I en ny doktorsavhandling från Luleå tekniska universitet tydliggörs att kunders behov, och de krav de ställer på en produkt eller tjänst, kan vara av olika karaktär och därmed påverka produktutvecklingen på skilda sätt.

I dag blir det t ex allt vanligare att kunden vill ha hjälp med att effektivisera en process eller att öka välbefinnandet för sina användare.

En konsekvens av detta är att dagens produktutvecklare, som i huvudsak arbetar med att utveckla fysiska produkter, sannolikt kommer att sammanföra tjänster och produkter till sk funktionella produkter i allt högre omfattning samt att detta kommer att ske så tidigt som möjligt i produktutvecklingsprocessen.

För att kunna ta in ett tjänsteperspektiv tidigt under produktutvecklingsprocessen krävs att förståelsen för kundens krav och behov blir än viktigare. En ökad förståelse för kundens miljö och problematik möjliggör nya och innovativa produkter, detta är väl känt.

Praktiken för hur kundbehov kan identifieras är dock oklar. En förutsättning för att ta fram nya produkter är att låta frågeställningen om vad det är som ska utvecklas vara mer öppen i början av produktutvecklingsarbetet.

I en kravfokuserad utvecklingsprocess är det viktigt att minska andelen oklar information i ett tidigt skede av processen.

Detta görs genom att information från kunder relateras och kopplas ihop till existerande produkter. Kravspecifikationer spelar en viktig roll för att göra kundens förväntningar tydliga för produktutvecklingsteamet.

Är då behov och krav samma sak?

– Att skilja mellan behov och krav gör det möjligt att åtminstone kunna se två sidor av samma mynt, säger forskaren Åsa Ericson vid Luleå tekniska universiet vars forskning om kundbehov och produktutveckling presenteras i doktorsavhandlingen ”A Need-based approach to product development”.

– Om krav och behov är samma sak, är det oklart vad som kommuniceras in i produktutvecklingsteamet. Genom att skilja på begreppen får produktutvecklarna en bredare bild av kundens förväntningar. Att skilja på behov och krav gör helt enkelt att produktutvecklarna får ett språk som förtydligar den oklara informationen från kunderna.

– Ibland kan kunderna uttrycka och förklara de förväntningar de har på företagets produkter och ställa krav på förbättringar av den befintliga produkten. Ibland, speciellt när det inte finns existerande lösningar att relatera till, är det inte lika lätt för kunden att tydliggöra behoven.

– Det är inte enkelt att identifiera, analysera och kommunicera kundernas outtalade förväntningar in i utvecklingsprocessen. Produktutvecklare som är kunniga i att studera människor och inte bara fokuserar på produkten, behövs för att man bättre ska kunna identifiera kundbehov som sedan kommer till nytta i produktutvecklingsarbetet.

Upplysningar: Åsa Ericson, 0920-49 20 61, asaeri @ltu.se eller informatör Åsa Svedjenholm, 070 – 339 16 28, asse@ltu.se

Forskaren Ossi Pesämaa har tittat på nätverk av turistföretag i Minnesota och i Norrbotten samt nätverk av byggföretag i Sverige. I sin doktorsavhandling presenterar han en samverkansmodell för så kallade interorganisatoriska nätverk, det vill säga nätverk som bygger på ömsesidiga relationer mellan medverkande företag.

Ossi Pesämaa har intervjuat mer än 200 företagsledare och ytterligare ett 50-tal personer med anknytning till regional företagsutveckling i Minnesota och Norrbotten. Utifrån intervjusvaren drar han bland annat slutsatser om vad som gör att företag som samarbetar i nätverk lyckas med att utveckla sin verksamhet och öka lönsamheten.

I Minnesota betalar företagen i nätverken en medlemsavgift. Nätverken där har visat sig vara en viktig faktor för den kraftigt stigande tillväxten i regionens turistföretag.

– Tvånget att betala en avgift för medlemskapet i nätverket tillsammans med en stark styrelse som sköter nätverket, är två viktiga framgångsfaktorer. Nätverk som styrs från en punkt är produktivt inom turism eftersom det skapar en bättre kommunikation mot de som besöker nätverket, säger Ossi Pesämaa.

– Mina studier visar att den avgift på tre procent som företagen i Minnesota betalar bidrar till att stärka känslan av att man ingått ett ”förbund” som förpliktigar till handling. I ett sådant nätverk lovar de medverkande företagen att utbyta och binda resurser samt att bidra operativt till varandras utveckling.

Förutom medlemsavgiften är orsakerna till varför man väljer att förbinda sig med en viss partner av stor betydelse för hur framgångsrikt samverkan i nätverken utvecklas.

– Tidigare studier visar att 70 procent av all typ av samverkan i nätverk fallerar. Många av företag som medverkar i nätverk är små, vilket ytterligare ökar sannolikheten att misslyckas, eftersom kvoten för misslyckande bland små företag är mycket hög. Totalt sätt bidrar kvoten för misslyckande i nätverk och kvoten för misslyckande i små företag till en ”multiplikatoreffekt” för misslyckande. Därför behövs en större kunskap inom området som kan bidra till starkare nätverk och en utveckling av företagen. I det sammanhanget är insikten hos den enskilde företagaren, om varför man vill medverka i nätverk, viktig. Det handlar bland annat om att klargöra sina egna och motpartens mål och förväntningar på samarbetet, att man har förtroende för varandra och att det måste finnas en tydligt uttalad vilja av att ge och ta.

Svensk turism- och besöksnäring ser i dag inte samverkan i nätverk som viktigt för branschens utveckling och överlevnad. Enligt Ossi Pesämaa måste man bestämma sig för vad man vill, och han jämför med den positiva utvecklingen av den finska turistnäringen, bland annat i Levi, där företagsnätverket utformats som ett bolag.

Till grund för de slutsatser Ossi Pesämaa drar om vilka faktorer som bidrar till nätverkens framgång ligger bland annat studier av olika scenarior för samverkan där han bland annat använt sig av spelteoretiska principer, studier av miljöer som kännetecknas av problem med att etablera en varaktig samverkan samt vilka behov som uttryckts av företagen vid etableringen av samarbetet och hur dessa styrt valet av samverkanspartner.

Upplysningar: Ossi Pesämaa, tel. 070-370 68 68, ossi.pesmaa@telia.com eller informatör Åsa Svedjeholm, tel. 070-339 16 28, asse@ltu.se

I Danmark och på Island har till exempel ungdomar mycket goda etableringsvillkor på arbetsmarknaden. Finland och Sverige är däremot exempel på länder med höga arbetslöshetstal och betydligt lägre sysselsättningsgrad – något som också gäller vid en bredare internationell jämförelse. Norge hamnar någonstans mitt emellan, men med betydligt gynnsammare villkor för unga på arbetsmarknaden jämfört med Finland och Sverige.

Vad beror de stora skillnaderna på?
– Förklaringen finns framför allt inom den gymnasiala yrkesutbildningen. I Sverige och Finland är den skolbaserad, medan Danmark, Island och Norge har lärlingsutbildningar med ett reglerat system för yrkeslicenser. Dessutom är uppföljningen av dem som hoppar av skolan mer omfattande och åtgärdsinriktad, säger Jonas Olofsson.

Rapporten utgör ett viktigt underlag för den pågående diskussionen om organisering av och innehåll i den svenska gymnasieskolan. Författarna avslutar med några förslag till en organisering av den svenska yrkesutbildningen. De tar upp såväl gränsdragningen mellan yrkesutbildning och arbetsmarknadsutbildning som unga vuxnas rätt till en grundläggande yrkesutbildning. Rapporten kan antingen laddas ned som en pdf-fil eller beställas på www.fas.se/bokhandel.

För ytterligare information kontakta:
Kenneth Abrahamsson, programchef
Tfn: 08-775 40 91, mobil: 070-546 83 53.
E-post: kenneth.abrahamsson@fas.se

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, är en statlig myndighet som initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för att främja människors arbetsliv, hälsa och välfärd.
__________________________________________________________________
Annie Rosell, pressansvarig, tfn 08-775 40 96, annie.rosell@fas.se
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.
Postadress: box 2220, 103 15 Stockholm.
Tfn vx: 08-775 40 70, e-post: fas@fas.se – www.fas.se – org.nr: 202100-5240.

I sin avhandling har Karen Nowé Hedvall studerat hur en svensk ungdomsförening i fredsrörelsen arbetar med information och kommunikation. Hon har bland annat granskat hur värderingarna i föreningen påverkar strategier för att nå ut med föreningens budskap.

– För små ideella organisationer som ofta saknar kapital och infrastruktur är kommunikationen med omvärlden, till exempel med politiker och via media, helt avgörande, säger Karen Nowé Hedvall.

Trots det saknar många ideella ungdomsorganisationer strategier för hur de ska kommunicera med omvärlden.
– De flesta har försökt lösa problemet genom att utgå från ny informations- och kommunikationsteknik som till exempel internet. Men utan en bredare förståelse för hur traditioner och värderingar i organisationen påverkar informationsarbetet kan det lätt slå fel.

Genom observationer och intervjuer har Nowé Hedvall följt styrelsen i en svensk ungdomsförening. Fallstudien har sedan kompletterats med enkäter till styrelsemedlemmarna i nio svenska ungdomsorganisationer som arbetar med fred, demokrati och hållbar utveckling.

Platt arbetsfördelning, små resurser och långa avstånd mellan aktiva medlemmar påverkade i stor utsträckning hur styrelsen arbetade med information och kommunikation.
– Även en stark intern tilltro till demokratiska värderingar och målet att alla medlemmar ska vara med och påverka organisationen styrde vilka informationsstrategier som var möjliga att genomföra.

En av slutsatserna i rapporten är att arbetet med att diskutera kommunikationsproblemen i organisationen trots allt är en viktig del av de unga styrelsemedlemmarnas lärandeprocess.
– Det skulle gå förlorat om informationshanteringen lades ut på vuxna professionellt skolade specialister, säger Karen Nowé Hedvall.

Avhandlingens titel: ”Tensions and Contradictions in Information Management: An Activity-theoretical Approach to Information Activities in a Swedish Youth/Peace Organisations”

Tid och plats för disputation: onsdagen den 19 december 2007, kl. 13:15, Sal 514, Annedalseminariet, Seminariegatan 1A, Göteborg
Avhandlingen kan beställas hos boel.bissmarck@hb.se. En elektronisk version finns utlagd på http://hdl.handle.net/2320/1813

Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Karen Nowé Hedvall, tel 031- 14 31 64 (bost), 033- 435 44 81 (arb), e-post: karen.nowe@hb.se

Anna KlerfeltAnna Klerfelts avhandling ”Barns multimediala berättande. En länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik” bygger på studier av hur datorn kan användas i förskola, förskoleklass, fritidshem och skola för att skapa berättelser.
Valet av avhandlingsämne har styrts av att hon under många år arbetat med barns berättande, både som pedagog och som biträdande forskare.
Mer eller mindre motståndare

– Datorns intåg i pedagogiska verksamheter har inte varit okomplicerat. Många pedagoger har varit mer eller mindre motståndare till att använda dator för skapande, säger Anna Klerfelt. Hennes studier visar hur pedagoger kan möta barns mediaintresse och använda datorn som ett verktyg för barns berättande.
Anna Klerfelt har under två års tid studerat 17 grupper av barn i åldrarna 3-9 år och 40 pedagoger, på förskola, fritidshem och i de tidiga årskurserna i grundskolan.
Komplext samtal

Pedagogerna använder olika strategier för att ge barnen möjligheter att använda sina erfarenheter från media. Platsen vid datorn visar sig vara en plats för en intensiv interaktion mellan pedagog och barn. Pedagogerna använder ord, men även olika former av gester när de samtalar med barnen vid datorn.
Anna Klerfelt visar att resultatet blir ett komplext samtal som erbjuder barnen möjligheter att utveckla sin språkliga förmåga. Barnen lär också av varandra både när det gäller att hitta på berättelser, rita och lägga till ljud, bildspel och animationer.
Motstridiga budskap

I barnens datorproducerade berättelser förenas lek, spel, drama och berättande, skapat genom datorns möjlighet till en produkt som går att manipulera; att leka med. I sina berättelser berättar barnen om sina liv. De skämtar, använder dubbeltydigheter och metaforer. Berättelserna fungerar som länkar mellan mediakultur och pedagogisk praktik.
Men det är inte alla barn som har någon vuxen att dela sina mediaerfarenheter med.
Pedagogen närvarande

– Barn kan lätt bli översköljda av motstridiga budskap från media. Då är det viktigt att barnen inte lämnas ensamma med sina funderingar, utan att barnen har någon att tala med. De behöver stöd för att själva bli aktiva och skapande i mediavärlden, säger Anna Klerfelt som trycker på vikten av pedagogens närvaro vid datorn.
– Det är viktigt att avlägsna fördomen att den vuxna interaktionen inte behövs vid datorn, säger hon.
Barnkonventionen

Anna Klerfelt tar avstamp i FN:s Barnkonvention artikel 13 när hon argumenterar för barns rätt att delta och utöva inflytande i vårt visualiserade och massmediala samhälle. Artikeln stipulerar att barn har rätt att söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.
Vuxnas tillgång ifrågasätts inte

– Att vuxna i vårt samhälle har tillgång till verktyg ifrågasätts inte, däremot att barn, och då i synnerhet små barn, får denna rättighet är ingen självklarhet. Frågan är om inte datorns inträde i verksamheten kan ifrågasätta sådana inställningar och därmed utmana förhärskande maktstrukturer, skriver Anna Klerfelt.

Anna Klerfelt lägger fram avhandlingen vid Institutionen för pedagogik och didaktik. Hon försvarar den fredag den 21 december kl 13.15 i Kjell Härnqvistsalen, Pedagogen hus A, Västra Hamngatan 25, Göteborg.

Kontaktinformation
Torsten Arpi, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 21 61
0768-581187
torsten.arpi@ped.gu.se

– Vår nya sökmotor ger oss möjligheter till en smart kategorisering som kommer att underlätta sökandet för våra besökare, säger forskning.se:s redaktionschef Agneta Ringaby.

– Men det bästa är att allt mer av det material om forskning som finns samlat hos alla universitet och högskolor kommer att kunna sökas direkt via forskning.se med hjälp av vår nya sökmotor Autonomy.

– Genom åren har vi blivit allt skickligare på att producera eget pedagogiskt interaktivt material, som till exempel Planeten, som vi är både stolta och nöjda med. Våra egna produktioner har nu fått en mer framträdande plats än tidigare, fortsätter Agneta Ringaby.

Forskning.se är en nationell webbplats om forskning, där alla som vill kan ta del av senaste nytt från forskningen på svenska universitet och högskolor. Målet är att väcka intresse för forskning som källa till kunskap, insikt och utveckling för både individen och samhället.

Forskning.se ger både snabba svar om var forskningen står i aktuella frågor och fördjupningar via multimediapresentationer i faktabanker om allt från klimatfrågor till hjärnforskning.

Andra nyheter på den nya webben är att det nu blir enklare för olika målgrupper som lärare, elever och företag att snabbt hitta ”sitt” material.

En betydelsefull del av forskning.se är ”Forskningsguiden” där all information om det svenska forskningssystemet finns samlad. Den avdelningen har nu fått helt nya texter som producerats på initiativ av VINNOVA i samverkan med Vetenskapsrådet.

Forskning.se:s nya utseende har tagits fram i samarbete med webbyrån Tewonder.

Agneta Ringaby avlutar med att konstatera: Vi växer stadigt och förra året hade vi i snitt en bra bit över 100 000 besökare per månad!

Forskning.se drivs av:
Energimyndigheten, FAS, Formas, KK-stiftelsen, MISTRA, Naturvårdsverket, Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet, VINNOVA och Vårdalstiftelsen i samarbete med Sveriges universitet och högskolor.

Kontaktinformation
Kontakt: Agneta Ringaby tel. 08-546 44 164 eller e-post: agneta.ringaby@forskning.se

Tidigare forskning visar att kön och etnisk bakgrund har betydelse i anställningsprocessen. Därför framförs allt oftare krav på avidentifierade (anonyma) ansökningsprocedurer där dessa egenskaper inte avslöjas under rekryteringens inledande skede. Men kunskapen om hur detta fungerar i praktiken är liten och den nya studien är den första i sitt slag.

Stor betydelse för första urvalet
I rekryteringar som använde vanliga anställningsförfaranden hade kvinnor och personer med bakgrund utanför västvärlden betydligt lägre chans att få komma på intervju. Avidentifieringen innebar att sannolikheten att intervjuas ökade med ca 8 procentenheter för båda dessa grupper. Eftersom ungefär 19 procent av det totala antalet sökande kallades till intervju är detta en stor effekt. Avidentifierade ansökningar ökade dessutom kvinnornas chans att till slut bli erbjudna anställningar. För sökande med utländsk bakgrund gick det dock inte att se någon motsvarande effekt på sannolikheten att erbjudas arbete.

Vissa problem i tillämpningen
Erfarenheterna från Göteborg visar att avidentifiering kan påverka rekryteringsprocessen i avsedd riktning. Men metoden kan också kräva att även relevanta egenskaper (som var man utbildat sig) måste döljas för att inte indikera t ex utländsk bakgrund. Dessutom uppfattade rekryterande chefer att avidentifiering innebar administrativt merarbete.

Bakgrund
Studien bygger på mer än 3 500 ansökningar till över 100 jobb i Göteborgs kommun. Försöken med avidentifiering pågick mellan oktober 2004 och juni 2006. Resultaten bygger på en statistisk analys som ställer frågan: om en person med givna kvalifikationer söker ett visst arbete, spelar det då någon roll om personen är man eller kvinna, eller har svensk eller utländsk bakgrund?

Författare
Rapport 2007:28 ”Leder anonyma jobbansökningar till lika möjligheter?” är skriven av Oskar Nordström Skans och Olof Åslund. Rapporten bygger på Working paper 2007:31.

Kontaktinformation
Om du vill veta mer kontakta Olof Åslund på tel: 018-
471 70 89, mobil: 070-237 67 00, e-post: olof.aslund@ifau.uu.se. eller Oskar Nordström Skans på tel: 018-471 70 79, e post: oskar.nordstrom_skans@ifau.uu.se

Med utgångspunkt i egna erfarenheter kan forskare och lärare tillsammans utveckla kunskap inom området mångkulturalism och autism. Det visar Fia Andersson i sin doktorsavhandling vid Stockholms universitet. I avhandlingen beskriver hon den kunskap som utvecklats i en så kallad forskningscirkel, i vilken sju pedagoger som arbetar med flerspråkiga barn som beskrivs ha någon problematik inom autismspektrum samt en forskarstuderande deltog.

– Forskningscirkeln kan beskrivas som en mötesplats där organiserat kunskapssökande och kunskapsutveckling sker i dialog mellan alla deltagare kring ett gemensamt problem. En inledande fråga löd: Vilka frågor ställer sig pedagoger i det vardagliga arbetet med flerspråkiga barn som har en problematik inom autismspektrum, berättar Fia Andersson vid Institutionen för individ, omvärld och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm.

Deltagarnas samlade erfarenheter pekar enligt Fia Andersson på att deras kunskap om barnen inte alltid efterfrågas eller tas tillvara.

– Det råder en hierarkisk struktur när det gäller barn med problematik inom autismspektrum, där tas ett medicinskt/biologiskt tolkningsföreträde för givet. Deltagarna hävdade att de inte finner sig i detta utan är angelägna om att hitta mötesplatser där olika yrkesgrupper kan mötas och på likvärdiga villkor utveckla lärandemiljön för barnets bästa, säger Fia Andersson.

Avhandlingen visar också att i arbetet med flerspråkiga barn med autism ”tar diagnosen över” och att det därför sällan blir aktuellt med modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet.

– En viktig insikt för deltagarna under forskningscirkeln var att både pedagoger och andra ofta tog på ”autismglasögonen”, vilket innebar att man ansåg sig ha ringat in problematiken, något som i sin tur kunde leda till en begränsning i synen på barnets förmågor, säger Fia Andersson.

De frågor som undersökts i forskningscirkeln har utgått från frågor av vikt i deltagarnas vardagliga arbete. De knyter an till såväl individuella frågor och aktuella problem i deltagarnas verksamheter som till insikt om sammanhang i ett vidare samhälleligt perspektiv. Frågorna har gått utöver de egna intressena och bildat underlag för en mer samhällelig förståelse, samt gett deltagarna viss styrka och beredskap för sitt fortsatta yrkesliv. Kunskapsinnehållet i forskningscirkeln föll ut i fyra teman och rörde modersmålsfrågor, funktionshinder och diagnoser, strukturfrågor samt samarbete med föräldrar och samverkan med andra yrkesgrupper.

Avhandlingens titel: Att utmana erfarenheter. Kunskapsutveckling i en forskningscirkel.

Disputationen äger rum den 20 december kl 10.00 i Dahlströmsalen, Lärarhögskolan i Stockholm. Opponent är professor Jerry Rosenqvist, Högskolan i Kristianstad.

Ytterligare information
Fia Andersson, Institutionen för individ, omvärld och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm. Avhandlingen läggs fram vid Stockholms universitet.
E-post: Fia.Andersson@lhs.se
Mobil: 070-336 44 42

För bild kontakta universitetes presstjänst, e-post press@su.se, tfn 08-164090.

Signild Risenfors och Eva-Lena Haag har i sin rapport ”Jämställdhet, islam och framtidsdrömmar. En intervjustudie om muslimska gymnasieflickor” intervjuat 14 muslimska gymnasieflickor från olika ursprungsländer med utgångspunkt i frågor som rör religion och genus. Bilden de fick fram av hur flickorna upplever sina liv visade sig vara mer nyanserad och hoppfull än den som syns i samhällsdebatten, där flickorna ofta framställs som människor med begränsade valmöjligheter och litet handlingsutrymme.

Islam, kön och jämställdhet visade sig, oavsett hur religiösa flickorna var, vara viktiga begrepp som flickorna förhöll sig till när de formade sin verklighet. När de gjorde sina ställningstaganden argumenterade de utifrån religionen och handlade enligt traditionen, men de lade in egna, moderniserade tolkningar. Det förekom dock även en del kritik mot att islam och muslimsk kultur kunde uppfattas frihetsberövande.

Medvetenheten om jämställdhet tror Signild Risenfors och Eva-Lena Haag att flickorna både kan ha fått med sig från den svenska skolan, men också från andra muslimska kvinnor i Sverige. Umgänge med infödda svenskar var det däremot sämre med.

Rapporten använder författarna nu på Högskolan Västs lärarutbildningsprogram. Även andra lärosäten har visat intresse för materialet.
– Det är viktigt att både lärarstudenter och de som arbetar i förskola/skola har kunskap om dessa frågor. Trots att man som lärare möter en sådan variation av människor finns fortfarande ett motstånd hos en del att ändra sitt synsätt, säger de.

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Eva-Lena Haag,mobiltel: 0708/33 55 59, eva-lena.haag@hv.se eller Signild Risenfors, mobiltel: 0706 -39 67 41, signild.risenfors@hv.se

Mediernas bevakning av ekonomi och affärsliv i allmänhet och storföretag i synnerhet har kritiserats för att vara onyanserad och okritisk, men hittills har debatten främst fokuserat på mediernas roll. Josef Pallas har istället vänt på frågan och studerat ett tiotal svenska börsföretag för att se vilken inverkan de har på mediernas nyhetsproduktion. Avhandlingen bygger på innehållsanalyser av över tusen pressmeddelanden från företagen, ett femtiotal intervjuer med informations- och presschefer samt två stycken tre månader långa observationer av företagens mediearbete.

Studien visar att de undersökta företagen och medierna har lärt sig varandras arbetssätt, rutiner, värderingar och preferenser när det gäller vad som skall publiceras, i vilken form och när. De har skapat en egen lokal praktik som reglerar hur de ska arbeta tillsammans och hur den slutliga rapporteringen kommer att se ut. Detta gör det möjligt för företagen att förse medierna med ”färdiga” texter, framför allt när det handlar om marknadsförings- och produktorienterat material.

För mediernas del innebär den gemensamma praktiken att man kan anpassa bevakningen av viktiga och känsliga ämnen, som finansiell information eller företagens inblandning i diverse skandaler. Här spelar nära och personliga relationer mellan företagens kommunikations- eller presschefer och de mest betydelsefulla journalisterna en viktig roll för hur nyhetsmaterialet tolkas och utformas.

– Företagen har lärt sig hur man ska skriva pressreleaser så att de bäst passar mediernas produktionsprocesser. Det finns strukturer och rutiner som ser till att texter kontinuerligt strömmar in till tidningarnas nyhetsredaktioner. Samtidigt är man på företagen mån om att utveckla långsiktiga relationer med de viktigaste medierna, bland annat genom att anställa förre detta journalister eller genom att erbjuda vissa medier exklusiv tillgång till företagets VD eller viktig information, säger Josef Pallas.

Avhandlingen visar att företagens medieaktiviteter inte bara fokuserar på att hantera olika intressen, dvs. företagens och mediernas olika uppfattningar om enskilda händelser eller ämnen. Mediearbetet karaktäriseras också av ett nära och välorganiserat samarbete, och fokuserar snarare på en kontinuerlig nyhetsproduktion än på innehållet i specifika nyheter.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Josef Pallas, 073-322 48 77, e-post: josef.pallas@fek.uu.se