Den mänskliga spridningen av främmande arter anses vara ett av de största hoten mot bevarandet av biodiversiteten. Den svartmunnade smörbulten, som härstammar från Svarta havet, har antagligen spridits till Östersjön via de stora fraktfartygens barlastvatten, vilket är en av de vanligaste spridningssätten för främmande vattenlevande organismer globalt sett. Gustaf Almqvist vid Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet, har under de senaste fem åren undersökt fiskens framfart i Gdanskbukten. Han berättar att fisken där är så vanlig att då man vadar i grunt vatten kan se hur det spritter och skvätter av svartmunnade smörbultar framför fötterna.
– Eftersom arten utgör en helt ny ingrediens i Östersjöns djursamhälle har detta varit ett gyllene tillfälle att studera dels hur den anpassar sig och dels hur den påverkar typiska östersjöarter, säger Gustaf Almqvist.
Hans forskning visar att arten uppvisar skillnader i könsmognad, tillväxt och livslängd under olika förutsättningar, vilket sannolikt har underlättat dess anpassning till strikt skilda miljöer. Tillsammans med svenska och polska kollegor har Gustaf Almqvist visat hur den nya arten har potential att konkurrera med inhemska fiskar såsom skrubbskädda. Även om fisken sällan blir längre än 20 cm så är den i förhållande till exempelvis inhemska besläktade fiskar (sandstubb, lerstubb och svart smörbult) relativt stor. Den är aggressiv och territoriell (hannarna är bovaktande) och tränger därför bort andra bottenlevande fiskar från stora kustområden.
Södra Östersjöns två vanligaste rovfiskar, torsk och abborre, har börjat utnyttja den nya arten som bytesobjekt och i kustnära områden står svartmunnad smörbult högst upp på menyn. Musslor, framför allt blåmusslor, är viktig föda för svartmunnade smörbultar och eftersom andra fiskarter i södra Östersjön inte äter blåmusslor i särskilt stor utsträckning utgör den svartmunnade smörbulten en ny länk mellan musslor och rovfiskar.
– Mer energi, men också mer gifter som ansamlas i musslorna, kan därför transporteras från musslor och högre upp i näringsvävarna, berättar Gustaf Almqvist.
Mycket talar för att artens framtida spridning inom Östersjön är klimatberoende eftersom den behöver långa varma somrar för att kunna etablera bestånd.
– Det är svårt att sia om artens framtida spridning i Östersjön men med tanke på klimatförändringarna och att det inte råder någon brist på blåmusslor i Östersjön har jag svårt att se att den inte kommer att sprida sig vidare, säger Gustaf Almqvist.
Gustaf Almqvist har skrivit sin avhandling inom det tvärvetenskapliga forskningsprojektet AquAliens (finansierat av Naturvårdsverket) och under tiden varit anställd på Fiskeriverkets Kustlaboratorium i Öregrund samt vid Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet.
Avhandlingens namn: Round goby Neogobius melanostomus in the Baltic Sea – Invasion Biology in practice.
Abstract till avhandlingen finns att ladda ner som pdf på:
http://www.diva-portal.org/su/theses/abstract.xsql?dbid=7450
Kontaktinformation
Ytterligare information
Gustaf Almqvist, Systemekologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 10 59, 0739-4000 92, epost gustaf@ecology.su.se.
För bild på den svartmunnade smörbulten eller på Gustaf Almqvist, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.
– Det finns ett relativt utbrett motstånd, främst bland manliga politiker, mot att politisera frågor som handlar om kön och könsrelationer, säger Anette Gustafsson.
Anette Gustafsson har undersökt kvinnliga och manliga kommunalpolitikers inflytande, verklighetsuppfattning och värderingar på olika områden. Studien visar på både möjligheter och begränsningar när det gäller kvinnors handlingsutrymme i kommunalpolitiken. Studien baseras på en enkät till fullmäktigeledamöter i 28 svenska kommuner.
– Kvinnors politiska närvaro medför att specifika kvinnointressen i större utsträckning är representerade i kommunalpolitiken. Kvinnliga politiker företräder i större utsträckning en politik för utjämnade könsmaktsrelationer i samhället, säger Anette Gustafsson.
Samtidigt visar studien att män dominerar kommunalpolitiken när det gäller såväl politisk aktivitet som politiskt inflytande. Det politiska uppdraget är för kvinnornas del förknippat med fler problem och svårigheter jämfört med männen.
Dessutom har intressemotsättningar mellan könen ”väjningsplikt” framför vänster-höger-baserade intressemotsättningar. Ett aktivt manligt maktutövande förekommer också, som till exempel att män lägger beslag på de mest statusfyllda politiska uppdragen och att kvinnor utestängs från maktpositioner.
– Könsrelationen i sig är dessutom endast i begränsad utsträckning politiserad på den kommunalpolitiska arenan, säger Anette Gustafsson. Det finns ett relativt utbrett motstånd, främst bland manliga politiker, mot att lyfta upp frågor som handlar om kön och könsrelationer på den politiska dagordningen, säger Anette Gustafsson.
Studien visar dock att varken kvinnor eller män är homogena grupper. Exempelvis solidariserar sig vissa män i hög utsträckning med kvinnors intressen och driver aktivt sådana frågor politiskt. Partipolitiken är också av stor betydelse, och partier som står till vänster är mest gynnsamma och mottagliga för kvinnors intressen.
Studien tyder också på att förekomsten av separatistisk kvinnoorganisering är ytterligare en betydelsefull faktor för kvinnors möjligheter att göra sig gällande i politiken och kunna driva politiska kvinnointressen.
– Kvinnors politiska representation är en nödvändig, om än inte tillräcklig, förutsättning för att frågor som handlar om könsrelationer ska tas upp på den politiska dagordningen, säger Anette Gustafsson.
Avhandlingens titel: Könsmakt och könsbaserade intressen. Om könspolitisk representation i svensk kommunalpolitik.
Tid och plats för disputation: onsdagen den 23 april 2008, kl. 13.15, Hörsal Dragonen, Sprängkullsgatan 19, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Anette Gustafsson
0303-79 88 44
031-786 53 29
anette.gustafsson@spa.gu.se
En ökad förståelse av regleringen av blodstamceller är viktig för att kunna vidareutveckla behandlingar av sjukdomar som kräver benmärgstransplantation, t. ex. leukemier, immundefekter och blodbristsjukdomar. Blodstamceller är unika eftersom de kan både kontinuerligt bilda alla typer av blodceller, men också göra nya stamceller, s. k. självförnyelse. Dessa två egenskaper är grunden till att vi har ett fungerande blodsystem livet ut och att benmärgstransplantationer är en fungerande behandlingsmetod.
Förståelsen för hur vävnadsspecifika stamceller bildas och regleras är av yttersta vikt för att kunna utveckla behandlingsformer inom den s.k. regenerativa medicinen, d.v.s. där skadad vävnad behöver ersättas med ny. En källa till transplanterbara celler för detta ändamål är embryonala stamceller eftersom de har en enastående förmåga att bilda olika typer av vävnader. Men ett av de stora problemen med embryonala stamceller är att på ett reproducerbart sätt etablera och isolera vävnadsspecifika stamceller, exempelvis blodstamceller, från dessa celler.
Trots att självförnyelseprocessen är välkänd så är de bakomliggande molekylära mekanismerna i stort sett okända. Det faktum att man nu på ett reproducerbart sätt kan etablera och isolera blodstamceller från embryonala stamceller kommer att ge viktig insikt i de molekylära mekanismerna som reglerar blodstamcellsfunktion och därmed skapa förbättrade behandlingsmetoder för patienter som behöver benmärgstransplantation, exempelvis vissa leukemipatienter.
Dessa rön publiceras i PLoS ONE på http://www.plosone.org/doi/pone.0002025.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Prof. Leif Carlsson, Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM), på telefon 090-785 44 36 eller e-post leif.carlsson@ucmm.umu.se.
Enligt traditionella etiska synsätt är de skäl som vi antas ha för att bry oss om naturen härledda ur den nytta som den har för oss, dvs. naturens moraliska status är endast indirekt. Men har vi också moraliska skäl att visa naturen omtanke för dess egen skull?
Med utgångspunkt i en samtida moralfilosofisk diskussion om skäl för handling, argumenterar Lars Samuelsson för att vi kan ha det. Naturen kan med andra ord även ha direkt moralisk status. Vid sidan av de indirekta skäl som vi har för att visa naturen omtanke, tycks vi också ha åtminstone svaga direkta skäl för en sådan omtanke; skäl att hysa omsorg om naturen för dess egen skull, oberoende av de goda konsekvenser – för oss – som denna omsorg har.
Vissa av dessa skäl är av estetisk karaktär, medan andra har sin grund i det faktum att naturen är oumbärlig för oss. Det ger förvisso naturen indirekt moralisk status, men det tycks också ge oss skäl att uppskatta naturen – och visa den omtanke – för dess egen skull, vilket skulle innebära att naturen även har direkt moralisk status.
– De direkta skäl som vi har för att visa naturen omtanke bör ha relevans vid politisk beslutsfattning – även om det skulle visa sig att dessa skäl inte gäller för var och en av oss, säger Lars Samuelsson. Det är nämligen fråga om genuina skäl som inte bygger på missuppfattningar, falska trosföreställningar eller irrationalitet.
Fredagen den 2 maj försvarar Lars Samuelsson, institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The Moral Status of Nature: Reasons to Care for the Natural World. Svensk titel: Naturens moraliska status: Moraliska skäl för att visa naturen omtanke.
Disputationen äger rum kl. 13 i Dramastudion, humanisthuset. Fakultetsopponent är fil. dr. Johan Brännmark, Filosofiska institutionen, Lunds Universitet.
Lars Samuelsson är uppvuxen i Nynäshamn och bor för närvarande i Rosvik, Piteå kommun.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna Lars på tel: 0768-904735, eller via e-post: lars.samuelsson@philos.umu.se.
I debatten om den biologiska mångfalden i Sveriges skogar har fokus ofta legat på sällsynta arter, medan de vanligt förekommande fått mindre uppmärksamhet.
– Men antagligen har vanliga arter som blåbär en mycket större betydelse för mångfalden, säger växtekologen Johan Bergstedt som nu lägger fram sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet.
– Många andra växter och djur är beroende av dessa vanliga arter. Förändringar i deras utbredning får därför större konsekvenser än om någon enstaka sällsynt art försvinner, säger han.
Avhandlingen visar att blåbär är den allmänt förekommande art som minskar mest när avverkningen ökar. Exempel på växter som i stället gynnas av avverkning är gräsarten kruståtel och mjölkört (rallarros), men för att de ska öka i utbredning krävs en avverkning på mer än 75 procent av den stående volymen träd.
Många vanliga arter är relativt okänsliga för avverkning, däribland lingon, ljung och odon. En förklaring till det kan vara att de nordliga barrskogarna är ett dynamiskt system, där arter med livscykler anpassade till olika störningar kunnat breda ut sig.
Däremot tycks lingon liksom kråkbär, klotstarr, väggmossa och en art av levermossa påverkas negativt av den markberedning som görs före återplantering. Björnmossor – en grupp som innehåller så kallade pionjärarter – är den enda grupp i denna studie som tydligt ökar vid markberedning.
Avhandlingen Boreal vegetation responses to forestry as reflected in field trial and survey data and the quality of cover estimates and presence/absence in vegetation inventory läggs fram fredag 25 april 2008 kl 9.15 i sal Planck, Fysikhuset, Linköpings universitet Campus Valla. Opponent är professor Göran Ståhl, Sveriges lantbruksuniversitet.
Kontaktinformation
Kontakt:
Johan Bergstedt 013-281332, jober@ifm.liu.se
Det var på en katalogkonferens i Chicago 1995 som Johan Hagbergs intresse för handel via Internet började. På uppdrag av ett svenskt postorderföretag var han på plats för att lära mer om trender inom postorderhandeln i USA. Det pratades mycket om nya tekniker för försäljning, som Internet och olika exempel visades.
– Det gick extremt långsamt och kändes väldigt taffligt, men ändå fanns det något med det som lockade, berättar han.
Men trots det långsamma tempot var det efterhand fler som ville använda det nya mediet. Runt millenniumskiftet fullkomligt exploderade antalet nya företag och intresset från investerare och media.
När dotcom-bubblan sprack
Då arbetade Johan Hagberg på ett logistikföretag och märkte av ökningen av antalet företag som ville sälja varor via Internet. 2001 började han sina forskarstudier och han var intresserad att studera e-handelns framväxt och se hur detaljhandeln förändrades. Hans tillvägagångssätt har varit att följa företaget NetOnNet, som varit ett av de tongivande företagen i e-handelns framväxt i Sverige.
– NetOnNet är ett av de företag som överlevde den så kallade dotcom-kraschen. Många företag försvann och många nya har tillkommit sedan dess. Postorderföretag och butikskedjor har i ökad utsträckning också börjat med e-handel.
Genombrottet
Avhandlingen ger också en inblick i e-handelns genombrott, liksom en förståelse för strukturförändringar inom detaljhandeln. Studien avrapporteras i form av en historia, som utspelar sig från hösten 1998 fram till sommaren 2004, då det angavs i flera artiklar i svensk affärspress att det hade skett ett trendbrott för e-handeln. Några år tidigare hade det nästan uteslutande rapporterats om spruckna förväntningar och konkurser.
En fråga som Johan Hagberg behandlar är konflikter mellan olika detaljhandelsformer, vilket var tydligt under e-handelns framväxt: Vem skulle klara av försäljningen bäst –postorderföretagen, butikskedjorna eller e-handelsföretagen? Det blev till exempel inledningsvis en konflikt mellan postorderföretag och de nya uppstickarna inom e-handel, där t.ex. erfarenhet ställdes mot förändringsförmåga. Postorderföretagen framhävdade traditionen att sälja via katalog och telefon och logistikkunskap.
– Efterhand som postorder och e-handel har flätats samman, inte minst eftersom postorderföretagen till största del säljer via Internet idag, har man alltmer börjat prata i termer av distanshandel, säger Johan Hagberg.
Flytande identitet
Johan Hagberg visar i sin studie hur NetOnNet har förändrat sin verksamhet och rekonstruerat identiteten i förhållande till sin omvärld.
– Med flytande identitet menas att man konstruerar många föränderliga identiteter. Detta sker parallellt med försök att skapa enhetlighet och kontinuitet. Hela tiden balanserar man mellan att visa på skillnader och likheter. Olika aspekter betonas också vid olika tidpunkter och i olika sammanhang.
En annan slutsats i Johan Hagbergs avhandling är att företag anammar varandras idéer men gör det på sitt sätt.
– Förändringar i detaljhandeln sker inför öppen ridå, vilket gör det möjligt för företag att ta efter varandra. Företag hittar också på nya sätt att skilja sig från konkurrenter. Eftersom det pågår hela tiden skapar det en särskild dynamik, tillägger han.
Kontaktinformation
Johan Hagberg, universitetsadjunkt Högskolan i Borås, tfn: 033-4354715 eller e-post: johan.hagberg@hb.se
– I dag är det inte ovanligt att det tar många år från att ett forskningsresultat presenteras till att det börjar användas i praktiken, säger Åke Thorsén, Skogforsk.
Skogforsk har försökt ta reda på vilka möjligheter det finns att korta tiden mellan idé och praktisk tillämpning. Bland annat behöver forskarsidan utveckla sina arbetssätt.
– Vi måste bli bättre på att sälja in nya idéer, involvera skogsbruket i nya projekt och anpassa marknadsföring och överföring av färdiga forskningsresultat till det enskilda företagets behov och förutsättningar, säger Åke Thorsén.
Men även skogsföretagen har en del att se över.
– Det måste finnas personal och en tydlig organisation för att ta hand om forskningsresultaten. Dessutom behövs en ledning som kan sålla bland allt nytt som kommer fram och se till att det som prioriteras också genomförs, säger Åke Thorsén.
Kontaktinformation
Kontakt
Åke Thorsén, Skogforsk. Tel: 018-18 85 97, 070-318 85 97
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
– En sådan här transistor skulle kunna sänka energiförbrukningen i t ex mobiltelefoner och datorer och göra att de inte behöver laddas lika ofta. Dessutom kan den öppna upp möjligheten för att kommunicera inom frekvenser som med dagens teknik är för höga för att kunna användas, berättar Lars-Erik Wernersson, professor i fasta tillståndets fysik vid Lunds Tekniska Högskola.
Forskare har en tid brottats med att transistorerna inte längre går att göra mindre eftersom de då lätt blir överhettade, eftersom elektronerna frigör så mycket energi.
– Men vår modell är uppbyggd av indiumarsenid där elektronerna rör sig lättare jämfört med kisel, som är det konventionella halvledarmaterialet i transistorer. Egentligen är indiumarsenid i transistorer svårt att tillverka men med nanoteknik går det ganska enkelt, förklarar Lars-Erik Wernersson.
Transistorn är alltså uppbyggd med nanoteknik. Det innebär enligt Lars-Erik Wernersson att materialet är självorganiserat enligt en bottom up-princip istället för att ”karvas fram”, som är den gängse metoden.
På sikt hoppas Lars-Erik Wernersson och hans kollegor också att utveckla transistorer som kan kommunicera inom helt nya frekvensområden. Dagens elektriska apparater använder 3-10 gigahertz. Förhoppningen är att komma upp i 60 GHz, vilket är ett betydligt högre frekvensomfång.
– Med 60 GHz kan man bara kommunicera på korta avstånd och t ex inte genom väggar. Men det här nya frekvensområdet kan effektivisera den trådlösa kommunikation i hemmet, t ex när man ska ladda ner en film eller för att kommunicera mellan TV och projektor. För det vet vi, att olika elektriska apparater i framtiden kommer att integreras allt mer, tillägger han.
Det finns andra forskare i världen som sysslar med liknande forskning, t ex IBM i USA, men faktum är att de svenska forskarna har kommit längst inom detta område.
Nyligen fick Lars-Erik Wernersson besked om anslag på 24,5 m sek från Stiftelsen för strategisk forskning för att utveckla nya trådlösa kretsar med nanoteknologi. Den nyutvecklade transistorteknologin ligger till grund för de nya kretsarna. Transistorn har delvis utvecklats i samarbete med start up-företaget QuNano.
Artikeln ”Vertical Enhancement-Mode InAs Nanowire Field-Effect Transistor With 50-nm Wrap Gate” finns publicerad i IEEE Electron Device Letters, volume 29, Issue 3, 2008, sid 206 – 208.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars-Erik Wernersson, professor i Fasta tillståndets fysik, 046-222 76 78 (kopplas till mobilen) Lars-Erik.Wernersson@ftf.lth.se Som journalist har du möjlighet och ”se” den nya transistorn som finns i LTH:s nano-labb. Kontakta i så fall Lars-Erik Wernersson.
Etiopien har stora arealer odlingsbar mark, ett överflöd av arbetskraft, ett ganska gynnsamt klimat och goda bevattningsmöjligheter, men är ändå ett av jordens fattigaste länder. Kaffe har länge varit den klart viktigaste exportvaran och landets ekonomi har därmed påverkats kraftigt av sjunkande kaffepriser. Som svar på detta har den etiopiska regeringen ett ekonomiskt handlingsprogram som syftar till en ökad odling av avsalugrödor som kan bredda utrikeshandeln. Detta innebär också en övergång från ett traditionellt jordbruk med stora inslag av självhushåll till ett som är betydligt mer marknadsinriktat. Trots ganska omfattande statliga satsningar är exporten av t.ex. grönsaker förvånansvärt blygsam. Jema Haji, från SLU i Uppsala och Haramaya University i Etiopien, lyfter i sitt doktorsarbete fram flaskhalsarna, dvs. de led i produktionskedjan där effektiviteten är sämst. Studierna tyder på att det finns utrymme för betydande produktionsökningar, även med dagens nivåer på teknik och insatsmedel.
En jämförelse av traditionella småbruk och småbruk inriktade på kommersiell odling av grönsaker visade att den ekonomiska effektiviteten var sämre hos de senare. De marknadsinriktade företagens dåliga effektivitet hängde samman med bristen på kredit- och lånemöjligheter, stor konsumtion och stora familjer. De drabbas också av den svaga konkurrensen mellan uppköpare och svårigheten att få kompensation vid kontraktsbrott. Effektiviteten i det traditionella jordbruket hämmades av allmän resursbrist, för stora utgifter, för många grödor och småskalighet.
En betydande del av de vinster som skapas i handeln med grönsaker hamnar hos uppköparna. Dessa kan utnyttja så kallad marknadsmakt, dels för att de har bättre information om hur marknaden fungerar, dels för att de köper upp färskvaror med kort hållbarhet. När uppköparna träffar avtal med lantbrukare visar det sig dessutom att de ytterligare stärker sin ställning genom att på sig en betydande del av den risk som orsakas av stora prissvängningar. Ibland är detta risktagande dock något fiktivt – eftersom uppköparna i allmänhet betalar i efterskott, när de har sålt varorna vidare. Många gånger bryts även ekonomiska överenskommelser med lantbrukare med hänvisning till bl.a. sjunkande världsmarknadspriser.
För att stärka den etiopiska grönsaksbranschen bör de politiska beslutsfattarna, enligt Jema Haji, fokusera på de samhälleliga förutsättningarna. Det handlar om möjligheterna att bygga upp eget kapital, om kreditmöjligheter och om att minska informationsgapet mellan odlare och uppköpare. Det behövs rådgivning om odling och handel, men också om hushållsekonomi och familjeplanering. Det behövs även mer konkurrens i uppköparledet och instanser som kan hantera kontraktsbrott.
————–
Ekonom Jema Haji, institutionen för ekonomi, SLU, försvarar sin avhandling Economic Efficiency and Marketing Performance of Vegetable Production in the Eastern and Central Parts of Ethiopia.
Tid: Torsdag 24 april 2008 kl. 10.00
Plats: Sal O, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: FD Ranjula Bali Swain, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001730/
contactinfo
Kontaktinformation
Mer information: Jema Haji, jemmahaji@yahoo.com
Frågor på svenska kan ställas till Jema Hajis handledare, professor Hans Andersson, 018-67 35 05, Hans.Andersson@ekon.slu.se
Kaffets verkan hänger samman med östrogenerna, de kvinnliga könshormonerna. Vissa nedbrytningsprodukter av dessa hormoner är kända för att vara cancerframkallande, och olika komponenter i kaffe kan ändra nedbrytningen så att kvinnan får en bättre sammansättning av olika östrogener. Dessutom innehåller kaffe koffein som också verkar tillväxthämmande på cancerceller.
Cancerforskaren Helena Jernström och hennes medarbetare har studerat kaffedrickandet hos nära 460 bröstcancerpatienter som behandlats i Lund. Resultaten visar att kaffets effekt varierar beroende på vilken variant kvinnorna haft av en gen kallad CYP1A2, som kodar för ett enzym som bryter ner både östrogen och kaffe. Hälften av kvinnorna hade en variant kallad A/A, medan de övriga hade antingen A/C eller C/C.
– De kvinnor som hade någon av C-varianterna, och som druckit minst tre koppar kaffe om dagen, fick bröstcancer betydligt mer sällan än kvinnor med A/A-varianten med samma kaffekonsumtion. Deras cancerrisk var bara två tredjedelar av de andra kvinnornas, förutsatt att de inte tagit någon hormonersättning efter klimakteriet, säger Helena Jernström.
A/A-kvinnor som druckit mer än två koppar kaffe om dagen fick en mer tvetydig hjälp av sin kaffekonsumtion. Å ena sidan kom deras cancer betydligt senare än hos kvinnor som sällan eller aldrig drack kaffe – vid i medeltal 58 års ålder i stället för vid 48 år. Å andra sidan fick nära 15 procent av dessa kvinnor östrogen-okänsliga (ER-negativa) tumörer som är mer svårbehandlade.
– Merparten hade ändå östrogenkänsliga och mer lättbehandlade tumörer. Och kvinnor som får bröstcancer vid en högre ålder klarar sig oftast bättre än de som får det tidigt, säger Helena Jernström.
Hon framhåller dock att det är för tidigt att göra några kostrekommendationer om kaffedrickande:
– Det här är nya data som måste bekräftas i andra studier innan vi kan gå ut med några rekommendationer.
Om nu kaffe ger ett visst skydd mot bröstcancer, så borde kvinnor i kaffedrickarlandet Sverige ha färre sjukdomsfall än andra länder. Det stämmer också, åtminstone jämfört med USA. Där är andelen bröstcancerfall i befolkningen betydligt högre, och där dricks också både mer koffeinfritt kaffe och mindre kaffe över huvud taget.
Forskningsresultaten är publicerade i tidskriften Cancer Epidemiology, Biomarkers and Prevention, med doktoranden Erika Bågeman som förstaförfattare.
Kontaktinformation
Helena Jernström träffas på tel 046-17 76 19, helena.jernstrom@med.lu.se och helena.jernstrom@mah.se.
Grupparbete som arbetsmetod i skolan har minskat i popularitet på senare decennier. En trolig anledning är lärares bristande kunskaper om grupparbete och grupprocesser. Det är ofta svårt att få alla i gruppen att ta ansvar och att skapa ett äkta samarbete.
I sin avhandling i pedagogik har Karin Forslund Frykedal studerat elevers grupparbete i årskurserna 7-8 i en skola där ambitionen var att mycket arbete skulle ske just i grupp. Hon pekar ut och analyserar några faktorer som leder till att grupparbeten blir mer eller mindre framgångsrika. Uppgiftens utformning, gruppens sammansättning och vilka grupprocesser som skapas är några sådana faktorer.
Elevernas olika ambitionsnivåer spelar också stor roll, säger hon.
– Ambitiösa elever vill att alla i gruppen ska ta ett stort ansvar. De blir ofta besvikna och frustrerade, och föredrar individuella arbeten framför grupparbeten.
Lärare strävar ofta efter att sätta samman blandade grupper där elever med olika ambitionsnivåer ingår. Eleverna, däremot, om de själva får välja, skapar mer homogena grupper.
Eftersom de ambitiösa eleverna ofta är drivande organiseras grupparbetet som de vill: det delas upp i individuella delar. Det blir alltså aldrig något riktigt samarbete och de tänkta vinsterna med att grupparbeta, att lära sig samarbeta och att utveckla sina ämneskunskaper, blir aldrig av.
Det här kan förebyggas genom att elever tränas i samarbete och blir medvetna om vad som händer i grupprocesser. Gruppens sammansättning och hur uppgiften utformas påverkar också samarbetet.
– En sammanhållen uppgift, där alla kan se att vars och ens bidrag är både viktigt och nödvändigt, kan leda till bättre samarbete, säger Karin Forslund Frykedal.
För att gruppen ska fungera måste eleverna också ha tillit till varandra, både socialt och prestationsmässigt. Arbetet i gruppen går därför ut dels på att bygga relationer, dels på att strukturera själva grupparbetet.
Med en större medvetenhet om de här processerna kan kanske grupparbetena förbättras, hoppas Karin Forslund Frykedal. I sin avhandling har hon skapat en modell, ETG (Elevers Tillitsskapande i Grupparbeten) för att underlätta en sådan analys. Där identifierar hon också olika tillvägagångssätt i gruppen, alltifrån dirigenten, den pådrivande, till liftaren, den som åker snålskjuts.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete. Om ambitionsnivå och interaktionsmönster i samarbetssituationer. Telefon till Karin Forslund Frykedal: 070-656 6209, 013- 285618 e-post: karin.forslund.frykedal@liu.se
För snabb, säker och billig framställning av läkemedel behövs fördjupad kunskap om de industriella processerna. Jörgen Samuelsson har i sitt avhandlingsarbete gjort avsevärda framsteg när det gäller kromatografi, den vanligaste industriella tekniken för rening och analys av läkemedel. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 25 april.
Det amerikanska läkemedelsverket (FDA) har nyligen gått ut med kraftfulla rekommendationer till industrin att förbättra kunskapen om processerna så att läkemedel kan framställas säkrare och med färre produktionsstörningar. Jörgen Samuelsson har i sin avhandling fokuserat på modern kromatografi, som är den dominerande industriella tekniken för rening och analys av läkemedel. Han har utvecklat nya tekniker som ger djupare information om separationsprocessernas mekanismer.
Idag har de kromatografiska processerna förfinats tekniskt i sådan grad att de till och med klarar av att separera så kallade spegelbildsmolekyler från varandra. Samtidigt har under de senaste femton åren datorbaserade metoder utvecklats i syfte att förstå och optimera separationsprocessen. Dessa metoder har lett till att man nu helt kunnat ersätta de tidigare så kallade ”trial-and-error”-metoderna, som innebar både dyra och tidskrävande experiment.
Användningen av datorsimuleringar kan resultera i säkrare och billigare läkemedel med processer som ger lägre miljöpåverkan. Men metoderna har också medfört ökade krav på tillförlitlig datainsamling. Jörgen Samuelsson har genom sitt avhandlingsarbete avsevärt förbättrat befintliga tekniker för datainsamling, bland annat genom att lyfta ut delar i teknikerna som varit felaktiga. Han har också upptäckt osynliga kromatografiska signaler som ger mycket mer exakt och djup systeminformation än de traditionella signalerna. I dessa studier har flera olika metoder utvecklats för att synliggöra sådana signaler.
Jörgen Samuelssons nya tekniker har verifierats med omfattande studier och teknikerna stämmer mycket väl överens med experimentella separationer. Arbetet har bedrivits med stöd från AstraZeneca AB i Mölndal, Merck i USA och EKA Chemicals i Bohus.
– Metoderna kan hjälpa läkemedelsindustrin att bemöta läkemedelsverkens nya rekommendationer på säker framställning, säger Jörgen Samuelsson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jörgen Samuelsson, tel: 018-471 42 27, e-post: jorgen.samuelsson@ytbioteknik.uu.se
Larmen duggar tätt om det sjunkande intresset för och kunskaperna i matematik. Många elever upplever matematik som något tråkigt och svårt.
Eva Riesbeck visar i sin avhandling vilka svårigheter lärare och elever har att kommunicera med såväl vardagligt som matematiskt språk och begrepp. Det är först när man i samtal formulerar sina tankar och får respons på dem, som kunskap utvecklas, säger hon. Man kan arbeta med matematiken utifrån orden tala, tänka, skriva, läsa och lyssna.
– Låt eleverna skriva hur de har gått tillväga för att lösa en uppgift, låt dem tolka, berätta och förklara matematiken. Låt dem få resonera och gestalta sin kunskap, säger hon.
Matematiken är lurig eftersom många ord och utryck där också finns i vardagsspråket, t.ex. volym, bas, längd, bredd. De förutsätts ofta vara begripliga för eleverna, utan att det klargörs att de har en annan, eller mer specifik, betydelse inom matematiken. Elever måste få resonera och fundera kring dessa begrepp.
– Både lärare och elever passerar ständigt gränser mellan vardagligt och matematiskt språk utan att de är medvetna om det, säger hon. Och då blir det svårt.
Eva Riesbeck har bl. a. videofilmat och detaljstuderat matematiklektioner i grundskolan. Hon kan visa hur små förskjutningar i språket gör att eleverna inte alls förstår vad matematiken handlar om. Om de ändå lyckas göra rätt beror det många gånger på att de lär sig ett mönster eller en teknik utantill utan att förstå varför.
Ofta uppmuntras lärare också att ta exempel ur vardagen, och det är bra, säger Eva Riesbeck.
– Men eleverna behöver också bli medvetna om att de använder sig av ett matematiskt begrepp, eller metod, och hur de gör det. De behöver få syn på principen, och förstå begreppen också rent matematiskt.
– Genom att se matematik som ett språk kanske vi kan nå fram till att det blir något spännande och intressant för både lärare och elever, säger hon.
Kontaktinformation
Eva Riesbeck nås på telefon 013- 282718, 070-6350677, e-post: eva.riesbeck@liu.se
Urinvägsinfektioner orsakas av att mikroorganismer etablerar sig i urinvägarna som i normala fall är en steril miljö. Sjukdomsalstrande stammar av bakterien Escherichia coli (E. coli) ger upphov till cirka 80 % av alla urinvägsinfektioner. Sjukdomsförloppet inleds vanligtvis genom att bakterier koloniserar urinrörets mynning för att därefter gå upp genom urinröret till urinblåsan där de orsakar blåskatarr. Vissa bakteriestammar kan även vandra högre upp i urinvägarna och infektera njurarna vilket leder till njurbäckeninflammation. Detta är ett allvarligt tillstånd som före antibiotikas tidevarv hade en dödlighet på runt 15 %.
Kväveoxid är en viktig komponent av immunförsvaret och har visat sig ha antibakteriell effekt på en rad olika bakterier. Tidigare studier har visat att kväveoxidkoncentrationen i urinblåsan stiger vid en urinvägsinfektion.
– Det har visat sig att sjukdomsalstrande stammar av E. coli har bättre motståndskraft mot kväveoxid än icke sjukdomsalstrande E. coli stammar, säger Lovisa Svensson. E. coli har utvecklat olika skyddsmekanismer mot kväveoxid till exempel i form av enzym som kan oskadliggöra kväveoxid.
Eftersom sjukdomsalstrande bakterier utsätts för höga koncentrationer av kväveoxid från immunförsvaret är det troligt att dessa skyddssystem är viktiga när bakterierna ska etablera sig i urinvägarna. Ett exempel på ett enzym som skyddar bakterier mot kväveoxid är flavohemoglobin och en ny behandlingsstrategi vid urinvägsinfektion skulle kunna vara att inhibera flavohemoglobin för att på så sätt öka den antibakteriella effekten av kväveoxid.
Lovisa Svensson disputerar den 25 april, 10.00, sal N2007, Västergård, Kalmar med avhandlingen ”Nitric oxide and bacteria-host interactions in Escherichia coli urinary tract infection”. Opponent är professor Jon Lundberg, Karolinska Institutet, Stockholm.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Lovisa Svensson
Tel: 0480- 44 69 13
E-post: lovisa.svensson@hik.se
Bäckensmärta, så kallad foglossning, är en vanlig åkomma hos gravida kvinnor i hela världen. Ungefär 20 000 svenska kvinnor drabbas årligen, och en tredjedel av dem har mycket svår smärta. De som haft ryggsmärta eller bäckensmärta tidigare har störst risk att drabbas. Smärtan uppträder över korsbenet och strålar ofta ner på lårens baksida. Ibland har kvinnorna också ont över blygdbenet. Förmågan att stå, gå och sitta påverkas. Det är viktigt att skilja bäckensmärtan från vanlig ryggsmärta eftersom felaktig behandling kan förvärra besvären. Det finns ingen behandling som botar bäckensmärta under pågående graviditet, men tillståndet kan lindras.
Leg barnmorska Helen Elden har genomfört studierna som ligger till grund för avhandlingen. I den ena studien inkluderades 386 gravida kvinnor med diagnostiserad bäckensmärta. Alla fick den vård som ges i normala fall vid bäckensmärta, så kallad standardbehandling vilket innebar råd, mjukt bäckenbälte och ett hemträningsprogram, en grupp fick som tillägg akupunktur och den tredje gruppen fick specifik stabiliseringsträning som tillägg.
– De kvinnor som fick både akupunktur och stabiliseringsträning upplevde en mer effektiv smärtlindring jämfört med enbart standardbehandling, säger Helen Elden.
En senare uppföljning av eventuell påverkan av behandlingarna visade att mindre allvarliga biverkningar i samband med akupunktur var vanliga hos modern men någon allvarlig påverkan på moder, graviditet, foster, förlossning eller det nyfödda barnet kunde inte upptäckas. Uppföljning efter förlossningen visade att nio av tio kvinnor skattade sin smärta till tio eller mindre på en 100-gradig skala tolv veckor efter förlossningen.
I den andra studien lottades 115 kvinnor med bäckensmärta slumpmässigt till behandling med akupunktur med penetrerande nålar, ”vanlig” akupunktur, eller till akupunktur med icke-penetrerande nålar, ”ytlig stimulering”. Båda behandlingarna gavs som tillägg till vanlig behandling. Kvinnorna var ovetande om vilken behandling de hade fått. Resultaten visar att båda grupperna fick lika god smärtlindrig.
– Men hos kvinnorna som fått akupunktur med penetrerande nålar ökade förmågan att utföra dagliga aktiviteter som påklädning, promenera, gå i trappor, stå framåtböjd, springa, tungt arbete och tunga lyft och en större andel var i arbete jämfört med kvinnorna som fått den ytliga formen av akupunktur, säger Helen Elden.
Avhandling för medicinde doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper
Avhandlingens titel: Treatment modalities for pelvic girdle pain in pregnant women
Avhandlingen försvaras fredagen den 18 april, klockan 9.00, Aulan, Kvinnokliniken, Östra sjukhuset, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
Leg barnmorska Helen Elden, telefon: 070–288 7882, e-post: helen.elden@vgregion.se
Handledare:
Professor Henrik Hagberg, telefon: 031–343 4140, e-post: henrik.hagberg@obgyn.gu.se
Docent Hans-Christian Östgaard, telefon: 031–343 0874, e-post: hans-christian.ostgaard@vgregion.se
Med dr Lars Ladfors, telefon: 031–343 5734, e-post: lars.ladfors@vgregion.se
I sin studie har forskaren Jeanette Axelsson bland annat undersökt de EU-godkända UV-filtren 4-metylbensyliden-kamfer (4MBC) och 3-bensylidenkamfer (3BC) som är vanligt förekommande som UV-skydd i diverse produkter, t ex badskum, smink och solskyddsmedel.
De flesta organismer bär på ett stort antal långlivade organiska miljögifter som lagrats in i kroppen. Dessa kan till exempel påverka andra kemikaliers nedbrytningshastighet. För att undersöka om effekterna av UV-filtren 3BC och 4MBC förvärras i kombination med andra vanligt förekommande långlivade miljögifter testades UV-filtren i kombination med en PCB-blandning. Resultaten visar att UV-filtren orsakar missbildningar i de Müllerska gångarna, som normalt utvecklas till äggledare i honor, medan de tillbakabildas i hanar. De behandlade hanarna fick kvarstående Müllerska gångar, ofta i form av vätskefyllda cystor. Fågelhonor utvecklar normalt bara en äggledare, som bildas från den Müllerska gången på den vänstra sidan, men efter behandlingen med 3BC och 3BC i kombination med PCB hade honorna långa vätskefyllda gångar även på höger sida.
Hanarnas testiklar påverkades också av 3BC, och äggliknande celler, som normalt bara återfinns i honor eller i enstaka exemplar i embryotestiklar, observerades i stora antal i behandlade hanars testiklar. Testiklarnas utseende hade också påverkats och liknade mer ett honembryos reproduktionsorgan. En del embryon var så kraftigt påverkade att de inte kunde könsbestämmas som hona eller hane, utan könet fick avgöras med hjälp av genetisk analys. Det fanns indikationer på att den här effekten förvärrades hos de embryon som exponerats för kombinationen av PCB och 3BC.
Jeanette Axelsson vill inte uttala sig om huruvida UV-filtren kan ha liknande effekter hos människor:
– Det är trots allt ett långt steg mellan fågel och människa, och doserna som använts är mycket högre än vad som uppnås när man smörjer in sig med solskyddskräm. Men de här studierna pekar på att UV-filtren kan påverka reproduktionssystemet hos fåglar, och det finns flera publicerade studier från andra forskare som visat att de även påverkar reproduktion hos däggdjur.
– Jag anser att man behöver undersöka exponeringssituationen hos människor noggrannare och kontrollera säkerhetsmarginalerna, eftersom UV-filter produceras i mycket stora volymer och används i stor utsträckning i hygienprodukter och kosmetiska preparat. UV-filter har påträffats i modersmjölk, vilket också är en varningssignal, säger hon.
Själv använder Jeanette Axelsson kläder istället för solskyddskräm i den mån det går till sig och sin tvååriga dotter.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jeanette Axelsson, 018-471 26 08, e-post: Jeanette.Axelsson@ebc.uu.se
