Korkrot orsakas av svampen Pyrenochaeta lycopersici, som infekterar tomatplantans rötter och försvårar dess vatten- och näringsupptag. Så mycket som 30-40 procent av skörden kan förloras vid kraftiga angrepp. Tidigare forskning har visat att tillförsel av kompost i vissa fall kan hämma växtskadegörare.
Mahbuba Hasna vid SLU i Uppsala har visat att tre veckors tomatplantor, som planterades om i en blandning av smittad jord och trädgårdskompost (20 procent), undgick en tiondel av angreppen av korkrotsjuka. Denna kompost hade låg halt av ammonium och hög halt av kalcium, vilket visade sig hämma utvecklingen av korkrot.
Den svampätande nematoden Aphelenchus avenae kunde reducera angreppet i infekterad jord utan kompost. När kompost var närvarande fick man emellertid ingen effekt, inte heller när metoden testades i en kommersiell odling. Det kan förklaras med en för hög angreppsnivå eller med att nematoderna inte trivdes.
Det finns alltså inte en enskild metod att rekommendera mot korkrotsjuka. För att hålla angreppsnivån på en acceptabel nivå måste ympade plantor på motståndskraftiga rötter kombineras med t.ex. användning av kompost och biologiska bekämpningsmedel.
Läs mer
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001642/
http://ekoforsk.slu.se/Projekt05_07/Tomat.htm
Kontaktinformation
Birgitta.Ramert@vpe.slu.se, 018-67 27 52
Paula.Persson@vpe.slu.se, 018-67 23 58
Familjär kombinerad hyperlipidemi orsakas av genen USF1 som i sin tur styr många andra gener men det har hittills inte funnits tekniker att hitta dessa. Professor Claes Wadelius, vid institutionen för Genetik och Patologi vid Uppsala Universitet har utvecklat nya metoder för att analysera genreglering och funnit en rad med gener som styr fettnivåer och energiomsättning. Genombrottet är ett resultat av ett nära samarbete med professor Jan Komorowski vid Linnaeus Center för Bioinformatik.
Hur aktiv en gen är regleras av proteiner, kallade transkriptionsfaktorer, som binds till DNA-tråden. Fram till nu har det analyserats i provrör och endast en gen i taget. Claes Wadelius forskargrupp har utvecklat nya högeffektiva metoder som på två avgörande punkter förbättrar resultatet. Dels analyseras nu levande celler och inte syntetiska gener i provrör. Dels analyseras nu hela mänskliga arvsmassan i ett enda experiment och inte bara ett genfragment.
Metoden har använts för att finna de gener som har en rubbad funktion vid den vanliga sjukdomen familjär kombinerad hyperlipidemi. Patienterna har förhöjda nivåer av kolesterol eller andra fetter vilket leder till ökad risk att drabbas av tidig åderförkalkning och hjärtinfarkt. Analyserna visar att genen USF1 i sin tur styr aktiviteten av över 1000 gener, varav flera bestämmer kroppens fettnivåer. Den styr också en rad gener som deltar i cellens energiproduktion vilket ger nya uppslag till att förstå störningar i ämnesomsättningen. De nya metoderna är 10-100 miljoner gånger effektivare än de föregående och i projektet gjordes nära 1 miljard analyser. Det ställer höga krav på hur man registrerar, lagrar och tolkar data.
– De tekniska genombrotten gör medicinsk forskning till mer av informationsvetenskap. Med dessa nya, precisa metoder att analysera data har vi fått helt nya möjligheter att förstå orsakerna till störningar i ämnesomsättningen. I andra projekt använder vi samma metoder för att förstå nya orsaker till cancer, säger professor Claes Wadelius.
Kontaktinformation
Kontaktperson Claes Wadelius, 070-425 0583, Claes.Wadelius@genpat.uu.se
Föreställ dig två personer som står vid varsin sida av ett bord med en karta mellan sig och diskuterar händelser som utspelar sig i det geografiska området. Om de använder en vanlig karta kommer namn och symboler att vara felvända för den ena av dem. Med de nyaste teknikerna för att använda bildskärmar kan datorgrafiken däremot anpassas så att båda betraktarna ser själva kartan på samma sätt, men namn och symboler är vända enligt på vilken sida man står.
– Tidigare forskning har visat att rotationsvinkeln gentemot betraktaren spelar stor roll då man tar till sig den här sortens information. Betraktare som har olika perspektiv har alltså olika förutsättningar att ta till sig informationen, säger Lars Winkler Pettersson.
Han har undersökt hur man med hjälp av grafiska visualiseringar kan göra komplexa beslutssituationer där flera personer än involverade mer effektiva. Forskningen har bedrivits i nära samarbete med Försvarshögskolan, och resultaten kan tillämpas både på militära och civila ledningscentraler.
Med hjälp av avancerade metoder har man registrerat olika positioner för de tänkta betraktarna, vilket gör det möjligt att anpassa informationspresentationen för varje enskild individ. Studierna visar att betraktare som fick anpassad information uppfattade den klart bättre när informationen skulle tolkas snabbt. Tack vare den senaste bildskärmsteknologin är det också möjligt att på samma område visa olika innehåll för de olika betraktarna. En visualisering på en bildskärm kan bli svår att uppfatta om alltför mycket information presenteras samtidigt, och då kan man göra bilden lättare att tolka genom att låta betraktaren se endast den del av informationen som är relevant för just honom eller henne.
– Det kräver visserligen att betraktarna kommunicerar innehållet med varandra för att förstå helheten, men vi kunde ändå observera att vissa typer av uppgifter löstes snabbare när testpersoner samarbetade med individuellt uppdelade visualiseringar, berättar Lars Winkler Pettersson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Winkler Pettersson, 070-723 21 23, e-post: mail@larswpettersson.se
Olle Hages forskning visar att individer som känner en moraliska skyldighet för återvinning också återvinner mer. En sådan moralisk skyldighet aktiveras om individen tror att det är många andra som också återvinner och om han eller hon tror att återvinning är viktig för en god miljö. En slutsats i avhandlingsarbetet är att myndigheter och återvinningsindustri genom olika kampanjer kan påverka hushållen att återvinna mer. Framför allt visar det sig att det är viktigt att dessa kampanjer ska handla om att det är många som återvinner.
– Resultaten visar också att en viktig ingrediens i våra beslut om återvinning handlar om kostnader och arbetsinsats för hushållen. Om en kommun exempelvis inför vikttaxa på soporna – vilket innebär att ju tyngre soporna är desto dyrare blir det att få dem hämtade – då ökar återvinningen. Återvinningen stiger också med antalet återvinningsstationer och/eller om hushållen har tillgång till fastighetsnära insamling, säger Olle Hage.
Det innebär att det verkligen är så att både kommunerna och återvinningsindustrin i allra högsta grad kan påverka i vilken omfattning hushållen återvinner. Vill de att återvinningen ska öka bör de alltså genomföra åtgärder som ger privatekonomiska fördelar för hushållen att återvinna, enkel matematik således.
– Intressant är också att betydelsen av en moralisk norm när det gäller återvinning minskar om det är enklare att göra det. Man skulle kunna säga att om det är besvärligt att återvinna så är det bara de som känner en väldigt hög moralilsk skyldighet för återvinning som gör det – men om det blir enkelt och mindre kostsamt så återvinner folk oberoende av vilken moralisk skyldighet de känner för återvinning, säger Olle Hage.
Återstår den sista frågan – den om huruvida lagstiftningen kring hushållens återvinning av exempelvis olika förpackningar är kostnadseffektiv. Olle Hages forskning visar framför allt att insamlingen av förpackningar inte är kostnadseffektiv. Skälet till detta är att återvinningsföretagen får högre ersättning där insamlandet är dyrt.
– Ett reformerat ersättningssystem skulle innebära att vi skulle kunna återvinna lika mycket förpackningar till en lägre kostnad för samhället.
Olle Hage är född i Umeå men flyttade till Luleå som 11-åring, gick fyraårigt tekniskt gymnasium och tog sin ekonomexamen vid LTU 1995. Sedan dess har han arbetat som lärare i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet och disputerar den 8 februari med avhandlingen The economics of household packaging waste – Norms, effectiveness and policy design.
Kontaktinformation
Upplysningar: Olle Hage, tel. 0920-49 23 36, olle.hage@ltu.se eller universitetets pressansvariga Lena Edenbrink, tel. 0920-49 16 22, 070-679 16 22, lena.edenbrink@ltu.se
Sara Lejon har studerat de två proteinerna med hjälp av röntgenkristallografisk metodik, som ger en bild av proteinets tredimensionella struktur. Den här strukturen kan i sin tur ge värdefull information om proteinets funktion. Hon har studerat proteinet GA, som är en del av ett protein som sitter på ytan hos sjukdomsalstrande stammar av en viss bakterie (Finegoldia magna). Bakterierna använder GA för att binda ett av kroppens egna proteiner (albumin) till sin yta, och på så vis kamouflera sig för kroppens immunförsvar. Med hjälp av kamoufleringen kan bakterierna sedan tränga in i våra vävnader och orsaka infektioner. Sara Lejon beskriver i avhandlingen hur detta går till på molekylär nivå.
– Mina studier av GA och dess interaktion med kroppens eget protein albumin har gjort att man även kan studera albumin på ett nytt sätt. Det här kan i sin tur ha betydelse för läkemedelsutvecklingen, eftersom man där ofta har problem med att albumin inte binder till läkemedel på det sätt man vill, förklarar Sara Lejon.
Det andra proteinet hon har studerat är ett enzym från en mögelsvamp (Acremonium
chrysogenum) som producerar antibiotikumet cefalosporin. Cefalosporin är tillsammans med penicillin ett av de mest använda antibiotika i världen. Med hjälp av de här studierna har Sara Lejon och hennes kollegor i detalj kunnat beskriva en ny pusselbit i enzymets produktion av antibiotika.
– Den här ökade kunskapen kan i framtiden göra det möjligt att utveckla nya cefalosporin-baserade antibiotika, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Sara Lejon, 018-471 44 51, 073-342 35 12, e-post: sara@xray.bmc.uu.se
Porfyrier är en grupp ärftliga ämnesomsättningssjukdomar som beror på en mutation i ett enzym i syntesen av heme, som bland annat behövs för transport av syre och läkemedelsnedbrytning.
Akut intermittent porfyri (AIP) är den vanligaste formen i Sverige och många anlagsbärare finns i landets norra del. Kliniska data om AIP har inte publicerats på många år.
Avhandlingen redovisar fynd hos 356 vuxna anlagsbärare från de fyra nordligaste länen: Totalt 42% hade haft symtom och åtta olika mutationer hittades. Kvinnorna drabbades hårdare i form av fler och längre attacker och de behövde oftare sjukhusvård. Män rapporterade flest attacker i åldrarna över 40 år. De vanligaste symtomen under attack var buksmärtor, trötthet och förstoppning. Kroniska besvär rapporterades av totalt 18% medan 20% av dem med attacker rapporterade att de hade förtidspension pga. sin sjukdom.
Utlösande faktorer till attack var i vanlighetsordning: menstruation, psykisk stress, vissa läkemedel, fasta, infektioner, alkohol, fysisk stress samt graviditet. Rökning var kopplad till många attacker. Högt blodtryck, njurpåverkan och smärtor i benen var associerade till de som hade symptom av sjukdomen. I gruppen fanns också en hög frekvens av primär levercancer.
Däremot visar avhandlingen att det bland anlagsbärarna var mindre vanligt med epileptiska kramper (3,7%) än vad som tidigare publicerats, men ändå mer än i befolkningen. Anlagsbärare med kramper hade lägre utsöndring av melatonin i urinen jämfört med släktingar med AIP som inte haft kramper. Detta pekar mot att melatonin kan ha en antikrampeffekt, vilket också är visat i studier på djurmodeller och människor.
Socker används som behandling vid akut attack. En fallrapport har visat att porfyriattackerna försvann efter diabetesdiagnos. Av 328 undersökta anlagsbärare hade 16 även typ 2-diabetes. Ingen av dessa hade porfyrisymptom efter diabetesdiagnosen.
Fallrapporter har pekat på likheter mellan porfyri och nervsjukdomen MS (multipel skleros). Avhandlingen redovisar magnetröntgenundersökning av hjärnan och analys av ryggmärgsvätskan. Ingen av de undersökta hade de tecken i ryggmärgsvätskan som finns hos de allra flesta MS-patienter, däremot upptäcktes vitsubstansförändringar på hjärnan hos var fjärde anlagsbärare.
Ingemar Bylesjö är doktorand vid enheten för allmänmedicin. Han kan nås på tel. 0730-715347 och 08-358975, epost byle@hem.utfors.se
Torsdagen den 7 februari 2008 försvarar Ingemar Bylesjö, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Epidemiological, clinical and pathogenetic studies in acute intermittent porphyria.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal 135, by. 9A, bv., allmänmedicin, NUS.
Fakultetsopponent är prof. Pertti Mustajoki, Helsingfors universitet, Finland.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=1489〈=sv
För att kvinnor ska vara fruktsamma under större delen av livet är det viktigt att de allra flesta av deras primära äggblåsor ligger ”sovande” eller inaktiva i äggstocken. Klimakteriet inträder när alla primära äggblåsor har mognat ut och inga fler ägg finns tillgängliga för ägglossning. Mekanismerna som kontrollerar den tidiga aktiveringen av de sovande äggblåsorna, dvs när de stimuleras till att börja växa och mogna ut, har hittills varit okända.
Kui Lius forskargrupp vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet visar nu att aktiveringen av äggblåsorna kontrolleras av signaleringsvägen PTEN-PI3K. I en musmodell där genen som kodar för PTEN-proteinet inaktiverats specifikt i äggceller aktiveras alla äggblåsor för tidigt och äggstocken töms på alla ägg redan i unga år. Hos kvinnor som drabbats av sjukdomen premature ovarian failure (POF) töms äggstocken på ägg på ett sätt som antagligen är snarlikt, vilket leder till att klimakteriet inträder betydligt tidigare än normalt.
Fyndet tros ha bred fysiologisk, klinisk och praktisk betydelse. Tidigare har det inte varit möjligt att använda inaktiva primära äggblåsor för provrörsbefruktning, eftersom de inte kunnat fås att mogna ut då de odlas i laboratoriet. Förutom att dessa resultat ökar vår kunskap om vad som styr längden på kvinnans fruksamhetsperiod, kan resultaten även leda till att det i framtiden blir möjligt att aktivera utmognaden och tillväxten av primära äggblåsor i provrör. Därmed blir tillgången till äggblåsor för provrörsbefruktning större.
Detta gäller inte endast för människor utan även för husdjur, boskap och utrotningshotade djurarter. Fynden har därför inte enbart betydelse för kvinnors hälsa men även för att förbättra fruktsamheten hos djur inom lantbruket och för möjligheten att rädda utrotningshotade djurarter som har problem med att fortplanta sig.
Läs hela artikeln här:
http://www.sciencemag.org/cgi/content/short/319/5863/611
Science redaktion har även skrivit en nyhetsartikel om upptäckten här:
http://www.sciencemag.org/cgi/content/full/319/5863/558b
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Kui Liu (engelskspråkig) på e-post kui.liu@medchem.umu.se, telefon 090-786 77 62 eller mobiltelefon 073-620 50 64.
Det finns en tendens idag att stater går mot en mer straffbetonad kriminalpolitik, efter årtionden av dominans för vårdtanken, där syftet med brottspåföljden främst är att vårda och rehabilitera gärningsmannen. Utvecklingen mot mer straffbetonad politik beklagas ofta, inte minst bland intellektuella.
Filosofen Bertrand Russell argumenterade för att det är lika meningslöst att straffa en människa som begår brott som det är straffa en krånglande bil. I båda fallen finns det en förklaring till varför saker och ting inte är som de ska, och det vore mer humant eller rationellt att ta itu med det som är fel än att ägna sig åt skuldbeläggning och straff.
Men i sin avhandling Punishment and Personal Responsibility argumenterar Göran Duus-Otterström för straffpraktiken. Enligt honom finns det i själva verket klara fördelar med att staten straffar, snarare än vårdar lagbrytare.
– I straffet finns ett optimistiskt och respektfullt budskap inbyggt: den som straffas klandras som en moraliskt ansvarig individ som man kan ställa krav på och förvänta sig mer utav, säger Göran Duus-Otterström, politisk teoretiker vid Göteborgs universitet.
– Det är inte säkert att någon – varken gärningsman eller samhälle – i slutändan vinner på att det budskapet vattnas ur av välmenande försök att undergräva brottslingens ansvar för sina handlingar. Det kan vara att föredra att bära skuld än att liknas vid en krånglande bil i behov av mekaniker, säger Göran Duus-Otterström.
Punishment and Personal Responsibility är ett filosofiskt försvar för en mild, förutsägbar och rättvis straffregim som talar ett moraliskt språk med sina medborgare. Här förklaras bland annat varför rehabiliteringstanken är problematisk ur ett etiskt perspektiv, varför det är fel med straffrabatter för förstagångsförbrytare och hårdare straff för återfallsförbrytare. Och varför straff i framtiden kan komma att bestå i att tvingas genomlida föreläsningsserier om Kants moralfilosofi.
– Avhandlingen visar också på varför ett politiskt fokus på samhällsskydd är farligt, varför de marginaliserades brottslighet inte är ursäktlig men kanske berättigad, och varför vi gör rätt i att anta att människan har ett fritt val, trots alla medicinska diagnoser av avvikande beteende som påstår motsatsen, avslutar Duus-Otterström.
Kontaktinformation
Avhandlingens titel: Punishment and Personal Responsibility.
Avhandlingsförfattare: Göran Duus-Otterström, 031-786 4686, e-post: goran.duus-otterstrom@pol.gu.se
Tid och plats för disputation: Fredagen den 1: e februari 2008, kl. 13:00, sal 10, Universitetsbygganden i Vasaparken, Göteborg
Det är tidigare känt att patienter med diabetes har en ökad risk för att insjukna i olika demensformer, bl.a. Alzheimers sjukdom. Den riskökningen kan orsakas av en kombination av de riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom som denna patientgrupp har, t.ex. högt blodtryck, höga blodfetter, ökad inflammatorisk aktivitet och högt blodsocker.
Man har tidigare inte vetat om blodsocker i sig skulle kunna påverka minnet negativt hos personer utan diabetes och det har också varit oklart vilken del av hjärnan som skulle vara mest känslig för högt blodsocker. Genom en analys av 411 friska personer som deltagit i både Västerbottens Hälsoundersökningar och Betulaprojektet har forskargruppen kunnat konstatera att förhöjda blodsockernivåer sannolikt påverkar en specifik del av hjärnan, hippocampus, och då hos framför allt kvinnor. Hippocampus är en del av hjärnan som ansvarar för lagring av nya minnen och är den ofta först drabbade delen av hjärnan vid utveckling av Alzheimers sjukdom.
Studien ger viktig information till grund för ytterligare i studier med syftet att studera hur förhöjt blodsocker kan försämra minnet.
Forskargruppen består av Olov Rolandsson, Anna Backeström, Sture Eriksson och Göran Hallmans från Umeå universitet samt Lars-Göran Nilsson, Stockholms Universitet.
För mer information kontakta Olov Rolandsson, enheten för allmänmedicin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, tel. 090-785 35 71, e-post: olov.rolandsson@fammed.umu.se
Referens: Rolandsson O, Backeström A, Eriksson S, Hallmans G, Nilsson LG, “Increased glucose levels are associated with episodic memory in nondiabetic women”, Diabetes 2008;57:440-443
Det första World Social Forum hölls i brasilianska Porto Alegre 2001. Syftet var att skapa en mötesplats för den globala rättviserörelsen och lyfta fram alternativ till den ekonomistiska, nyliberala, synen på människan och världen. World Social Forum beskrevs som en succé och fick snabbt efterföljare i form av hundratals regionala och lokala forum runt om i världen.
Även i Sverige har en rad lokala sociala forum hållits. Henrik Nordvall, som disputerar i pedagogik och vuxnas lärande, har studerat hur några av dessa forum organiserats. Han menar att de kan studeras som en ny form av folkbildning, samtidigt som de har starka relationer till de etablerade formerna av folkbildning, dvs studieförbund och folkhögskolor.
– De har fungerat både som kontaktyta och länk mellan till exempel LO och Attac i etablerandet av sociala forum, säger han.
Koalitionsbyggande har utmärkt de processer som föregått de sociala forumen, enligt Henrik Nordvall. Alla inblandade organisationer har velat skapa breda samarbeten. Fackliga organisationer har samarbetat med miljö,- kvinno,- människorätts- och utvecklingsorganisationer. Listorna på medverkande föreningar har ofta varit imponerande långa, även om det faktiska antalet deltagare vid forumen inte varit lika omfattande.
De personer som får störst inflytande i organiseringen representerar inte stora organisationer med många medlemmar. Istället dominerar individer som ofta själva deltagit på internationella forum och toppmötesdemonstrationer, varit inlästa på globala frågor och haft internationella kontakter. Det har i sin tur präglat utformningen av forumen. Även om de försökt belysa lokala politiska frågor har forumen präglats av språkbruk och symboler som knyter an till andra sociala forum runt om i världen.
– Kring forumen har bildats en egen delkultur, som känns främmande för de icke redan förtrogna, säger Henrik Nordvall. De flesta svenskar känner sannolikt inte ens till vad ett socialt forum är.
I september står Öresundsregionen värd för det europeiska sociala forumet, ett evenemang som väntas dra många 10 000-tals personer från hela Europa. Men Henrik Nordvall menar att forumrörelsens framtid nu står och väger. Om den inte lyckas knyta an till människors vardagsliv kan den marginaliseras och tyna bort. Samtidigt visar de sociala forumen på hur nya kontakter och allianser uppstår mellan olika rörelser och grupper, vilket kan få betydelse för den politiska utvecklingen.
Kontaktinformation
Henrik Nordvall disputerar den 31 januari. Avhandlingen heter I skärningspunkten mellan det globala och det lokala. Tolkningsprocesser och koalitionsbyggande i organiseringen av lokala sociala forum. Telefon till Henrik Nordvall 0703-620206, e-post: henrik.nordvall@liu.se
Kateterburen terapi eller embolisering innebär att man för in en kateter i blodkärlet med hjälp av en metalltråd. Genom katetern injicerar man sedan kontrastmedel och tar röntgenbilder som används för att analysera blodkärlens form och identifiera en eventuell blödning. Genom katetern kan man även applicera så kallat emboliseringsmaterial som stoppar blodflödet, antingen permanent eller tillfälligt.
– Metoden är effektiv och säker, säger Lars-Gunnar Eriksson.
De flesta svåra förlossningsblödningar kan behandlas med traditionella metoder med gott resultat. I ett fåtal fall kan man tvingas operera bort livmodern för att stoppa en livshotande blödning, och som ett alternativ till detta har kateterburen emboliserinsteknik tagits fram. Enligt Lars-Gunnar Erikssons undersökning påverkas vare sig kvinnans menstruationscykel eller fertilitet av denna metod. Han har studerat 20 kvinnor som genomgått embolisering och varken funnit några allvarliga komplikationer på kort eller längre sikt. Inte i något fall har man tvingats operera bort livmodern. Behandlingen kan utföras med lokalbedövning och upplevs som skonsam av patienterna.
Blödande magsår behandlas i första hand med gastroskopi. 10-30 procent av magsåren börjar dock blöda igen efter behandlingen, och då krävs antingen operation eller kateterburen embolisering. Eftersom patienterna ofta är äldre och kan ha flera andra sjukdomar samtidigt kan en akut operation vara påfrestande för dem, och dödligheten bland dem som opereras är hög. Lars-Gunnar Eriksson har studerat 18 magsårspatienter som istället genomgått embolisering, och hos 17 av dessa lyckades man stoppa blödningen med hjälp av metoden. Han har även jämfört dödligheten bland patienter som behandlats med kirurgi respektive kateterburen embolisering och visar att dödligheten var lägre bland dem som genomgick embolisering, trots att dessa patienter var både äldre och något sjukare än de som opererades.
– Det här visar att emboliseringstekniken är lika effektiv som kirurgi men mer skonsam mot patienten. Den bör vara det första alternativet när det gäller behandling av både blödande magsår och svår förlossningsblödning, säger Lars-Gunnar Eriksson.
Han har även utvecklat en metod som gör det lättare att behandla blödande magsår i de fall då blödningen inte syns vid bildtagningstillfället. Om man vid gastroskopin märker ut stället med ett metallclip som kläms fast i kanten av det blödande magsåret blir såret det lättare att hitta, och man kan utföra emboliseringen med större precision än tidigare.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars-Gunnar Eriksson, 070-572 88 58, 018-32 08 19, e-post: lars-gunnar.eriksson@akademiska.se
Födoämnesöverkänslighet drabbar ungefär sex procent av alla barn under tre år och är därmed ett av de vanligaste hälsoproblemen hos små barn. Samtidigt är födoämnesöverkänslighet ett komplicerat och relativt outforskat fenomen som i många fall är svårt att diagnostisera korrekt.
En doktorsavhandling av Eva Östblom, forskare vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, visar nu att det finns skäl att ompröva delar av dagens sätt att diagnostisera födoämnesöverkänslighet. Avhandlingen baseras på BAMSE-studien, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting, i vilken man följt drygt 4000 barn upp till nio års ålder.
I dag antas oftast höga nivåer av så kallade IgE-antikroppar mot ett födoämne vara tecken på allergi, eller på att allergi kan komma att utvecklas. Eva Östbloms studier bekräftar att detta stämmer för mjölk, fisk och ägg. Däremot visar avhandlingen att sambandet inte gäller för soja, och att sambandet är otydligt för vete och jordnöt. Eva Östblom menar därför att metoden för att diagnostisera allergier mot soja, jordnöt och vete behöver därför förbättras.
– Ett positivt allergitest räcker ofta inte för att diagnostisera allergi mot mat, särskilt inte soja, jordnöt och vete. Barn med antikroppar mot de här ämnena riskerar att bli felaktigt diagnostiserade som allergiker och bli rekommenderade specialkost, trots att de egentligen är friska, säger Eva Östblom.
Avhandlingen visar också att antalet symtom och förekomsten av antikroppar kan användas som prognostiska faktorer. Barn som endast uppvisar ett enda symtom på mat har en god chans att tillfriskna helt och hållet. Även barn som har symtom på överkänslighet, men låga nivåer av IgE-antikroppar har en god prognos.
Eva Östblom har även undersökt hur födoämnesöverkänslighet påverkar barns och familjers livskvalitet. Födoämnesöverkänslighet visade sig sänka livskvaliteten och ta upp en stor del av vardagen i många familjer. Extra tydligt var detta för barn med flera olika symtom och/eller symtom från luftvägarna.
Begreppet födoämnesöverkänslighet innefattar alla onormala reaktioner mot mat och brukar delas upp i allergier, då reaktionen förmedlas av immunförsvaret, och födoämnesintolerans – då immunförsvaret inte är inblandat. Reaktioner orsakade av mjölk, ägg, jordnöt, eller andra nötter är i särklass vanligast medan reaktioner mot fisk, vete, och soja är betydligt mindre vanligt.
Avhandling: Symptoms of food hypersensitivity in relation to sensitization to food and health-related quality of life in children, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Karolinska Institutet vid Södersjukhuset.
För mer information, kontakta:
Med dr Eva Östblom
Tel: 070-518 61 78
E-post: Eva.Ostblom@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95, 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Förr gick de i hjälpklasser, obsklasser eller specialklasser. Numera sätts ett växande antal barn som behöver specialpedagogiska insatser i s.k. särskilda undervisningsgrupper. Stor oklarhet råder dock om vad som utgör deras svårigheter. Här finns både elever med handikapp och elever med andra skolsvårigheter. Elever utan handikapp benämns som att de har ”socioemotionella” eller ”psykosociala” svårigheter, ”läs och skrivsvårigheter” eller ”problematiska lärandesituationer”. Någon entydig definition finns inte.
Yvonne Karlsson har studerat den vardagliga verksamheten i en särskild undervisningsgrupp bestående av fem pojkar i åldrarna sju till tolv år. Hon beskriver hur skolan, som formellt ska inkludera dessa barn, tvärtom fungerar avskiljande. Barnen definieras som problem och hamnar i ett utanförskap som riskerar bli permanent.
Barnen har fått lämna sina klasser för att undervisas på heltid i den särskilda undervisningsgruppen. De är placerade i en egen byggnad utan skylt, de får bristande skolinformation och är knappast delaktiga i skolans gemensamma verksamhet. Formellt tillhör de fortfarande sin klass, trots att de nästan aldrig är där.
– Inkludering är ett starkt ideal i skolan, säger Yvonne Karlsson. Alla elever ska vara med. De här barnen finns på skolan, men är avskilda från de övriga eleverna. Det blir ett dilemma som är svårt för skolan att hantera. Enligt idealet ska de här eleverna inte finnas, ändå finns de. Skolan vill inte peka ut dem, ändå blir de utpekade.
Eleverna är definierade som problem, vilket är anledningen till att de hamnat i en särskild undervisningsgrupp. Yvonne Karlsson beskriver hur barnen spjärnar emot denna definition och själva vill lyfta fram sina goda sidor, samtidigt som de också tar på sig ansvar för sina skolsvårigheter. Den kategorisering som görs av barnen innebär en risk:
– Dessa barn blir ensidigt betraktade som problem, istället för att deras förmågor lyfts fram. Fokus sätts på deras sociala problem, på bekostnad av deras utbildning. Samtidigt som skolan betonar att de ska arbeta med sitt sociala beteende frånsägs de paradoxalt nog aktörskap och ansvar.
De pedagoger som ansvarar för den särskilda undervisningsgruppen lämnas utan stöd, menar hon vidare.
– Pedagogerna vill ha utbildning, de famlar och känner sig osäkra, både på vad som utgör barnens svårigheter och hur de ska hjälpa barnen. Och de får mycket litet stöd uppifrån.
– Jag menar att det är en fråga för samhället, en ideologisk fråga, hur vi ser på dessa barn och vad vi gör med dem. Deras framtid och utbildningsmöjligheter står på spel. De riskerar tidigt i sina liv hamna i ett utanförskap.
Kontaktinformation
Yvonne Karlsson disputerar i pedagogiskt arbete den 25 januari. Avhandlingen heter Att inte vilja vara ett problem. Social organisering och utvärdering av elever i en särskild undervisningsgrupp. Telefon till Yvonne Karlsson 0732-071752, e-post: yvonne.karlsson@liu.se
Tyfoidfeber är en svår sjukdom som orsakas av salmonellabakterier. Bakterierna kan infektera blodet och leda till blodförgiftning.
Till skillnad från de vanliga salmonellainfektionerna är tyfoidfeber en ganska ovanlig sjukdom i Sverige med cirka 20 drabbade per år, varav i princip alla har smittats utomlands. Sjukdomen kan bli ganska långdragen med stegrande feber och influensaliknande symtom. Utan behandling är dödligheten i tyfoidfeber ganska hög.
Forskarna vet inte fullt ut varför tyfoidfeber har ett så intensivt förlopp, men en ny avhandling från Sahlgrenska akademin visar att det kan ha med de så kallade dendritiska cellerna att göra. Dendritiska celler är en del av immunförsvaret. Dess uppgift är att aktivera immunförsvaret när kroppen angrips av en främmande bakterie. Doktorand Malin Sundquist har i sina studier visat att salmonellabakterierna slår ut de dendritiska cellerna när de kommer in i kroppen.
– Detta kan vara ett sätt för bakterien att undkomma immunförsvaret, säger avhandlingens författare Malin Sundquist.
Genom att infektera så kallade knock-out möss, möss vars arvsmassa är manipulerad så att en specifik gen inte längre fungerar, kunde Malin Sundquist identifiera varför de dendritiska cellerna slogs ut.
– Det visade sig att salmonellabakterien dödade de dendritiska cellerna med hjälp av så kallade pro-inflammatoriska cytokiner, säger Malin Sundquist.
Pro-inflammatoriska cytokiner produceras normalt vid infektion och medverkar till att aktivera immunsystemet. Avhandlingen visar att de pro-inflammatoriska cytokinerna hjälper de dendritiska cellerna att aktivera immunförsvaret. Men när cytokinerna produceras i för stor mängd får de motsatt effekt, istället dödas de dendritiska cellerna.
– Det är möjligt att salmonellabakterien manipulerar immunsystemet att producera för mycket pro-inflammatoriska cytokiner för att på så sätt undkomma de dendritiska cellerna och därmed immunförsvaret, säger Malin Sundquist.
Hon säger vidare att forskningen ännu inte visat om människors dendritiska celler dödas på samma sätt.
– Men om det är så skulle det kunna vara en del av förklaringen till de allvarliga och långdragna infektioner som salmonella ger upphov till vid tyfoidfeber.
FAKTA SALMONELLA/TYFOIDFEBER
Salmonella är en mycket smittsam bakterie som orsakar magsjuka eller den mer ovanliga sjukdomen tyfoidfeber. Tyfoidfeber är en allvarlig sjukdom som kräver sjukhusvård. Typiska symptom är hög feber till över 40 grader, huvudvärk, muskelvärk och hosta. Salmonella sprids via livsmedel eller vatten som förorenats med avföring. Få personer smittas av salmonella i Sverige, de flesta som insjuknar har fått sjukdomen utomlands. Ungefär 20 svenskar drabbas årligen av tyfoidfeber. Globalt är dock tyfoidfeber ett stort problem med cirka 20 miljoner drabbade och minst 200 000 dödsfall årligen. Det finns vaccin mot tyfoidfeber som rekommenderas vid längre resor till vissa länder.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för biomedicin
Avhandlingens titel: Dendritic cell maturation and death during oral Salmonella infection – The role of pro-inflammatory cytokines and MyD88
Avhandlingen är försvarad.
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Malin Sundquist, telefon: 031-786 6203, e-post: malin.sundquist@immuno.gu.se
Handledare:
Professor Mary Jo Wick, telefon: 031-786 6325, e-post: mary-jo.wick@immuno.gu.se
– När brödet först dyker upp i östra Mälardalsområdet under yngre romersk järnålder på 200-talet e.Kr. verkar det ha utgjort en maktsymbol vid offentliga tillfällen såsom fester eller offerceremonier. Brödet framstod som symbol för någonting nytt och avvikande från den traditionella kosthållet, och visade även på dåtidens sociala skillnader. Brödets introduktion tycks vara knuten till införandet av vridkvarnen, som i sin tur är starkt kopplat till fornborgar i Skandinavien, berättar Liselotte Bergström vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet.
Genom att undersöka de små brända resterna i mikroskop har Liselotte Bergström kunnat identifiera de olika sorters mjöl som bröden bakats av. Brödbitarnas former har studerats och jämförts med fynd av stekpannor, ugnskonstruktioner och andra föremålsgrupper. Även bakexperiment har genomförts för att återskapa järnåldersbrödens former. Resultaten visar att samtliga de sju sädesslag som odlades under järnåldern använts till att baka med, men i olika utsträckning.
– Särskilt intressant är att de tunnare kakorna innehåller vete medan de grövre, tjockare bröden mest innehåller korn och havre. Troligen beror den ökade andelen tunna bröd senare under järnåldern på en ändring av tillagningsmetod med ökad gräddning på stekjärn eller bakhäll. De äldre bröden, av vilka ett flertal är tjockare bullar, tillagades i ugnar eller i härdaskan, berättar Liselotte Bergström.
De flesta brödfynden under yngre järnålder har påträffats i brandgravar. Genom att jämföra i vilka gravar brödfynden har påträffats anser sig Liselotte Bergström kunna se vilka som fick med sig bröd som gravgåva.
– Endast ett litet fåtal personer inom en speciell elit fick med sig bröd på gravbålet. I många fall verkar denna sed fortlöpa under flera århundraden. Bröden utgjorde sannolikt en viktig social symbol vid gravläggningsceremonin, tydlig för den deltagande gårdsbefolkningen men osynlig efter igenläggningen för främmande, säger Liselotte Bergström.
Avhandlingens titel: Gräddat – Brödkultur under järnåldern i östra Mälardalen
Ytterligare information
Liselotte Bergström, FD vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, mobil 0703326617, e-post belibe@arklab.su.se
Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) – den vanligaste formen av leukemi hos vuxna – uppstår ur en särskild typ av vita blodkroppar, B-lymfocyter, som normalt producerar antikroppar mot bakterier och virus som vi utsätts för. Vi vet idag inte vilka olika händelser som ger upphov till sjukdomsutvecklingen.
Ett forskarlag med Anders Rosén, professor i cellbiologi vid LiU, i spetsen har för första gången klarlagt att de antikroppar som KLL-cellerna producerar, är ytterst högspecialiserade för att känna igen vissa strukturer på ytan av bakterier och kroppsegna proteiner (autoantigen).
Fynden publiceras på måndagen i den välrenommerade hematologiska tidskriften Blood. Det viktigaste är att KLL-antikropparna även binder till skadade och döende (apoptotiska) celler, vilket tyder på att de B-lymfocyter som ger upphov till KLL kan tillhöra första linjens försvarsceller. Dessa tycks alltså ha den oerhört viktiga uppgiften att med sina antikroppar snabbt avslöja minsta lilla kryphål i skadad slemhinna eller hud, orsakat av bakterier eller andra mikroorganismer.
Men vid långvariga infektioner kan B-lymfocyterna börja dela sig alltför mycket och snabbt. Då ökar risken för kromosomskador, som i sin tur kan leda till att de omvandlas till leukemiceller. Den nu publicerade studien bidrar till ny förståelse av hur dessa B-lymfocyter fungerar och varför de kan bli tumöromvandlade.
KLL drabbar varje år 400-500 personer i Sverige, främst i 65-70-årsåldern och fler män än kvinnor. Sjukdomen har ett mycket varierande förlopp där många patienter lever tiotals år med näst intill ingen behandling alls, medan andra dör inom några år trots behandling.
I forskargruppen bakom studien ingår också doktoranderna Eva Hellqvist och Anna Lanemo-Myhrinder, Linköpings universitet, samt Sohvi Hörkkö, Oulu, Finland, och Richard Rosenquist, Uppsala.
Artikeln A new perspective: molecular motifs on oxidized-LDL, apoptotic cells, and bacteria are targets for chronic lymphocytic leukemia antibodies publiceras i Blood´s First Edition Papers.
Kontaktinformation
Kontakt:
Anders Rosén 013-222794, 0707-303460, anders.rosen@ibk.liu.se
