En svensk ko producerar i dag ofta 50 liter mjölk om dagen; mjölk som används för att tillverka en rad mejeriprodukter såsom fil, yoghurt, ost och smör. För att produkterna ska smaka gott och hålla hög kvalitet krävs att mjölken kommer från friska och välmående kor. Den sjukdom som har störst betydelse i kobesättningarna, både när det gäller djurhälsa och ekonomi, är juverinflammation (mastit). Bland annat försämras mjölkens sammansättning och kvalitet.
Ibland kan det dock vara svårt att upptäcka att kon drabbats av mastit (subklinisk mastit) och lantbrukaren fortsätter att leverera mjölken från den sjuka kon. För att undersöka om en ko har mastit eller för att få ett mått på juverhälsan i en besättning analyseras därför antalet vita blodkroppar, ”celltalet”, i mjölken. Celltalet i mjölken ökar när kon får mastit men det ger inte ett definitivt svar på om kon är sjuk eftersom celltalet också påverkas av andra faktorer. Utöver förebyggande arbete för en bättre juverhälsa efterfrågas i dag enkla och snabba metoder (minuter) som lantbrukare och mejerier kan använda för att avgöra om en ko är sjuk och därmed har en försämrad mjölkkvalitet.
Maria Åkerstedt och hennes kollegor har nu utvecklat en snabb och enkel biosensormetod som visar om mjölken innehåller ett s.k. akutfasprotein som bildas i ett tidigt skede av en juverinflammation. I dag utnyttjas mänskliga akutfasproteiner inom humanvården för att avgöra om en patient har en virus- eller en bakterieinfektion, men det har tidigare inte funnits några snabba och pålitliga metoder för att mäta akutfasproteiner hos något djurslag. Den metod som nu tagits fram är helt automatiserad, enkel att använda och snabb – varje prov tar bara ca 8 minuter att analysera.
I avhandlingen visas det för första gången att kons akutfasproteiner också kan vara möjliga biomarkörer för mjölkens kvalitet. Bland annat visade det sig att mjölk som innehåller akutfasproteiner innehåller mindre kasein, det protein som är speciellt viktigt vid ost- och yoghurttillverkning. Ju mer av de ekonomiskt värdefulla kaseinerna mjölken innehåller desto mer ost får man ut per kilo mjölk. I dag används mjölkens totala innehåll av protein som en viktig betalningsgrundande parameter, eftersom det inte finns någon enkel teknik för att mäta kaseinerna specifikt. Kons akutfasproteiner kan därmed få stor betydelse i mejeriernas framtida kvalitetsprogram och i mjölkbetalningssystemet.
Om det vore möjligt att mäta akutfasproteiner i automatiska mjölkningssystem (med ”mjölkningsrobotar”) skulle gårdar med sådan utrustning få betydligt bättre möjligheter att upptäcka subkliniska mastiter än idag, eftersom man inte inspekterar mjölken manuellt innan kon mjölkas i detta system.
Bioteknolog Maria Åkerstedt, institutionen för livsmedelsvetenskap, SLU, försvarar sin avhandling Bovine acute phase proteins in milk – haptoglobin and serum amyloid A as potential biomarkers for milk quality.
Tid: Fredag den 16 maj 2008 kl. 09.15
Plats: Sal FU:26, Husdjursvetenskapligt centrum (HVC), SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: PhD Alan L Kelly, Department of Food and Nutritional Sciences, University College Cork, Cork, Irland
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001735/
Kontaktinformation
Mer information: Maria Åkerstedt, 018-67 20 40, Maria.Akerstedt@lmv.slu.se
Under två veckor har de unga forskarna Johan Boström och Tobias Hofving från Donnergymnasiet i Göteborg utnyttjat resurserna vid Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Tjärnö, för att med hjälp av forskarna vid Institutionen för marin ekologi specialstudera en av havets mer förborgade hemligheter: hur många partners en honsnäcka kan ha. Forskningen har nu belönats med Unga Forskares Linnépris – och resultaten är så uppseendeväckande att Göteborgs universitet erbjudit ungdomarna att fortsätta sina studier över sommaren, för att studera ytterligare fyra snäckfamiljer.
–Med avancerade DNA-metoder har vi kommit fram till att strandsnäckan Littorina saxatilis kan ha hela 22 partners på en enda kull. Syftet är förmodligen att undvika incestproblem, alltså att två individer med för lika gener parar sig med varandra, förklarar Johan Boström.
–Just snäckan löper stor risk för incest på grund av extremt begränsad rörlighet, men löser alltså det genom att se till att alla barn får olika fäder och därmed olika gener, säger Tobias Hofving.
Strandsnäckans polyandri innebär att en hona kan bära 23 uppsättningar DNA inom sig samtidigt. Om hon då råkar lossna och flyter iväg en bit kan hon alltså ensam starta en ny population – något som kraftigt förstärker snäckans migrationskapacitet.
Förutom Linnépriset vann Johan Boström och Tobias Hofving nyligen första pris vid Utställningen Unga Forskare, Sveriges största utställning för naturvetenskapliga projektarbeten på gymnasiet. De får därmed representera Sverige vid den kommande världsutställningen för unga forskare i Atlanta, USA. De bästa projekten där får dela på hela tre miljoner dollar i forskarstipendium.
–Över en miljon ungdomar över hela världen har tävlat för att komma dit, så det är naturligtvis jätteroligt, säger Johan Boström och Tobias Hofving.
Sven Lovén-centrum för marina vetenskaper och Institutionen för marin ekologi på Tjärnö och Kristineberg startar i höst en Ungdomsforskarskola, där laboratorium, fartyg och utrustning öppnas för Bohusläns högstadie- och gymmnasieelever. Ett 100-tal elever får då möjligheten att forska ”på riktigt”, och under handledning av institutionens doktorander utföra egna studier och fältarbeten. Projektet drivs med hjälp av 650 000 kronor från Gustaf B. Thordéns Stiftelse.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner:
Johan Boström, Donnergymnasiet: 0708-383 715
johanbostrom@gmail.com
Martin Larsvik, informatör Sven Lovén centrum för marina vetenskaper, Göteborgs universitet: 0526-68621; 0702-204260
Kerstin Johannesson, professor Institutionen för marin ekologi: 0526-686 11
– Svenska skolsköterskor har en god och djup kunskap om skolbarns totala hälsa. Detta borde man ta bättre vara på, både på nationell och lokal nivå, säger Eva Clausson som skrivit avhandlingen – School Health Nursing – perceiving, recording and improving schoolchildren’s health.
Resultatet visar att skolsköterskorna idag upplever att skolbarnens mentala hälsa har försämrats, särskilt bland flickor och för barn i socioekonomiskt utsatta områden. Detta beskrivs även i en lägesrapport från Socialstyrelsen, där man bland annat noterar att andelen 15-19-åringar som vårdas på sjukhus för självmordsförsök och alkoholförgiftningar ökat.
Det är individuella livsstilsfaktorer som påverkar barnens fysiska hälsa medan den mentala hälsan i stor utsträckning påverkas av skolmiljön och familjerelationerna. Det sistnämnda verkade vara den mest betydelsefulla påverkansfaktorn för skolbarnens mentala hälsa.
Bedömningen av den fysiska hälsan är lätt att registrera och kommer fram vid hälsokontroller och hälsosamtal. Men det är vid elevens spontana besök hos syster som missförhållanden blottas och ängslan, oron och ångest kryper fram. Att dokumentera denna psykosociala hälsa visar sig vara en utmaning. Svårigheterna kan relateras till etiska överväganden, traditioner och tidsbrist samt till skolhälsovårdsjournalens struktur som inte anses uppfylla dagens krav. Skolsköterskorna uttrycker en rädsla för att journalanteckningarna skall märka skolbarnet för livet.
– Det finns verkligen ett behov av att utveckla skolhälsovårdsjournalen så att den bättre stämmer överens med dagens behov och tar hänsyn till en god och säker vård med respekt för individ och familj. Detta borde överbrygga de svårigheter som sköterskorna upplever då de skall dokumentera den psykosociala hälsan, säger Eva Clausson.
I en av delstudierna i avhandlingen provade ett antal skolsköterskor en modell för hälsofrämjande familjesamtal för de skolbarn som sökt för upprepade hälsoproblem. Modellen är utvecklad av sjuksköterskor i Kanada och vidareutvecklad vid Humanvetenskapliga Institutionen, Kalmar Högskola.
– De positiva effekterna av familjesamtalen var större än förväntat, både ur sköterskornas och familjerna/skolbarnens synvinkel. Barnen och föräldrarna kände sig bekräftade i att deras känslor och reaktioner var normala. De blev också mer medvetna om egna styrkor och möjligheter, säger Eva Clausson. Enligt skolsköterskorna ledde även samtalen till att en förändringsprocess startade i familjerna.
Förhoppningen är nu att skolsköterskor genom avhandlingen stimuleras till en ökad och förbättrad rapportering av barnens helhetshälsa. Att familjesamtalen kan börja användas för att förbättra och förebygga ohälsa samt att skolhälsovårdsjournalen utvecklas mot att spegla skolbarnens kompletta hälsoutveckling.
Avhandlingen är skriven av:
Eva K Clausson, Magister i Omvårdnad, Universitetsadjunkt vid Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Kristianstad. Tel. + 46 (0) 435 71 10 89, hem + 46 (0) 44 20 40 34, arb. Mobil + 46 (0) 707 562 840, e-post eva.clausson@hkr.se
Huvudhandledare:
Professor em. MD, PhD Lennart Köhler Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap.
Tel. + 46 (0) 31 169 39 76, e-post lennart.kohler@nhv.se
Bihandledare:
Docent, Dr med vet, Agneta Berg, Universitetslektor vid Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Kristianstad. Tel. + 46 (0) 44 20 85 55, e-post agneta.berg@hkr.se
Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap i Göteborg.
Avhandlingens titel: SCHOOL HEALTH NURSING – perceiving, recording and improving schoolchildren’s health (Avhandlingen är skriven på engelska med svensk populärsammanfattning)
Avhandlingen försvarades den 8 maj 2008 på Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap i Göteborg.
Kontaktinformation
Susanne Lj Westergren
Informatör
NHV – Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
+ 46 (0) 31 693 952
westergren@nhv.se
www.nhv.se
Att ersätta förstörda blodkärl är idag en rutinbehandling vid många hjärt- kärlsjukdomar, men när det gäller små blodkärl finns det inget riktigt bra alternativ om patienten saknar egna vener som kan användas. Små kärl av syntetiska material blir lätt igensatta av blodproppar.
Detta är ett stort problem inom vården, som skulle kunna lösas av en forskargrupp vid Chalmers och Sahlgrenska. Henrik Bäckdahl har varit med i gruppen ända från början, då man startade med att försöka odla djurceller på cellulosa som utsöndras av en speciell bakterie, som naturligt förekommer bland annat på ruttnande frukt.
När det visade sig att cellerna kunde växa på cellulosan gick man vidare med idén att använda den som en ”byggnadsställning” för mänskliga celler, som delar sig och bygger upp ett blodkärl tillsammans med cellulosan, efter att man tagit bort bakterierna. Idag har man kommit så långt att man har testat att transplantera sådana blodkärl till gris och får.
Föregångaren till dessa djurförsök är en studie som Henrik Bäckdahl och hans kolleger har gjort på råttor. Bakteriell cellulosa implanterades under huden, med resultatet att djurens egen vävnad växte ihop med cellulosan utan att immunförsvaret försökte stöta bort den.
För att få fram rörformad cellulosa har Henrik Bäckdahl låtit bakterierna växa på en silikonslang, som sedan dras bort. Han har också visat att det går att skapa förgrenade blodkärl med denna metod. Dessutom har han utvecklat en metod för att styra hur porös cellulosan blir.
Bakteriell cellulosa skulle kunna användas för att skapa en mängd olika konstgjorda vävnader utöver blodkärl.
– Materialet har väldigt speciella egenskaper, säger Henrik Bäckdahl. Bland annat har vi upptäckt att cellulosans fibrer har samma dimensioner som kroppens eget kollagen. Det kan vara en anledning till att det fungerar så bra att implantera materialet i levande vävnad.
Avhandlingen ”Engineering the shape of bacterial cellulose and its use as blood vessel replacement” försvaras vid en offentlig disputation torsdagen den 22 maj kl 10.00.
Plats: Sal KB, Kemigården 4, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Avhandlingens abstract i Chalmers publikationsdatabas, CPL:
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Henrik Bäckdahl, Institutionen för kemi- och bioteknik/Biopolymerteknologi, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 34 09
henrik.backdahl@chalmers.se
Huvudhandledare: Professor Paul Gatenholm, Institutionen för kemi- och bioteknik/Biopolymerteknologi, Chalmers tekniska högskola
Tel: 031-772 34 07
paul.gatenholm@chalmers.se
Bihandledare: Professor Bo Risberg, Avdelningen för kirurgi, Sahlgrenska akademin.
Tel: 034-21120
Bo.Risberg@wlab.gu.se
I en ny avhandling från Växjö universitet undersöker Mirka Kans hur valet av data- och IT-system kan göra underhållet effektivare.
– Frågor som dessa kräver väl avvägda beslut som baserar sig på relevant och tillförlitlig data, säger Mirka Kans. Dagens företag är informationstäta, men det är inte lätt att veta hur man hittar rätt data och vilken data man ska välja. Därför behövs kraftfulla IT-verktyg som kan stödja beslutsfattandet. Underhåll är dock inte fullt ut datoriserat i alla företag. När man ska välja IT-system för underhållsadministration kan det vara svårt att veta vilket som lämpar sig bäst.
I sin avhandling utvecklar Mirka Kans modeller och metoder för att stödja valet av data och IT-system för underhållsstyrning. Hon presenterar också exempel på avancerat beslutstöd för underhåll.
För att förstå de behov och förutsättningar underhåll har i användningen av IT har hon studerat utvecklingen av IT-system för underhållsstyrning, såväl som de mest populära systemen av i dag och hur de används i företag. Detta har resulterat i en modell som beskriver IT-mognad inom underhåll.
– Om vi kan positionera verksamheten utifrån IT-mognad och använda metoder utvecklade för att identifiera våra data- och IT-behov, då kan användningen av IT för beslutsfattande och styrning bli verkligt effektiv, vilket i sin tur ger positiva effekter på underhållsverksamheten menar Mirka Kans.
Mirka Kans tillhör sedan 2002 ämnet systemekonomi under Institutionen teknik och design vid Växjö universitet. Förutom forskning bedriver hon utbildning och ansvarar för ett kandidatprogram för blivande ledare inom industrin.
Avhandlingen On the utilisation of information technology for the managment of profitable maintenance försvaras måndagen 19 maj, kl. 09.00. Disputationen äger rum i Södra-salen, Växjö universitet. Opponent är professor Benoît Iung, Nancy University, Frankrike.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Mirka Kans, telefon 0470-708488, e-post mirka.kans@vxu.se.
Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller
e-post: vup@vxu.se
I Sverige genomgår ungefär 97 procent av alla gravida kvinnor rutinmässig ultraljudsundersökning för att fastställa graviditetens längd, upptäcka tvillinggraviditeter och hitta eventuella avvikelser. De som tillhör någon riskgrupp undersöks ofta flera gånger.
Röntgen görs alltmer sällan, men kan vara nödvändigt vid akut sjukdomstillstånd eller för att mäta bäckenets storlek. Medan det fortfarande finns sparsamt med forskning om riskerna med ultraljud är det sedan tidigare känt att höga doser röntgenstrålning på fosterstadiet kan ökar risken för cancer i barndomen.
Karin Glimskär Stålberg har i sin avhandling studerat vilka eventuella effekter röntgen- och ultraljudsundersökningar haft på olika grupper av personer födda på 70- och 80-talet.
Det har hon gjort genom att i en rad studier undersöka hur ultraljudsundersökningar påverkat risken för psykossjukdom, hjärntumör i barndomen samt personernas skolprestationer i årskurs 9, och om det finns något samband mellan röntgen under fosterstadiet och hjärntumör.
Resultaten ger en positiv bild. De pojkar som under fosterstadiet undersökts med ultraljud löpte något större risk att drabbas av för schizofreni, men risken är inte statistiskt säkerställd. För flickorna fanns ingen sådan ökad risk, och inget av könen uppvisade heller ökad risk att utveckla andra psykossjukdomar.
Ultraljudsundersökningarna hade inte heller någon inverkan på barnens skolframgång i årskurs 9. Den enda skillnaden forskarna kunde se var att de pojkar som undersökts med ultraljud någon gång under graviditeten hade något lägre betyg i idrott.
– Ultraljudets inverkan på hjärnfunktionen var liten. Något samband mellan ultraljud respektive röntgen och risken att som barn utveckla hjärntumör fanns inte heller, berättar hon, men påminner samtidigt om att energinivåerna vid ultraljud idag är högre än de som personerna i studierna utsattes för.
– Det gäller däremot inte för röntgen, där man idag tvärtom har minimerat stråldoserna för gravida kvinnor.
I avhandlingen studeras dock bara effekterna av vanlig röntgen – inte datortomografi, där strålningsdoserna är högre.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Karin Glimskär Stålberg, 018-611 57 65, 076-850 39 22, e-post: karin.stalberg@kbh.uu.se
Cecilia Roos har forskat på ett enzym, leukotriene C4 syntas, som bildas i förhöjd nivå hos patienter med blodcancersjukdomen kronisk myeloisk leukemi, KML.
Varje år insjuknar cirka 100 svenskar och utan behandling är sjukdomen dödlig. Det finns läkemedel på marknaden som många patienter blir symptomfria av, men det finns ett stort problem med resistensutveckling och då får patienten tillbaka sjukdomen. Genom att lära känna och studera vad som har gått snett på molekylär nivå, kan forskare hitta angreppspunkter för att behandla sjukdomen och utveckla nya läkemedel.
Hennes avhandling visar att patienter som lider av denna form av blodcancer har sex till tio gånger större benägenhet att bilda leukotriener som kan påverka cellernas delning.
– Jag hoppas att mina studier ska bidra till en lösning av hur man kan bota cancersjukdomen KML. Men det behövs mer forskning för att kunna fastställa vad förekomsten av leukotriener har för betydelse för sjukdomen och bildandet av fler celler, säger Cecilia Roos.
Med sin avhandling ”Studies of leukotriene C4 synthase expression and regulation in chronic myeloid leukaemia” är Cecilia Roos den första doktoranden inom Biomedicinsk vetenskap vid Karlstads universitet. Därmed ges biomedicinsk analytiker, farmaceuter och andra grupper med en biomedicinsk grundutbildning möjlighet till forskarutbildning vid Karlstads universitet.
Cecilia Roos disputerade fredag den 9 maj.
Opponent var Professor Anita Sjölander, Lunds universitet
Kontaktinformation
Kontaktperson
Vid frågor kontakta Cecilia Roos 070-499 28 23
En ökad medvetenhet om transporter och trafikens betydelse för samhällets utsläpp till följd av konsumtion understryker det ökade kunskapsbehovet för de trafikrelaterade utsläppskällorna.
– Jag har koncentrerat mig på metallerna antimon, bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink, säger David Hjortenkrans. Min forskning strävar efter att kvantifiera utsläppen från de olika källorna,spåra förändringar över tid, kartlägga utsläppsmönster och metallrörlighet i jord som ligger nära vägarna.
Resultaten pekar på att även om de trafikrelaterade källorna kvantitativt är små i jämförelse med den totala användningen så är de av stor betydelse. De nya siffrorna visar att, trots materialutveckling inom området under det senaste årtiondet, så är fortfarande däck en av de största källorna för kadmium och zink som finns i stadsmiljö. Studien visar att bromsbelägg fortfarande är en viktig källa för utsläpp av koppar och antimon i vår miljö. Bly- och kadmiumutsläpp från däck och bromsbelägg har däremot minskat drastiskt under samma period. Denna minskning beror troligen på en reglering på EU-nivå. Dessutom visar resultaten att galvaniserade ytor är den viktigaste källan till zink i stadsmiljö.
– Metallkoncentrationerna i jord som ligger nära vägar har ökat med 3 – 16 ggr under relativt kort tid, berättar David Hjortenkrans. Metallerna uppvisar endast en begränsad spridning från vägen och ner i jordprofilen. Den största metallpåverkan återfinns inom 10 m från vägen och i de översta 10 cm av jorden.
Trots den begränsade spridningen så uppvisar de flesta metallerna en förhållandevis hög rörlighet, vilket innebär att de kan förflytta sig vid störning av jorden. De bromsrelaterade metallerna hade inte några förhöjda halter nära korsningar utan var mer jämnt spridda över hela körsträckan.
David Hjortenkrans disputerar den 16 maj kl 09.30, sal A137, Landgången 4, Kalmar med avhandlingen ”Road traffic metals – sources and emissions”. Opponent är Per-Arne Malmqvist, Chalmers
Tekniska Högskola Göteborg.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
David Hjortenkrans
Tel: 0480- 44 62 20
E-post: david.hjortenkrans@hik.se
I en avhandling från Göteborgs universitet analyserar Johan Häggström hur olika metoder används för att lära ut samma matematikinnehåll i ett antal högstadieklasser i Uppsala liksom i Hongkong och i Shanghai. Lektionerna är dokumenterade med video i ett internationellt forskningsprojekt. De undervisande lärarna är erfarna och ansedda som duktiga lärare. Studien har fokuserat på matematiklektioner i algebra, dels linjära ekvationssystem, dels substitutionsmetoden.
– Många elever tappar sugen i samband med att just algebran kommer in. Det är ett kritiskt område i skolans matematik, säger Johan Häggström.
I avhandlingen studerar han hur matematiken i skolan presenteras och hur det blir möjligt för eleverna att lära sig matematik. Sexton lektioner från sex högstadieklasser i Sverige och Kina har jämförts. Analysen har gjorts från elevernas perspektiv. Jämförelsen har gjorts genom mycket detaljerade beskrivningar av undervisningen.
Resultaten visar på tydliga skillnader. I de kinesiska klassrummen finns flera exempel på genomtänkta sätt att behandla innehållet. Genom att systematiskt skapa kontraster och variation ger de kinesiska lärarna eleverna möjlighet att urskilja och uppfatta viktiga aspekter av matematikinnehållet. Ett enkelt exempel på variation är att algebrans x och y kan bytas ut mot andra symboler.
– Det kan vara svårt att använda en annan skolkulturs metoder i sin egen undervisning eftersom de kan upplevas som alltför främmande. Men när det gäller idén om systematisk och genomtänkt variation av innehållet så kan den tillämpas var som helst, oavsett klasstorlek och hur undervisningen är organiserad. På den här punkten kan svensk matematikundervisning lära av vad som verkar vara ett kinesiskt sätt att undervisa, säger Johan Häggström.
Sedan lång tid jämförs utfallet av en stor del av världens skolsystem i de återkommande internationella skolundersökningarna TIMSS och PISA. Det får stor uppmärksamhet när jämförelser görs mellan de deltagande länderna av hur skolelever bland annat förstår matematiken.
– Men det man missar i de undersökningarna är det som faktiskt händer i klassrummen och hur undervisningen går till, säger Johan Häggström.
Författare: Johan Häggström, Institutionen för pedagogik och didaktik och NCM, Nationellt Centrum för Matematikutbildning, Göteborgs universitet
Avhandlingens titel: Teaching systems of linear equations in Sweden and China: What is made possible to learn?
Handledare: Professor Ference Marton och Universitetslektor Jonas Emanuelsson, IPD, Göteborgs universitet
Disputation: Fredagen den 16 maj 2008, kl 13.15 i Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A, källarplan
Opponent: Professor David Clarke, University of Melbourne, Australien
Kontaktinformation
Kontakt: johan.haggstrom@ped.gu.se, + 46 31 768 2324, + 46 31 768 6987, mobil: 0708-211771
På försök streamas disputationen den 16 maj och kan därför följas på Internet med start kl 13.15, på den länk som hittas på adress: http://www.ufn.gu.se/forskarutbildning/disputationer/ipd/
Mycket för tidigt födda barn definieras som barn födda före 32 fulla graviditetsveckor. Numera överlever många av dessa små och omogna barn, men ibland till priset av skador som leder till försenad utveckling, CP (cerebral pares) och låg IQ med därav följande svårigheter i skolan.
Den vanligaste orsaken till en mycket för tidig förlossning är infektioner hos modern. Om denna passerar över till fostret uppstår en inflammation.
Ingrid Pupp har studerat nivåerna av vissa ämnen som påvisar en inflammation, och funnit ett samband mellan inflammation vid födelsen och sjuklighet på kortare eller längre sikt. Detta kan i förlängningen leda till försök att dämpa en eventuell inflammation kring födelsen, för att därmed förhoppningsvis förbättra de berörda barnens framtida utveckling.
Lundaforskaren har också funnit att nivåerna av en tillväxtfaktor kallad IGF-I (Insulin-like Growth Factor I) sjunker efter en för tidig födsel. Skälet är troligen både att barnet självt producerar för lite av detta ämne och att det får otillräcklig näring.
I livmodern får fostret via moderkakan normalt all den näring det har behov av. Utanför livmodern är det däremot svårt att ge mycket för tidigt födda barn tillräckligt med protein och kolhydrater, eftersom de inte tål de mängder de egentligen skulle behöva.
Ingrid Pupp har därför specialstuderat vissa för tidigt födda barn som fått plasma från vuxna blodgivare som ett led i behandlingen av lågt blodtryck. Tillförseln av plasma visade sig öka barnens IGF-I-nivåer.
Hon jämför nu IGF-I-nivåer, näringstillförsel, tillväxt och hjärnans utveckling hos olika mycket för tidigt födda barn. Hypotesen är att de barn som har högst nivåer av IGF-I i blodet också har bäst utveckling när det gäller både hjärnvolym och allmän tillväxt, medan de som har lägre nivåer utvecklas sämre.
– Vi tror att det kunde vara värdefullt att under de första levnadsveckorna tillföra renframställt IGF-I till de mycket för tidigt födda barn som har låga nivåer av denna tillväxtfaktor. Vi hoppas kunna studera detta i framtiden, säger Ingrid Pupp.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter ”Inflammation and the insulin-like growth factor system at very preterm birth”. Ingrid Pupp träffas på tel 046-17 84 42 och ingrid.pupp@skane.se.
Leg sjuksköterska Carina Sparud Lundin har i sin avhandling studerat hur ungdomar, föräldrar och vårdgivare upplever överflyttningen från barn- till vuxendiabetesvård. Hon har dessutom följt en större grupp ungdomar mellan 18 och 24 år via deras journaler.
Resultaten visar att barnsidan erbjuder ett multidimensionellt stöd med bättre tillgänglighet och komplementära resurser, mer informell vårdmiljö samt högre grad av föräldradelaktighet. Efter övergången till vuxenvård blir ungdomarna mindre synliga på grund av organisatoriska villkor och strategier. Vårdgivare, ungdomar och deras föräldrar efterfrågar en bättre integration mellan barn- och vuxendiabetesvård. De unga upplevde också att bristande kontinuitet i vuxenvården påverkade relationen till den nya vårdgivaren mycket negativt. Det visade sig i studien vara svårare att överbrygga skillnader mellan barn- och vuxendiabetesvård vid större sjukhus med många mottagande enheter än vid mindre sjukhus.
Antalet besök minskade för varje år under perioden och kvinnorna gjorde fler besök i vuxenvården än männen. Trots mindre resurser inom vuxenmedicinsk diabetesvård än på barnsidan gjorde patienter med sämst sjukdomskontroll flest besök till skillnad mot vad flera tidigare studier visat.
– Detta talar för att de begränsade resurserna ändå fördelas till dem med störst behov. Å andra sidan kan detta också vara en förklaring till att många unga vuxna känner sig mindre prioriterade än i barnsjukvården, säger Carina Sparud Lundin.
I analysen användes också chatt-kommunikation mellan unga där deras kontakter visade sig kunna utgöra ett kravlöst, bekräftande och ofta lärande stöd att hantera sjukdomen i det dagliga livet.
– I vissa chatt-inlägg blev det tydligt att den unge kände sig mycket vilsen och att existentiella funderingar blev diskuterade och eller genuint bekräftande av andra unga med liknande erfarenheter. Detta är ett stöd som vårdgivarna inte kan erbjuda, men som uppenbarligen kompletterar deras insatser för unga med diabetes, säger Carina Sparud Lundin.
En allmän debatt om hur vården ska organiseras för ungdomar med kroniska sjukdomar pågår och framförallt vårdgivare från barnsjukvården känner oro för att lämna över patienter. Det ökade antalet patienter som insjuknar i diabetes under barn- och ungdomsåren har ökat belastningen inom vården. Enligt sjukvårdspolitiska beslut är nu direktivet att överföra patienter vid 18 års ålder, oavsett patientens individuella behov och oftast utan att särskilda insatser för integration av barn – och vuxendiabetesvård.
– Jag hoppas att avhandlingens resultat kan bidra till denna debatt genom att visa hur olika förutsättningar påverkar vårdkedjan och den enskilde patientens upplevelse av möten i vården under en sårbar tid i livet, säger Carina Sparud Lundin.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Living with diabetes during transition to adult life- Relationships, support of self-management, diabetes control and diabetes care.
Avhandlingen försvaras fredagen 16 maj, klockan 13.00, hörsal 2119, Arvid Wallgrens Backe 2, Hus 2, Göteborg.
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/10029
Sahlgrenska akademin är den hälsovetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Här finns undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vid akademin studerar ungefär 4 000 grundutbildningsstudenter, och 1 000 doktorander. Antalet anställda är 1 500, varav 850 är forskare och/eller lärare.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Leg sjuksköterska Carina Sparud Lundin, telefon: 031–786 6063, e-post: carina.s-lundin@fhs.gu.se
Handledare:
Professor Ella Danielson, telefon: 031–786 6032, e-post: ella.danielson@fhs.gu.se
Universitetslektor Ingbritt Öhrn, telefon: 031–786 6077, e-post: ingbritt.ohrn@fhs.gu.se
Sektorsöverläkare Gun Forsander, telefon: 031–438 247, e-post: gun.forsander@vgregion.se
– Resultaten innebär att en hel del av studierna om sexuell selektion kan behöva omvärderas, säger Anders Ödeen, forskarassistent vid avdelningen för zooekologi vid Uppsala universitet, som tillsammans med kollegan Olle Håstad genomfört studien.
Betydelsen av fåglars fjäderdräkt, både vad gäller färgrikedom och särskilda signaler, har visats vara stor när det gäller fåglars val av partner. För att bedöma fåglars färger används allt från kikare till bildanalys i RGB-system. Men de allra flesta studier bygger på att det mänskliga färgseendet kan användas för att bedöma vad fåglar ser.
– Det kan liknas vid när en färgblind beskriver klädfärger, många gånger är det rimligt men ibland kan det gå helt galet.
Problematiken har diskuterats inom forskningsfältet, men hittills har ingen studie kunnat visa hur allvarligt problemet är. Uppsalaforskarna har använts sig av en matematisk modell av hur fåglars respektive människans näthinna fungerar. Med hjälp av modellen och kunskapen om olikheter i ögats färgkänsliga tappar, har de kunnat bedöma hur färgkontrasterna uppfattas. Stor färgkontrast kan översättas till ”färgrikedom”, eller mer ”färgglad”.
– Vi visar att färgerna uppfattas olika i drygt 39 procent av fallen, vilket innebär att det kan vara så att det gjorts felbedömningar i mer än en tredjedel av fallen i tidigare studier.
Skillnaderna berodde bara delvis på att människans inte kan uppfatta UV-ljus, som fåglar kan. Det finns flera skillnader mellan människans och fåglars färgseende som gör att vissa färgnyanser som kan ses tydligt av fåglar inte alls kan uppfattas av människan. Vårt färgseende har genom evolutionen utvecklats från ett mer ursprungligt sådant. Bland annat har vi gått från två typer av färgkänsliga tappar i ögat till tre. Fåglar har fyra.
– De flesta andra djurarter har bara två, dvs ett mycket rudimentärt färgseende. Det är människans färgseende som är avvikande, så egentligen är det extra tokigt att använda just vårt färgseende för att bedöma andra djurs färger.
Resultaten har inte bara har betydelse för grundforskning om sexuell selektion utan belyser också riskerna med att utgå från mänsklig syn vid utformning av och lagstiftning kring exempelvis belysningssystem för tamfåglar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Ödeen, tel: 018-471 26 72, 070-301 52 62, e-post: Anders.Odeen@ebc.uu.se
I avhandlingen undersöks allergiutvecklingen bland samtliga barn födda på Östersunds sjukhus mellan februari 1996 och januari 1997, sammanlagt 1228 barn varav 817 deltog vid både ett och fyra års ålder. Andelen med positivt allergitest fördubblades mellan provtagningarna vid ett och fyra års ålder (från 7 till 14 procent). Bland ettåringarna var ägg den vanligaste allergenen medan katt och björk dominerade bland fyraåringarna.
Katt i hemmet under barnets första levnadsår ökade risken för positivt allergitest vid ett års ålder men påverkade inte risken för kattallergi eller astma vid fyra år. Hundinnehav under första året påverkade inte risken för tidigt debuterande astma (symtom både vid ett och fyra års ålder) och minskade risken för senare astma (symtom endast vid fyra år) samt för pollenallergi vid fyra år. Ett sådant omvänt samband mellan djurinnehav och allergier brukar förklaras med att allergiska familjer undviker att skaffa djur. I studien kvarstod emellertid den skyddande effekten av hundinnehav också sedan man kontrollerat ev. sådana effekter.
Andelen allergiska sjukdomar har ökat i västvärlden sedan mitten av 1900-talet samtidigt som bättre hygien m.m. lett till att många infektioner blivit ovanligare. Det har föreslagits att denna ökade hygien skulle bidra till allergierna genom förändrad bakteriekolonisation av tarmen. Det är en tanke som får stöd av resultaten i avhandlingen.
Det nyfödda barnet har en steril tarmkanal, men kolonisationen med bakterier börjar direkt efter födseln. Kontakten med bakterier har avgörande betydelse för att immunförsvaret ska utvecklas. Det har diskuterats om tarmflorans sammansättning påverkar risken för allergi. Tarmen innehåller tusentals olika bakteriearter, men endast en mindre del av dem är identifierade. I stället för att analysera enskilda bakterier studerar avhandlingen fria fettsyror i avföringen, som är ett uttryck för vad tarmbakterierna åstadkommer. Sammansättningen och koncentrationerna av korta fettsyror skilde sig mellan allergiska och icke-allergiska barn både vid ett och fyra års ålder. Det kan tolkas som att allergiska barn har en mindre komplex tarmflora.
Fredagen den 16 maj försvarar Anna Sandin, Institutionen för klinisk vetenskap, pediatrik, Umeå universitet sin avhandling med titeln Development of allergy, salivary IgA abtibodies and gut microbiota in a Swedish birth cohort. Svensk titel: Utveckling av allergi, salivärt IgA och tarmens microbiota i en svensk födelsekohort.
Disputationen äger rum kl 09.00 i sal 260, plan 2, by. 3A, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Agnes Wold , Institutionen för biomedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborg.
Kontaktinformation
Anna Sandin är uppväxt i Umeå och läkarutbildad vid Umeå universitet. Hon är bosatt i Jämtland och verksam som barnläkare i både Jämtlands och i Norrbottens län samt doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet. Hon kan nås på tel. 076–838 47 63, epost anna.sandin@jll.se
– De nya positionskänsliga detektorerna kan användas för att mäta positionen av en infallande ljuspunkt på ytan. Det sker med hög noggrannhet och hastighet, säger Henrik Andersson, doktorand i elektronik. Både en och tvådimensionella detektorer har utvecklats. Det har också varit viktigt att den nya tekniken ska kunna användas tillsammans med kiselteknologi, det som idag är standard vid tillverkning av elektroniska kretsar av olika slag.
Små, kompakta och kostnadseffektiva spektrometrar har också utvecklats för användning i processindustrin. En spektrometer används till att bestämma ljusets våglängd, det som vi människor ser som färger.
– En mycket kompakt kilformad interferometer har utvecklats som delar upp ljuset i sina våglängder. Genom att använda en positionskänslig detektor för att läsa ut ljusintensiteten är det möjligt att konstruera en väldigt kompakt och kostnadseffektiv spektrometer som har minimalt med optik, säger Henrik Andersson.
Avhandlingens titel är ”Position Sensitive Detectors – Device Technology and Applications in Spectroscopy.” Hela avhandlingen finns på www.miun.se/biblioteket
Kontaktinformation
Henrik Andersson, telefon 060-14 87 17. E-post: Henrik.Andersson@miun.se
I alla naturliga vatten finns en stor mängd mikroorganismer. Dessa mikroorganismer bildar en födoväv där mindre mikroorganismer som bakterier och alger fungerar som föda till de något större rovdjuren, protozoer. Det är känt att en ökad tillgång på näring i ett sötvattenssystem skapar många förändringar i vattnets födoväv. Det kan till exempel leda till en förändrad artsammansättning av mikroorganismer eller blomning av giftiga alger. Tillgången på näring ökar till exempel när gödsel ifrån jordbruk läcker ut i vattendrag.
Resultaten i Johanna Thelaus avhandling visar att en ökad näringstillgång i vatten leder till att bakterier ökar sin tillväxthastighet. Det gör att bakterierna blir intensivt jagade av rovdjuren, protozoer, som får tillgång till mer byten och kan öka i antal. Ett sådant starkt betningstryck leder till att en speciell typ av bakterier gynnas i näringsrika vatten; bakterier som använder sig av olika försvarsmekanismer och därför inte blir uppätna av protozoer, s.k. predationsresistenta bakterier. Ett exempel är den sjukdomsframkallande bakterien Francisella tularensis, bakterien som orsakar sjukdomen harpest. En ökad andel av predationsresistenta bakterier kan medföra att födovävens förmåga att transportera energi till större organismer som t.ex. fisk, minskar.
I avhandlingen visar Johanna Thelaus att bakterien F. tularensis förekommer i näringsrika vatten i ett område i närheten av Örebro med återkommande harpestutbrott. Harpest är en sjukdom som drabbar många djurarter bland andra människor och gnagare. Den främsta smittvägen av bakterien till människor i Sverige är via myggbett. Hur harpestbakterien överlever i naturen mellan sina utbrott har varit okänt. Resultat som presenteras i avhandlingen visar att bakterien är predationsresistent och därför gynnas i miljöer med mycket näring. Dessutom visar Johanna Thelaus att sammansättningen av mikroorganismer i vatten är viktiga för harpestbakteriens tillväxt och överlevnad. Dessa resultat tyder på att harpestbakterien kan överleva i näringsrika vatten mellan sina utbrott, åtminstone under kortare perioder.
I avhandlingen visar hon även att harpestbakterien kan växa på ytor och då bilda en matta med en tredimensionell struktur, så kallad biofilm. Detta sker dock bara vid temperaturer över 30°C. Bakterier som växer i biofilm är bättre skyddade mot stressfaktorer, som till exempel låg näringstillgång, och mot rovdjur eller mot immunförsvarets attacker. Förmågan att bilda biofilm kan därför vara viktig för F. tularensis när bakterien orsakar sjukdom i däggdjur eller för att bakterien skall kunna spridas med insekter t.ex. myggor.
Johanna Thelaus är uppvuxen i Motala och flyttade 1998 till Umeå för att studera Molekylärbiologi.
Torsdagen den 22 maj försvarar Johanna Thelaus, Institutionen för ekologi miljö och geovetenskap vid Umeå universitet samt Försvarets Forskningsinstitut FOI, CBRN Skydd och Säkerhet i Umeå, sin avhandling med titeln The aquatic microbial food web and occurence of predation-resistant and potentially pathogenic bacteria, such. as Francisella tularensis.
Disputationen äger rum kl 10.00 i KBC-huset, Lilla hörsalen. Fakultetsopponent är professor Farooq Azam, Scripps Institut för Oceanografi, USCD La Jolla, USA.
Kontaktinformation
Johanna Thelaus kan nås via:
E-post: johanna.thelaus@emg.umu.se
Telefon: 070-6612899
Stina Fallberg Sundmarks avhandling handlar om hur kyrkan agerade i vardagen i Sverige ute bland människor i deras egen boende- och arbetsmiljö under medeltiden och på 1500-talet. Läsaren får möta den vanlige församlingsprästen i nära kontakt med sina sjuka och döende sockenbor. För första gången undersöks hur prästens sjukbesök rent konkret kunde gå till och vilket syfte det hade.
När någon ute i socknen låg sjuk eller svävade mellan liv och död skulle man kalla till sig prästen för ett sjukbesök, så kallat sockenbud. Prästen var då skyldig att omedelbart ge sig i väg, oavsett väderlek eller väglag, en resa som kunde vara både lång och farofylld. Under färden fördes under medeltiden det invigda nattvardsbrödet som ansågs vara Kristi kropp, från kyrkorummet och ut i människors vardag. Det skulle märkas att det heliga drog genom socknen eller stadens gränder och in i ett hem. Prästens medhjälpare ringde i en klocka för att människor i närheten skulle kunna visa Kristi kropp sin vördnad genom böner och gester.
Företrädarna för den reformatoriska teologin kom senare, i motsats till den medeltida traditionen, att ange att prästen skulle ta med sig oinvigt bröd och vin och inviga detta först i sjukrummet. Detta nya bruk fick konsekvenser. Då Kristi kropp inte längre fördes genom socknen eller staden försvann en möjlighet för människor att uttrycka sin fromhet i den egna vardagliga miljön.
Då den medeltida prästen kom till den sjukes hus skulle den sjuke bikta sig, ta emot nattvarden och få sista smörjelsen. Detta syftade sammantaget till att ge den sjuke hälsan åter eller till att förbereda honom eller henne för att dö salig. Till sin helhet bestod sjukbesökets struktur med bikt, nattvard och smörjelse, under reformationens inledningsfas, medan man senare kom att påbjuda att smörjelsen skulle avskaffas. Gemensamt för båda perioderna var att det var betydelsefullt att den enskilda sockenbon fick del av kyrkans omsorg då prästen förberedde en människa för mötet med evigheten. Endast den vars synder var förlåtna kunde möta döden med tillförsikt och dö salig.
Undersökningen har gjorts utifrån studier av bl.a. de svenska landskapslagarna, kyrkorättsliga föreskrifter och ordningar, undervisningstexter samt bildmaterial och de bevarade kärl och redskap som användes.
Kontaktinformation
För mer information kontakta: Stina Fallberg Sundmark 018-471 21 91, e-post: stina.fallberg-sundmark@teol.uu.se
