Femte sjukan är en virussjukdom som ofta drabbar barn i skolåldern. Den orsakas av parvovirus. Vanliga symptom är rodnade utslag på kinderna som även kan sprida sig till armar och ben. Även vuxna kan smittas, men många får inga symptom.
En studie visar nu att risken att drabbas av sjukdomen är förhöjd om personen tillhör blodgruppen Rhesus D-antigen eller vad som kallas Rh(D). Förutom blodgruppsbestämning med AB0-systemet är Rh-systemet det vanligaste.
Femte sjukan – symtom hos barn
Femte sjukan brukar börja med att barnet får feber och känner sig trött. Symtom kan även vara värk i kroppen, ont i huvudet, illamående och diarré. Efter några dagar kan rodnad eller utslag, som kan klia, visa sig på kinderna. Utslagen sitter oftast kvar i ungefär en vecka.
Sjukdomen är vanligtvis lindrig, går över av sig själv och ger immunitet. Femte sjukan smittar via droppar som sprids vid hostningar eller nysningar.
Källa: 1177
Nytt fynd
I studien har drygt 160 000 blodgivare i Tyskland screenats för parvovirus mellan 2015 och 2018. Av blodgivarna var 22 personer infekterade av viruset. Alla infekterade personer tillhörde blodgruppen Rh(D).
– Det är ett stort och ännu inte beskrivet fynd som kan betyda att Rh(D) är viktig när viruset ska ta sig in i värdcellen och kanske till och med en ny, ännu icke identifierad cellulär receptor för viruset, säger forskaren Rasmus Gustafsson vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet.
Kvinnor var överrepresenterade
Forskarna kunde även se att risken för infektion var förhöjd under sommarmånaderna. Dessutom verkar det som att kvinnor, samt personer i åldrarna 31 till 40 har en ökad risk för infektion.
– I den åldern har man ofta småbarn. Sedan tidigare vet vi att små barn blir smittade på förskola och smittar sedan sina föräldrar. Så ålders- och könsfördelningen kan vara en spegling av att kvinnor i högre grad än män arbetar i vårdande yrken och tar hand om barn, säger Rasmus Gustafsson.
– Vi har infogat så kallade antennkomplex mellan två speglar som är placerade bara några hundra nanometer ifrån varandra i en optisk mikrokavitet. Man kan säga att vi skördar ljus som reflekteras fram och tillbaka mellan speglarna i ett slags fångenskap, säger Tönu Pullerits, kemiforskare vid Lunds universitet.
Illustrationen föreställer fem antennkomplex mellan två speglar. Avståndet mellan speglarna är ungefär 300 nanometer. Bild: Tönu Pullerits
Studien visar att det finns en stark växelverkan mellan ljuset och antennkomplexen. Det här samspelet kan skynda på processen att överföra energi. För att den här så kallade fotosyntetiska ljusinsamlingen ska fungera optimalt, och kunna användas för att till exempel framställa bränsle, måste alla steg i den komplicerade processen vara mycket effektiva.
– Om vi kan göra de första stegen i fotosyntesen snabbare och effektivare kan vi förhoppningsvis även göra ljusenergi av andra enheter mer effektiva, säger Tönu Pullerits.
Vill fånga koldioxid med hjälp av solljus
Solljuset som träffar vår jord under en timme motsvarar nästan mänsklighetens totala energiförbrukning under ett helt år. Samtidigt ökar våra globala utsläpp av koldioxid. Att ta vara på solens energi för att fånga upp växthusgas och sedan omvandla den till bränsle är ett hett forskningsfält.
I en tidigare studie kunde ett forskarlag i Lund visa att man med hjälp av avancerade material och ultrasnabb laserspektroskopi på sikt skulle kunna minska nivåerna av växthusgaser i atmosfären. Samma forskarlag gjort dessa nya upptäckter när det kommer till att dra nytta av ljus.
Omvandla koldioxid till bränsle
Tönu Pullerits hoppas att upptäckten i framtiden ska kunna användas till att med solens hjälp suga upp koldioxid ur atmosfären och omvandla den till användbara kemikalier. Det skulle kunna vara en av många lösningar för att få bukt med den klimatkris vi står inför. Men då måste det gå att utveckla större enheter som kan användas över hela världen.
– Vi har nu tagit ett par första steg på en lång resa. Man kan säga att vi stakat ut en mycket lovande riktning, säger Tönu Pullerits.
Förutom Lunds universitet har Universidad Nacional Autónoma de México, Göteborgs universitet, University of Glasgow deltagit i studien.
12 procent av Skånes kust är utsatt för en växande stranderosion, enligt en kartläggning från Sveriges geologiska undersökning. I andra länder är problemen ännu större. I Nederländerna skyddas kusten av vallar av sten och lera. På andra håll, där stormar härjar, bekämpas erosionen ofta med att ny sand fylls på.
Men det finns ytterligare en lösning, nämligen att vara på naturens eget skydd mot stranderosion. I en studie från bland annat Göteborgs universitet har forskare funnit att sjögräs spelar en mycket viktig roll i att hindra erosion.
Ålgräs sattes i våg-tankar
I studien grävde forskarna upp sandbottnar på flera ställen, med och utan sjögräsarten ålgräs, och placerade bottenbitarna i en stor tank som kan simulera vågor. Försöken visar att sanden påverkas mycket mindre av vågorna om det växer ålgräs i den.
– Sedan tidigare vet vi att sjögräsets långa bladverk fungerar som vågbrytare i vattnet men nu kan vi visa att rötterna håller fast sanddynerna som en sorts armering av sanden, säger Eduardo Infantes, marinbiolog vid Göteborgs universitet.
Sjögräs kan återplanteras
Ålgräs växer längs Sveriges kuster och det finns områden med stora ängar av sjögräs som växer på bottnarna, till exempel i Skåne.
På andra ställen har sjögräset försvunnit vilket kan göra kusten blir mer sårbar för stranderosion – som kan öka framöver i takt med stigande havsnivåer och fler stormar. Cirka 8 procent av världens befolkning lever i områden som ligger lägre än 10 meter över havet.
– Därför blir det ännu viktigare att bevara de sjögräsängar som finns och även försöka återplantera sjögräs där det har försvunnit, säger Eduardo Infantes.
– I vår forskning har vi gjort framgångsrika försök med att restaurera ålgräsängar på Västkusten, men det gäller att studera bottenmiljön noga för att lyckas med återplanteringen.
Försök i fält väntar
Forskarna har också tagit prover på leriga havsbottnar, men där är effekten mindre. Det spelar dock mindre roll eftersom leriga bottnar oftast finns i fjordar och andra områden som är mindre utsatta för vågor.
Nästa steg i forskningen blir att göra mätningar på sanderosionen vid en utsatt strand längs kusten. Där kan andra faktorer påverka, som vattenströmmar, båttrafik och tillflöden från floder.
– Det är mer komplicerat i fält, men vi har skapat realistiska stormvågor i våra försök och sjögräset har en skyddande effekt. Jag tror det kommer att visa sig även i fältförsök, säger Eduardo Infantes.
Eduardo Infantes, marinbiolog på institutionen för biologi och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet eduardo.infantes@bioenv.gu.se
Den kallas ibland för det sjätte massutdöendet, den förlust av biologisk mångfald som forskarna varnar för. 75 procent av jordens landyta är tydligt påverkad av mänsklig aktivitet och en miljon arter är så hotade att de riskerar att utrotas inom de närmaste årtiondena enligt FNs expertpanel för biologisk mångfald.
Artförlusten är en av de akuta frågor som ska diskuteras vid COP15-mötet i Kanada i december 2022. Målet är att förhandla fram ett nytt internationellt ramverk för den biologiska mångfalden på jorden.
Akut hot även mot människan
Och frågan är verkligen akut, enligt forskare. Förlusten av arter är ett hot mot människans framtid, inte minst.
– Arter bidrar till en fungerande natur som ger oss olika tjänster. I en föränderlig värld vet vi inte vilka arter som kan bli viktiga i framtiden. Den enda hållbara strategin är därför att bevara mångfalden – både vanliga och ovanliga arter, säger Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet och deltagare vid mötet i december.
Rättvisefrågan viktig
Det som behövs, säger han, är en överenskommelse som motsvarar klimatavtalet Parisavtalet. Och precis som i klimatförhandlingarna behövs ett rättviseperspektiv.
– Vi i industrialiserade länder som redan har förött mycket av vår natur kan knappast vänta oss att fattigare länder skall acceptera starkt ökat naturskydd utan rimlig ekonomisk kompensation, säger Henrik Smith.
Obalansen mellan den rika och den fattiga världen gör sig också påmind när det gäller avsättning av mark för att skydda biologisk mångfald, säger Maria Blasi, forskare vid Lunds universitet och mötesdeltagare. Enligt ett förslag ska 30 procent av hav och mark vara skyddade till år 2030. Frågan är kontroversiell och väntas leda till diskussioner.
– Vem ska bestämma vad som ska skyddas? Vem ska avsätta eller avstå från land? Och vem ska bekosta det? säger Maria Blasi.
Artförlusten har hamnat i skuggan
Klimatkrisen har fått en enorm uppmärksamhet jämfört med krisen för biologisk mångfald. Det kan bero på att biologisk mångfald är svårare att kommunicera, enligt Maria Blasi.
– Det är väldigt komplext, det är inte som matte, att ett plus ett blir två. Det handlar om interaktioner och relationer, hur olika arter är beroende av varandra. Klimatförändringen är lättare att kommunicera eftersom vi kan följa hur koldioxiden i atmosfären ökar och också se hur temperaturerna stiger. När det gäller biodiversitet är det inte lika enkelt, säger hon.
Thomas Hickmann, statsvetare vid Lunds universitet, säger att bristen på uppmärksamhet kan bero på att människor, i sin vardag, inte märker krisen för den biologiska mångfalden. Många vet säkerligen inte heller hur beroende mänskligheten är av olika ekosystemtjänster. Thomas Hickmann ser tidig utbildning av barn och unga som en central fråga för att lösa biodiversitetskrisen, liksom en politisk vilja att ta tag i den. En normförskjutning är också nödvändig, menar han.
– Vi behöver en förståelse för att vi är en del av naturen och inte kan exploatera den för alltid.
Risk för tandlöst avtal
Det blir sannolikt ett avtal vid mötet i Kanada i december. Men risken finns att ambitionsnivån sätts för lågt, menar forskarna.
– Det finns många andra kriser som pockar på uppmärksamheten just nu. Förhoppningen ligger dock i att insikten ökat om att kriserna – den om klimatet och den om biodiversitet – är kopplade och därför måste lösas samtidigt, säger Henrik Smith.
Mötet i Montreal och Konventionen om biologisk mångfald
Konventionen om biologisk mångfald skapades vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio 1992 och började gälla 1993. Konventionen kompletterades senare med två protokoll: Dels Cartagenaprotokolle, om hur man ska skydda biologisk mångfald från risker kopplade till genmodifierade grödor, dels Nagoyaprotokollet – om tillträde till genetiska resurser samt en rättvis fördelning av inkomster och nyttor kopplade till användandet av dem.
År 2010 antog världssamfundet en strategisk plan, de så kallade Aichimålen, för hur man skulle förbättra situationen för den biologiska mångfalden under 2011 till 2020. På grund av Covid-pandemin har inget nytt ramverk kommit på plats för tiden efter 2020.
Ett Post-2020 Global Biodiversity Framework är ett av målen för COP15 i Montreal den 7–19 december. COP står för ”conference of the parties” – alltså ett möte för de parter som undertecknat konventionen – och siffran anger vilket möte i ordningen det är. Parterna möts i regel vartannat år. Förslaget till nytt ramverk som ska diskuteras på COP15 innehåller fyra övergripande mål och 22 delmål.
På ett aktivitetsbaserat kontor är huvudregeln att ingen har ett eget arbetsrum eller en förutbestämd plats. Istället finns gemensamma kontorsytor där medarbetarbetare väljer plats för dagen utifrån den dagens arbetsuppgifter, eller utifrån platstillgång. Ofta finns flera typer av ”zoner” på det aktivitetsbaserade kontoret, som en kontorsyta där regeln är att man är tyst och andra ytor där det är fritt fram för prat och möten.
Bild: Dylan Gillis, Unsplash
Tiotals miljoner människor i Europa arbetar på kontor som kan beröras av ombyggnationer till aktivitetsbaserade kontor. Men ännu är relativt lite känt om vad detta innebär för kontorsmedarbetarna, säger David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.
– Det är en jätteomvandling som håller på att ske men det finns ganska lite forskning att luta sig mot. Vi inom forskarsamhället måste försöka förstå vilka konsekvenser detta kan få för hälsan.
700 anställda följdes
I syfte att förstå mer har forskare vid Högskolan i Gävle under en längre tid följt 700 anställda vid Trafikverket, under övergången till aktivitetsbaserade kontor. Forskarna fann bland annat att utförliga förberedelser gjorde övergången lättare.
Före flytten till det nya kontoret ordnade arbetsgivaren en rad föreläsningar och workshops. Det kunde vara information om skälen till omdaningen, eller praktisk information om sådant som ergonomi och förhållningsregler i det nya kontorslandskapet. Syftet var att få medarbetarna att känna sig införstådda och delaktiga och öka deras kunskaper.
Mer delaktighet
– Vi ser nu att kunskapen och känslan av delaktighet var betydligt högre hos dem som hade deltagit i minst en aktivitet, jämfört med dem som inte hade varit med i någon aktivitet, säger Eva Bergsten, forskare i arbetshälsa vid Högskolan i Gävle
För varje extra aktivitet som en anställd hade deltagit i ökade förståelsen ytterligare. Det visade sig redan innan man flyttade in i de nya kontoren, enligt forskarna.
– Att få stöd i en sådan process gör att allt går mycket smidigare och att det fungerar mycket bättre sedan, så att det inte bara blir någonting som bara händer och som man måste anpassa sig till, säger Eva Bergsten.
Stort behov av kunskap
Men det behövs fler studier på området, enligt forskarna – särskilt nu när distansarbete har blivit vanligare och kontor ritas om till följd av det. Till exempel finns ett stort behov av evidensbaserade riktlinjer och verktyg för att främja hälsa på jobbet, säger forskaren David Hallman.
– Det är slående hur lite vi vet om hälsokonsekvenserna av nya kontorsdesigner. Kunskapsluckor som också gör att företagens arbetsmiljöpolicy och regelverk kanske inte är uppdaterade när det gäller hur man arbetar i modernt kontorsarbete.
Eva Bergsten, forskare i arbetshälsa vid Högskolan i Gävle eva.Bergsten@hig.se
Ibland, som symtomlindring, ges morfin till människor med svår andnöd, till exempel människor med sjukdomen kol. Men en ny studie från bland annat Lunds universitet pekar på att morfin inte hjälper kol-patienter att bli mindre andfådda.
I studien ingick 156 kol-patienter med svår och kronisk andnöd. Vissa fick en lägre dos morfin, andra en högre och vissa fick placebo. Studien var dubbelblind, vilket innebär att varken deltagare eller personal visste vem som fick vad.
Inga förbättringar sågs
Forskarna jämförde grupperna för att se hur de skattade sin upplevelse av andfåddhet.
Med hjälp av rörelsesensorer mättes också hur mycket deltagarna hade rört sig under studien. Det är känt att träning kan förbättra den fysiska kapaciteten och därmed minska andningsbesvär, men för svårt sjuka med kronisk andnöd kan rörelse vara svårt.
– En del förväntade sig nog att studien skulle visa på att morfinbehandlingen skulle göra deltagarna mindre andfådda och mer fysiskt aktiva. Tyvärr ser vi inga sådana tendenser alls i någon av grupperna. Vi såg inte några förbättringar vad gäller värsta upplevda andfåddhet och de som fick morfin tenderade snarare att röra sig mindre och bli mer trötta, säger Magnus Ekström, forskare vid Lunds universitet samt läkare vid Blekingesjukhuset i Karlskrona.
– Det är beklämmande att det inte finns bättre behandling, men att generellt ge morfin till personer med kronisk andnöd kan vi utifrån de resultat vi sett inte rekommendera.
Kan hjälpa i andra situationer
Däremot ska man inte tolka studien som att morfin inte alls hjälper patienter med svår andnöd i vila och vid palliativ vård i livets slutskede, säger Magnus Ekström.
– Det har vi inte undersökt i studien, våra patienter hade i de flesta fall inte andnöd i vila. Den kliniska erfarenheten visar att vid livets slutskede och i krissituationer kan morfinbehandling ge viktig hjälp.
Magnus Ekström, forskare vid Lunds universitet och överläkare i lungmedicin vid Blekinge sjukhus i Karlskrona magnus.ekstrom@med.lu.se
Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, studerar nutida gotiska berättelser, eller skräckberättelser, i böcker och på film och tv. Hon har nyligen kommit ut med en bok i ämnet och beskriver bland annat det kännetecknande för skandinaviska skräckberättelser.
– Det som utmärker skandinavisk – inte minst svensk – gotik är att vildmark, landskap och natur har en central roll. Det har även det övernaturliga vi finner i saga och folklore, säger Yvonne Leffler.
Under senare år har flera skandinaviska verk i genren gjort succé internationellt, som John Ajvide Lindqvists vampyrroman Låt den rätte komma in. Romanen har filmatiserats både i Sverige och i USA.
– Skandinavisk gotik erbjuder något nytt och lite mer kittlande för vana fans.
Speglar oro och ångest
Genren överlag, säger Yvonne Leffler, har alltid speglat sin tids oro och ångest. Den vilda naturen i dagens svenska gotik är exempelvis ett uttryck för samtidens klimatångest, till exempel i tv-serien Jordskott.
– Berättelserna skildrar vårt missbruk av landskapet och undantryckandet av de varelser vi inte känner igen som mänskliga. När vi skövlar skog så hämnas plötsligt naturen i form av ett troll eller väsen.
I berättelserna är det främst det kvinnliga i form av troll, skogsfrun och vittror som står i närmast förbund med naturen och det okända, enligt Yvonne Leffler. Det syns framför allt hos manliga författare och filmskapare och är en tradition sedan 1800-talets gotiska berättelser.
Skräckgenren ”tränar” oss
Social omvälvning och oro i samhället har historiskt gynnat skäckgenrens popularitet. En del menar att genren fungerar som en slags träning där vi lär oss att hantera vår egen ångest i det dagliga livet, säger Yvonne Leffler.
– Vi är fascinerade av det som är skrämmande, men fiktiva berättelser tillåter oss även att konsumera och närma oss det hotfulla på ett säkert och kontrollerat sätt.
Ekokritiken i den svenska gotiken erbjuder även ett nytt perspektiv på ett fenomen som ur en mänsklig synvinkel redan framstår som skrämmande.
– När det ekokritiska temat i berättelsen plötsligt representeras av naturen själv – exempelvis i en form av ett väsen – ser vi på problemet med andra ögon. Det får oss att tänka till lite.
Rädsla för välfärdskollaps
Yvonne Leffler tror att en ökande oro för det svenska välfärdssystemets utveckling kommer att avspeglas i den svenska gotiken framöver.
– Redan idag finns skräckberättelser om barn som är annorlunda, om personer med demens eller personer inom sjukvården. Det är en effekt av att någonting plötsligt händer i vårt trygga välfärdssverige som får oss i gungning. Vi börjar att ifrågasätta äldrevården eller vårt sätt att hantera död: Är den faktiskt rätt monstruös?
Dock kommer den vilda naturen och folktron troligtvis att fortsätta att vara ett centralt motiv i svensk skräck, enligt Yvonne Leffler.
– Vi måste komma ihåg att en stor del av befolkningen lever ett urbant liv. I kontrast till det urbana förefaller naturen som något främmande och därmed något skrämmande vi inte kan behärska.
Yvonne Lefflers bok heter Swedish Gothic: Landscapes of Untamed Nature.
Kontakt:
Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet yvonne.leffler@lir.gu.se
Det är vetenskapligt känt vad som händer när man tvättar med tvål och tvättmedel. Men vad händer om man avlägsnar smuts i renat vatten, utan tvål eller tvättmedel? Det är rätt okänt. Och just det vill forskare vid Malmö universitet ta reda på.
Renat vatten är nyckeln
Med ”renat vatten” menas vatten som har filtrerats och avjoniseras så att man får bort ämnen som kalk, klor, salter och tungmetaller.
Målet för forskarna är att ta fram en vetenskaplig modell som förklarar vad som händer, kemiskt och fysiskt, när smuts tas bort i renat vatten.
I sådant vatten, är hypotesen, förändras de intermolekylära krafterna i kolloiden – ett system där ett ämne är finfördelat i ett annat, som i fallet med smutspartiklar i vatten. Andriani Tsompou, doktorand vid Institutionen för biomedicinsk vetenskap vid Malmö universitet, ger ett exempel:
– När du har salt i systemet kommer smutsen du vill få bort att klumpa ihop sig mer och göra det svårare för vattnet att avlägsna partiklarna från materialet.
Reningsgrad på 100 procent
I en tidigare studie har Andriani Tsompou och hennes kolleger studerat tvätt med vatten med olika egenskaper: Ett med kranvatten, ett med tillsatt salt, samt två med renat vatten.
I en mätning uppnåddes en 90-procentig rening av vaselin på en glasskiva i 25-gradigt vatten, med renat vatten.
I senare försök har forskarna experimenterat med flera tvättcykler med olika temperaturer. De har då uppnått en reningsgrad på 100 procent i 40-gradigt renat vatten, vid två tvättar.
Ska testa på tyg
I de försöken har man dock utgått från mycket fördelaktiga förutsättningar genom att välja ytskikt och smuts som har svaga bindningar.
– Eftersom det är så komplicerade processer måste vi bygga upp kunskap från mindre komplicerade ytor. Nästa steg för oss blir olja på plast som har starkare bindningar till varandra. Slutmålet är så klart att testa på riktigt tyg, säger Andriani Tsompou.
Tidigare studier har visat tydliga kopplingar mellan munhälsa och flera folksjukdomar, bland annat cancer, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och alzheimer.
För att undersöka vilka bakterier som finns i en tand- eller käkbensinfektion har forskare vid KI analyserat prover som samlats in mellan 2010–2020 vid Karolinska universitetssjukhuset. Resultatet är en lista över de vanligaste förekommande bakterierna.
– Här rapporterar vi för första gången den mikrobiella sammansättningen av bakterieinfektioner från prover som samlats in under en tioårsperiod i Stockholms län. Resultaten visar att ett flertal munbakterieinfektioner med koppling till systemiska sjukdomar förekommer ständigt, och vissa har även ökat under det senaste decenniet i Stockholm, säger Margaret Sällberg Chen, professor vid institutionen för odontologi vid Karolinska institutet.
De vanligaste munbakterierna
Studien vid KI visar att de vanligaste grupperingarna av bakterier bland proverna var firmicutes, bacteroidetes, proteobacteria och actinobacteria. När det gällde enskilda släkten av bakterier var de vanligaste streptococcus spp, prevotella spp och staphylococcus spp.
Tandinfektioner kan påverka resten av kroppen
Enligt forskarna ger resultaten nya insikter om mångfalden och förekomsten av skadliga mikrober i munhålans infektioner.
– Fyndet är inte bara viktigt för tandvården utan bidrar även till en bättre förståelse av tandinfektionernas betydelse för patienter med underliggande sjukdomar. Om en viss bakterie gör skada i munnen så är sannolikheten stor att den kan vara skadlig för vävnader på andra platser i kroppen, säger Margaret Sällberg Chen.
Bättre diagnostik och behandling
Forskargruppen har i tidigare studier bland annat visat att förekomsten av munbakterier i bukspottkörteln avspeglar svårighetsgraden i bukspottkörteltumörer.
Kartläggningen gjordes med hjälp av 1014 prover från lika många patienter, där 469 var kvinnor och 545 var män. Studien genomfördes med hjälp av metoden MALDI-TOF masspektrometri, som ger en snabb identifiering av enskilda levande bakterier i ett prov men sällan används inom tandvården.
– Detta var en epidemiologisk studie med ett begränsat patientunderlag och för att säkerställa resultatet behöver vi fler och större studier. Nu hoppas vi att tandläkare ska börja samarbeta mer med kliniska mikrobiologiska laboratorier. Det skulle kunna öka förståelsen för vilka bakterier som ligger bakom en viss tandinfektion och bidra till bättre diagnostik och behandling, säger forskaren Volkan Özenci vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska institutet.
Den genetiska koden i vårt DNA transkriberas till molekylen mRNA, som fungerar som en budbärare som talar om för cellens fabrik vilket protein den ska producera och i vilka mängder. Processen är grundläggande för cellernas olika funktioner i levande organismer.
Forskare har lagt stor kraft på att försöka kontrollera genuttrycket eftersom det bland annat kan bidra till utveckling av proteinbaserade läkemedel.
Transkription och genuttryck
I cellernas kärna finns vår arvsmassa, DNA. I arvsmassan finns gener som innehåller information om hur kroppen ska byggas upp och fungera.
När en gen läses av bildas en kopia i form av ett budbärar-RNA (mRNA). I ett senare steg fungerar det som en mall vid proteintillverkningen.
När en gen transkriberas kallas det för genuttryck. En gen kan ha ett högt eller lågt uttryck, vilket beskriver hur mycket mRNA som bildas.
Källa: 1177 och Gentekniknämnden
Vacciner och läkemedel
Ett aktuellt exempel är mRNA-vaccin mot covid-19. Det talar om för kroppens celler att de ska producera samma protein som finns på coronavirusets yta. Kroppens immunförsvar kan då lära sig att bilda antikroppar mot viruset.
På samma sätt är det möjligt att lära kroppens immunförsvar att besegra cancerceller eller andra svåra sjukdomar, om man vet och förstår den genetiska kod som ligger bakom produktionen av specifika proteiner.
En majoritet av dagens nya läkemedel är just proteinbaserade, men teknikerna för att framställa dem är både dyra och långsamma. Det är nämligen svårt att kontrollera hur DNA uttrycks.
Konstgjort DNA ger instruktioner
Förra året tog en forskargrupp på Chalmers ett viktigt steg i förståelsen för hur mycket av ett protein som tillverkas av en viss DNA-sekvens.
− Först handlade det om att fullt ut kunna ”läsa” DNA-molekylens instruktioner. Nu har vi lyckats designa eget DNA som innehåller precis de instruktioner som behövs för att kontrollera vilken mängd av ett specifikt protein som tillverkas, säger Aleksej Zelezniak som leder forskargruppen på Chalmers.
Principen bakom den nya metoden liknar den som används när en AI genererar ansikten som ser ut som verkliga människor. Genom att lära sig hur en stor mängd ansikten ser ut kan den sedan skapa helt nya verklighetstrogna ansikten. Det är sedan lätt att modifiera ansiktet genom att exempelvis säga att det ska bli äldre, eller ha en annan frisyr.
Printar DNA på beställning
På samma sätt har forskarnas AI fått lära sig strukturen och den mängdreglerande koden i DNA. AI designar sedan syntetiskt DNA som är lätt att förändra i önskvärd riktning. Enkelt uttryck får den en beställning på hur mycket av en gen som behöver uttryckas och ”printar” sedan rätt DNA-sekvens.
− DNA är en otroligt lång och komplex molekyl. Det är därför mycket utmanande att på experimentell väg göra förändringar i den genom att läsa, ändra, läsa och ändra igen. Det tar åratal av forskning för att hitta något som fungerar. Då är det i stället mycket mer effektivt att låta en AI lära sig hur principerna för att navigera DNA fungerar. Det som annars tar år kan kortas till veckor eller dagar, säger forskaren Jan Zrimec.
Hopp om utveckling av läkemedel
Forskarna har utvecklat sin metod på jästsvampen Saccharomyces cerevisiae, vars celler liknar däggdjursceller. Nästa steg är att använda människoceller. Forskarna har förhoppningar om att deras framsteg ska få betydelse för utvecklingen av nya såväl som befintliga läkemedel.
− Proteinbaserade läkemedel mot komplexa sjukdomar, eller alternativa livsmedelsproteiner, kan ta många år och vara extremt dyra att tillverka. En del blir så dyra att det inte går att få en ekonomisk avkastning på investerade pengar. Med vår teknik är det möjligt att utveckla och tillverka proteiner på ett effektivare sätt så att de kan kommersialiseras, säger Aleksej Zelezniak.
Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, National Institute of Biology i Slovenien, Biomatter Designs och Institute of Biotechnology i Litauen, BioInnovation Institute i Danmark och King’s College London, Storbritannien.
Våld och terrordåd med koppling till högerextremism har ökat kraftigt i västvärlden de senaste fem åren. Gärningsmännen är nästan alltid män som har radikaliserats på nätet. Att en radikaliseringsprocess sker digitalt är en relativt ny tendens.
Förekomsten av ekokammare, efter engelskans ”echo chamber”, sägs delvis kunna förklara utvecklingen. Ekokammare brukar beskrivas som miljöer på internet där ens världsbild eller åsikter sällan ifrågasätts utan istället befästs. Åsikter förstärks när de upprepas av deltagare med snarlik världsbild.
Bild: Lars Kienle, Unsplash
– Forskningen har observerat ett jättetydligt samband mellan det digitala och radikalisering inom extremhögern. Vi ville titta närmare på vad som faktiskt händer på de här plattformarna för att bättre förstå hur radikaliseringsprocessen går till, säger Anton Törnberg, forskare i sociologi vid Göteborgs universitet.
Ordval ändras successivt
Tillsammans med en forskarkollega har Anton Törnberg undersökt hur användare interagerar på Stormfront, ett nätforum där vit makt-anhängare och nazistsympatisörer deltar.
Med hjälp av så kallade ”web crawlers” som samlar in innehållet från webbsidor har forskarna indexerat 20 års diskussioner på forumet. Innehållet har analyserats av olika digitala verktyg som utformade för att förstå mänskligt tal- och skriftspråk.
Utifrån analyserna har forskarna kunnat följa nya medlemmar på forumet under åren för att se hur medlemmarna successivt anpassar sig till gruppen och förändrar sitt sätt att uttrycka sig.
– Vi ser att många användare börjar med ett språk som är rätt långt ifrån det som används på forumet. Men ganska snabbt börjar de närma sig den generella diskursen och använda de ord som andra använder, säger Anton Törnberg.
”Svarta” blir ”judar”
Ett sätt att synliggöra den språkliga förvandlingen är genom att titta på ord som byts ut mot andra men som fyller samma funktion. En funktion kan exempelvis vara att markera vissa grupper som ett hot.
– Vi ser en förskjutning där nya på forumet i början pratar om ”svarta” medan det senare byts ut mot ”judar”. Stormfront är ett nazistiskt vit makt-forum och det kan ses som en slags socialiseringsprocess där man successivt ändrar vem som ska ses som fienden, säger Anton Törnberg.
Forskarna har också kunnat se att nya användare vid en viss punkt talar mindre om sig själva som individer och allt mer som en del av ett kollektiv. Ord som ”jag” och ”mig” byts ut mot ”vi” och ”oss”.
Svårare att ducka
Att radikaliseringsprocessen flyttat ut på nätet har flera konsekvenser. Anton Törnberg menar att det bland annat gör att användarna utsätts för radikala åsikter mer frekvent.
– Tidigare kunde det vara när man väl sågs i de här slutna grupperna, men nu är det flera timmar per dag som de möts av det. Det som minskar i intensitet ökar i kontinuitet. Det blir svårare att ducka, säger han.
Större målgrupp
För de högerextrema grupperna blir det också lättare att få genomslag och nå nya målgrupper via breda plattformar som Facebook, Twitter, Reddit och Youtube.
– Förut var det begränsat till människor som gick att rekrytera in i de här grupperna, men det fanns en massa barriärer som gjorde att många inte ens blev aktuella. Nu slår det bredare och de högerextrema kan nå en större målgrupp. När vi tittar på de här grupperna online kan det ofta vara medelålders kvinnor med en söt katt på bilden som sitter och vräker ur sig vidriga saker.
Anton Törnberg, forskare i sociologi vid Göteborgs universitet anton.tornberg@gu.se
Fågelfamiljen flugsnappare omfattar över 300 arter. Arterna är spridda över Europa, Asien och Afrika. Familjen inkluderar inte bara flugsnappare utan även exempelvis näktergalar, rödstjärtar, stenskvättor, buskskvättor, stentrastar, visseltrastar och klyvstjärtar.
Japansk näktergal. Bild: Craig Brelsford.
I Sverige häckar 12 arter. Rödhake, svartvit flugsnappare och näktergal är de mest välkända. Alla utom tre av dessa övervintrar i tropiska Afrika eller södra Asien.
Rödhake. Bild: Tomas Carlberg.
Ytterligare flera arter dyker upp i Sverige mer eller mindre regelbundet från avlägsna häckplatser, som tajgablåstjärt, sydnäktergal och rubinnäktergal.
Nu har forskare från Uppsala universitet, Göteborgs universitet och University of Florida genom dna-sekvensering kartlagt släktträdet för 92 procent av arterna i flugsnapparfamiljen.
Kartläggningen både bekräftar tidigare studier och avslöjar nya släktskapsförhållanden.
Rödhake. Bild: Tomas Carlberg.
Ett exempel: Den svenska rödhaken är inte nära släkt med den japanska näktergalen, trots att de ser väldigt lika ut.
– Att rödhaken och den japanska näktergalen är så lika men inte är nära släkt är bara ett av många exempel inom den här fågelgruppen på så kallad konvergent evolution, säger Per Alström, forskare vid Uppsala universitet.
– Likheter i utseende kan utvecklas hos avlägsna släktingar till exempel genom att de har likartade levnadsförhållanden.
– Vi kan också se att arter som heter flugsnappare på svenska sitter på många olika grenar i släktträdet, och alltså utgör grupper som inte är nära släkt med varandra, säger Per Alström.
Sett till de svenska arterna är svartvita flugsnapparen, halsbandsflugsnapparen och mindre flugsnapparen nära släkt med varandra, medan den grå flugsnapparen bara är avlägset släkt med de övriga.
Den nya kartläggningen styrker hypotesen, menar Per Alström, att fågeln som kallas för ”svenska fjällens näktergal”, blåhaken, har sin närmaste släkting i Himalaya och Kina.
– Jag upphör aldrig att förvånas över de många oväntade släktskapsförhållanden som avslöjas med hjälp av dna.
Per Alström, forskare vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet per.alstrom@ebc.uu.se
På 1800-talet utvecklades biodlingen i Europa och man började även experimentera med import av underarter till Sverige. Inblandningen av andra arter ökade och det ursprungliga nordiska biet minskade. I Norden är arten idag hotad främst i Sverige, Danmark och Norge.
Under tre års tid har forskare vid Högskolan i Skövde undersökt skillnader mellan vårt ursprungliga nordiska honungsbi och andra importerade underarter, respektive hybrider, som används av de flesta biodlare idag.
Bina fick små sändare
För att kunna kartlägga binas aktiviteter inleddes forskningen med ett omfattande fältarbete. Vid tre svenska bigårdar utrustades närmare 4000 arbetsbin med små sändare. Bikuporna placerades även på ett vågsystem som levererade viktdata i fem minuters intervaller. Dessutom samlade forskarna in pollendata, genetiska data, sjukdomsdata och honungsdata från bikuporna.
– Det var givetvis pilligt eftersom det är så små individer, men det blev snart en rutin att göra det. Och jag kommer nog att sakna det, konstaterar forskaren Sonja Leidenberger vid Högskolan i Skövde.
Stor insamling av data
Med hjälp av sändarna och vågsystemet har forskarna fått mer kunskap om binas beteenden. De 4000 taggade bina bidrog till närmare 400 000 registreringar av data.
Den stora datainsamlingen har gjort det möjligt att jämföra honungsproduktion, flygtider, överlevnad, polleninsamling, mängden varroakvalster och foderförbrukning vid olika temperaturer.
Små men tydliga skillnader
Eftersom projektet pågått under flera år har det även varit möjligt att undersöka skillnader under olika säsonger och väderförhållande.
– Vi fann att skillnaderna, mellan underarterna, generellt sett var ganska små, men ändå tydliga. Vi såg bland annat att det nordiska honungsbiet har en annan flygtid än sina underarter. Honungsanalyser visade att en underart var mycket specialiserad på att samla in resurser från klöverväxter, medan andra födosökte mer generellt.
Bild: Dustin Humes/Unsplash
Mer om biprojektet
Det EU-finansierade projektet ”BIstånd till nordiska bin – en resurs för framtidens ekosystemtjänster” är ett samarbete mellan Högskolan i Skövde, Stiftelsen Nordens Ark, Norges Birøkterlag, Göteborgs universitet och Umeå universitet. Genom projektet etablerades fem bigårdar, tre i Sverige och två i Norge.
I Sverige har bigårdarna varit placerade utanför Uddevalla, på Nordens Ark och i Juoksengi vid polcirkeln. Tre olika underarter av bin och en hybrid har ingått i studien.
Oväntat resultat
Studierna visar att honungsproduktionen varierade mer mellan år och plats än med underart. När det gäller förekomsten av varroakvalster* kunde forskarna inte se någon skillnad jämfört med underarterna, men de konstaterar att förekomsten generellt ökade under åren.
Forskarna såg också en trend att ju tätare bisamhällena fanns, desto högre var förekomsten av kvalster. Förekomsten var lägre i bisamhällena i Norrbotten, men där är det också ett större avstånd mellan biodlingarna.
* Varrokvalster är skadliga för bin och kan försvaga ett bisamhälle. Kvalstren sprider ett virus som orsakar deformerade vingar hos bina. Källa: SLU
Hög dödlighet i tidig ålder
När det gäller livslängden hos arbetsbin var den väntat kort under sommaren, 30–40 dagar, medan flera av de bin som taggades under hösten överlevde åtta till nio månader, ända fram till våren. Det förvånade forskarna.
– Det var ett oväntat resultat, men lyfter fram betydelsen av höstyngel där arbetsbin har funktionen att värma kupan under vintern och hjälpa samhället att komma igång på våren igen. Vi fann också att det nordiska biet har en ganska hög dödlighet i juvenilfasen, men hur den förhålla sig med antal flygtimmar utestår att analysera närmare i det befintliga datasetet, säger Sonja Leidenberger.
ALS är en sjukdom där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör. Det är en mycket ovanlig och dödlig sjukdom som innebär att den drabbade efter en tid blir förlamad för att sedan avlida.
Forskare har nu upptäckt ett sätt att förutsäga sjukdomsförloppet hos människor med ALS. I en studie samlade de in färskt blod och ryggmärgsvätska från 89 patienter i Stockholm som nyligen hade fått ALS-diagnos och följde sedan patienterna.
Vissa T-celler skyddar
Studien visar att en hög andel av så kallade effektor-T-celler är kopplat till låg överlevnadsgrad.
Den visar också att en hög andel aktiverade regulatoriska T-celler är skyddande mot sjukdomen.
Fynden ger, enligt forskarna, nytt stöd för T-cellers inblandning i sjukdomsförloppet och visar att vissa typer av effektor-T-celler ansamlas i ryggmärgsvätskan hos ALS-patienter.
Förhoppningen: Sakta ner sjukdomen
– Studien kan bidra till utvecklingen av nya behandlingar som riktar in sig på immunceller för att sakta ned sjukdomsförloppet, säger Solmaz Yazdani, doktorand vid Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet.
Nästa steg i forskningen är att studera hur T-celler bidrar till sjukdomsförloppet.
– Vi har planer på att samla prover från dessa individer för att studera förändringar av immuncellerna över tid. Dessutom vill vi studera effektor-T-cellerna i mer detalj för att förstå deras roll i ALS, säger Solmaz Yazdani.
Vetenskaplig artikel:
T cell responses at diagnosis of amyotrophic lateral sclerosis predict disease progression (Solmaz Yazdani, Christina Seitz, Can Cui, Anikó Lovik, Lu Pan, Fredrik Piehl, Yudi Pawitan, Ulf Kläppe, Rayomand Press, Kristin Samuelsson, Li Yin, Trung Nghia Vu, Anne-Laure Joly, Lisa S. Westerberg, Björn Evertsson, Caroline Ingre, John Andersson och Fang Fang) Nature Communications .
Sexualundervisningen i skolan har breddats och bytt namn till kunskapsområdet ”Sexualitet, samtycke och relationer”. Det var efter metoo-hösten 2017 som dåvarande regering beslutade att eleverna skulle lära sig mer om maktstrukturer, porr och frivillighet. Enligt Karin Gunnarsson, som är mitt uppe i ett fyraårigt forskningsprojekt om sexualundervisning, jobbar skolor mycket olika med frågorna.
– Det åligger varje skola att definiera vad området handlar om och hur det ska få plats i verksamheten. Det kommer inte att ske automatiskt bara för att läroplanen har ändrats, men för de lärare och skolor som vill satsa på detta finns det nu ett gott stöd för att göra det.
– Även om tanken med de nya skrivningarna är att öka likvärdigheten i sexualundervisningen är det en lång väg kvar innan vi är där, säger hon.
Samarbeta mellan ämnen
Utmaningen, menar hon, ligger i att kunskapsområdet främst formuleras i läroplanens inledande del om skolans värdegrund, men också i en rad ämnen. På så vis ingår det både i skolans värdegrundsuppdrag och kunskapsuppdrag.
En framkomlig väg, som forskningen visat, är att involvera alla ämnen i arbetet. Det kan till exempel ske i form av temaveckor där hela skolan är involverad.
– Risken med det är att det blir en isolerade värdegrundsvecka, skönt för eleverna som slipper stress och läxor, men sedan blir det svårt att fånga upp de frågor som väcktes, när veckan är över. Värdegrundsveckan behöver i så fall kopplas upp mot ämnena för att kunna fördjupas och bearbetas i relation till den ordinarie undervisningen.
Använda skönlitteratur och film
Eleverna själva uttrycker att de är intresserade av sex och skulle vilja prata mer om det, även om det är svårt.
– Generellt har undervisningen en tendens att prata mer om sexualitet, som identitet och normer, än om sex. Det ligger också i linje med det nya namnet där ordet sex ersatts av sexualitet. Att prata om sex på ett inkluderande och mångsidigt sätt är dock svårt. Där kan metodmaterial som skönlitteratur och film fylla en funktion, när det kommer till att hantera det som är känsligt och privat.
Göra eleverna delaktiga
Över huvud taget är det viktigt att eleverna blir delaktiga i undervisningen, något som också lärarna betonar, säger Karin Gunnarsson. Men det är svårt att hitta både tid och fungerande strategier för detta.
– På de skolor där vi varit fick eleverna ge förslag på frågor och ämnen som de ville undervisningen skulle ta upp. Eleverna gav förslag på en mängd olika saker, både traditionella frågor, hur ett barn blir till och som hanteras i biologin, men också frågor om normer, manligt och kvinnligt, och vad killar tänder på. Men sedan blev det svårt att få in och prioritera alla de saker som eleverna föreslagit i undervisningen. Ibland för att de uppfattades som för svåra och ibland för traditionella.
Utmaningen är att hantera frågorna i flera ämnen så att de inte blir kvar enbart i biologin.
– Och att göra det tydligt för eleverna vilka inslag som hör till kunskapsområdet eftersom det har blivit så brett. I en skola, som hade jobbat mycket med frågorna i flera ämnen, tyckte eleverna bara att de hade gjort det i slöjden, där det hade varit som mest tydligt.
Använda sig av humor
Samtidigt bjuder ämnet in till humor, i och med laddningen till det privata och ibland lite genanta. Det är något som lärare kan använda, tycker Karin Gunnarsson.
– Men man får vara vaksam så man inte kränker någon om man skojar till det. Vi har sett att lärare som känner sig trygga kan involvera eleverna och bli mer personliga, och säga saker som ”jag kan inget om dejtingsajter, berätta för mig hur de fungerar”. Så får eleverna berätta för läraren, som bjuder in till samtal på de premisserna.
Infördes i folkskolan på 40-talet
Egentligen har det inte skett så stora förändringar kring sexualundervisningen sedan den blev ett obligatoriskt inslag i skolan 1955. Det visar ett pågående forskningsprojekt som Anne-Li Lindgren leder. För första gången tas ett historiskt helhetsgrepp kring undervisningen, via exempelvis statliga utredningar, riksdagsdebatter, lärarhandledningar och otryckta källor – material från arkiv som inte använts i tidigare forskning.
– Man frågade sig redan 1908 om sexualupplysning borde tas upp i skolan, men det införs först på 1940-talet, som frivilligt inslag i folkskolan, och blir obligatoriskt 1955.
– Och redan 1908 tyckte man att det borde föras in i lärarutbildningar, vilket framförts återkommande sedan dess. Men det är fortfarande inget eget ämne och har inte fler timmar sedan det infördes, säger hon.
Sverige var först i världen med obligatorisk sexualundervisning. Men redan i slutet av 1800-talet började kvinnliga läkare att driva frågorna och även genomföra konkret undervisning.
– Sedan tog männen i Skolöverstyrelsen över argumenten utan att hänvisa till kvinnorna.
Frågor om avhållsamhet och p-medel
Då som nu blev sexualundervisningen, och vad den borde innehålla, en omdebatterad skol- och sexualpolitisk fråga.
– Om man skulle ha preventivmedel i undervisningen diskuterades ända fram till 1970-talet. Och efter en stor utredning som gjordes på 70-talet var målet med undervisningen inte längre att förespråka avhållsamhet, även om frågan fortfarande inte var enkel att hantera.
– Regeringen bestämde att undervisningen nu skulle kallas samlevnadsundervisning. På samma gång som man sade att unga faktiskt har ett sexliv tog man alltså bort referenserna till sex, säger Anne-Li Lindgren.
Forskarnas tips: Att undervisa om sexualitet och relationer
Skapa en skolgemensam plan: Inventera vad som görs i olika ämnen och skapa en gemensam plan utifrån helheten. Arbetet ska inte bara hamna på några få lärare utan all skolpersonal bör involveras.
Arbeta med ett normmedvetet förhållningssätt: Syna normer som skapar exkludering och arbeta med att förändra dem.
Samarbeta mellan ämnen: Viktigt att lärare kommunicerar med varandra så att inte innehållet upprepas i olika ämnen. Om externa aktörer bjuds in, se till att de bjuds in till ett sammanhang så att innehållet samspelar med undervisningen och inte blir ett enskilt inslag.
Gör eleverna delaktiga: Var nyfikna på elevernas värld och låt dem få ge förslag på filmer och böcker att analysera. Variera vem som får ge förslag och ta utrymme så att fler elever kommer till tals.
Arbeta inkluderande: Visa på en mångfald av relationer och familjekonstellationer, inte bara tvåsamhet. Sätt ord på vad som skiljer mellan personligt och privat så att innehållet inte blir integritetskränkande.
Balansera risk- och frisk-perspektiv: Riskerna med sexualitet får ofta ta störst plats, balansera upp med innehåll om kärlek, njutning och intimitet.
Sexualundervisning i svensk skola
1901: Läkaren Karolina Widerström genomför de första lektionerna i sexuell hygien för flickelever.
1908: Riksdagsförslag om att sexualupplysning borde stå på schemat för blivande lärare.
1918: Betänkande om att införa sexualundervisning i skolan.
1935: Sexualundervisning införs i läroverk.
1942: Sexualundervisning införs som frivilligt inslag i folkskolan.
1945 och 1949: De första officiella lärarhandledningarna för sexualundervisning ges ut av Skolöverstyrelsen (SÖ).
1955: Sexualundervisning i skolan blir obligatoriskt.
1977: En ny lärarhandledning i samlevnadsundervisning för hela skolan (SÖ).
1995: Nytt referensmaterial för skolan, ”Kärlek känns! Förstår du” (SÖ).
2018: Skolinspektionen släpper rapport om brister i skolans sexualundervisning.
2020: Riksdagsbeslut om stärkt undervisning i sexualitet, samtycke och relationer. Och att ämnet blir obligatorisk inom lärarutbildningen (men inte på förskollärarutbildningen).
2022: Ny läroplan och ny benämning: Sexualitet, samtycke och relationer
Sverige har mest skog i hela EU. Omkring 70 procent av landets yta täckts av skog. Den större delen av dessa skogar kännetecknas av intensivt skogsbruk och kalhyggen och är unga, produktiva skogar som domineras av gran och tall.
Dessa skogar är fattiga på varierade livsmiljöer och har därför begränsad förmåga att stödja biologisk mångfald. Forskning visar dessutom att skogar blir alltmer mottagliga för klimateffekter som torka och skogsbränder.
– Det kräver skogsförvaltningsmetoder som ökar skogens och trädens motståndskraft, säger Torsten Krause vid Lunds universitet.
Enstaka procent hyggesfritt
Han och kollegor har studerat vad som hindrar skogsägare att använda så kallade hyggesfria metoder vid avverkning. De uppskattar att bara en till fem procent av Sveriges produktiva skogsmark brukas med hyggesfria metoder.
– Man vet idag att en hyggesfri skog erbjuder bredare ekosystemtjänster, som bättre livsmiljöer för fåglar och andra djurarter samt större biologisk mångfald, säger Torsten Krause.
I studien har forskarna intervjuat skogsaktörer: Europeiska och nationella skogsorganisationer, statliga myndigheter, privata skogsägarföreningar samt skogsägare och skogsförvaltare som redan använder hyggesfria metoder.
Man vågar inte göra annorlunda
Så vad står i vägen för hyggesfria metoder? De etablerade aktörerna angav ekologiska risker, låg ekonomisk lönsamhet samt bristande teknisk kunskap om hyggesfritt skogsbruk.
De som redan använde sig av hyggesfria metoder angav kulturen inom skogssektorn, industriella nätverk och skogsbruksutbildningen som de största hindren i Sverige.
– Skogsbrukare som ville använda hyggesfria metoder pekade på hur normer, praxis och nätverk etableras redan under utbildningen, samt att utbildningen i sig innehöll få utbildningsmoment om alternativa skogsförvaltningsmetoder, säger Torsten Krause.
Företagen sätter tonen
Dessa skogsbrukare menade också att skogsföretag och skogsföreningar har ett starkt inflytande på skogsförvaltning via sina virkeshandlare och entreprenörer.
Majoriteten av all information som de fick hemskickad, i form av flygblad, kurser och gratis studiebesök, innehöll information om industriella skogsförvaltningsmetoder. Sammantaget upplevde skogsbrukarna att det var svårt att få kunskap om, och utveckla användningen av, hyggesfria metoder.
– Det är ett stort problem att kultur och utbildning pekas ut som så stora hinder av de skogsbrukare som faktiskt vill använda andra metoder, säger Torsten Krause.
– Vissa av de vi talade med uppgav att de nästan inte vågar göra annorlunda.
Viktigt att se traditioner och normer
Det här visar, menar forskarna, att normer och strukturer är minst lika viktiga att lyfta fram och diskutera som tekniska lösningar, i en omställning.
– Våra resultat visar att det upplevs som svårt att hitta arenor där aktörer med olika perspektiv på skogen kan mötas och prata prestigelöst. Det är viktigt att ta detta på allvar och försöka skapa en kultur som är öppen och inkluderande. Vi vet att olika skogsförvaltningsmetoder kommer att behöva skalas upp i framtiden, och vi måste arbeta tillsammans för att skapa kunskap och kompetens för att göra det, säger Torsten Krause.
Sverige toppar skogslistan i EU
Sverige har det största skogstäcket i EU: 28 miljoner hektar skogsmark, cirka ca 69 procent av riksarealen. Av skogsytan är 23,6 miljoner hektar produktiva skogar. Av de produktiva skogarna är 80 procent är jämnåldrade.
Cirka 187 000 hektar huggs ner per år, motsvarande 0,8 procent av den produktiva skogen. Ytterligare 255 000 hektar rensas och 313 000 hektar gallras (Riksskogstaxeringen, 2020).
Hälften av Sveriges skogsmark ägs av cirka 320 000 privata enskilda ägare. En fjärdedel ägs av privata aktiebolag. Resten ägs av staten och andra allmänna och privata ägare. Den största markägaren i Sverige är statligt ägda Sveaskog AB som äger 3,1 miljoner hektar skogsmark, eller nästan 14 procent av landets skog.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
