I Sverige förekommer sorkfeber framförallt i den norra landsdelen. Det är en zoonos, dvs. en infektionssjukdom som normalt överförs mellan djur och människa genom att skogssork utsöndrar puumalavirus via saliv, urin och avföring. Vanligtvis blir människor infekterade genom att andas in damm som förorenats med virus av sorkars utsöndringar eller via direktkontakt med djuren.
Nyligen har man i Sydamerika visat att andesvirus, som är nära besläktat med sorkfeberviruset, i vissa fall kan spridas mellan människor. Umeågruppens rön antyder att en möjlig smittväg för sorkfeber skulle kunna vara mänsklig saliv. Under förra årets sorkfeberutbrott i norra Sverige samlades salivprover från 14 patienter i Västerbottens län och virusarvsmassa påvisades i saliven från 10 av dem. Det är inte säkert att de virus som påvisas i mänsklig saliv har förmågan att infektera en annan människa, men den frågan studeras nu intensivt.
Sorkfeber, nephropathia epidemica, är en allvarlig sjukdom och de patienter som kommer till sjukhus har ofta hög feber, huvud- och muskelvärk, buksmärtor och påverkat allmäntillstånd. Dessutom tillkommer i regel buksmärtor, huvudvärk, ryggvärk och njurpåverkan. Många patienter måste vårdas på sjukhus med symtomlindrande behandling och kontroller av njurfunktionen samt vätske- och saltbalansen.
Umeågruppen består av universitetslektor Magnus Evander och ST-läkare/forskarstuderande Lisa Pettersson vid enheten för virologi samt universitetslektor Clas Ahlm och postdoktor Jonas Klingström vid enheten för infektionssjukdomar, samtliga vid Inst. för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet. Övriga författare till artikeln är Jonas Hardestam och Åke Lundkvist, Smittskyddsinstitutet, Stockholm. Rönen publiceras inom kort i tidskriften Emerging Infectious Diseases.
För mer information, kontakta docent Magnus Evander, Inst. för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet, tel. 090-785 17 90, e-post: Magnus.Evander@climi.umu.se
Inför celldelning kopieras arvsmassan, som sedan överförs till de två dottercellerna. Det är viktigt att den här kopieringen sker nogrannt och det är en stor utmaning för de inblandade enzymerna pga. alla yttre och inre faktorer som kan skada arvsmassan.
Denna är byggd som en dubbelhelix-spiral av två DNA-strängar som virar sig runt varandra. DNA-polymeraser kallas de enzymer som sätter samman DNA-strängens byggstenar för att bilda en ny helix. Hos människan finns ett tiotal olika DNA-polymeraser med var och en sin specialiserade roll. I avhandlingen används jäst som modellsystem för att studera cellprocesserna genetiskt och biokemiskt, i provrör.
I avhandlingen visas att enzymet DNA-polymeras delta är ansvarigt för att kopiera den ena DNA-strängen, den s.k ”lagging”-strängen, genom att samarbeta med viktiga proteiner på denna och att DNA-polymeras epsilon inte deltar i denna process.
En tredimensionell strukturbild av DNA-polymeras epsilon har tagits fram och avslöjar att enzymet består av två områden, domäner, med helt olika funktioner. I ena änden ligger förmågan att syntetisera ny arvsmassa, i andra änden av enzymet har forskargruppen upptäckt en struktur som bidrar till att fästa enzymet vid arvsmassan när en ny kopia ska syntetiseras. Den sistnämnda egenskapen är viktig för enzymets förmåga att förbipassera vissa DNA-skador. I avhandlingen framläggs bevis för att fömågan hos DNA-polymeras epsilon att förbigå DNA-skador är beroende av koncentrationen av DNA-byggstenar.
Nasim Sabouri är född i Teheran och uppvuxen i Täby utanför Stockholm. Hon kan nås på tel. 090-786 59 48 eller e-post nasim.sabouri@medchem.umu.se.
Fredagen den 25 januari 2008 försvarar Nasim Sabouri, Institutionen för Medicinsk kemi och Biofysik, Umeå Universitet, sin avhandling med titeln Structure of eukaryotic DNA polymerase epsilon and lesion bypass capability. Svensk titel: Strukturen på den eukaryota DNA-polymeras epsilon och dess förmåga att förbipassera DNA-skador
Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal KB3A9, KBC-huset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är docent Ola Hammarsten, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet.
– Det här är två intressanta trädslag. Kanske än mer inför framtiden, eftersom de trivs i ett klimat med hög nederbörd och milda vintrar. De har också virkesegenskaper som liknar våra inhemska barrträds och passar väl in i våra skötselrutiner, säger Bo Karlsson, Skogforsk.
I dag finns det inga bra svenska produktionsjämförelser med den vanliga granen. Men våra grannländer har goda erfarenheter av både sitka- och Douglasgran.
– Sitkan växer i genomsnitt 20 till 30 procent bättre i nordiska försök. Även Douglasgranen verkar ha en högre och mer uthållig produktion än vanlig gran, säger Bo Karlsson.
Men trots trädslagens potential rekommenderar Bo Karlsson användning med försiktighet, eftersom testresultat och erfarenheter av tillgängligt skogsodlingsmaterial ännu är begränsade.
– Mitt råd till den som är osäker är att plantera trädslagen på begränsade arealer och för douglasgran gärna i blandning med andra trädslag, säger han.
Fakta
* Sitkagranen växer i kustnära trakter längs Nordamerikas västkust. Där är klimatet utpräglat maritimt, med hög nederbörd och milda vintrar.
* Douglasgranens naturliga utbredning sträcker sig från norra Mexiko upp till centrala British Columbia. Den växer bäst på djup, fuktig och väldränerad mark, men har en relativt hög produktion även på torrare ståndorter.
Läs mer i Resultat nr 17, 2007 som finns att beställa på www.skogforsk.se.
Kontaktinformation
Kontakt
Bo Karlsson, Skogforsk. Tel: 0418-47 13 05, 070-540 88 09
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
Alltsedan starten har EG/EU försökt identifiera vad som utmärker en europeisk identitet. Kulturella symboler som flaggan och hymnen har etablerats för att stärka denna identitet. Egenskaper som förkärlek för demokrati och mänskliga rättigheter anses vara utmärkande för EU-medborgaren.
Men det som på senare år allt mer dominerat beskrivningarna av en god EU-medborgare är geografisk och yrkesmässig flexibilitet, öppenhet för ett livslångt lärande och ökad konkurrenskraft.
I sin avhandling i statsvetenskap, som läggs fram vid Linköpings universitet, identifierar Jonna Johansson dessa egenskaper som nyliberala, sprungna ur den globaliserade marknadens behov, efter att ha studerat den idealbild av EU-medborgaren som förmedlas i officiella EU-dokument.
– Europa kan inte konkurrera med billig arbetskraft, är resonemanget, säger hon. Istället talar EU om kunskapssamhället och det livslånga lärandet. Europeisk arbetskraft måste vara välutbildad och konkurrenskraftig för att hävda sig på en global marknad.
År 2001 antogs Lissabonstrategin, med målet att göra EU till ett kunskapssamhälle och världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. Då skedde en omläggning av kursen, säger Jonna Johansson.
– Med Lissabonstrategin tonas den sociala dimensionen ned i EU. Nu betonas individens eget ansvar. Solidaritet anses idag betyda att ta ansvar för sin egen anställningsbarhet och inte ligga samhället till last. Välfärdssystemen monteras ned i EU-länderna.
Ett undantag finns dock: Den högre utbildningen. Universiteten får en mer central roll i EU när idealen är livslångt lärande, flexibilitet och välutbildade medborgare. Därför minskar inte anslagen till universiteten. Däremot ställs nya krav på dem, utifrån den nyliberala ideologiska dominansen. De förväntas inte längre leverera bildning i största allmänhet, utan kunskap som är konkurrenskraftig på marknaden. Universitetens egna relationer blir också mer marknadsmässiga och de drivs allt mer som företag. Både nationella regeringar och EU pressar universiteten till att stärka banden med företagsvärlden.
”Förr såg studenter utbildning som ett sätt att förkovra sig själva”, skriver Jonna Johansson, ”idag vill de ha kunskaper som gör det lättare för dem att få jobb, snarare än personlig utveckling.” Studenter väljer universitet mer utifrån vad det representerar och vilket rykte det har, än vilken utbildning det kan erbjuda.
Kontaktinformation
Jonna Johansson disputerar den 18 januari. Avhandlingen heter Learning to be(come) a good European. Telefon till Jonna Johansson 013-282508, 013-310513, e-post: jonna.johansson@liu.se
– Kulturella aspekter som etnicitet, språk och religion är bara en del i förklaringen till varför vissa öar utvecklar autonomi medan andra förblir en integrerad del av moderlandet, säger Pär M. Olausson. Men kulturella aspekter måste kombineras med andra aspekter för att utgöra en tillräcklig förklaring till skillnaden i autonomi.
Bland de autonoma regionerna i världen idag utgör öar en klar majoritet. Öar anses ofta ha speciella egenskaper som gör att de skiljer sig från fastlandet. Känslan av samhörighet och gemenskap är ofta starkare på öar på grund av deras ofta isolerade läge, vilket i sin tur anses förklara varför många öar utvecklar autonomi.
Genom att studera både autonoma och icke-autonoma öar visar Olausson att självsyre kan förklaras av att ön ligger längre än 1 000 km från fastlandet. Men den kan också skilja sig från fastlandet i någon av de kulturella aspekterna. Den kan också ha varit ockuperad av främmande stat och därmed avskiljd från övriga landet eller utgjort en egen stat.
Pär M. Olausson disputerar den 11 januari vid Institutionen för samhällsvetenskap, Campus Östersund, med avhandlingen ”Autonomy and Islands – A Global Study of the Factors that Determine Island Autonomy”. Ämnet är statsvetenskap och disputationen är förlagd till Åbo.
Olausson kommer från Östersund och tog sin gymnasieexamen vid Palmcrantzskolan.
Kontaktinformation
Pär M. Olausson, telefon 063-16 53 47 eller 070-512 7933. E-post par.olausson@miun.se
Kronisk hjärtsvikt beror på skador i hjärtmuskeln till exempel efter hjärtinfarkt. Tillståndet är allvarligt och förvärras allt eftersom. Personer med kronisk hjärtsvikt vårdas återkommande på sjukhus, får försämrad funktionsförmåga och flera olika symtom vilket leder till lägre livskvalitet.
Många med kronisk hjärtsvikt har svårt att tolka symtom vid försämring och söker därför inte vård i tid. Det leder ofta till att de blir inlagda på sjukhus när de väl söker. Redan idag förekommer det att dessa patienter skickas hem efter ett första omhändertagande på akutmottagning eller hjärtsviktsmottagning eftersom de inte vill stanna kvar på sjukhuset. Det har emellertid inte tidigare funnits några undersökningar som visar om det är medicinskt säkert, kostnadseffektivt eller hur det påverkar patienternas livskvalitet.
Sjuksköterskan Harshida Patel har i sin avhandling utvärderat effekten av en intervention som innebär att patienten vårdas hemma i stället för på sjukhus vid försämring av kronisk hjärtsvikt. Resultaten visar att båda grupperna förbättrades. Det fanns inga skillnader i hur de mådde eller i medicinsk säkerhet, men vård i hemmet var billigare än sjukhusvård. Dessa effekter kvarstod efter ett år.
– Vård i hemmet kan erbjudas till vissa patienter med kronisk hjärtsvikt vid försämring om uppföljning sker med hjälp av specialistsjuksköterska och i samråd med en specialistläkare. Jag tror att vård i hemmet kan spela en viktig roll i framtiden för dessa patienter, säger Harshida Patel.
FAKTA HJÄRTSVIKT
Hjärtsvikt beror på att hjärtat inte kan pumpa ut så mycket blod som kroppen behöver. Hjärtsvikt kan utlösas av att hjärtat har överbelastats under en längre tid, till exempel på grund av högt blodtryck eller ett medfött hjärtfel. Hjärtsvikt kan också bero på att hjärtmuskelkraften minskat på grund av inflammation eller hjärtinfarkt. Symtomen varierar. Vid svår hjärtsvikt är den drabbade sängliggande, medan de med mer lindrig hjärtsvikt endast känner av sjukdomen vid ansträngning. Hjärtsvikt kommer ofta smygande varpå patienten gradvis försämras. Symtomen varierar beroende på hur mycket blod hjärtat klarar av att pumpa ut, men typiska tecken är trötthet, andfåddhet och vätskeansamling i benen.
Avhandling för filosofie doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Avhandlingens titel: Patients with worsening Chronic Heart Failure – Symptoms and aspects of Care. A Descriptive and Interventional Study
Avhandlingen försvaras fredagen de 18 januari 2008 kl. 13.00, Centralklinikens aula, SU/Östra, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingen är skriven av:
sjuksköterska Harshida Patel, telefon: 0705-30 88 95, 031-343 5378, e-post: harshidaben.patel@vgregion.se
Handledare:
Professor Inger Ekman, telefon: 031-786 6014, 0739-81 57 65, e-post: inger.ekman@fhs.gu.se
Akut hemorrhagisk konjunktivit (AHC) är en allvarlig och mycket smittsam sjukdom som drabbar ögats bindhinna. Den orsakas av viruset CVA24v (coxsackievirus A 24 variant) och forskarna har nu kunnat identifiera den receptor på cellytan som viruset binder till. Upptäckten publiceras i tidskriften Journal of Virology.
Receptorn, som är kolhydraten sialinsyra, används också av bl.a. influensavirus och enterovirus 70 (EV70). Gemensamt för dessa tre virustyper är att de kan orsaka pandemier, dvs epidemier med global omfattning. Forskarna tror därför att upptäckten kan bidra till utveckling av nya antivirala läkemedel. I laboratoriemiljö har de sedan tidigare visat att sialinsyreinnehållande komponenter effektivt hindrar virus från att infektera ögonceller.
Umeågruppen består av forskarassistent Niklas Arnberg och forskarstudenterna Emma Nilsson och Fariba Jamshidi, alla vid enheten för virologi, Inst. för klinisk mikrobiologi. Övriga författare till artikeln är Susanne Johansson, Inst. för kemi, Umeå universitet, och Steven Oberste, Center for Disease Control, Atlanta, USA.
För mer information, kontakta Niklas Arnberg, Inst. för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet, tel. 090-785 84 40, e-post: Niklas.Arnberg@climi.umu.se
Läs mer om gruppens forskning i Umeå universitets forskningsdatabas:
http://www.info.umu.se/fodb/Projekt.aspx?id=1
Sofie Hellman vid Högskolan i Kalmar har testat och undersökt nya modeller för vegetationsrekonstruktion för att utröna om de fungerar i Sydsverige, samt för att rekommendera tillvägagångssätt i användandet av dessa i andra geografiska sammanhang.
Hennes arbete visar bland annat att mängden vegetation, både örter och träd, på ett tillfredsställande sätt kan rekonstrueras för bestämda ytor med dessa modeller i Sydsverige. Användningsområdena för resultaten finns även inom forskningsområden som arkeologi, ekologi/bevarande ekologi och klimatologi.
Det är nu allmänt accepterat att ett långtidsperspektiv är nödvändig för att kunna förstå ekologiska och klimatiska processer i en värld i förändring.
Paleoekologi, det vill säga miljöhistoria och förhistoria spelar idag en stor roll inom all forskning och beslut kring miljöstrategier inom natur- och landskapsvård samt klimatfrågor. Att kunna rekonstruera landytan kvantitativt, det vill säga att kunna ange för forna tider storlek på ytor täckta av olika vegetationsarter med precision, var dock hittills inte möjligt.
De modeller som testats och validerats av Sofie Hellman ger nu stora möjligheter att testa hypoteser om processer där dessa ytor spelar stor roll, såsom i utvecklingen av klimatsystemet samt av olika ekosystem och deras biologiska mångfald. För arkeologer är det också nödvändigt att rekonstruera markanvändning kring boplatser för att få ytterligare kunskap om hur människor brukat naturresurser och påverkat sin miljö.
– Kunskap om förhållandena mellan människa, vegetation och klimat i långtidsperspektiv är central för förståelsen av nutidens miljöfrågor och för lösningar till framtiden, säger Sofie Hellman.
Sofie Hellman disputerar den 18 januari, 09.30, sal A137, Kocken, Landgången 4, Kalmar med avhandlingen ”Validating and Testing the Landscape Reconstruction Algorithm in Southern Sweden – Towards Quantitative Reconstruction of Past Vegetation”. Opponent är Professor Mary Edwards, University of Southampton, Storbritannien.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Sofie Hellman
tel: 0480-446167
mobil: 070-6080167
e-post: sofie.hellman@hik.se
Artikeln publiceras i januarinumret av den vetenskapliga tidskriften Journal of Clinical Nursing, och ingår också som en del i en kommande doktorsavhandling av Edit Fonad. I studien deltog boende från 21 sjukhemsenheter. Forskarna analyserade anmälda fallincidenter bland 743 män och 1908 kvinnor i åldrarna 40 till 105 år. Samtliga boende hade någon form av somatisk- och/eller demensdiagnos.
Forskarna fann att risken att falla var 2,9 gånger högre än normalt i samband med användning av sömnmedel innehållande benzodiazepiner. Vid användning av mildare former av sömn- och lugnande läkemedel var risken att falla 1,4 gånger högre, och vid användning av neuroleptika (antipsykotiska preparat) 1,9 gånger högre.
– Andelen gamla över 75 år utgör nio procent av hela befolkningen, samtidigt använder den här gruppen ungefär en fjärdedel av alla mediciner som förskrivs. I genomsnitt använder den här gruppen mellan sex och tio preparat om dagen och som vi ser det kan det få konsekvenser, säger Edit Fonad, forskningssjuksköterska och doktorand vid Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle.
Många gånger används fysiska begränsningsåtgärder, så som rullstolar, sänggrindar och säkerhetsbälten, för att förhindra fallolyckor. Forskarna konstaterar i sin studie att sådana åtgärder ger tydligt mätbara resultat, men att det är viktigt att de inte används så att de inskränker patienternas frihet eller i sig själva orsakar andra typer av skador.
– Idag kan mycket av både förskrivning av läkemedel och skyddsinsatser ske på rutin, mer än som en reaktion på en faktisk situation. Om man i stället arbetade mer förebyggande och restriktivt avseende lugnande läkemedel, speciellt benzodiazepiner, skulle antalet fallolyckor och risken att falla minska avsevärt, säger Azita Emami, docent och forskningsledare vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Sektionen för omvårdnad.
Edit Fonad är verksam som medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) vid Älvsjö stadsdelsförvaltning. Forskningsprojektet har genomförts i samarbete med FoUU-enheten, Stockholms sjukhem, dit både Edit Fonad och Azita Emami är knutna vid sidan av Karolinska Institutet.
Publikation: Falls and fall risk among nursing home residents”, Edit Fonad, Tarja-Brita Robins Wahlin, Bengt Winblad, Azita Emami, Helene Sandmark, Journal of Clinical Nursing, januari 2008, 17: 126-134.
Avhandling: Older people´s safety and security in community care for the elderly : Focusing on fall risk and fall, Edit Fonad, Institutionen för Neurobiology, Vårdvetenskap och Samhälle. Disputation sker fredagen den 18 januari 2008, klockan 09.00. Föreläsningssal H1 Röd, Alfred Nobels Alle23, Huddinge.
För mer information, kontakta:
Doktorand Edit Fonad (bilden)
Tel: 08 798 2219
Mobil: 076 1221315
E-post: edit.fonad@telia.com
Docent Azita Emami
Tel: 08 524 87 936
Mobil: 070 289 7936
E-post: azita.emami@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08 524 838 95
Mobil: 070 224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och samverkan medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
Samtalets utveckling beror delvis på deltagarnas intressen men också på tillfälliga omständigheter, till exempel vem som talar först. Anna Malmbjer disputerade vid Uppsala universitet den 12 januari.
Grupparbeten blir allt vanligare på högskoleutbildningarna. Tanken är att studenterna genom att arbeta i små grupper ska vara aktiva, lära av varandra och samtidigt öva på att samarbeta, lyssna på andra, argumentera för sina idéer och planera det gemensamma arbetet. Både de flesta lärare och studenter vet dock att grupparbete inte alltid fungerar som det är tänkt. Anna Malmbjer har i sin avhandling Skilda världar studerat några nyblivna lärarstudenters första grupparbeten och -samtal för att ta reda på vad som egentligen händer i gruppen och vilka faktorer som bestämmer hur arbetet utvecklas.
Studenterna som deltog i studien ingick i samma undervisningsgrupp, fick samma information och löste liknande uppgifter ungefär samtidigt. De yttre förutsättningarna var alltså i det närmaste identiska, men trots det blev gruppsamtalen olika både till form och innehåll. Ett av samtalen påminde till exempel mest om ett möte, medan ett annat snarare liknade en intervju och ett tredje samtal hade formen av en konversation. Ett samtal kännetecknas av motsättningar, ett annat av samstämmighet och ett tredje av gemensamt utforskande och konstruktiv diskussion.
Avhandlingen visar att det är studenternas intresse och engagemang, lokala omständigheter och ibland rena tillfälligheter som avgör hur arbetet och samtalen utvecklas.
– Den student som råkar inleda gruppsamtalet bestämmer till exempel i mycket hög grad dess fortsatta utveckling, berättar Anna Malmbjer.
Studien visar också att grupparbeten och gruppsamtal som undervisningsform kräver mycket förarbete och lärarstöd för att fungera som det är tänkt, och att grupparbeten därför inte kan ersätta lärarledd undervisning.
Anna Malmbjers resultat är relevanta även för grupparbeten i skolan, möten i arbetslivet och helt vanliga samtal mellan flera personer.
– Vill man till exempel styra ett möte ska man se till att få ordet först, säger hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anna Malmbjer, 08-58 17 68 65 (arbete) eller 08-581 768 65 (hem), e-post: Anna.Malmbjer@sh.se
Ann-Sofie Lönngren har analyserat den erotiska triangeln i sex av Strindbergs verk; romanen En dåres försvarstal (1887-88) samt dramerna Fordringsägare (1888), Leka med elden (1892), Brott och brott (1898), Dödsdansen I (1901) och Till Damaskus I-III (1898-1901). I samtliga texter byggs intrigen kring triangulära konflikter mellan två män och en kvinna.
Utgångspunkten för Ann-Sofie Lönngrens analys är queerteoretisk, vilket innebär att karaktärernas heterosexualitet och de heterosexuella könsrollerna inte tas för givna utan att kroppar, kön och sexualitet också kan förstås på andra sätt. Med hjälp av queerteorin formulerar hon ett nytt sätt att förstå dessa texter som lästs och analyserats många gånger tidigare. Hon visar hur det i Strindbergs triangulära formationer finns en potential för samkönat begär som hittills inte har fått någon större uppmärksamhet bland litteraturforskare.
– I samtliga texter jag har studerat är det förhållandet mellan de båda manliga rivalerna som är det mest intensiva, dynamiska och komplexa – inte förhållandet mellan männen och den kvinna de säger sig åtrå, säger Ann-Sofie Lönngren.
Avhandlingen visar att det samkönade begäret är en viktig del av den erotiska triangelns speciella dynamik.
– Det är i själva verket omöjligt att nå en djupare förståelse av kön och könskamp i Strindbergs författarskap utan att uppmärksamma sambandet mellan kön och sexuellt begär samt möjligheten till samkönat begär, menar Ann-Sofie Lönngren.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ann-Sofie Lönngren, 018-471 61 82, 018-50 96 07, 073-625 66 68, e-post: ann-sofie.lonngren@littvet.uu.se
Det välkända AB0-blodgruppssystemet, som är baserat på kolhydratmönster, beskrevs redan för mer än 100 år sedan av Karl Landsteiner och det är nära nog 60 år sedan Lundaforskaren Rune Grupp först påvisade att majoriteten av befolkningen har dess blodgruppsantigener i sin saliv, tårvätska och mjölk samt i de slemlager som täcker och skyddar celler och slemhinnor i både mag-tarmkanalen och munhålan. Fram till idag har man dock inte förstått den biologiska funktionen hos blodgrupperna, annat än att de orsakar komplikationer i samband med blodtransfusioner.
I artikeln visas att de flesta rhesusapor har blodgrupp B och är av s.k. svag sekretortyp, en sammansättning som är mycket vanlig hos människor i Sydostasien, vilket är det område som rhesusapor ursprungligen härstammar från. Denna märkliga likhet visar troligen att både människor och primater/apor i denna del av världen naturligt anpassat mag-tarmkanalens kolhydratmönster till faktorer i den lokala miljön, t.ex. trycket från infektionssjukdomar.
Dessutom visar artikeln att individens sekretortyp påverkar hur magslemhinnans kolhydratmönster förändras av en infektion av magsårsbakterien Helicobacter pylori. Den vanligaste sekretortypen i aporna, svag, verkar ”skydda” aporna mot effekterna av Helicobacter-infektion genom att djuren har ett mer stabilt kolhydratmönster. Därigenom får de mindre inflammation i magslemhinnan (magkatarr) och mindre mängd Helicobacter i magen, medan apor med reguljärt sekretorstatus, den sekretortyp som är vanligast i europeisk och nordamerikansk befolkning, i motsvarande läge får mer inflammation i magslemhinnan, minskade nivåer av AB0-blodgruppsantigener samt fler bakterier i magslemhinnan.
De nya resultaten pekar således på betydelsen av AB0-blodgruppssystemet och dess sekretorstatus som en del av människans och de högre apornas nedärvda första försvar mot infektionssjukdomar.
Forskarna bakom studien är Thomas Borén, Umeå universitet, samt Sara Lindén, Mater Medical Research Institute, South Brisbane, Australien, från 2008 vid The Mucosal Immunobiology and Vaccine Center vid Göteborgs universitet; Jafar Mahdavi, tidigare vid Umeå universitet, numera Queen’s Medical Centre, Nottingham, GB; Ingemar Carlstedt, Lunds Universitet, Cristina Semino-Mora, Cara Olsen och Andre Dubois, Bethesda, USA.
För mer information, kontakta professor Thomas Borén, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, samt Laboratoriet för Molekylär Infektionsmedicin (MIMS), tel. 090-786 93 60, epost Thomas.Boren@medchem.umu.se
Kontaktinformation
Boréns forskargrupp ingår i Umeå universitets starka forskningsområde Infektioner, läs mer om dess forskning i projektdatabasen
http://www.info.umu.se/fodb/Projekt.aspx?id=8
I studien fick 13 erfarna skördarförare först avverka träd i en skogsmaskinsimulator på vanligt sätt. Därefter fick de avverka samma träd en gång till, men med en simulerad head-up display. Tekniken innebär att avverkningsinformationen projiceras på vindrutan istället för att visas på en datorskärm framför förarstolen.
– Samtliga förare tyckte att arbetsbelastningen var mindre med head-up display. Dessutom ökade produktionen, eftersom det tog kortare tid att utföra arbetet, säger Björn Löfgren, Skogforsk.
Tekniken testades också av två förare i en verklig slutavverkning. För båda förarna gick det fortare att hantera stockarna när de använde head-up display. Arbetsbelastningen bedömdes vara lika hög som vid konventionell placering av skärmen.
– Belastningen borde ha ökat, eftersom det här är en helt ny teknik som förarna inte arbetat med tidigare. Resultaten är därför mycket uppmuntrande, säger Björn Löfgren.
Dessvärre kan inte den teknik som utvecklas för personbilar direkt överföras till skogsmaskiner, eftersom upplösningen och flexibiliteten är för dålig. Inte heller kan tekniken för militära flygplan användas, eftersom den är alldeles för dyr och komplicerad. En teknisk lösning däremellan behövs, men det är inte troligt att skogsbruket kan ta fram en sådan på egen hand.
– Totalmarknaden för nya skördare i Sverige är ungefär 500 maskiner per år, vilket är för lite för att bära utvecklingskostnaderna. Men intresset för head-up display ökar även i andra branscher och det kan ge driv i utvecklingen. Skogforsk följer de tekniska framstegen och kommer att ta initiativ för att engagera andra branscher och användare, säger Björn Löfgren.
Fakta head-up display
* I dagens skogsmaskiner presenteras skördardatorns information på en skärm inne i hytten, vilket gör att föraren hela tiden måste flytta blick och fokus mellan aggregat och datorskärm.
* Med head-up display projiceras informationen direkt på rutan. Föraren behöver alltså inte flytta blicken, utan kan hela tiden fokusera på skördaraggregatet.
Läs mer i Resultat nr. 16, 2007 som kan beställas via www.skogforsk.se.
Kontaktinformation
Kontakt
Björn Löfgren, Skogforsk. Tel: 018-18 85 81, 070-589 85 76
Anna Franck, pressansvarig. Tel: 018-18 85 88, 076-128 85 88
För att komma vidare i arbetet med Nollvisionen behöver den framgångsrika forskningen inom passiv säkerhet, alltså skadereducerande system, kompletteras med nya grepp. Nu satsas stora resurser på aktiv säkerhet, det vill säga system som agerar innan olyckan är framme.
Metoden Naturalistic Field Operational Test (FOT) innebär en kontinuerlig insamling av data från a) bilens system och sensorer, b) extra sensorer och kommunikation c) kameror som filmar föraren och omgivningen. Syftet är att mer noggrant kunna utvärdera vad som leder till olyckor och hur nya, aktiva system, som exempelvis kollisionsvarningssystem, kan hjälpa föraren i kritiska situationer.
– Det unika är att införskaffa kunskap om hur förare kör bil till vardags, hur man reagerar vid incidenter och olyckor och hur olika stödsystem för säkrare körning påverkar föraren och omgivningen, säger Trent Victor, projektledare på SAFER.
– Genom bättre kunskap om förarens beteende, kommer framtidens fordonssystem och trafikmiljöer att bli bättre anpassade till människan, och därigenom ökar trafiksäkerheten.
I projektet ”Sweden Michigan Naturalistic Field Operational Test (SeMiFOT)” satsas resurser motsvarande 18 miljoner kronor. Projektet pågår under 15 månader med start i januari 2008 och är en viktig utveckling inom trafiksäkerhetsforskning. 18 fordon ingår: 11 personbilar, sex lastbilar och en buss.
SAFER är ett kompetenscentrum inom fordons- och trafiksäkerhet som samlar Sveriges ledande organisationer inom området. SAFER är den samlande kraften som startat ett samarbete med University of Michigan Transportation Research Institute (UMTRI). UMTRI är pionjärer inom FOT och är idag världsledande inom området.
Huvudfinansiär för projektet SeMiFOT är VINNOVA, som tecknat ett avtal med Michigan Department Of Transportation (MDOT) för att främja utveckling på gemensamma forskningsområden.
För mer information, kontakta:
Trent Victor, projektledare Road User Behaviour, SAFER
Tel: 031-322 66 51
E-post: trent.victor@chalmers.se
Fakta:
SeMiFOT- Sweden Michigan Naturalistic Field Operational Test, är en gemensam satsning mellan 15 parter i Sverige och USA: AB Volvo, Autoliv, Chalmers tekniska högskola, Länsförsäkringar, Michigan Department Of Transportation (MDOT), Saab Automobile, Scania, SP, Test Site Sweden/Lindholmen Science Park, University of Michigan Transportation Research Institute (UMTRI), VINNOVA, Volvia, Volvo Personvagnar, VTI, Vägverket.
SAFER Fordons- och trafiksäkerhetscentrum vid Chalmers är en samlokaliserad forskningsmiljö bildad av tjugo parter och placerad i Lindholmen Science Park i Göteborg. Parterna ska genom gemensamma forskningsprojekt inom trafiksäkerhet stärka Sveriges globala konkurrenskraft.
Under 80- och 90-talet har det ställts ökade krav på forskare att nyttiggöra sin forskning i förhållande till samhället. Ur ett samhälleligt perspektiv kan detta ibland verka oproblematiskt och självklart. Men signalerna från politiskt håll är dubbla.
I sin avhandling ”Forskningens nytta” fokuserar Anders Jörnesten på problematiken som uppstår då det ur ett politiskt perspektiv ställs krav på excellens och inomvetenskaplig relevans, samtidigt som kraven ökar gällande forskningens praktiska nytta.
Syftet är att problematisera senare tids utveckling vad gäller relationen mellan forskaren, forskningspolitiken och forskningen. Han har bland annat kartlagt denna spänning i politiska dokument och intervjuat forskare. Dessa upplever ofta en konflikt i sin yrkesroll då kraven som ställs är motstridiga
– Man ska vara inomvetenskapligt excellent och kunna visa många vetenskapliga artiklar, men det kan stå i motsättning till att vara till praktisk nytta för samhället, säger Anders Jörnesten.
Han har valt att studera just t sociologer för att det är ett ämne med mycket stor spännvidd mellan praktiskt användbara studier och långa teoretiska monografier. Det leder också till en strid om vad som värderas högst, både mellan forskare och inom forskaren.
För att beskriva dubbelheten som forskare ställs inför har Anders Jörnesten försökt identifiera de normer som reglerar vad som är nyttig och onyttig forskning.
– Jag kom fram till att normerna är relaterade till sitt eget sammanhang. En forskare från ett större universitet kan till exempel upplevas som onyttig ur en mindre regional högskolas perspektiv och tvärtom.
Anders Jörnesten har också tittat på forskningspolitiken i ett historiskt perspektiv och kommer fram till att kommersialiseringen ökat sedan efterkrigstiden.
– Men spänningen mellan utom- och inomvetenskapliga ideal har funnits i alla tider, både i politiken och bland forskarna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Anders Jörnesten, tel: 070-994 72 60, e-post: Anders.Jornesten@mdh.se
I en ny avhandling från Handelshögskolan vid Göteborg universitet studerar ek dr Pål Sjöberg konkurrensförhållandena på den omdanade svenska bankmarknaden. Den visar bland annat att kommersiella banker är mer konkurrensutsatta än sparbanker.
Avhandlingen ”Esseys on Performance and Growth in Swedish Banking” består av tre delstudier.
Den första, som bygger på data för ett 90-tal svenska banker från perioden1996-2002, undersöker den genomsnittliga konkurrensgraden. Den koncentrerade marknadsstrukturen till trots visar studien att konkurrensen är god. I studien framgår också att de kommersiella bankerna är mer konkurrensutsatta än sparbankerna, vilket den andra delstudien tar fasta på.
I den andra delstudien undersöks konkurrensen på lokala bankmarknader där sparbankerna ofta har en dominerande roll. I studien skattas så kallade inträdeströsklar, den minsta marknadsstorlek som fordras för att inhysa ett givet antal banker på en marknad. Resultaten visar att inträdeströsklarna per bank alltid ökar med stigande antal aktörer. Vinstmarginalerna är störst i de mest koncentrerade marknaderna, men krymper också mest då nyetablering sker i dessa marknader.
I avhandlingens tredje delstudie undersöks sambandet mellan bankers storlek (balansomslutning) och tillväxt i Sverige. Studien baseras på data för 79 svenska banker från perioden 1995-2002. Gibrats lag, som säger att ett företags tillväxt är proportionell mot dess storlek, testas empiriskt.
Resultaten visar att Gibrats lag inte kan förkastas.
– Gibrats lag erbjuder en förklaring till att koncentrationen på marknaden är hög, trots att större banker generellt sett inte växer fortare än små. Jag hade hypotesen att den nya tekniken skulle ha gynnat de större bankerna, men det kunde jag inte belägga i studien, säger Pål Sjöberg, avhandlingens författare.
Avhandlingen presenterades den 14 december 2007.
Författare: Ekonomie doktor Pål Sjöberg
Titel: Esseys on Performance and Growth in Swedish Banking
Institution: Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta Pål Sjöberg
031-786 1356, 0739-86 72 33
pal.sjoberg@handels.gu.se
