier fått starkt inflytande i Sverige. Här betonar man maktstrukturer som manlig överordning och kvinnlig underordning.
I Tyskland liknar feminismen mer queerfeminism, vilket går väl ihop med hur man ser på staten. Medan den svenska prostitutionspolitiken bygger på en normerande syn på hur ett jämställt liv ska se ut för kvinnor och män, betonar den tyska vänstern att det finns många olika sexuella identiteter och uttryckssätt. Att peka ut några som mer jämställd och därmed överlägsen andra innebär enligt detta tankesätt en diskriminering av avvikare.
Angående religionen pekar Dodillet på kristdemokraternas starka inflytande i den tyska samhällsdebatten.
– I Tyskland har kristdemokraterna halva parlamentet, påminner hon. Likt kyrkan är de emot prostitution av moraliska skäl och sympatiserar med den svenska prostitutionspolitiken. Vänstern opponerar sig dock mot moralargumenten och synen på prostitution blir därför mer liberal än i Sverige, där den kristna motpolen saknas i politiken.
Avhandlingens titel: Är sex arbete? Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet.
Disputationen äger rum lördagen den 21 februari 2009 kl. 10.00
Plats: Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Opponent: Professor Brian Palmer, Uppsala
Adress till egen hemsida:
http://www.lir.gu.se/om-institutionen/personal/Doktorander/Susanne_Dodillet
eller www.susannedodillet.com
Avhandlingen kommer ut på Vertigo förlag den 15 februari 2009 och kan beställas hos förlaget samt i bokhandeln.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Susanne Dodillet, 031-786 58 87, 0704-90 88 12 susanne.dodillet@idehist.gu.se
Presskontakt: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65
barbro.ryder@hum.gu.se
I avhandlingen Sådan er det at elske. En kulturanalyse af parforhold diskuterar Sarah Holst Kjær det moderna, urbana och välutbildade parets idealförhållande.
– För det moderna paret är det naturligt att självförverkligande i form av karriär eller idrott har högre prioritet än tvåsamheten. Samtidigt finns det ett romantiskt ideal om ett intressant känsloutbyte mellan två människor. Det uppfattas som nödvändigt att lyckas med detta, när man ska älska varandra i självförverkligandets tidsålder, förklarar Sarah Holst Kjær.
I ett kapitel diskuterar Sarah Holst Kjær parförhållandet och IKEA-soffan. Hon betraktar soffan som en ”utvärderingscentral” för relationen, där paren värderar om deras relation är tillräckligt lyckad eller är i behov av förbättring. I soffan beslutas det vilka åtgärder man måste utföra för att uppnå den perfekta relationen.
– Handling är nyckelordet i den moderna relationen. Man får för allt i världen inte bli tråkig, fastna i soffan och ägna sig åt TV och dataspel, säger hon.
Sarah Holst Kjær, disputerar med avhandlingen ”Sådan er det at elske. En kulturanalyse af parforhold” den 27 februari kl. 10.15 i Auditoriet, Vita Huset, Kulturen, Tegnérsplatsen i Lund.
Kontaktinformation
Recensionsex beställs på Museum Tusculanums Forlag, Kirsten Dolberg- Moeller kirstend@hum.ku.dk
Författaren kan kontaktas på sarah.holst_kjaer@kultur.lu.se eller +47 93 21 7375
– Syftet med min avhandling var att studera hur islam formuleras i skolor som regleras av svensk skollagstiftning. Samtidigt ger studien exempel på hur islam presenteras för en växande generation svenska muslimer, säger Jenny Berglund.
Materialet har hon samlat in dels genom egna observationer i klassrummen, dels genom samtal med lärarna om deras undervisning. Få forskare har på det här sättet studerat undervisningsinnehållet i ett konfessionellt profilämne, och hennes avhandling kan därför ses som banbrytande både i ett svenskt och i ett internationellt perspektiv.
Islamundervisningen utgör en till tre timmar av elevernas veckoschema, och är det moment i undervisningen som framför allt skiljer en muslimsk skola från en skola med allmän profil. Det finns ingen nationell kursplan för ämnet, utan varje skola formulerar en lokal kursplan som ska leva upp till de förutsättningar som formuleras i den nationella läroplanen. Avhandlingen visar att innehållet i undervisningen till stor del består av religiösa berättelser, som oftast används som moraliska förebilder. Någon form av sångundervisning ingår också. Ifall recitation av Koranen är en del av undervisningen, och i vilken mån och på vilket sätt svenska översättningar av Koranen används, varierar däremot mellan olika skolor.
– Även om det förekommer gemensamma moment på skolorna finns det olikheter i urvalet av innehåll. Därför är det inte är möjligt att tala om muslimska skolor i Sverige som ett homogent fenomen, vilket man ofta gör i debatten om religiösa skolor, säger Jenny Berglund.
Olikheterna beror enligt hennes undersökning på en mängd faktorer, bland annat att skolorna har sin grund i olika muslimska tolkningstraditioner men också att lärarna använder sig av den nationella kursplanen på olika sätt. Dessutom anpassar man undervisningen till situationen i klassrummet, och såväl gruppernas storlek som tidsramarna varierar mellan olika skolor.
– Sammantaget innebär det här att en religiös tradition inte överförs utan snarare översätts, eftersom den måste göras begriplig för eleverna i deras specifika sammanhang, säger Jenny Berglund.
Lärarna hon har intervjuat motiverar främst sina undervisningsval i relation till vad de anser att eleverna kommer att ha nytta av i det svenska samhället.
– Lärarna har en önskan om att få eleverna att känna tillhörighet till den gemensamma muslimska traditionen, men också till det svenska samhället, förklarar hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jenny Berglund, 018-471 24 90, 070-932 68 41, e-post: Jenny.Berglund@did.uu.se
– Vi måste förbättra vården för dem som har stora besvär med urininkontinens och göra det lättare att söka hjälp, säger Gunnel Andersson vid Örebro universitet, som skrivit en doktorsavhandling om urininkontinens.
Urininkontinens beskrivs ofta som ett stort hälsoproblem som beräknas påverka runt 500 000 personer i Sverige. Även om problemet kan uppstå i alla åldrar, är det framför allt äldre som drabbas. Många studier har visat hur livskvaliteten sänks och att besvären kan leda till både depression och sämre hälsa. Genans och rädslan för urinläckage gör att många avstår från olika sociala aktiviteter.
Gunnel Andersson är sjuksköterska och uroterapeut på urologmottagningen på Universitetssjukhuset Örebro. Hon berättar att det går att göra mycket för att underlätta livet för de drabbade. Allt från träning av muskulaturen till mediciner och i sista hand operation.
– Men många ser också urininkontinens som ett normalt och förväntat besvär som man själv måste lära sig hantera i det dagliga livet med hjälp av olika strategier. Den styrka och vilja att klara sig själva som de äldre intervjuade kvinnorna beskrev, var en oväntad upptäckt för mig.
De kvinnor som ingick i Gunnel Anderssons undersökning berättar om de olika problem de upplevt i kontakten med sjukvården. Det är svårt att få en tid och eftersom de vid varje besök träffar olika läkare har många svårt att prata om sin urininkontinens. Det finns också en rädsla för att deras besvär inte ska tas på allvar eller att det inte går att få
någon hjälp från sjukvården.
– En kvinna sade att man måste ha värk någonstans för att man ska bli tagen på allvar. Många av de kvinnor jag träffade var tacksamma över att någon ville lyssna på deras problem.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Gunnel Andersson, gunnel.andersson@orebroll.se.
Har utåtriktade och inåtvända personer olika hjärnor? Kan man genom att mäta hjärnans grundläggande funktioner förstå varför en person är högintelligent och en annan neurotisk? Det är frågor som forskaren Lea Forsman har utforskat i sin doktorsavhandling som nu presenteras vid Karolinska Institutet.
I en av avhandlingens delstudier har Lea Forsman med hjälp av magnetresonanstomografi avbildat och jämfört hjärnan hos utpräglat introverta och extroverta personer. Resultaten visar att introverta personer har större hjärnvolym i stora delar av hjärnbarken.
– Volymen är särskilt stor i delar som man vet är inblandade i att hämma aktivt och utåtriktat beteende och i delar som aktiveras när vi tänker på andra människor. Det kan återspegla att inåtvända personer är mer försiktiga, de funderar mer över sociala situationer innan de handlar, säger Lea Forsman.
I en annan delstudie uppskattades graden av neurotisk läggning, ett av de fem stora personlighetsdragen, hos studiedeltagarna. När studiedeltagarna fick trumma en enkel takt med fingret visade det sig personer som i hög grad var neurotiska lyckades sämre med att en jämn takt under lång tid. Skillnaderna i takten var för små för att kunna kontrolleras medvetet. Enligt Lea Forsman beror de i stället på grundläggande skillnader i tidsmässig stabilitet och precision i hjärnans aktivitet.
– Neurotisk läggning brukar beskrivas som en form av känslomässig och kognitiv instabilitet, och det är ny kunskap att denna instabilitet återfinns i enklast tänkbara beteenden. Neurotisk läggning är en riskfaktor för sjukdomar som depression och ångest, eventuellt skulle man kunna använda detta test för att utvärdera vilken risk personer har för att drabbas av dessa sjukdomar, säger Lea Forsman.
Också graden av intelligens gav utslag i takthållningstestet. Ju högre intelligens desto bättre lyckades studiedeltagarna hålla en jämn takt. Men medan neurotiska personer var mer instabila i tempo, var lägre intelligens kopplat till små oregelbundenheter på millisekundnivå mellan intervall.
– Det tyder på att intelligens och neuroticitet på olika sätt har att göra med hjärnans förmåga till tidsmässig precision och stabilitet i sin aktivitet, säger Lea Forsman.
Avhandling: Neural correlates of individual differences in intelligence and personality: studies using an isochronous timing, Lea Forsman, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
För mer information, kontakta:
Med dr Lea J. Forsman
Tel: 08-517 766 56
E-post: Lea.Forsman@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
När irgarol, eller triazin som det står på färgburken, började användas i båtbottenfärger på 1990-talet var ämnet extremt giftigt för marina organismer. Efter år av irgarolanvändning har detta ändrats. Vissa mikroalger och cyanobakterier har på bara ett årtionde utvecklat mekanismer som gjort dem allt mer toleranta mot giftet, så att de kan bli kraftigt påverkade av gifter utan att skadas eller dö. Det gäller även under den mest intensiva båtsäsongen.
Eftersom andra arter av mikroalger och cyanobakterier fortfarande är känsliga för giftet riskerar dessa arter att förgiftas eller konkurreras ut av de toleranta arterna, och försvinna från ekosystemet. Det visar forskning vid Göteborgs universitet.
Även organismer som lever längst ut i kustbandet har ökat toleransen, konstaterar forskaren Martin Eriksson i sin avhandling vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper. Ökningen är liten, men indikerar att irgarol inte bara påverkar miljön i hamnar och marinor utan kanske i hela det västsvenska marina ekosystemet.
I avhandlingen studeras så kallade perifyton-samhällen, vilket är samlingsnamnet på de organismer som koloniserar båtbottnar och andra ytor i havet och som vi upplever som en hal beläggning på stenar och klippor.
Enligt avhandlingen tycks användningen av irgarol påverka gener och proteiner, så att den viktiga fotosyntesen riskerar att störas. Resultatet av forskningsrönen från Martin Erikssons forskargrupp kommer troligtvis bidra till att Kemikalieinspektionen inför restriktioner för användningen av irgarol.
–Det skulle innebära att vi kan undersöka hur återhämtningen sker när irgarol fasas ut. En sådan undersökning kan i sin tur avgöra om åtgärderna varit effektiva eller om ytterligare insatser krävs, konstaterar Martin Eriksson.
Avhandlingen Impacts of Antifouling Compounds on Photosynthesis, Community Tolerance and psbA Genes in Marine Periphyton försvarades vid en disputation 23 januari.
Kontaktinformation
Kontakt:
Martin Eriksson
0705-240123
0523-18538
martin.eriksson@dpes.gu.se
Båtbottnar, havstulpaner och miljövänlig marinfärg är temat för ett öppet seminarium i föreläsningsserien Miljöperspektiv, som arrangeras i Göteborg av Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum och Ekocentrum. Du är som journalist välkommen att närvara!
Tid: Onsdagen den 11 februari kl 18.00-19.30
Plats: Ekocentrum, Aschebergsgatan 44, Göteborg
– Det är inte bara så att biokemin i hjärnan är ett underlag för vår mentala aktivitet, utan mental aktivitet och vårt tankeliv kan också påverka biokemin, Detta har inte visats hos människa förut och öppnar för en rad nya, spännande frågeställningar, säger professor Torkel Klingberg, som lett studien.
Signalsubstansen dopamin har en central roll för många av hjärnans funktioner. Störningar i dopaminsystemet kan ge nedsatt arbetsminne, alltså minskad förmåga att komma ihåg information under en kort stund exempelvis under tiden man löser ett problem. Nedsatt arbetsminne har i sin tur visat sig vara en bidragande orsak till kognitiva nedsättningar vid bland annat ADHD och schizofreni.
Torkel Klingberg och hans forskarkollegor har tidigare visat att man kan förbättra arbetsminnet med intensiv träning i ett antal veckor. Genom ett samarbete inom ramen för Stockholm Brain Institute har forskarna nu gått ett steg vidare och följt utvecklingen i hjärnan med positronemissionstomografi (PET-kamera). De har då kunnat konstatera att intensiv träning av hjärnan leder till förändringar i antalet dopamin D1-receptorer i hjärnbarken.
Resultaten kan få betydelse för utvecklingen av nya behandlingar av patienter med kognitiva nedsättningar såsom vid ADHD, efter stroke, efter utmattningsdepression och vid åldrande. .
– Förändringar av antalet dopaminreceptorer hos en person behöver inte betyda att man hittat orsaken till dåligt minne, man måste också fråga sig om skillnaderna kan ha orsakats av brist på minnesträning eller andra omgivningsfaktorer. Kanske kan vi hitta nya, effektivare kombinationsbehandlingar med läkemedel och kognitiv träning. Det är i så fall mycket intressant, säger professor Lars Farde, en av de forskare som deltagit i studien.
Positronemissionstomografi är en medicinsk avbildningsteknik som bygger på radioaktiva isotopers sönderfall som kan ge tredimensionella bilder av signalsubstansers rörelser inne i den levande kroppen. Genom finansiellt bidrag av läkemedelsbolaget AstraZeneca har Karolinska Institutet kunnat investera i världens modernaste PET-kamera för avbildning av hjärnan.
Publikation: ”Changes in Cortical Dopamine D1 Receptor Binding Associated with Cognitive Training”, Fiona McNab, Andrea Varrone, Lars Farde, Aurelija Jucaite, Paulina Bystritsky, Hans Forssberg och Torkel Klingberg, Science, 6 februari 2009.
För frågor, kontakta:
Professor Torkel Klingberg
Tel: 08-517 776 18 eller 073-3525702
E-post: torkel.klingberg@ki.se
Professor Lars Farde
Tel: 08-553 280 49 eller 070-7180979
E-post: lars.farde@ki.se
Presskontakt:
Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 (kopplas om till mobil)
E-post: Katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Föreställningen om Bergslagen som en region med få småföretagare bygger på männens sysselsättning. I jämförelse med det nationella genomsnittet har regionen en lägre andel företagare bland männen, men så är inte fallet när det gäller kvinnorna. Det finns också stora variationer i småföretagandet mellan kommuner i Bergslagen.
– Jag vill ge en mer nyanserad bild av regionen Bergslagen och framför allt lyfta fram de företagande kvinnorna.
Avhandlingen bygger på statistik och intervjuer med företagande kvinnor. Att starta och driva företag handlar om att våga ta risker, men också hur livssituationen ser ut.
– Ingen har kunnat ge ett kort och koncist svar på frågan varför de startade sitt företag. Företag startas i sammanhang som är komplexa. Arbetslivserfarenhet, förebilder, familj och vardag samt kontakter och nätverk har betydelse.
För att ta steget och starta eget krävs ofta förebilder eller möjlighetsbilder som Mona Hedfeldt föredrar att benämna dem. Snarare än att ha förebilder i form av framgångsrika företagare läggs vikten vid människor i företagarnas liv. Människor som avdramatiserar och får företagande att framstå som en möjlighet samtidigt som de inger mod.
– Framför allt visade sig kvinnornas män spela stor roll. Nästan samtliga av dem som jag intervjuade hade eller hade haft en relation med en man som var företagare.
Hur företagares famiiljesituation påverkar deras företagande har diskuterats i tidigare forskning. Ofta har fokus legat på hur det fungerar att kombinera ett eget företag med att vara förälder. Mona Hedfeldt konstaterar genom sina intervjuer att också omsorgen av åldrande föräldrar kan påverka kvinnors företagande.
– Till skillnad från i omsorgen om barn upplevde flera av kvinnorna att de var mer ensamma i omsorgen om sina föräldrar.
Kontaktinformation
Mona Hedfeldt
019 30 36 07
073-7164040
mona.hedfeldt@oru.se
”Att vårda döende och möta döden – Iranska och Svenska sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters perspektiv” Det är titeln på den doktorsavhandling som Sedigheh Iranmanesh lägger fram på fredag den 6 februari.
Hennes nyfikenhet i ämnet väcktes när hon kom till Sverige och förstod att det fanns mycket att lära i ämnet. Dessutom har hon personliga erfarenheter från sitt hemland Iran av att vårda döende människor, bl a efter en jordbävning.
– På grund av den erfarenheten förstod jag att det är en utmaning för det iranska sjukvårdssystemet att bli bättre på att ta hand om död och omvårdnad av döende människor, säger hon.
Två frågor väcktes när Sedigheh Iranmanesh började sin forskarutbildning på Luleå tekniska universitet. Den ena handlar om vilka attityder studerande på sköterskeutbildning och sjuksköterskor från olika subkulturer i Iran har till död och till att vårda döende människor. Den andra frågan gäller vilka erfarenheter sjuksköterskor i Iran och Sverige har av att vårda döende människor.
– Dessa frågor motiverade mej att genomföra studier i både Iran och Sverige, säger hon.
I sin avhandling pekar Iranmanesh på att det bland sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor från olika subkulturer i Iran finns skillnader i synen på att vårda döende människor. Det beror i sin tur på attityder till döden, nivå på utbildning och tidigare erfarenhet av död och döende.
Att ge känslomässigt stöd i en dödssituation var inget problem men att prata om döden som fenomen och ge professionellt stöd i frågan var svårare, menar hon.
– Antagligen skulle rätt utbildning och professionell handledning med reflektion över erfarenheter som gjorts tidigare om död och döende kunna utveckla sjuksköterskestudenternas attityder till att vårda döende personer, säger Iranmanesh.
Resultaten i studien visar bland annat att sjuksköterskestudenter i Iran borde erbjudas möjligheten att få feedback på sina erfarenheter, känslor, åtgärder, och reaktion på död, liksom att vårda döende människor och deras familjer.
Det kan genomföras på arbetsplatsen eller i professionellt ledda gruppövningar, menar hon.
Kontaktinformation
Upplysningar: Universitetets pressansvariga Leif Nyberg, 0920 – 49 11 88, 070 – 395 7703, leinyb@ltu.se
