Forskarna tog prover från 97 fåglar i nordöstra Sibirien, norra Alaska och norra Grönland. Dessa prover odlades direkt i det särskilda laboratorium, som forskarna installerat på isbrytaren Oden och analyserades vidare på det mikrobiologiska laboratoriet på Centrallasarettet i Växjö.
— Vi blev mycket förvånade säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och på laboratoriet för zoonosforskning på Högskolan i Kalmar.
— Vi tog prover på fåglar som levde långt ute på tundran och som inte var i kontakt med människor. Det här styrker ytterligare att antibiotikaresistensen har blivit ett globalt fenomen och att i princip inget område på jorden, utom möjligtvis Antarktis, är opåverkat.
Forskarnas hypotes är att inflyttande fåglar passerat områden exempelvis i Sydostasien med ett högt antibiotikatryck och fört med sig de resistenta bakterierna till tundran.
— Att fåglar i västvärlden kan vara bärare av antibiotikaresistenta bakterier visste vi redan, men att dessa bakterier finns hos fåglar på tundran är alarmerande, säger Jonas Bonnedahl, infektionsläkare i Kalmar och en av expeditionsdeltagarna.
— Våra fynd visar att antibiotikaresistens inte bara är begränsat till samhället och sjukhus utan nu också sprider sig vidare ut i naturen. Den eskalerande antibiotikaresistensen har under de senaste åren utkristalliserats som ett av de största hoten mot en fungerande hälso- och sjukvård i framtiden.
Kontaktinformation
Kontaktpersoner: Björn Olsen, institutionen för Medicinska Vetenskaper, Uppsala Universitet. 070-238 49 44, eller Jonas Bonnedahl, Länssjukhuset i Kalmar, 070-720 36 92
Med hjälp av datorsimuleringar har forskarna vid institutionen för cell- och molekylärbiologi lyckats animera hur strukturen i is bryts ner av upphettning med en kort laserpuls.
I artikeln beskriver de hur energin från laserpulsen först absorberas i vattenmolekylernas bindningar, vilket får dessa att oscillera. Efter ett par pikosekunder (10-12 s) har den vibrationsenergin övergått till rotations- och translationsenergi, vilket leder till att iskristallen börjar smälta, även om små fickor av is finns kvar under en kortade tid därefter.
Hexagonal is är den på jorden vanligaste förekommande typen av is. I denna typ av is är syreatomerna organiserade i ett tetraediskt gitter, där varje vattenmolekyl binder till de intilliggande med så kallade vätebindningar. I hexagonal is är antalet vätebindningar per molekyl två, medan det i flytande vatten finns ca 1,75 vätebindningar per vattenmolekyl.
Forskarna Carl Caleman och David van der Spoel har lyckats simulera smältning av is med hjälp av s k molekyldynamiksimuleringar. Molekyldynamik är ett kraftfullt verktyg för att nå bättre förståelse av processer såsom smältning och frysning, eftersom det gör det möjligt att följa strukturförändringarna i systemet med atomär upplösning och med en tidsupplösning på mindre än en femtosekund (10-15s).
Simuleringarna visar att energin från laserpulsen först får syre-väte bindningen i vattenmolekylerna att vibrera. Strax därefter når denna vibrationsenergi sitt maximum. Efter ungefär en pikosekund har det mesta av vibrationsenergin övergått till rotationsenergi. Detta medför att de strukturerade vätebindningarna i isen bryts. Efter ytterligare tre till sex pikosekunder har rotationen övergått till en s k translationsrörelse. Molekylerna är nu fria att röra sig, och den kristallina strukturen har fullständigt kollapsat.
Denna smältprocess startar lokalt på slumpmässiga platser i isen. När isstrukturen väl har brutits på ett visst ställe ökar sannolikheten för smältning drastiskt i just detta område. Smältningen sprider sig då från denna punkt i kristallen, men på andra ställen i systemet kan den kristallina strukturen finnas kvar tiotals pikosekunder.
— Nya strålkällor kommer inom en snar framtid att göra det möjligt att studera struktur och dynamik vid fasövergångar med mycket bättre tidsupplösning än tidigare. Beräkningar som dessa är vägledande inför sådana experiment, säger David van der Spoel.
En animerad film av smältningen kan ses på: http://folding.bmc.uu.se/
Kontaktinformation
För mer information, kontakta David van der Spoel på, tel: 018-471 42 05, 070-425 01 95, David.VanderSpoel@icm.uu.se
I sin avhandling vid Stockholms universitet har Lisbeth Segerlund undersökt utvecklingen av nya organisationer och initiativ som drivit frågan om företagens samhällsansvar fram till idag. Frågan är inte ny, men har förändrats sedan 1970-talet berättar Lisbeth Segerlund. Då var frågan först och främst en mellanstatlig affär, starkt påverkad av kalla kriget och avkolonialiseringen, med bara delvis medverkan av några stora fackföreningar och de transnationella företagen själva. I fokus var de nya självständiga staternas självbestämmande.
– Idag genomsyrar diskussionen alla nivåer i samhället, både nationellt och internationellt, där vi som enskilda individer möts av frågan om ”Vad gör dina pensionspengar nu?” i annonser i morgontidningen eller på bussen på väg till jobbet och där förslag om ett nytt internationellt dokument på området diskuteras inom FN, säger Lisbeth Segerlund.
Förändringen kan enligt Lisbeth Segerlund förstås utifrån idéer kring internationell normbildning och normcykler där frivilligorganisationer i ett inledande skede ifrågasätter de transnationella företagens agerande och introducerar ett nytt synsätt, företagens samhällsansvar, som efter enträget och inte sällan konfliktfyllt arbete så småningom leder till att synsättet vinner gehör hos viktiga aktörer.
– När det sker, kommer en vändpunkt och till synes helt plötsligt ses företagens samhällsansvar som en accepterad uppfattning. Alla vill med på tåget, vilket leder till en kaskad av nya organisationer och initiativ på området, säger Lisbeth Segerlund.
I förlängningen medför denna förändring en utveckling mot att många företag och organisationer samlas kring ett begränsat antal initiativ, som med tiden bildar legitima institutioner och på sätt formas en till en början kontroversiell fråga till en ny vedertagen internationell norm.
– De transnationella företagen förväntas nu ta ansvar för situationen för mänskliga rättigheter och de arbetsrättsliga förhållanden i de länder de är verksamma, även om de inte själva står som ägare till fabrikerna eller företagen där aktiviteterna bedrivs – ett ansvar som tidigare allmänt ansetts enbart vila på landets regering, menar Lisbeth Segerlund.
Undersökningen är gjord med utgångspunkt i den diskussion om företagens samhällsansvar som var aktuell under 1970-talet och genom fördjupade studier av fem icke-statliga organisationer (så kallade NGOs) som driver dessa frågor. Dessa organisationer har genom sina aktiviteter i någon mening skapat nya förväntningar om vilket ansvar de transnationella företagen har för de negativa, direkta såväl som indirekta, effekterna av deras verksamhet.
Avhandlingens titel: Making Corporate Social Responsibility and International Concern – Norm Construction in a Globalizing World
Ytterligare information
Lisbeth Segerlund, doktorand vid Ekonomisk-historiska institutionen, 08-16 3018, e-post lisbeth.segerlund@ekohist.su.se
För bild, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su.se tfn 08-164090.
Många djurarter utsätts dagligen för risken att bli dödade av ett rovdjur. Vissa apor och murmeldjur har utvecklat specifika alarmläten som kommunicerar rovdjurskategori eller avstånd till rovdjuren till andra gruppmedlemmar. Detta har föreslagits vara en anpassning som hjälper dem att överleva de dagliga mötena med rovdjur.
– Men risken som ett rovdjur utgör för ett bytesdjur är också beroende av rovdjurens beteende och därmed skulle det vara en överlevnadsfördel att kunna kommunicera om rovdjuren är i jaktstämning eller om de är mätta och belåtna, förklarar Michael Griesser, som är forskare vid institutionen för ekologi och evolution vid Uppsala universitet.
Resultaten av studien visar att lavskrikor har olika alarmläte för hökar som sitter, som söker byte eller som attackerar. Med hjälp av ett playbackexperiment där forskaren spelade upp de olika alarmlätena till lavskrikor, kunde han visa att alarmlätet är tillräckligt för att lavskrikor ska visa ett situationsspecifikt flyktbeteende.
Efter att ha hört lätet som ges för sittande hökar flyger de upp i trädtopparna och letar efter höken. Attacklätet leder till att de snabbast möjligt flyr till närmaste skydd och därefter börjar leta efter höken. Uppspelning av lätet som ges för bytessökande hökar leder till att skrikorna flyr till närmaste skydd och stannar där utan att röra på sig, i flera minuter, för att undvika att bli upptäckta av höken.
– Dessa resultat är häpnadsväckande och visar för första gången att djur kan bedöma och kommunicera om rovdjurens beteende, och att inte bara däggdjur men också fåglar har utvecklat avancerade kommunikationssystem, säger Michael Griesser.
En tidigare studie av lavskrikor visade att föräldrar beskyddar sina avkommor men inte obesläktade gruppmedlemmar med alarmläten, och att detta extra skydd leder till mycket lägre odds för besläktade gruppmedlemmar att bli slagen av en hök under första vintern. Tillsammans med den nya studien visar detta för första gången att alarmläten verkligen ökar överlevnaden för andra individer. Hittills har det bara varit ett antagande trots att detta är en grundläggande funktion för alarmläten.
– Eftersom komplexa kommunikationssystem i djurvärlden har utvecklats huvudsakligen i arter som lever i familjegrupper, verkar det som om släktskapselektion är en viktig faktor för deras utveckling i djurvärlden. Att kunna rädda livet på ett besläktat djur leder i slutändan till att främja de egna generna. Kanske var denna faktor också en viktig förutsättning för att våra förfäder, som också levde i familjegrupper, kunde utveckla språkförmågan, säger Michael Griesser.
Läs ett tidigare pressmeddelande om lavskrikor
http://info.uu.se/press.nsf/pm/bo.kvar.id3E8.html
Kontaktinformation
Michael Griesser är på fältarbete i Frankrike men nås, lättast torsdag eftermiddagar, via e-post, Michael.Griesser@ebc.uu.se, eller Skype (m-griesser)
I sin avhandling har Annica Djup studerat livscykelspraktiker och föreställningar kring människa-anderelationer bland yuracaré, ett tämligen outforskat ursprungsfolk i de södra delarna av Amazonas regnskogar i Bolivia.
Studien bygger på närmare ett års fältarbete i ett antal yuracarébyar i Isiboro-Sécureregionen och presenterar en mer detaljerad beskrivning av denna ritual och en analys görs av dess innebörd och syften utifrån en vidare kulturell kontext av livscykelspraktiker. Analysen blottlägger framför allt en kulturell syn på kropp och genus/kön som betonar dessa aspekter som i hög grad performativt och relationellt konstituerade – med andra ord som formade genom vissa aktiviteter – snarare än som förutbestämda av ”inre”, naturgivna egenskaper.
– Rituella tekniker, såsom de som ingår i ceremonikomplexet kring en flickas första mens, tillskrivs i detta sammanhang en viktig roll för formandet av individer till starka och kapabla, genuspecificerade personer som förkroppsligar idealen av manlighet och kvinnlighet bland yuracaré, säger Annica Djup vidare.
– Även om en hel del kristna element och trosföreställningar inkorporerats av yuracaré har många också bevarat en i grunden animistisk världsbild där personers hälsa och välmåga ses som avhängig de relationer som var och en upprättar med de andeväsen som anses befolka den naturliga omgivningen, framför allt med djurens och markens rådare.
Annica Djups avhandling låter oss få inblick i denna för oss annorlunda tanke- och erfarenhetssvärld, och stifta bekantskap med några av de grundläggande antaganden som enligt aktuell, interpretativ teoribildning inom antropologi mer generellt utmärker så kallade animistiska världsåskådningar.
Avhandlingens titel: Personhood and human-spirit relations among the Yuracaré of the Bolivian Amazon
Tid och plats för disputation: Lördag den 12 januari 2008, kl. 10.15, Annedalsseminariet 204, Seminariegatan 1, Göteborg.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Annica Djup, tel 031-21 52 47(bost.), 031-786 43 03(arb.)
annica.djup@globalstudies.gu.se
Deltagare i en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning var arbetslösa drygt 20 % kortare tid än jämförbara arbetslösa arbetssökande. Det är en stor effekt och gäller i stort sett alla grupper och kursinriktningar under åren 2002-04.
Ett respektive två år efter att deltagarna börjat programmet ger utbildningen högre sysselsättning, högre inkomster och minskat socialbidragstagande. Att effekten kommer först efter ett år beror troligen på att deltagarna när de deltar i programmet söker färre arbeten än jämförbara arbetslösa arbetssökande, den så kallade inlåsningseffekten. Färre sökta arbeten gör att deltagarna har lägre chans att få ett arbete under programtiden.
Ett drygt år (ca 400 dagar) efter att deltagarna började sin utbildning uppväger nyttan av att gå en utbildning inlås-ningen i programmet.
Personer längre ifrån arbetsmarknaden har mest nytta
Personer med högst grundskoleutbildning och personer födda utanför Norden har större nytta av en arbetsmarknadsutbildning än andra.
Rapporten visar också att ungdomar under 25 år samt universitets- och högskoleutbildade har mindre nytta av en arbetsmarknadsutbildning.
Kontrast till tidigare studier
Resultaten står i skarp kontrast till tidigare studier. Det kan bero på att arbetsmarknadsutbildning är mer effektiv idag än under 1990-talet. Men det kan också bero på att vi, till skillnad från många tidigare studier, endast utvärderar yrkesinriktad och inte förberedande arbetsmarknadsutbildning.
I rapporten görs en statistisk analys av 20 100 individer som börjat en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning under 2002-04. Dessa jämförs med en lika stor matchad kontrollgrupp av arbetslösa arbetssökande.
Till grund för utvärderingen ligger ett rikt datamaterial om samtliga inskrivna vid arbetsförmedlingen samt information om inkomster, sysselsättning, socialbidrag och lön.
IFAU-rapport 2008:1 ”Effekter av yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning för deltagare under perioden 2002-04” är skriven av Xavier de Luna, Anders Forslund och Linus Liljeberg.
Kontaktinformation
Vill du veta mer? Kontakta Anders Forslund på tel: 018-471 70 76, e-post: anders.forslund@ifau.uu.se eller Linus Liljeberg på tel 018-471 70 97, mobil 070-237 67 00, e-post: linus.liljeberg@ifau.uu.se.
Den privata tjänstesektorn är expansiv och förväntas växa i Sverige när industri och offentlig sektor krymper. Ofta ses den som en framtidsbransch där sysselsättningen kan öka kraftigt.
Men hur ser arbetsvillkoren i denna framtidsbransch ut? Paula Mulinari har studerat hotell- och restaurangnäringen i Malmö genom att intervjua anställda. Branschen sysselsätter av tradition många kvinnor och många som invandrat. Det är en låglönebransch där de flesta arbetar deltid, oftast mindre än 50 procent, och många har tidsbegränsade anställningar.
– De anställda förväntas vara mycket flexibla, både när det gäller arbetstider och arbetets innehåll, säger Paula Mulinari. De är mångsysslare.
Hon beskriver arbetet som både fysiskt tungt och ett omsorgsarbete, som också har inslag av löpande band och att kunna spela teater. Att vara servitris är ett synligt och därmed kontrollerat arbete. Kundens krav står i centrum och kravet är oftast att bli serverad snabbt och att känna sig ompysslad. Hon betonar dock att de hon intervjuat tycker om sitt arbete men upplever det svårt att göra ett bra jobb, som att ge kunderna den omsorg de vill.
Här finns också en stark yrkesidentitet och stolthet. Paula Mulinari beskriver en kollektiv känsla, en solidaritet med arbetskamraterna och en vilja att göra ett bra jobb.
– Jag kallar det för solidaritetsfällan, säger hon. Man ställer upp för varandra, man vill göra ett bra jobb och då anstränger man sig extra. Till exempel kommer man tidigare till jobbet utan att få betalt för det, för att hinna med allt som ska förberedas.
Det ger arbetsgivaren möjlighet till permanent underbemanning.
Att servicesektorn förväntas expandera beror delvis på en ökande turism men också på privatiseringar av den offentliga sektorn och den ökande polariseringen i samhället. När klyftorna ökar får fler rika råd att köpa tjänster som fler fattiga tvingas sälja till ett låg lön.
– I samhällsdebatten förutsätter man att ett lönearbete alltid är att föredra framför att inte arbeta. Jämställdheten sägs öka när kvinnor kommer ut på arbetsmarknaden. Men jag menar att man också måste synliggöra och diskutera villkoren i dessa arbeten. Risken är annars att ojämlikheten fortplantar sig i arbetslivet, varnar Paula Mulinari.
Och hon frågar sig om epitetet framtidsbransch för servicenäringarna är befogat.
– De upprepar mönster som alltid har funnits där: Det är en bransch som lever på invandrare och som alltid har gjort det. Man säger att framtiden kräver flexibel arbetskraft, men här har den alltid varit flexibel.
Kontaktinformation
Paula Mulinari disputerade den 14 december. Avhandlingen heter Maktens fantasier & servicearbetets praktik. Telefon till Paula Mulinari 040-978624, 0736-690008, e-post: paumu@tema.liu.se
Kronisk andningssvikt är en allvarlig komplikation till flera sjukdomar, bland vilka KOL är den vanligaste. Kvinnor löper nästan dubbelt så hög risk som män att behöva syrgasbehandling i hemmet på grund av kronisk andningsvikt orsakad av KOL (som i sin tur oftast orsakas av rökning). Denna skillnad förväntas öka ytterligare i Sverige under de närmaste åren. Däremot utvecklar fler män än kvinnor kronisk andningssvikt till följd av lungfibros (svår ärrbildning i lungorna). Denna riskökning gäller framför allt för män som har andats in damm av björk och ädelträ under sitt yrkesliv.
Syrgasbehandling i hemmet förlänger överlevnaden vid andningssvikt orsakad av KOL. Vid lungfibros är nyttan av syrgas mer oklar och om kronisk andningssvikt orsakas av kyfoskolios (ett slags deformering av bröstkorgen), blir den genomsnittliga överlevnadstiden tre gånger så hög vid behandling med hemrespirator jämfört med syrgas i hemmet.
Avhandlingen bygger på material från 19 års nationell kvalitetsregistrering av behandling mot kronisk andningssvikt. Under observationstiden noterades förbättring i åtta av tio kvalitetsindikatorer i Sverige vid behandling med syrgas i hemmet. I avhandlingen föreslås riktlinjer för fortsatt kvalitetsförbättring på detta område.
Torbjörn Gustafson är överläkare vid Medicin-geriatrikkliniken, Skellefteå lasarett, och doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Han kan nås på tel. 0910-77 10 00, 77 11 28,
mobil 070-696 86 31, e-post torbjorn.gustafson@lung.umu.se
Fredagen den 11 januari 2008 försvarar Torbjörn Gustafson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet sin avhandling med titeln Causes and treatment of chronic respiratory failure – experience of a national register. Svensk titel: Orsaker till och behandling av kronisk andningssvikt – erfarenheter från ett nationellt register.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal B, 9 tr., Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Leif Bjermer, Lunds universitet.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
Avhandlingen bygger på deltagande observationer och intervjuer med studenter och lärarutbildare på Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet. Materialet till studien samlades under åren 2002-2005.
Detta var en turbulent period för lärarutbildningen som reformerades nationellt år 2001. Förändringsarbetet präglades av de förväntningar på nya lärare som kommer från många olika håll i samhället.
Avhandlingen undersöker några av de särskilt framträdande idealen för nya lärare och ställer frågor som: Varför förväntas blivande lärare vara personliga?
Varför talas det så mycket om att nya lärare ska vara flexibla? Varför är ”individen” så central i lärarutbildningen? Varför ska lärarstudenter bejaka mångfald och människors olikheter?
Det fanns en strävan i utbildningen efter att forma lärare som visste att använda sin bakgrund och sina tidigare erfarenheter för att främja den pedagogiska och sociala verksamheten i klassrummet. Alla aspekter av lärarstudenternas personliga historia tillmättes dock inte samma betydelse i utbildningen.
Utländsk bakgrund uppfattades till exempel ofta som en tillgång, medan religiös bakgrund behandlades som om det vore något problematiskt. Detta skapade olika förutsättningar för studenterna.
Blivande lärare med utländsk bakgrund kunde uppfattas som värdefulla för utbildningen, men samtidigt blev också dessa studenter omfattade av ett nyttotänkande som strävade efter att synliggöra och iscensätta den olikhet som studenterna förväntades representera. Den välmenande strävan efter att dra nytta av olikhet, bidrog till att frågor om nationalitet, etnicitet, kön, sexualitet och klass undgick att problematiseras.
Den viktigaste och mest kritiska analytiska poängen i avhandlingen är paradoxal. För trots att mycket av arbetet i utbildningen handlade om att ge plats för mångfald och olikhet, var den blivande lärare som främst premierades i utbildningen den som representerade svensk heterosexuell medelklass. Då nationalitets-, sexualitets- och klassfrågor ofta undgick kritisk granskning i utbildningen, gjordes den ”svenska” läraren till en administratör av (andras) olikhet, snarare än till en person som kunde ifrågasätta legitimiteten i sin egen uppburna position.
Avhandlingens titel: Lärardrömmar. Om makt, mångfald och konstruktioner av lärarsubjekt
Disputationen äger rum fredagen den 11 januari kl. 13.00 i Lilla hörsalen, Renströmsgatan 6
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Magnus Åberg, 070 -5799057,
magnus.aberg@kau.se
Kontaktperson: Petra Platen, 031 786 48 65,
petra.platen@hum.gu.se
Det visar Lena Hansson i sin avhandling som lagts fram vid Linköpings universitet. Hon har undersökt hur elevers grundläggande antaganden om världen går eller inte går att kombinera med fysikens grundantaganden.
– Elever förknippar ofta scientistiska synsätt med fysiken, säger hon.
Scientism innebär att ingenting utom det som är åtkomligt för naturvetenskapen existerar. Men fysiken säger ingenting om att gud inte finns, eller att gud finns. Det är en fråga bortom fysikens domäner, konstaterar Lena Hansson.
Hon konstaterar också att elever ofta inte har fysikens grundantaganden klara för sig. Det är något som behöver åtgärdas i skolan, anser hon.
– Vi behöver lyfta in och diskutera de grundantaganden som fysiken vilar på.
Dessa antaganden är att det finns en materiell värld, att vissa mönster och ordning existerar i denna värld och att fysikens lagar gäller alltid och överallt i den.
Om elever får möjlighet att förstå dessa antaganden kommer de också att få bättre chanser att förstå naturvetenskapliga modeller samt naturvetenskapens natur, säger Lena Hansson. De kan då också lättare inse att fysiken kan förstås utifrån olika världsbilder. Lena Hansson talar om ett ”antropologiskt synsätt”, där man kan studera en annan kultur, t.ex. naturvetenskapen, utan att själv bli en del av den. Att förstå ett synsätt innebär inte att man måste omfatta det.
Hon har specifikt studerat hur elever resonerar kring universums uppkomst och utveckling och de existentiella frågor det väcker. Många elever kan redogöra för teorin om Big Bang men tillägger att de själva inte tror på denna teori. Hur kan någonting uppstå ur ingenting?
Fysik och naturvetenskap förknippas också av många elever med teknikoptimism och ständiga tekniska framsteg, något som de själva ställer sig tveksamma till, då de fruktar för miljöförstörelse. Här är det också viktigt, säger Lena Hansson, att elever får se exempel på hur fysiken kan förstås utifrån olika världsbilder och ideologier.
Kontaktinformation
Lena Hansson disputerade den 7 december vid forskarskolan för naturvetenskapernas och teknikens didaktik, Fontd, Linköpings universitet. Hon är verksam som lärarutbildare vid Högskolan i Kristianstad. Telefon till Lena Hansson: 044-203454, e-post: lena.hansson@hkr.se
– Vi har tagit fram rekommendationer i olika åldersgrupper men har starkare material på kvinnosidan, säger Anders Raustorp Högskolan i Kalmar, som är en av initiativtagarna till studien och ansvarig för den svenska delen. För kvinnor upp till 50 år och för männen räcker inte 10 000 steg för viktkontroll.
Forskarna har använt samma stegräknare, Yamax/KeepWalking LS2000, och identisk metod i de olika länderna för mätning av Body Mass Index (BMI). 3127 friska vuxna individer, 18-94 år med en snittålder på 47 år, varav 976 män, har deltagit i studien. Tidigare har gruppen publicerat rekommendationer för barn 6-12 år där flickor bör samla ihop 12000 och pojkar 15000 ”Yamaxsteg” per dag.
Anders Raustorp har gjort en pionjärinsats då det gällt att introducera stegräknaren i svensk forskning och svenskt folkhälsoarbete. En uppmärksammad studie tidigare i höst visade att om man sätter mål och använder dagbok för successiv stegring så ökar man sin fysiska aktivitet med 27% under en fyra månaders period jämfört med kontrollgrupperna. Att sätta mål är alltså nyckeln till framgång.
Målen baseras på rekommendationer framtagna med högkvalitativa stegräknare. Anders Raustorp betonar vikten av att använda validitetstestade stegräknare utan filterfunktion. Viktigt att komma ihåg är att mer forskning behövs för att preliminära rekommendationer ska anses vara definitiva.
Nedanstående tabell visar de nya steg per dag rekommendationerna för viktkontroll enligt:
BMI – referenced cut-points for pedometer – determined steps/day in adults. Tudor-Locke, Bassett Jr, Rutherford, Ainsworth, Chan, Crocteau, Giles-Corti, Le Masurier, Moreau, Mrozek, Oppert, Raustorp, Strath, Thompson, Whitt-Glover, Wilde, Wojicik. Journal of Physical Activity and Health 2008 (5) Suppl 1. S126-S139.
Resultat – Steg per dag rekommendationer för viktkontroll
Ålder Kvinnor
18-40 12 000 steg per dag
40-50 11 000
50-60 10 000
60- 8 000
Ålder Män
18-50 12 000
50- 11 000
Baserat på Yamax/KeepWalking LS2000
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Anders Raustorp
tel: 0480-44 6358
mobil: 070-811 8706
e-post: anders.raustorp@hik.se
Afrikansk sömnsjuka orsakas av en encellig parasit, Trypanosoma brucei, som sprids av tse-tseflugor i de centrala delarna av Afrika. Sjukdomen är dödlig och drabbar människor såväl som boskap. Det finns inget vaccin och de idag tillgängliga läkemedlen är giftiga eller besvärliga att använda. Ett av de mest använda, melarsoprol, har visat sig ge dödliga hjärnskador i 5-10% av fallen.
T. brucei är för sin överlevnad helt beroende av adenosin (eller andra liknande ämnen, puriner) som tas upp från blodet. Anders Hofers grupp vid Inst. vid medicinsk kemi och biofysik visar nu att parasiten har utvecklat ett effektivt enzym, adenosinkinas, för att omvandla adenosin till de nukleotider som behövs för att parasiten ska kunna tillverka DNA och RNA. En del läkemedel som liknar adenosin, s.k. adenosinanaloger, har tidigare visats haft god effekt mot sömnsjuka i försöksdjur men det har inte varit känt varför parasiten är känslig mot dessa mediciner. Umeåforskarna visar nu att Ara-A, en adenosinanalog, omvandlas till nukleotid av adenosinkinas och därefter dödar parasiterna genom att påverka nivåerna av andra nukleotider och genom att hämma tillverkningen av DNA. Upptäckten publiceras i den amerikanska tidskriften Journal of Biological Chemistry (JBC) och finns tillgänglig på dess hemsida www.jbc.org.
Fördelen med Ara-A är att medlet tidigare har använts mot virussjukdomen herpes och därför kan antas vara säkrare än de andra adenosinanalogerna, som anses vara för giftiga för att prövas på människor. I likhet med många av de andra analogerna måste Ara-A användas i kombination med deoxycoformycin (ett godkänt läkemedel) för att hållas stabilt i blodet.
Forskarna bakom studien är verksamma vid Inst. för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet – Munender Vodnala, Artur Fijolek, Reza Rofougaran och Anders Hofer – och vid Berns universitet i Schweiz -Marc Mosimann och Pascal Mäser.
Referens: Munender Vodnala, Artur Fijolek, Reza Rofougaran, Marc Mosimann, Pascal Mäser och Anders Hofer (2007). Adenosine kinase mediates high-affinity adenosine salvage in Trypanosoma brucei. J. Biol. Chem., in press
För mer information, kontakta forskarassistent Anders Hofer, tel. 090-786 78 40, anders.hofer@medchem.umu.se
Kolerabakterien – Vibrio cholerae – är dödlig för rundmasken Caenorhabditis elegans. Forskargruppen i Umeå har med masken som modellsystem kunnat visa att enzymet PrtV har en väsentlig roll i sammanhanget medan andra besläktade ämnen, proteaser, inte verkade bidra till bakteriens skadeverkningar. Resultat från samma studie antyder att PrtV kan vara viktigt för bakteriens motståndskraft mot sina naturliga fiender i form av andra encelliga organismer (cilier och flagellater).
I avhandlingen redovisas experiment för att studera PrtV:s roll för sjukdom hos människor och djur. Via studier på blodplasma konstateras att det här ämnet skadar viktiga beståndsdelar i blodet, bl.a. det fibrinogen som är centralt för blodets koagulering. Fynden antyder därmed att PrtV kan störa läkningen och immunförsvaret i samband med sår- och tarminfektioner.
Eftersom V. cholerae orsakar en potentiellt dödlig diarrésjukdom är det viktigt att få kunskap om den. I sin naturliga vattenmiljö utsätts bakterien för angrepp från andra organismer, ändringar i temperatur och pH-värde, säsongvariationer i tillgång på plankton och andra omgivningsfaktorer. Att förstå dess sjukdomsframkallande egenskaper kräver därför kunskap om inte bara bakteriens samspel med människokroppen utan också med sin naturliga miljö.
Karolis Vaitkevičius är doktorand vid Inst. för molekylärbiologi, tel. 090-785 67 32, epost karolis.vaitkevicius@molbiol.umu.se. Han är engelskspråkig.
Avhandlingen läggs fram torsdagen den 10 januari vid Inst. för molekylärbiologi, Umeå universitet, och har titeln ”Effects of Vibrio cholerae protease and pigment production on environmental survival and host interaction”.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Major Groove, Inst. för molekylärbiologi.
Fakultetsopponent är prof. Timo Korhonen, Helsingfors universitet, Finland.
– Paradoxen är, något tillspetsats, att om var och en gör sitt eget arbete riktigt väl så blir helheten riktigt usel. Om t ex elnätet släcks kan det leda till att operationer inte fungerar, att hissen stannar och att åldringsvårdens dörrar inte går att öppna. Det får också konsekvenser på andra områden, t ex att vattenförsörjningen inte fungerar eller telefonnätet överbelastas. Att kunna planera för sådana här kaskadeffekter är svårt men viktigt, förklarar Bengt Sundelius, forskningschef på Krisberedskapsmyndigheten (KBM).
Kurt Petersen är professor i riskhantering på Lunds Tekniska Högskola vid Lunds universitet och projektledare för det KBM-finansierade forskningsprojektet FRIVA ”Framwork programme for Risk and Vulnerability Analysis”.
– Översvämningar, elavbrott, fågelinfluensa, terrorhot – vad krisen handlar om spelar mindre roll. Våra studier visar att det nästan alltid är samma funktioner som drabbas. Behovet av ökat samarbete är generiskt. Behovet förstärks av att samhället blivit allt mer sårbart eftersom vi blir allt mer beroende av komplexa system, vatten, el, IT, transport etc, som ofta saknar reserver när de går sönder, berättar han.
Projektet involverar sex olika discipliner vid Lunds universitet med en spännvidd från elektrovetenskap till sociologi.
– Det gäller ju att förstå vad som händer mellan olika tekniska system men även hur organisationer och individer beter sig vid sådana här situationer, poängterar Kurt Petersen som tillägger att träffar och övningar med kommuner och andra myndigheter är ett viktigt inslag i arbetet.
Upprinnelsen till KBM:s satsning är bl a en undersökning där myndigheter själva efterlyste hjälp med att utveckla krishanteringen, som många ansåg vara ett svårt område.
Kontaktinformation
Läs mer här: www.friva.lucram.lu.se/ eller kontakta Kurt Petersen, professor Brandteknik och Riskhantering, 046-222 42 59, mobil: 0045-614 619 70, Kurt.Petersen@brand.lth.se eller Bengt Sundelius, forskningschef Krisberedskapsmyndigheten, 08- 593 710 00, Bengt.sundelius@krisberedskapsmyndigheten.se
Plastpåsarna i handeln har fått mycket uppmärksamhet under det senaste året, både i England och USA. I Sverige har COOP och ICA beslutat att testa påsar av så kallad bionedbrytbar plast av olika slag i några butiker.
Bionedbrytbara plaster kan alltså vara på väg in på marknaden i större skala. Ett argument för att introducera dessa plaster är att de oftast baseras på förnyelsebara råvaror, men framförallt framhålls fördelen med bionedbrytbarheten. Den antas bland annat medföra minskad nedskräpning och minska skador på djur som försöker äta påsarna.
Men bionedbrytbar plast löser inte alla problem, om man ser till hela livscykeln. Det tar tre till sex månader för att påsarna skall brytas ned.
– Dessutom kan vetskapen om att påsarna bryts ner leda till att vi människor kommer att kasta fler påsar i naturen utan att tänka oss för. Detta gör att problematiken med nedskräpning och skador på djur snarare kommer att öka, säger professor Thomas Hjertberg på kompetenscentrumet PLUS, Plast för ett uthålligt samhälle, vid Chalmers i Göteborg.
Bionedbrytbara plaster går också i regel att kompostera.
– Utnyttjas detta i stor utsträckning, innebär det att färre plastpåsar kommer att förbrännas med energiåtervinning. Det innebär ett stort resursslöseri, säger Thomas Hjertberg.
Betydlig minskning av koldioxidutsläpp
LCA analys (livscykelanalys) visar att koldioxidutsläppen från plastpåsar gjorda på polyeten som baseras på fossila råvaror är ungefär lika stora som från de bionedbrytbara alternativen, om hänsyn tas till att en påse av polyeten förbrukar mindre material.
Om förnyelsebara råvaror till polyeten används, så kallad grön polyeten, kan utsläppen av koldioxid sänkas med 70-75 procent, visar ett av projekten inom kompetenscentrumet PLUS.
Energiåtervinning kan ske utan att det ger ett nettoutsläpp av koldioxid, man kan betrakta materialet som ett biobränsle. På så sätt kommer den ursprungliga biomassan utnyttjas två gånger, först i form av ett material och sedan som ett biobränsle.
– Därför menar vi att en plast tillverkad av grön polyeten är ett bättre och miljömässigt mer hållbart alternativ än de bionedbrytbara plasterna, säger Thomas Hjertberg.
Aspekter på materialåtervinning
För att en plast skall bli bionedbrytbar och brytas ned snabbt, måste den innehålla svaga länkar i materialet. Det innebär däremot att materialåtervinning oftast inte fungerar. Om bionedbrytbar plast introduceras, kommer dessa material oundvikligen hamna i existerande återvinningsströmmar som domineras av polyeten. Försök har visat att redan fem procents inblandning av bionedbrytbar plast i polyeten leder till en stor försämring av det återvunna materialets egenskaper vilket gör återvinning omöjlig.
Grön polyeten är samma material som polyeten från fossila råvaror. Det innebär att materialåtervinning inte påverkas negativt.
Att grön polyeten är samma material som dagens polyeten, gör också att de som tillverkar produkter kan använda sin nuvarande utrustning. Det går alltså inte åt extra pengar och resurser för att använda materialet.
Grön polyeten kommer industriellt
Polyeten är idag det helt dominerande materialet för plastpåsar. Grön polyeten, framställd av förnyelsebara råvaror via etanol, kommer att börja framställas industriellt i slutet av 2009 av Braskem i Brasilien.
Det pågår flera andra projekt, och inom tio år förväntas produktionen av grön polyeten vara i storleksordningen två miljoner ton/år. Ett av projekten drivs inom PLUS av Thomas Hjertberg i samarbete med flera företag. Det är inriktat på att utveckla förutsättningarna att tillverka grön eten i Sverige, för att sedan framställa grön polyeten. Ett av företagen inom projektet är Trio Plast, en av Europas dominerande tillverkare av plastpåsar.
För mer information, kontakta:
Professor Thomas Hjertberg, Chalmers tekniska högskola, Göteborg
Tel: 031-772 34 10
thomas.hjertberg@chalmers.se
Grunda, solbelysta havsområden fungerar, förutom som barnkammare, även som filter för näringsämnen som kommer från land ut i havet. Dessa näringsämnen påverkar de miljögifter som läcker ut via land, eller sprids från fartygsutsläpp i havet. I sin avhandling presenterar Dorthe Groth Petersen resultat som visar att giftigheten hos de undersökta miljögifterna klart påverkades av näring.
Grunda havsområden utsätts även för ultraviolett ljus från solen, något som påverkar havsbottnar på olika sätt. Men de ultravioletta strålarna ger effekter även på vissa miljögifter, visar avhandlingen. Dorthe Groth Petersen har studerat hur arktiska grunda havsbottnar påverkas av aromatiska kolväten från olja, i kombination med ultraviolett ljus. Hon visar att miljögifterna blev giftigare när UV-ljus tillfördes, och att såväl alger som bakterier och djur påverkades.
Effekten av miljögifter som tillsattes vid ett enda tillfälle kvarstod i upp till två månader, vilket berodde på en så kallad födokedjeeffekt. Det innebär att de direkta effekter som giftet hade på vissa organismer i sin tur ledde till indirekta effekter hos andra grupper.
Tidigare studier har framför allt fokuserat på effekter av näringsutsläpp, miljögifter eller UV-ljus, men sällan på kombinationseffekterna av dessa. Avhandlingen visar dock att det är viktigt att undersöka effekten av många faktorer i kombination, för att till fullo kunna förstå de konsekvenser som miljögifter har i våra hav.
Kontaktinformation
För mer information
Dorthe Groth Petersen (befinner sig just nu på Aarhus Universitet)
Institutionen för marin ekologi
Göteborgs universitet
Tel: +45-2211 3627
E-post: dgp@dmu.dk
Handledare: Ingela Dahllöf, tel: +45 4630 1317 ind@dmu.dk, Kristina Sundbäck, tel: 031-786 2703 kristina.sundback@marecol.gu.se
Avhandlingen har titeln: “Effects on Contaminant – Environment Interactions on Shallow-water Sediment Communities”
Disputationen har ägt rum.
