Sjöpungar och ormstjärnor har båda en otrolig förmåga att återskapa förlorad vävnad, något som sker naturligt i våra hav. Fiskar och havskräftor skördar till exempel regelbundet havets ormstjärneskogar genom att äta av dess uppstickande armar, som sedan växer tillbaka.
För att skapa dessa nya armar måste ormstjärnan producera fler celler, som sedan bildar skelett- muskel eller nervvävnad.
Carl Dahlberg har studerat var den nya nervvävnaden får sina nervceller ifrån, för att se om det är stamceller som delar sig i den gamla armens nerv eller om det är nya, fria celler från blodet. Resultaten visar att den gamla nerven spelat stor roll för stjärnans förmåga att återskapa vävnad. Han har även hittat en liten mängd celler som liknat nervceller, och som därför kan vara de stamceller som ansvarar för nya nervceller i armen.
Eftersom ormstjärnor och sjöpungar har en så välutvecklad förmåga att återskapa vävnad, fungerar de bra som modellorganismer. Genom att studera dem går det alltså att hitta modeller för att studera samma saker även hos andra typer av djur, eller hos människan.
Carl Dahlberg har genom att undersöka återväxten av det centrala nervsystemet hos sjöpungar, utvecklat en modell för att studera vilken roll enskilda gener spelar för återväxten. Genom att tillföra en extra bit DNA till djurets genuppsättning och därefter följa återväxten, kan man se vilken roll den tillförda genen spelar. Den nya tekniken ger oändliga möjligheter till studier av olika slags gener.
Målet med den här typen av grundforskning är att lära oss mer om mekanismerna bakom återväxt.
– Ju mer vi vet inom forskningen om produktion av nya nervceller, desto bättre kommer vi bli på att förstå hur vi kan läka skadade nerver eller behandla sjukdomar som till exempel Alzheimers, säger Carl Dahlberg.
Kontaktinformation
För mer information
Carl Dahlberg
Institutionen för marin ekologi
Göteborgs universitet
Tel: 0768-082260
E-post: Dahlberg.cmo@gmail.com
Handledare: Prof. Michael Thorndyke, tel: 0702-423 119, mike.thorndyke@kmf.kva.se
Avhandlingen har titeln: ”In Search of a Deuterostome Invertebrate Model of Regeneration: The Case for Ciona intestinalis and Amphiura filiformis”.
Disputationen äger rum: Fredagen den 25 januari kl 10.00 på Sven Lovén Centrum för marina vetenskaper, Kristineberg, Fiskebäckskil
Forskargruppen testade sina hypoteser på två arter av daggflugan Drosophila. Den ena var den ”vanliga” bananflugan som är en födogeneralist och som finns i stort sett i hela världen. Den andra arten var en fluga som bara förekommer på Seychellerna och som är extremt kräsen. Denna fluga äter endast morinda, en frukt som luktar som en blandning av ananas och gorgonzola.
I försöken visade det sig Seychellerflugan var extremt attraherad av doften av morinda. Även i mycket höga koncentrationer fortsatte den märkliga doften att attrahera flugorna. En stor del av flugans antenn har omvandlats till en specifik detektor just för morindadoften.
Inne i flughjärnans doftcentra har de delar som behandlar information om morindadoft också ökat med 200 % i volym. Seycheller-flugorna har alltså under evolutionens gång skaffat sig ett speciellt anpassat detektionssystem för att hitta frukterna.
Efter att ha hittat dessa starka anpassningar till en enda födokälla frågade sig gruppen hur detta påverkat förmågan att associera doft och belöning, det vill säga att minnas en doft i ett visst sammanhang.
Gruppen byggde upp en inlärningsarena, där flugorna fick lära sig att associera en doft med en belöning (sockervatten) eller med en mindre behaglig kininlösning. Det visade sig att den vanliga bananflugan har en mycket god förmåga att lära sig ett antal dofter i detta sammanhang till skillnad från Seychellerflugan vars förmåga var betydligt sämre.
Kontaktinformation
Bildtext:
Drosophila secheyllia,
på en morindafrukt, en fluga är ca 3 mm i verkligheten
Foto: Teun Dekker
Stressrelaterad ohälsa är ett växande problem och stress som orsakas av dåligt samvete (samvetsstress) är en del av det. Utifrån enkäter och intervjuer identifierar avhandlingen vårdares uppfattningar om samvete och moralisk känslighet, beskriver självtröst och undersöker samvetets betydelse vid utbrändhet. Vårdare ser samvetet främst som en positiv kraft som varnar dem för att skada andra eller sig själva och som ger en känsla av moralisk styrka. Varningen kräver dock en reflektion, en tolkning av den känsla som väcks i mötet med patienten.
Skattningar visar att en stark känsla av moralisk börda, ett behov av att döva sitt alltför stränga samvete och en osäkerhet kring den egna värdegrunden innebär ökad risk för utbrändhet. Även det omvända gäller: Ökad risk för utbrändhet innebär att den moraliska känsligheten blir betungande och att samvetet dövas i stället för att tolkas så att den moraliska osäkerheten ökar.
Självtröst handlar om att minska stressen genom att visa omsorg om sig själv och sina behov och/eller att upptäcka nya perspektiv. Att ibland få dåligt samvete är oundvikligt i vårdens komplexa verklighet. Det dåliga samvetet yttrar sig huvudsakligen som en smärtsam upplevelse av otillräcklighet och maktlöshet. Det får vårdare i psykiatrisk verksamhet att känna sig som svikare och påverkar deras självrespekt negativt. Känslan av otillräcklighet förstärks av att vårdarna själva känner sig svikna av samhället eller av arbetsledningen som båda kräver orealistiska prestationer men sviktar när de ska ge stöd.
Vårdare inser att arbete med sårbara patienter kräver att de bevarar sin moraliska integritet och tilltron till sin förmåga. Därför söker de försoning med den egna och organisationens svek och otillräcklighet. I försoningsprocessen är tröst till hjälp för att uthärda svek, inse begränsningar och nå ett realistiskt sätt att förhålla sig till inre och yttre krav utan att uppge sina värden. Nya insikter kan sedan nyttjas i patientarbete vilket bidrar till en känsla av professionell stolthet och praktisk visdom.
Vera Dahlqvist är universitetsadjunkt och doktorand vid Inst. för omvårdnad och Vårdalinstitutet, tel. 090-786 98 65, e-post: Vera.Dahlqvist@nurs.umu.se
Kontaktinformation
Porträttbild via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
2008 års amerikanska presidentval ser ut att bli historiskt och väcker redan stort intresse i omvärlden. För första gången någonsin är en av de ledande kandidaterna en kvinna, demokraten Hillary Rodham Clinton. Efter åtta år som First Lady i Vita huset och med en framgångsrik karriär som senator bakom sig, kan få slå henne på fingrarna ifråga om politisk erfarenhet. 2008 står hon inför nästa utmaning i karriären: att som första kvinna försöka bli kandidat för ett av de två stora partierna och tävla om presidentposten i världens mäktigaste nation.
I boken Hillary Rodham Clinton. En politisk biografi följer statsvetaren Erik Åsard Hillary Clintons liv och karriär från barn- och ungdomsåren i konservativa Park Ridge, Illinois över studentåren i de mera liberala Wellesley College och Yale Law School till hennes uppmärksammade år som första dam i Arkansas och Washington, DC och senator i New York. I centrum står fullblodspolitikern Hillary Rodham Clinton, hennes politiska aktiviteter och idéer samt det unika partnerskapet med maken Bill Clinton. Boken avslutas med en analys av hennes möjligheter att vinna sitt partis nominering och presidentvalet 2008.
Erik Åsard är professor i nordamerikastudier med inriktning mot statskunskap och föreståndare för Svenska Institutet för Nordamerikastudier (SINAS) vid engelska institutionen, Uppsala universitet.
Hillary Rodham Clinton. En politisk biografi av Erik Åsard (Historiska Media 2008), se även http://www.historiskamedia.se.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Erik Åsard, tel: 018-471 22 08, erik.asard@engelska.uu.se
Belastningsskador i nacke, axlar och skuldror – som är ett av de stora problemen i dagens arbetsliv – orsakas ofta av stillasittande bildskärmsarbete och andra enahanda arbetsuppgifter utan tillräcklig variation.
Även om orsakerna till hur smärta i musklerna uppstår inte är helt klarlagda, pekar studier på att blodcirkulationen har en central roll i utvecklingen av muskulära problem. Några studier på muskler i underarm och nacke, visar att cirkulationen i de minsta blodkärlen är störd vid långvarig smärta.
För att förebygga arbetsrelaterade besvär vid ensidigt arbete med låg belastning föreslås ofta variation och pauser. Den positiva effekten av detta kan vara att cirkulationen och syresättningen i muskeln blir bättre och tröttheten i musklerna minskar. En del forskning tyder på att man mår ännu bättre om man dessutom ser till att pauserna är aktiva .
Med aktiv paus menas att man utför en aktivitet som belastar musklerna mycket högre än de 0-5 procent av den maximala kapaciteten som man ser under datorarbete, berättar Albert Crenshaw, forskare vid CBF, Centrum för belastningsskadeforskning.
Albert Crenshaw och medarbetare har i en studie mätt syresättning och blodvolym i underarmsmuskler vid repetitivt datormusarbete. Arbetet skedde under precisionskrav, tidspress och med två olika slags pauser – ett försök innehöll paus med inslag av muskelträning och det andra försöket innehöll paus med vila.
Metoden som användes kallas NIRS, nära infraröd spektroskopi, och den innebär att man med en infraröd stråle mäter de små blodkärlens mikrocirkulation. Försökspersonerna fick också skatta fysisk trötthet och sin känsla av stress.
Efter en första sänkning under de första 20 minuterna, ökade syresättningen i underarmens muskel successivt. Syresättningen tenderade att vara högre vid aktiv paus än vid passiv paus, även om skillnaden inte var statistiskt säkerställd. Volymen av blod var också högre vid aktiv paus. Självskattning visade att upplevelsen av stress och trötthet i musklerna minskade till följd av pausen.
Att jobba med nedsatt syresättning och blodflöde i musklerna under en längre tid kan leda till förändringar i muskler och senor som kan yttra sig i smärta.
Ett gott råd är alltså att ofta ta paus i datorarbetet, och att inte bara sitta still under pausen. Gör något annat. Ta en kopp kaffe i fikarummet eller titta in hos en arbetskamrat som också behöver en paus. Det är också bra att byta arbetsställning för att få variation, t ex med hjälp av ett höj- och sänkbart arbetsbord.
CBF har andra projekt som handlar om variation, både vid datorarbete och i andra sammanhang, och forskningsansvarig för dem är Svend Erik Mathiassen. En studie ser på skillnaderna i belastning om man sitter framför datorn, jämfört med andra kontorsuppgifter: hur mycket variation finns det egentligen att hämta i kontorsarbete? Den studien görs i samarbete med holländska forskare.
En annan studie, tillsammans med australiensiska forskare, har tittat på barn som använder datorer: hur mycket tid ägnar barnen åt datorer, var använder de datorerna, och vilka belastningar utsätts de för?
I en tredje studie omväxlas enahanda monteringsarbete med hjärngymnastik i form av minnestester. Syftet är att se om man återhämtar sig bättre efter en muskelbelastning när man tänker intensivt.
I mera grundläggande studier frågar forskarna på CBF hur man egentligen kan mäta variation i arbetet, och om personer är olika bra på att variera sina belastningar i ett arbete som annars är mycket enahanda.
Kontaktinformation
Mer information: Albert Crenshaw arbetar vid CBF i Umeå, hans forskning handlar om mekanismer bakom belastningsskador. Albert kan nås på 090-10 60 74, 070-250 16 02, eller albert.crenshaw@hig.se
Om CBF
Centrum för belastningsskadeforskning är en forskningsenhet inom Högskolan i Gävle. Verksamheten finns i Umeå och Gävle, och CBF:s forskning, utveckling och utbildning ska bidra till att minska den belastningsrelaterade ohälsan i arbetslivet, förklara dess orsaker och begränsa dess konsekvenser. Läs mer: www.cbf.hig.se
Hälsningar
Lena Åminne
informatör
CBF, Centrum för belastningsskadeforskning
090-10 60 68
070-380 72 14
– En diversifierad tarmflora tycks vara bättre på att stimulera immunförsvaret, säger Göran Molin, professor i livsmedelsteknologi vid Lunds Tekniska Högskola som tillsammans med Siv Ahrné, professor i samma ämne, har lett studien.
Barnens bakteriesammansättning beror ytterst på mammans mikroflora eftersom hon är den primära källan för barnens bakterier den första tiden.
– En frisk vagina är totalt dominerad av lactobaciller, eller mjölksyrebakterier. Vid en vaginal förlossning kommer barnet i nära kontakt med mammans bakterier. Om mamman har en god bakterieflora är kontakten en viktig hjälp för att barnet ska kunna koloniseras med bakterier på rätt sätt. Man kan anta att vissa hygienåtgärder, som t ex antibiotikakurer som görs i vissa länder i samband med förlossningen, i normalfallen kan ha skadlig effekt eftersom mamman då själv får en snedvriden bakterieflora som hon överför till barnet, resonerar Göran Molin.
Men idag har många kvinnor, i USA så många som nästan en tredjedel av alla kvinnor i fertil ålder bakteriell vaginos. Det är ett tillstånd där dåliga bakterier dominerar i vaginan till följd av ett underskott av lactobaciller.
Exakt varför vissa människor har lägre diversitet av bakterier vet forskarna inte riktigt. Men det finns spekulationer:
– Vårt tarmsystem är utvecklat för att hantera mycket lactobaciller. Men idag är livsmedel oftast värmebehandlade och maten förvaras i kyl och frys. Detta tar död på farliga bakterier men även de ”goda” lactobacillerna. Före industrialiseringen bevarade och tillredde man ofta mat på annat sätt. Det simplaste sätt var att gräva ner det i en grop, att ”grava” den. Då uppstod en spontan mjölksyrejäsning som gjorde maten rik på lactobaciller, förklarar Siv Ahrné.
Annan mat som gynnar förekomst av lactobaciller är syrade grönsaker som t ex surkål, marinerade oliver, kapris, saltgurka och ost. Industrin har börjat upptäcka att vissa levande mikroorganismer är bra och tillsätter dem därför i vissa produkter under samlingsnamnet probiotika.
För mer information, kontakta Siv Ahrné, professor, Industriell näringslära och livsmedelskemi, 046-222 83 27, Siv.Ahrne@appliednutrition.lth.se eller Göran Molin, professor, Industriell näringslära och livsmedelskemi, 046-222 83 27 (samma telnr som Siv Ahrné), Goran.Molin@appliednutrition.lth.se
Artikeln i Journal of Allergy and Clinical Immunology finns i vol 121, sid 129-134.
Om studien: Barnen som studerades ingick från början i en studie, under ledning av professor Agnes Wold vid Göteborgs universitet, med totalt 300 barn vars tarmflora undersökts med traditionella metoder. Från den här större studien plockades 35 barn ut enligt två kategorier, dels sådana som fått diagnosen atopiskt eksem efter 18 månader och dels sådana som förklarats fria från åkomman efter samma tid. Endast barn med en tydlig friskförklaring eller eksemdiagnos ingick i de studerade grupperna. Studien genomfördes med genetiska metoder, som i dessa sammanhang är mer rättvisa än traditionell bakteriologisk teknik som förutsätter att man kan odla bakterien i renkultur på laboratoriet vilket är svårt och ibland omöjligt. De genetiska metoderna inriktar sig mer direkt på bakteriegenerna i provet utan gå omvägen över odling.
Mer information om lactobaciller: Laktobaciller är bakterier som tillhör släktet Lactobacillus där det finns runt 90 olika arter. Laktobaciller växer spontant i traditionella mjölksyrafermenterade livsmedel och konkurrerar där ut både livsmedelsförskämmande bakterier och sjukdomsframkallande bakterier, tex. Genom att bilda mjölksyra och sänka livsmedlets pH till 3.5-4. Exempel på vanliga arter som förekommer i dessa livsmedel är Lactobacillus plantarum och Lactobacillus paracasei. Lactobaciller finns också på frisk slemhinna såväl i munnen som i tarmen. Laktobaciller dominerar helt bakteriefloran i en frisk vagina.
Får någon tag på PIN-koden till ditt konto kan de också få tag på dina pengar. Detta skulle inte vara möjligt om du var tvungen att kombinera koden med en bild av ditt ansikte.
Ansiktsigenkänning kan också användas som en slags datingservice, kanske är du bara intresserad av män som ser ut som Brad Pitt eller kvinnor som liknar Angelina Jolie?
System som känner igen olika ansikten tränas vanligtvis upp av en databas med en mängd olika bilder av samma ansikte och på så sätt kan systemet bli förtroget med ett givet ansikte. Men att samla in bilder som är tagna ur olika vinklar och vid olika ljusförhållanden är både svårt och dyrt, många gånger uppstår också problem med bristande bildkvalitet.
Med hjälp av effektiva algoritmer har Hung-Son Le lyckats utvecklat ett system som klarar av att känna igen ansikten även om det bara finns en bild av en given person, detta oberoende av ljusförhållanden, ansiktsuttryck och poser. Han har bl.a. använt sig av en metod som klarar av att förbättra kontrasterna i en över- eller underexponerad bild och på så sätt kan fler synliga detaljer framträda i bilden. Ansiktsuttryck kan också förändra en bilds uttryck.
Genom att översätta bilden till horisontella och vertikala linjer har han lyckats förbättra systemets igenkänningsförmåga med enbart en bild som utgångspunkt. Systemet behöver alltså inte tränas om för att känna igen nya bilder med ett annat ansiktsuttryck.
– Våra experiment visar att vårt system är överlägset de som i dag anses vara världsledande. Min förhoppning är att kunna skapa en kommersiell produkt baserad på resultaten från avhandlingen, säger Hung-Son Le.
För närvarande arbetar han med en prototyp för en webbaserad sökfunktion av ansiktsbilder.
Prototypen kommer att bli färdig inom några veckor och den kommer då att publiceras på Hung-Son Les hemsida.: http://www.tfe.umu.se/personliga/slh.
Fredagen den 1 februari 2008 försvarar Hung-Son Le, institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Face Recognition-A Single View Based HMM Approach. Svensk titel: Ansiktsigenkänning – Ett HMM system för igenkänning baserat på en enda bild.
Disputaitonen äger rum kl 10 i N200, Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Josef Bigun, Halmstads högskola.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Hung-Son Le
Telefon: 090-786 70 56
E-post: lehung.son@tfe.umu.se
I studien har man kartlagt vilka av människans cirka 20 000 gener som är de starkaste riskfaktorerna för SLE (systemisk lupus erythematosus). Analysen utfördes med en halv miljon genetiska markörer, sk SNP-markörer, som är jämnt fördelade över hela arvsmassan. Två forskargrupper från Uppsala universitet, Ann-Christine Syvänen och Lars Rönnbloms grupper vid institutionen för medicinska vetenskaper, ingick i gruppen bakom studien som leddes av forskare från USA. I studien ingick 800 svenska SLE-patienter från reumatologklinikerna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Karolinska sjukhuset i Stockholm, och universitetsjukhusen i Umeå och Lund.
– Studien är speciellt intressant eftersom SLE anses vara modellsjukdomen för de autoimmuna sjukdomarna där kroppens immunförsvar angriper patientens egen vävnad, säger Lars Rönnblom, professor i reumatologi.
Vid SLE kan de flesta organ i kroppen skadas under den autoimmuna processen. Genom studier av tvillingar vet man att SLE har en stark genetisk koppling där samverkan med miljöfaktorer kan leda till att sjukdomen uppkommer. Med hjälp av resultaten från den nya studien kan forskarna nu gå vidare med funktionella och kliniska analyser. Med funktionella analyser kan de molekylära mekanismerna vid SLE redas ut, vilket på sikt kan leda till bättre läkemedel mot sjukdomen.
– Eftersom SLE karakteriseras av många olika sjukdomssymptom kan dessa genetiska fynd i framtiden också leda till gentester för att bättre kunna klassificera sjukdomen hos enskilda patienter, och därigenom fungera som stöd vid behandlingsbeslut, säger Ann-Christine Syvänen, professor i molekylärmedicin.
I den nya studien identifierades två tidigare okända gener, BLK och ITGAM, med funktioner i immunsystemets celler som riskfaktorer för SLE. Dessutom identifierar studien två tidigare kända gener från interferonsystemet, IRF5 och STAT4, samt det välkända HLA-systemet som de tre starkaste riskfaktorerna i SLE. Samma Uppsalaforskare var de som ursprungligen, år 2005, identifierade IRF5-genen som riskfaktor.
De genetiska analyserna av de svenska patienterna gjordes vid SNP-genotypningslaboratoriet vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det är först under år 2007 som det blivit möjligt att utföra genetiska analyser i en skala som omfattar hela arvsmassan, tack vare en mycket snabb teknologisk utveckling.
– Fördelen med genetiska studier över hela arvsmassan är att de på ett förutsättningslöst sätt kommer att leda till identifikation av alla de gener som bidrar till den genetiska risken för SLE, säger Ann-Christine Syvänen.
Läs artikeln: http://content.nejm.org/cgi/content/abstract/NEJMoa0707865?resourcetype=HWCIT
Ytterligare en stor SLE-studie publiceras idag, där Uppsalaforskare medverkar: http://info.uu.se/press.nsf/3160e8bd804a9e23c1256e5f00316fb7/6b72fb6f345a02bcc12573d7002be066?OpenDocument
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ann-Christine Syvänen, tel. 018-611 29 59, Ann-Christine.Syvanen@medsci.uu.se, eller Lars Rönnblom, 018- 611 53 98, Lars.Rönnblom@medsci.uu.se,
Att barn och unga med invandrarbakgrund har sämre kontroll på sin diabetes kan delvis förklaras av att diabetesundervisningen inte är tillräckligt anpassad till deras föräldrars behov och förutsättningar, menar Lene Povlsen, diabetessjuksköterska och tidigare anställd vid Danmarks största barndiabetescenter på Glostrup Hospital i Köpenhamn.
Hennes avhandling visar att invandrar- och flyktingfamiljer med icke västerländsk bakgrund hade annorlunda förutsättningar för att lära in och bemästra en kronisk sjukdom hos sina barn. Detta jämfört med etniskt danska familjer. Huvudparten av föräldrarna, som primärt var första generationens invandrare, hade begränsad skol- och utbildningsbakgrund; detta gällde inte minst mödrarna som dessutom var de som hade huvudansvaret för att passa barnen. Många önskade tolk trots att de bott åtskilliga år i Danmark.
– Föräldrarna visade sig speciellt ha svårigheter med att stötta barnen tillräckligt och att anpassa livet med sjukdomen till sina principer för gott föräldraskap. De upplevde framför allt de dagliga insulininjektionerna som en bestraffning för barnet, även flera år efter diagnosen. De var även osäkra på vårdpersonalens kompetens och på om barnet verkligen fick den bästa vården, säger Lene Povlsen.
Resultatet understryker även att familjerna inbördes är mycket olika och kräver skräddarsydd undervisning efter varje familjemedlems förutsättningar och behov. ”Peer Education” (det vill säga undervisning av en person/förälder till diabetesbarn med liknade erfarenhet som de själva) bör övervägas. Samtidigt bör barnen och ungdomarna få egen, specialanpassad utbildning.
Sammanfattningsvis föreslås att vårdpersonalen får en ökad kulturell kompetens och insikt i vikten av ett flexibelt bemötande i undervisningen av familjer med annan etnisk bakgrund. Samtidigt finns det behov av en tätare, mer stöttande och förtroendefull relation mellan familjerna och vårdpersonalen. Detta för att skapa ett bättre klimat för inlärning och därigenom få en bättre metabolisk kontroll på barnets diabetes.
Avhandlingen är skriven av:
Lene Povlsen, diabetessygeplejerske, MPH, MScPH; telefon: +45 3647 4607; +45 2625 2264 e-post: Lpovlsen@image.dk
Handledare: Professor Karin Ringsberg; telefon: +46-31-69 39 71, e-post: karin.ringsberg@nhv.se
Professor Ingvar Karlberg, telefon: +46-0733768003
e-post: ingvar.karlberg@chsa.med.gu.se
Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap i Göteborg.
Avhandlingens titel: Diabetes in children and adolescents from non-western immigrant families – health education, support and collaboration.
Avhandlingen försvaras tisdagen den 22 januari, klockan 13:00, NHVs Aula, Nya varvet, hus 25 i Göteborg.
Kontaktinformation
Lene Povlsen, diabetessygeplejerske, MPH, MScPH; telefon: +45 3647 4607; +45 2625 2264 e-post: Lpovlsen@image.dk
Informatör NHV Susanne Lj Westergren
Telefon: +46 31 693 952
e-post: westergren@nhv.se
www.nhv.se
Dessa frågor tas upp och besvaras i en ny avhandling av Daniel Nilsson vid Handelshögskolan i Stockholm.
− Avhandlingen visar att kundernas upplevelse av internetbanken som ett användbart hjälpmedel är den viktigaste faktorn för att få dem att fortsätta sitt användande, säger Daniel Nilsson.
I avhandlingen görs en noggrann genomgång av möjliga påverkansfaktorer i jakten efter kunskap om kundernas fortsatta användning av internetbankerna. Internetbanken är ett exempel på en Self-service technology (SST) i kontakten mellan kund och bank. Avhandling kan även appliceras på andra SSTs i denna relation och bidrar med en inblick i framtiden.
Daniel Nilssons avhandling ”Transactions in Cyberspace – the continued use of Internet banking” kan beställas från Ekonomiska Forskningsinstitutet vid HHS via e-post, efi@hhs.se
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Daniel Nilsson, HHS
Mobil: 0761-455 133
E-post: daniel.nilsson@hhs.se
Mångfalden av ängs- och hagmarksväxter i naturliga gräsmarker har studerats i en SLU-avhandling av Eva Gustavsson. Som naturliga gräsmarker räknas ogödslade och icke produktionsförbättrade ängs- och hagmarker. Hon har tagit hjälp av historiska kartor och nutida fältstudier för att utröna hur mångfalden i naturliga gräsmarker har påverkats av historisk och nutida hävd. Även inflytandet på dagens flora av kvantiteten av naturliga gräsmarker i landskapet under sena 1800-talet, mitten av 1900-talet och idag har studerats.
Det visade sig finnas en stark koppling mellan artantal och historisk markanvändning samt mellan artantal och landskapstyp. Mångfalden av ängs- och hagmarksarter har med andra ord inte ”ställt in sig” till det moderna jordbrukslandskapet. Vi kan alltså förvänta oss att fler arter försvinner, även om vi upprätthåller samma hävd som nu. Denna så kallade utdöendeskuld kan också ses som någonting positivt, eftersom vi fortfarande har en möjlighet att förbättra förhållandena och på så sätt förhindra utdöenden. Genom kunskap om ett områdes historiska jordbrukssystem kan vi förstå växternas utbredningsmönster idag och sluta oss till hur vi framgent ska sköta gräsmarkerna för att bevara den biologiska mångfalden.
Jordbruket före moderniseringen runt mitten av 1800-talet byggde på näringsflöden från ängs- och betesmarker till människans matbord. Naturliga gräsmarker dominerade därför landskapsbilden. Moderniseringen gjorde dem dock överflödiga och de har därför minskat drastiskt i mängd och kvalitet. Därmed hotas många arter idag.
Eva Gustavsson studerade olika gräsmarksobjekt i södra Sverige. Hon fann att antalet ängs- och hagmarksväxter i ett studieobjekt berodde mer på hur de olika objekten sköttes på 1700- och 1800-talet än på dagens skötsel. Byte av skötselmetod visade sig vara negativt för artantalet.
Förr fanns en mängd olika skötselregimer med varierad hävdtidpunkt, intensitet och dynamik, beroende på bland annat jordbrukssystem. Olika arter gynnades i olika gräsmarker. Idag sköts i princip alla gräsmarker genom tämligen intensivt bete från maj till september. Bruket att slå ängar för vinterhö har i princip upphört. Variationen i skötseln har försvunnit, vilket har försämrat biotopkvaliteten Detta kan på sikt leda till ytterligare utdöenden, trots hävd.
Landskapets innehåll av olika komponenter och den inbördes placeringen av de naturliga gräsmarkerna påverkade artantalet i studieobjekten, men vilka landskapskomponenter som spelade störst roll berodde på landskapets historiska utveckling. I ett landskap spelade 1960-talets areal av gräsmarker i landskapet störst roll för artantalet, i ett annat var artantal starkt knutet till objektens storlek på 1800-talet.
Boskapens möjlighet att röra sig mellan olika gräsmarksområden i 1800-talets landskap hade också betydelse för gräsmarkernas artantal. Betesdjur är alltså viktiga för att sprida ängs- och hagmarksväxter.
——————————————————————————–
MSc Eva Gustavsson, institutionen för ekologi, SLU, försvarade sin avhandling med titeln ”Grassland plant diversity in relation to historical and current land use”. Disputationen avsåg filosofie doktorsexamen.
Tid: Fredag den 23 november 2007
Opponent: Docent Hans Henrik Bruun, föreståndare för Avdelningen för Växtekologi och Systematik på Lunds universitet
——————————————————————————–
Mer information:
Abstract och avhandlingen i sin helhet: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001562/
Institutionen för ekologi http://www.ekol.slu.se
Vänermuseet http://www.vanermuseet.se
Nordiska museets forskarskola http://www.nordiskamuseet.se
Pressbilder:
(får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)
Porträtt av Eva Gustavsson. Foto: Robert Bernhoft http://www2.slu.se/aktuellt//2008/pressbilder/EvaGustavsson/Eva Gustavsson, foto Robert Bernhoft.jpg
Hage på Källstorps säteri, Lidköping. Foto: Eva Gustavsson
http://www2.slu.se/aktuellt//2008/pressbilder/EvaGustavsson/Hage på Källstorps säteri, Lidköping, foto Eva Gustavsson.jpg
Piga på fyrhuset Naven vallar kor, 1930-tal. Foto: okänd, Vänermuseets arkiv
http://www2.slu.se/aktuellt//2008/pressbilder/EvaGustavsson/Piga på fyrhuset Naven vallar kor, 1930-tal, fotograf okänd, Vänermuseets arkiv.jpg
Kontaktinformation
Eva Gustavsson 0510-77 00 11, 073-840 05 97, Eva.Gustavsson@lidkoping.se
SLE (systemic lupus erythematosus) är en så kallad autoimmun sjukdom som gör att immunförsvaret angriper den egna kroppen. SLE drabbar främst yngre kvinnor och kan bland annat orsaka svår njursvikt, blodproppar samt missfall.
En forskargrupp vid Uppsala universitet har under ledning av docent Marta E. Alarcón-Riquelme identifierat en ny gen, BANK1, som är viktigt för att förstå hur SLE uppkommer och som även kan komma att få betydelse för behandlingen. Genen inverkar på kroppens B-celler, som i sin tur producerar de autoantikroppar som angriper kroppen.
– De nya behandlingar av SLE som har utvecklats är främst inriktade på att ta bort B-celler. Med hjälp av den gen vi nu har identifierat kan det i framtiden bli möjligt att reglera B-cellernas funktioner, berättar Marta E. Alarcón-Riquelme.
Hennes forskargrupp har dessutom i samarbete med amerikanska och brittiska kollegor gjort en fullständig scan av genomet hos 1800 europeiska och amerikanska SLE-patienter, och på så sätt lyckats identifiera ett antal andra gener som styr sjukdomen. Samtliga resultat publiceras i tre separata artiklar i februarinumret av den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics, och redan nu finns tillgängliga i nätversionen av tidskriften.
Läs artiklarna:
The B Cell Gene BANK1 is Associated with Systemic Lupus Erythematosus Through the Effect of Several Functional Variants http://www.nature.com/ng/journal/vaop/ncurrent/full/ng.79.html
A genome-wide association scan in women with systemic lupus erythematosus (SLE) identifies ITGAM, PXK, KIAA1542 and rs10798269 and confirms HLA, STAT4, FCGR2A, IRF5 and PTPN22
http://www.nature.com/ng/journal/vaop/ncurrent/full/ng.81.html
A non-synonymous functional variant in Integrin-a-M (ITGAM) is associated with systematic lupus erythematosus (SLE)
http://www.nature.com/ng/journal/vaop/ncurrent/full/ng.71.html
Samtidigt som artiklarna i Nature Genetics publiceras också ett annat arbete i New England Journal of Medicine där Uppsalaforskare har varit med om att identifiera ytterligare gener som kan kopplas till SLE. Se ”Genetiken bakom sjukdomen SLE snart komplett”:
http://info.uu.se/press.nsf/pm/genetiken.bakom.id9C2.html
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Marta E. Alarcón-Riquelme, 018-471 48 05, 070-167 91 09, e-post: marta.alarcon@genpat.uu.se, hemsida: http://www.genpat.uu.se/en/node126
Människans förmåga att framställa effektiva antikroppar har en central roll i försvaret mot infektioner via förmågan att bli immun mot en sjukdomsframkallande organism efter genomgången infektion eller efter vaccinering.
För att förbättra och målinrikta antikropparna startar specialiserade celler, B-celler, tillverkningen av ett enzym, AID (Activation-induced cytidine deaminase), som kan ändra i cellens gener för antikroppstillverkningen. AID:s förbättring av antikroppsgener möjliggör kraftfulla och mycket specifika antikroppssvar mot infektionsframkallande organismer. Tyvärr orsakar samma mekanism ibland också olämpliga svar, vilket kan hända vid inflammatoriska sjukdomar. AID-orsakade förändringar av gener har dessutom stor betydelse vid uppkomsten av tumörer i B-celler. Tillverkningen av AID måste därför uppenbarligen kontrolleras noggrant, men det har inte varit känt om en lyckad förändring av en B-cells antikroppar också kan stänga tillverkningen av enzymet och därigenom avsluta genförändringarna.
Umeågruppen, som leds av professor Thomas Grundström vid Inst. för molekylärbiologi, har nu upptäckt att närvaron av förbättrade antikroppar på en B-cells yta faktiskt stänger tillverkningen av AID och att detta sker genom att genens avläsning stoppas. Gruppen har också upptäckt och beskrivit den mekanism på molekylärnivå som behövs för inaktivering av avläsningen av AID-genen.
Författare till artikeln – med titeln ”B-cell receptor activation inhibits AID expression through calmodulin inhibition of E-proteins” – är Jannek Hauser, Natalia Sveshnikova, Anders Wallenius, Sanna Baradaran, Juha Saarikettu och Thomas Grundström, samtliga vid Inst. för molekylärbiologi, Umeå universitet. Artikeln är webbpublicerad i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).
För ytterligare upplysningar, kontakta gärna professor Thomas Grundström, Inst. för molekylärbiologi, tel. 090-785 25 31, e-post Thomas.Grundstrom@molbiol.umu.se
– Detta är ett spännande och förvånande nog väldigt outforskat område. Det var lite överraskande och roligt att upptäcka att film kan ha en starkt positiv roll i människors självläkande processer, säger Tomas Axelson, som är verksam vid högskolan i Dalarna och Uppsala universitet.
Tidigare forskning har belyst hur musik, TV och Internet har varit viktiga resurser för människors meningsskapande och identitet. Men få studier har undersökt hur film fungerar för filmpublik.
Tomas Axelson har i sin avhandling framför allt fokuserat på under vilka omständigheter film kan vara en resurs för individers tankar om existentiella frågor. Han har gjort en enkätstudie med 180 studenter och därefter följt upp med 13 djupintervjuer där personerna får beskriva sina starkaste filmupplevelser.
Filmerna som intervjuerna handlat om är Weird Science (1985), Dirty Dancing (1987), Den siste kejsaren (1987), Änglagård (1992), Lejonkungen (1994), Léon (1994), Nyckeln till frihet (1995), Livet är underbart (1997), Fight Club (1999), The Matrix (1999), Sagan om ringen (2001, 2002, 2003), The Butterfly Effect (2004) samt Så som i himmelen (2004).
Bland annat kunde Tomas Axelson se hur personer ofta identifierar sig med huvudkaraktären i sin favoritfilm och att föreställningarna om denna karaktär även samspelar med den egna självbilden. Intervjuerna visar också att en film får extra stor betydelse under vändpunkter i livet eller under en kris. Då kan en film tillfälligt vara viktigare än sociala relationer.
– I dessa fall går många hängivet in i filmen, utan att gardera sig. En film kan till exempel hjälpa till i hanteringen av sådant som man inte känner att man kan prata med någon om, säger Tomas Axelson.
Han tror att många har erfarenhet av att komma ut från en film och känna sig starkt berörd och undra vad som egentligen hände därinne. Förhoppningen är nu att kunna gå vidare med forskningen och studera den känslomässiga aspekten närmare.
– Mer forskning behövs för att förstå hur filmer inspirerar till viktiga tankar om livet.
Tomas Axelson kommer även att berätta om sin publikforskning på filmfestivalen i Göteborg 29 januari.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Tomas Axelson, tel: 023-77 82 76, 070-339 82 76, e-post: tax@du.se
I doktorsavhandlingen ”Entreprenörskapets Vidunderliga Resa” studerar Björn Remneland arbetet med att utveckla två webbplattformar, Idébanken.se och Kompetensarena Väst, från idé till förverkligande. Processerna följs på nära håll och avhandlingen ger en detaljrik skildring av entreprenörernas med- och motgångar, beslut och handlingar. Drömmar om kommande framgångar blandas med vardagens kaos under jakten på resurser, legitimitet och kritisk massa av innehåll.
– När entreprenörer går till litteraturen möts de av hjältebilder och färdiga succéer beskrivna i historiska och förenklade perspektiv, säger Björn Remneland. Men det är få som kan identifiera sig med Bill Gates eller Ingvar Kamprad vilket kan leda till att man inte tror att man är en entreprenör och att man slutar försöka. Min avhandling beskriver det pågående entreprenörskapet, en vardag som fler kan känna igen sig i och reflektera över.
Avhandlingens analys visar hur entreprenörerna bygger styrka och struktur i en löpande dubbelsidig process som inkluderar dels innovationen i sig, dels berättelsen om innovationen.
– Jag konstaterar att berättelsen hela tiden ändras, den anpassas efter publik och den förändras i takt med utvecklingen av innovationen. Berättelsen är frikopplad från själva innovationen men påverkar också dess pågående skapelse. Entreprenörskapet består av komplexa processer som inte alltid låter sig översättas till traditionella ekonomiska teorimodeller.
Avhandlingen presenterades den 21 december 2007.
Författare: Ekonomie doktor Björn Remneland
Titel: Entreprenörskapets Vidunderliga Resa – en Dramaberättelse om Skapandet av Två Webbplattformar
Institution: Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Björn Remneland
031-786 2297, 076-234 30 55
bjorn.remneland@handels.gu.se
– Stubbfräsen producerade endast något mindre per timme än andra, mer mogna system som vi studerat. Med tanke på att det är en tidig prototyp och att arbetsmetodiken inte är färdigutvecklad är det en fullt acceptabel prestation, säger Henrik von Hofsten, Skogforsk.
I stället för att bryta upp hela stubben fräser stubbfräsen ut den vedrika kärnan och lyfter upp den.
En fördel är att markskadorna då blir mindre än vid konventionell stubbrytning.
– Men volymsutbytet blir å andra sidan lägre, eftersom man fräser av och lämnar kvar en del av de grövre sidorötterna i marken, säger Henrik von Hofsten.
Fakta Stubbfräsen
* Stubbfräsen är en stor järncylinder med 70 cm diameter och tandad nedre kant.
* Inne i fräsen sitter en utstötare som trycker ut stubben sedan den lyfts.
* Fräsen sätts över stubben och roteras så att rotbenen rivs av.
* Därefter kan stubben lyftas upp och läggas åt sidan.
* Stubbfräsen är uppfunnen och tillverkad av Lennart Nyman i Trångsviken.
Läs mer i Resultat nr 18, 2007 som finns att beställa på www.skogforsk.se
Kontaktinformation
Kontakt
Henrik von Hofsten, Skogforsk. Tel: 018-18 8574, 070-528 85 51
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
